Överlärare eller lektor inom Hospitality Management

Transkript

1 Högskolan på Åland erbjuder examensinriktad utbildning inom elektroteknik, företagsekonomi, turism - Hospitality Management, IT, maskinteknik och vård samt öppna högskolekurser och fortbildningskurser. Vid högskolan bedrivs även forsknings- och utvecklingsverksamhet i anslutning till utbildningsprogrammen. Högskolan har över 400 studerande inom examensinriktad utbildning och sammanlagt 2000 deltagare inom den öppna kursverksamheten. De studerande kommer huvudsakligen från Åland, Sverige och Finland. Personalen vid högskolan består av drygt 60 personer. Till verksamheten är även ett stort antal gästföreläsare knutna. Högskolan lediganslår en ordinarie tjänst som: Överlärare eller lektor inom Hospitality Management Vi erbjuder intressanta och självständiga arbetsuppgifter att tillsammans med våra övriga överlärare och lektorer undervisa och bedriva utvecklingsarbete vid utbildningsprogrammet för Hospitality Management. Som lärare vid högskolan kan undervisning vid flera utbildningsprogram, samverkan med arbetslivet, forskning och utveckling samt administrativa uppgifter ingå i arbetsuppgifterna. För tjänst som lärare vid högskolans utbildningar värdesätter vi undervisningserfarenhet på högskolenivå, forskningserfarenhet inom ämnesområdet, att gruppen av lärare vid ett utbildningsprogram kompletterar varandra ämnesmässigt samt intresse för såväl självständigt arbete som samarbete i grupp. Behörighetskraven för tjänsterna enligt landskapsförordningen om Högskolan på Åland och lön enligt landskapets tjänstekollektivavtal. Styrelsen beslutar vid tillsättandet om en överlärare eller lektor utnämns. Tillträdelsedatum eller enligt överenskommelse. Vi ser fram emot din skriftliga ansökan och CV som skall vara oss tillhanda senast den 20 april 2009 kl.16.00, under adressen Högskolan på Åland, Pb 1010, AX Mariehamn. Ytterligare information om tjänsten ges av programledaren för utbildningsprogrammet för Hospitality Management Karin Lindberg eller vik.personalchef Jeanette Höstman, Tel vx Se även för mer information om tjänsterna. Annonsering i Nya Åland Tidningen Åland AMS

2 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 1 av 7 Mötestid: Torsdagen den 26 februari 2009 kl Plats: Högskolan Södra, Auditoriet, Navigationsskolegränd 2 Närvarande: Carin Holmqvist Bo-Gustav Donning Nils-Erik Eklund Jan-Åke Törnroos Margita Vainio Regina Wredling Mirjam Schauman Kristian Pyhäjärvi Leif Wikström Maj Lindberg Ira Örthén ordförande viceordförande medlem ersättare ersättare (personal) ersättare (studerande) Frånvarande: Folke Ingman Therese Sjöblom Inbjuden: Ekonomi-och personalchef Jeanette Höstman Föredragande: Rektor Agneta Eriksson-Granskog Carin Holmqvist Ordförande Agneta Eriksson-Granskog Sekreterare Bo-Gustav Donning Regina Wredling Justerare 1-5, 7 Justerare 6, 8-12 Mariehamn den 26 februari 2009

3 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 2 av 7 1 Mötets öppnande Förslag: Närvarolistan konstaterades. Mötet konstaterades vara beslutfört. Mötesagendan godkändes. Beslut: Enligt förslag. 2 Val av protokolljusterare Förslag: Föreslås att Bo-Gustav Donning är protokolljusterare för 1-5 samt 7, Regina Wredling för 6 samt Beslut: Enligt förslag. 3 Föregående mötes protokoll Bilaga 1: Protokoll Förslag: Protokollet tas till kännedom. Beslut: Enligt förslag. Konstaterades att styrelsen i och med landskapsbudgeten för år 2009 beslutar om inriktningen för högskolans lärartjänster. 4 Utbildningsavtal Bilaga 2: Utbildningsavtal Förslag: Styrelsen godkänner utbildningsavtalet med Ålands landskapsregering för åren

4 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 3 av 7 Beslut: Styrelsen diskuterade utbildningsavtalet, dess status och funktion och målsättningen och avsikten med avtalet från vardera partens sida. Diskussionen sammanfattades i följande sex punkter: Det utbildningsavtal som har framförhandlats har karaktären av en intensionsförklaring och inte ett avtal mellan två parter. Prioriteringarna bör framgå tydligare. Grundutbildning och forskning- och utveckling för att uppnå god kvalitet i grundutbildningen prioriteras. Skall högskolan vara en aktiv del i ett innovationssystem, så bör det tydligt framgå att det finns resurser för detta ändamål. Avtalet uppfattades vara för ordrikt och omfattande. Det bör koncentreras så att resultatmålen framgår tydligare. Avtalet är mycket otydligt när det gäller resurser. I princip framgår det inte alls vilka resurser högskolan har under den kommande treårsperioden. Dessutom saknas kopplingen mellan mål, resultat och resurser. Konstaterades att landskapsregeringens befogenhet i princip sträcker sig till att föreslå resurser för resultatmålen i landskapets budget vilket är högst otillfredsställande i ett treårigt avtal. Styrelsen beslöt att inte godkänna utbildningsavtalet och är beredd att fortsätta förhandlingen för ett ändamålsenligt och funktionellt avtal baserat på målsättningen i Högskolelagen. Beslöts vidare att ordförande, viceordförande, ledamot Folke Ingman och rektor utses att förhandla vidare med Ålands landskapsregering. 5 Tilläggsbudget Bilaga 3: Tilläggsbudget Förslag: Ålands landskapsregering har uppmanat alla avdelningar att inom februari månad inkomma med förslag på en tilläggsbudget rörande de budgeterade medlen för år 2009 så att medlen för år 2009 minskas med 2% i förhållande till

5 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 4 av 7 den av lagtinget i december 2008 godkända budgeten för enheten för år Förslaget är att styrelsen godkänner förslaget till tilläggsbudget som lämnas till Ålands landskapsregering. Beslut: Enligt förslag. 6 Verksamhets- och ekonomiplan för 2009 Bilaga 4: Verksamhets- och ekonomiplan för 2009 med intern fördelning av budgetanslagen Förslag: Styrelsen godkänner planen. Beslut: Enligt förslag med tilläggen de särskilda kostnaderna vid ÅHRS för HM-programmet borttas från sammanställningen för att göra kostnaderna för utbildningsprogrammen jämförbara åtgärdsförslaget och implementeringen av åtgärderna från arbetsklimatundersökningen läggs till inom ramen för human resource management samverkan och synergier mellan utbildningsprogrammen läggs till Konstateras att en delegering av budgetansvar fastställs i VE-planen. De berörda tjänstemännen beslutar om inköp och attesterar betalningarna i enlighet med beslutet. Ekonomi- och personalchefen gavs i uppdrag att kontakta landskapsregeringens finansavdelning för att undersöka vilket formellt ansvar övriga budgetansvariga vid högskolan har vid sidan av rektors budgetansvar i och med delegeringsbeslutet. 7 Kvalitetsledning och extern utvärdering Bilaga 5: Kvalitetsdokument 1130 Förslag: Högskolans kvalitetsledning handhades fram till första delen av år 2008 av en särskilt utsedd kvalitetsansvarig. I och med att förordnandet tog slut och

6 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 5 av 7 styrelsen önskade en förändring i gällande kvalitetsarbetet utsåg ledningsgruppen ett kvalitetsteam kallat Q-team bestående av enheternas chefer, en programledare samt en sekreterare som ansvariga för Högskolans kvalitetsledning. Modellen med att ha ett kvalitetsteam i stället för en kvalitetsansvarig togs från en annan högskola och var ett av kvalitetsansvarigs förslag för framtiden. I Q-team ingår således rektor, vicerektor, enhetschefen för Öppna högskolan, bibliotekschefen, programledaren för företagsekonomiprogrammet Ann Riis samt högskolans nya kursplanerare för sjöfartskurser Lena Marcus. Rektor har fungerat som ordförande i gruppen och Lena Marcus har fungerat som sekreterare. Rådet för högskolornas utvärdering (RUH) kommer under våren 2009 att utvärdera Högskolan på Åland med avseende på kvalitetsledningssystemet. Q- team lämnar material till RUH i början av mars, rektor presenterar Högskolans kvalitetsledningssystem för utvärderingsgruppen i mitten av mars och auditeringen med intervjuer av ledning, personal och studerande avses ske den 4 och 5 maj Arbetet med högskolans kvalitetsledningssystem kan nu betraktas vara inne i fas två. Från att ha varit ett system under utveckling kan det nu betraktas som ett relativt väl utbyggt system där Högskolans alla delar finns upptagna. Under fas två behöver inte huvudengagemanget hos den eller de som leder kvalitetsutvecklingen ägnas åt hur systemet skall byggas ut utan i stället kan uppmärksamheten riktas mot uppdatering och förnyelse av systemet. Förnyelsen sker så att dokument ändras, nya dokument tillkommer och vissa dokument tas bort från systemet. I tidigare dokument 1130, som styrelsen står som godkännandeinstans för, saknades en beskrivning av hur dokument tas bort från systemet. Detta stycke har lagts till i förslaget till nytt dokument Högskolans hela kvalitetsledningssystem kan läsas på Internet på Högskolans hemsida under rubriken Allmän Info. Förslaget är att styrelsen tar till kännedom Q-teams ledning av kvalitetsarbetet, att extern auditering är inplanerad till den 4 och 5 maj 2009 samt att styrelsen godkänner uppdateringen av Kvalitetsdokument Beslut: Enligt förslag med tillägget att Q-team utökas så att en lärarrepresentant och en studeranderepresentant ingår i gruppen.

7 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 6 av 7 8 Ändring av Utbildningsplan för utbildningsprogrammet i maskinteknik Bilaga 6: Utbildningsplan för utbildningsprogrammet i maskinteknik Förslag: Vid utbildningsprogrammet i maskinteknik har tidigare årskurs ett utgjort grunden för behörighet som vaktman med begränsning till maskin. Vid en ändring av utbildningsplanen blev kravet att studierna på årskurs ett samt en del av årskurs två utgjorde grunden för vaktmansbehörigheten. Förslaget till styrelsen är att återgå till att årskurs ett vid Högskolan på Åland skall utgöra grunden för att ansöka om behörighet som vaktman med begränsning till maskin. Programledaren förordar ansökningarna från de studerande till sjöfartsverket i enlighet med utbildningsplanen. Beslut: Ärendet bordlades. 9 Rektor kallad till medlem i Åbo Akademis delegation Förslag: Stiftelsens för Åbo Akademi delegation beslöt vid sitt ordinarie höstmöte den 10 december 2008 kalla rektor Agneta Eriksson-Granskog till medlem i delegation för perioden Föreslås att styrelsen godkänner rektors medlemskap i delegationen. Beslut: Enligt förslag. 10 Kommande möten Förslag: 23.4 kl kl Beslut: Mötestiden flyttas till och mötesdagarna ändras under våren. Tre möten avses hållas under våren och rektor ges i uppdrag att hitta nya mötestider. Nästa möte avses hållas 1-3 april.

8 PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen Paragrafer: 1-12 Sidan 7 av 7 11 Rekrytering av rektor för perioden från och med Beslut: Rekryteringen av ny rektor för högskolan från och med den inleds. Ordförande initierar arbetet med framtagningen av profil och utlysningstexter. Profilen diskuteras vid nästa möte. 12 Till kännedomsärenden Beslut: Styrelsen tog till kännedom följande ärenden: Ordförande presenterade rapporten Optimering av sjöfartsutbildningen på Åland som lämnats till Ålands landskapsregering av den av landskapsregeringen tillsatta arbetsgruppen. Den 10 februari anordnade Ålands landskapsregering en öppen paneldebatt om sjöfartens problem. Ledamot Leif Wikström redogjorde för den nya utredningen om sjöfartens utvecklings och utbildningsbehov i Finland.

9 Sidan 1 av 6 PM Ämne Rektorstjänsten vid Högskolan på Åland Datum Till Styrelsen Skrivet av Carin Holmqvist REKRYTERING AV REKTOR TILL HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Första behandling på styrelsemöte den 3 april N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 2-09\Bil 2 Rektorstjänsten CH.doc

10 Sidan 2 av 6 1.REGELVERK OCH TIDIGARE FATTADE BESLUT 1.1 LL om högskolan på Åland I enlighet med LL om Högskolan på Åland 10 1 mom, utses rektor av landskapsregeringen på förslag av styrelsen för viss tid. Innan styrelsen avger sitt förslag skall den höra anställda och studerande på det sätt styrelsen har bestämt. En sammanställning av deras utlåtanden skall tillställas landskapsregeringen innan rektor utses. Behörig att anställas som rektor är den som har avlagt doktorsexamen eller licentiatexamen. När rektor anställs skall även erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter samt pedagogisk erfarenhet på högskolenivå beaktas. [inget sägs i lagen om mandatperioden eller hur lönesättning sker] Av förarbetena till lagen sägs att ett regelverk för hur en rektorskandidat tas fram bör fastställas innan styrelsen börjar arbeta med att ta fram förslag på rektor. Här bör även tjänstemannalagens bestämmelser iakttas. - Ansökningstiden får inte vara kortare än 14 dagar eller längre än 30 dagar. - Ansökan som inte har anlänt i tid beaktas inte. - Behörighetsvillkoren måste uppfyllas. 1.2 Landskapsregeringens beslut om att inrätta tjänst Landskapsregeringen beslöt på enskild föredragning den 24 september 2002 om att inrätta tjänsten som rektor för Högskolan på Åland. Tjänsten är inrättad från och med Ansvarsområde: Behörighetsvillkor: Anställningsvillkor: Tid: att under styrelsen leda verksamhet i Högskolan på Åland och ansvara för den direkta verksamheten och driften. avlagd doktorsexamen eller licentiatexamen, erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter samt pedagogisk erfarenhet på högskolenivå. Avtalslön, i övrigt i enlighet med landskapets tjänstekollektivavtal. Tjänsten besätts på viss, särskilt fastställd tid. N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 2-09\Bil 2 Rektorstjänsten CH.doc

11 Sidan 3 av Styrelsens beslut om regelverk för tillsättande av rektor Styrelsen beslöt vid sitt möte den 20 september 2002 fastställa följande regelverk för tillsättande av rektor. Följande visioner är avgörande i rektors befattningsbeskrivning: 1) Att utveckla en regional profilhögskola som utgår ifrån och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan. 2) Att skapa en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö med en helhetskoordinering av högskolan och med studentinflytande på samtliga nivåer. 3) Att skapa en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt. 4) Att utgöra en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamhet i landskapet baserat på ett forskningspolitiskt program. Kvalitetskrav för rektorstjänst: 1) lagstadgade behörighetsvillkor (10 LL om Högskolan på Åland) Behörig att anställas som rektor är den som har avlagt doktorsexamen eller licentiatexamen. När rektor anställs skall även erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter samt pedagogisk erfarenhet på högskolenivå beaktas. 2) Inneha verifierad administrativ och pedagogisk skicklighet, gärna från högskole- och universitetsvärlden 3) Inneha nationella och internationella kontaktnät inom forskning, utbildning och organisation med högskola/universitet. Styrelsens urvalsprocess 1) Förteckning över samtliga sökande uppgörs. 2) En av styrelsen utsedd grupp förrättar intervju med rektorskandidaterna. 3) Högskolestyrelsen ber om utlåtande av personal och studerande i Högskolan på Åland. Utlåtande inbegärs över max. fyra sökande på basen av sökandes ansökningshandlingar. Personalens och studerandes utlåtande avges av en utsedd arbetsgrupp bestående av totalt 6 medlemmar. Arbetsgruppen utses på följande sätt: Lärarkåren utser 2 representanter, personalen utser 1 representant, personalen i Ålands högskola utser 1 representant samt studentkåren utser 2 representanter. Med lärarkåren avses lärare som innehar förordnande om minst 50 % av sin tjänstgöring inom nuvarande Ålands yrkeshögskola. Med personal avses kansli- och övrig administrativ personal. 4) Styrelsen lämnar sitt förslag till landskapsstyrelsen. Förslaget skall om möjligt innehålla tre rangordnade kandidater. Vid styrelsens möte den 15 november 2002 biföll styrelsen lärargruppens önskemål om ytterligare en representant i den grupp som skall ge personalens syn på valet av rektor. N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 2-09\Bil 2 Rektorstjänsten CH.doc

12 Sidan 4 av 6 2. TILLSÄTTANDE AV REKTOR FRÅN OCH MED Jäv Bör konstatera rektors jäv samt att styrelsen besluter att ordförande handlägger och föredrar ärendet. Handläggning sker med bistånd av personal- och ekonomichefen 2.2 Eventuellt behov av att revidera tidigare beslut Det bör utredas om det finns skäl att ändra landskapsregeringens beslut om att inrätta en tjänst som rektor vid högskolan rörande anställningsvillkoren. I lagen 10 3 mom framgår att landskapsstyrelsen kan säga upp rektor då skäl därtill föreligger. Rektor får sägas upp så att tjänsteförhållandet upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har rektor rätt till ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden (CH kommentar: om man sägs upp med omedelbar verkan, vad har man då för uppsägningstid????) Utgående från detta är det märkligt att rektor i övrigt omfattas av tjänstekollektivavtal som stipulerar bl.a. uppsägningsförfarande och tider. Det mest korrekta borde vara att rektor likt en VD i näringslivet undantas från lagen och erhåller ett avtal som motsvarar ett VD-avtal. 2.3 Behörighetskrav Av LL om högskolan för Åland 10 2 mom framgår behörighetskraven enligt följande: Behörig att anställas som rektor är den som har avlagt doktorsexamen eller licentiatexamen. 2.4 Övriga erfarenheter som skall beaktas Av LL om högskolan för Åland 10 2 mom framgår att vid anställning skall även erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter samt pedagogisk erfarenhet på högskolenivå beaktas. 2.5 Av styrelsen fastslagen profil för rektor En profil för rektor skall utarbetas. Styrelsen kan involvera personalen i arbetet för att beakta deras synpunkter när den slutliga profilen sammanställs. Utöver de föreskrivna behörighetskraven kan det finnas andra egenskaper som främjar skötseln av tjänsteuppgifterna. I den mån som dessa beaktas vid övervägandet skall de nämnas redan i platsannonsen. 2.6 Mandatperiod/tillträde Tjänsten tillsätts på fem (5) år, med möjlighet till förlängning ytterligare tre (3) år. Det föreslås att den nya rektorn påbörjar arbetet redan den 1 november, för att hinna gå parallellt med sittande rektor. Formellt tillträder rektor 1/ Styrelsens arbetsprocess Styrelsen har en första diskussion om rektorstillsättandet vid mötet den 3 april. Styrelsen fattar beslut om vem som handlägger och föredrar ärendet. Styrelsen ger i uppdrag att tillsammans med LR utreda om det krävs ändringsbeslut av inrättandet av tjänsten. Styrelsen ger i uppdrag att utreda vilken typ av avtal som skall ingås med rektor. N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 2-09\Bil 2 Rektorstjänsten CH.doc

13 Sidan 5 av 6 Beslutar att tillskriva LR i det fall det behövs vissa förändringar i beslut fattade av LR. Styrelsemedlemmarna lämnar sina synpunkter på rektorsprofil och hur den skall utarbetas. Styrelsemedlemmarna ger sina synpunkter på urvalsprocessen. Styrelsen beslutar hur personalen skall informeras om att processen sätts igång. Synpunkterna tas in och sammanställs. Ett beslutsunderlag tas fram till styrelsemöte i maj/juni, styrelsen fattar då beslut om regelverket för tillsättande av rektor och hur urvalsprocessen skall gå till. 2.8 Styrelsens urvalsprocess En arbetsgrupp utses för att bereda urvalet och intervjuer. Det kan övervägas att ha en lärarrepresentant och en studerande representant i gruppen. En objektiv sammanställning görs över alla sökanden. Behörigheten kontrolleras. Meriter sammanställs. Intervjuer genomförs med x antal personer Regelverk skall fastställas hur processen skall gå till när det gäller hörande av personal och studenter. Bl.a. kan en s.k. öppen hearing av de tre viktigaste kandidaterna anordnas. Det kan övervägas att använda professionell rekryteringsfirma, för slutfasen av rekryteringen. 2.9 Annonsering Beslut skall fattas om var annonsering skall ske. - Ålandstidningen - Nya Åland - Huvudstadsbladet - Dagens Nyheter? - Svenska Dagbladet? - Universitetsläraren - Annan Förslag till annons skall utarbetas efter att profilen för rektor fastslagits Budget Budget för rekryteringsprocessen skall utarbetas utgående från det regelverk som fastställs. Budgeten bör bl.a. innehålla: - Annonser - Mötesarvoden - Rekryteringsfirma - Resor för sökanden? - Två månadslöner innan själva rektorstillträdet sker. (T.f. vice rektor eller något liknande) N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 2-09\Bil 2 Rektorstjänsten CH.doc

14 Sidan 6 av Tidtabell Våren 2009 September 2009 Oktober 2009 November 2009 December Januari 2009/2010 Mars 2010 Mars 2010 Styrelsen fastställer kompetensprofil, regelverket, utformar annons Annons Sista ansökningsdag Sammanställningar av behörigheter och meriter Intervjuer, test med utlåtande av psykolog Styrelsen fattar beslut om vilken kandidat som skall föreslås för LR Löneförhandling sker med LR , senast LR fattar beslut och utser rektor Nya rektorn börjar arbeta för att gå parallellt Rektor tillträder tjänsten N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 2-09\Bil 2 Rektorstjänsten CH.doc

15 UTBILDNINGSAVTAL Behandling i styrelsen för Högskolan på Åland den 3 april 2009 UTBILDNINGSAVTAL mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland för perioden AVTALSPARTER Parter i avtalet är Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. 2. BAKGRUND I landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland, nedan benämnd högskolelagen, finns bestämmelser om högskolan, vars huvudman är landskapet. Enligt högskolelagens 6 skall landskapsregeringen tillsammans med högskolan vart tredje år göra upp ett utbildningsavtal för de kommande tre åren. I avtalet skall åtminstone de kvalitativa och kvantitativa resultatmålen samt resurser och prioriteringar, verksamhetsstruktur, resultatuppföljning och rapportering anges. Avtalet för åren är en avsiktsförklaring om de särskilda utvecklingsfrågor som parterna har definierat och enats om. Detta avtal är det tredje i ordningen. De två föregående omfattade åren respektive MÅL FÖR HÖGSKOLEVERKSAMHETEN Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och det åländska samhället. Högskolan är en attraktiv studie- och arbetsplats och de utexaminerade är efterfrågade på arbetsmarknaden. 4. VERKSAMHETENS STRUKTUR Enligt LL om Högskolan på Åland 9 6 mom, beslutar styrelsen om högskolans organisation och om riktlinjerna för ansvarsfördelningen. Högskolans verksamhet består av: Examensinriktad utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen. Forskning och utbildning som stöder grundutbildningen Kursverksamhet Stödfunktioner 1(6)

16 UTBILDNINGSAVTAL KVALITATIVA MÅL Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik (sjöingenjör) Sjöfart (sjökapten) Vård (sjukskötare) Utbildningarna skall samverka med arbetslivet och utvecklas så att de bygger mera på relevanta tvärvetenskapliga helheter som motsvarar de krav som finns i näringslivet och samhället av idag. Öppna högskolan skall erbjuda kurser på högskolenivå i samverkan med högskolans utbildningsprogram samt med andra högskolor och universitet samt fortbildningskurser, uppdragskurser samt öppna seminarier och tentamina. Tillämpad forskning och utveckling bedrivs i anslutning till utbildningsprogrammen baserat på ett forskningspolitiskt program. Högskolan kan ha examensprogram inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samverkan med andra högskolor inom Sjöfart (Nordic Master in Maritime Management) Vård (Master in Health Sciences) Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering och samverkan med det omgivande samhället. Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder. För högskolans ekonomi är målet att en basfinansiering tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling, uppdrags- och kursverksamhet, tillämpad forskning och utveckling, samverkan med näringslivet och Högskolebibliotek och IT-support 6. KVANTITATIVA MÅL Examensinriktad utbildning Mål Antal sökande per år 250 Antal studerade (20/9) ca (6)

17 UTBILDNINGSAVTAL Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt grundexamen inom fem års heltidsstudier. För sjöbefälsutbildningen gäller på motsvarande sätt sex års heltidsstudier. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod. I slutet av perioden eftersträvas en höjning till 65 procent. Kursverksamhet Mål Antal kursdeltagare per år Akademisk kursverksamhet och öppna programkurser - Fortbildning och uppdragsutbildning - Seminarier och öppna seminarier Totalt antal kursdeltagare Antal avlagda studiepoäng per år Högskolan ska ha minst tre fasta tjänster inom de prioriterade utbildningsområdena samt tillräckligt antal tjänster inom övriga relevanta områden. Lärarnas fortbildning omfattar minst 18 vh per år och övrig personals fortbildning omfattar minst en vecka per år. Minst 40% av lärarna på grundutbildningen har forskningserfarenhet dvs doktorsexamen, lic-examen eller är doktorander. Lärarna bereds möjlighet att bedriva pedagogiska studier, för att undervisningen skall hålla god kvalitet. 7. PRIORITERINGAR Fokuseringen av högskolans verksamhet på den examensinriktade utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, grundexamen, inom högskolans olika utbildningsområden förstärks. Utbildningen inom sjöfarts- och vårdområdet prioriteras särskilt Det livslånga lärandet tillgodoses genom kursverksamhet och samverkan med det omgivande samhället. Särskilda utvecklingsfrågor Avtalsparterna har utöver vad som framgår ovan och i landskapets budget för år 2009 särskilt kommit överens om följande utvecklingsfrågor under avtalsperioden. Särskild fråga När skall det vara klart Hur finansieras det Vem ansvarar Högskolan utreder möjligheterna att erbjuda utbildning på Inom 2010 HÅ Styrelsen och Rektor 3(6)

18 UTBILDNINGSAVTAL engelska språket inom sjöfartsområdet. En samordning och samtidig förstärkning av sjöfartsutbildningen på Åland. Högskolans autonomi och faktiska ekonomiska ansvar skall utredas, där det även övervägs att bilda högskolan som en egen juridisk person övervägs. Ökad flexibilitet inom budgetens tjänstetablå. Nya anställningsvillkor för högskolans lärare. Modeller för uppföljning av kvalitativa och kvantitativa mål. Utbildningsstatistik för högskoleområdet, inte gemensam statistik med gymnasialstadiet och medborgarinstitutet Modeller för prognostisering av utbildningsbehovet. Modeller för uppföljning av kvalitativa och kvantitativa mål. Modell för finansiering av verksamheten. Utvärdera uppdragsverksamheten. Utveckling av innovationssystem. Inom 2009 LR och HÅ LR Inom 2010 LR LR upphandlar konsulttjänst Om inte i TB så SENAST i budget Utbildningsminister Britt Lundberg LR LR Inom 2010 LR LR upphandlar konsulttjänt Inom 2009 LR LR upphandlar av ÅSUB Inom 2009 LR LR upphandlar av ÅSUB Inom 2010 LR LR och Rektor Inom 2009 LR LR upphandlar konsulttjänst Inom 2010 LR och HÅ Styrelsen Inom 2011 LR LR och styrelsen 8. RESURSER Parterna förbinder sig att följa avtalet under förutsättning att medel beviljas i landskapsbudgeten för den verksamhet som parterna kommit överens om. 9. RESULTATUPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING Högskolans verksamhet följs årligen upp och rapporteras i Högskolans verksamhetsberättelse. 4(6)

19 UTBILDNINGSAVTAL Budgeten följs upp i det av landskapsregeringen årligen uppgjorda bokslutet. Utbildningsavtalet följs upp med en årlig självutvärdering av båda parter vilken behandlas vid ett gemensamt årligt möte mellan styrelsen och ministern samt representanter från utbildningsavdelningen. Som ett verktyg för att arbeta med det treåriga avtalet införs årliga mål- och resultatförhandlingar, som avslutas med att parterna kan underteckna ett intentionsavtal i form av ett preliminärt tilläggsavtal, vilket tas med vid beredningen av landskapets budget för följande år. Det avslutande mötet skall hålls senast före utgången av april månad. Huvudändamålet med verktyget är att parterna inför det följande budgetåret skall kunna avtala om frågor och resurser, som på en mer detaljerad nivå än vad som stadgas i avtalet skall kunna beaktas i landskapets förslag till budget för högskolan för det följande året. Vardera parten har rätt att föreslå ärenden som skall tas upp vid förhandlingarna. Landskapsregeringen ansvarar för att beredningen och det avslutande mötet hålls inom den angivna tidsramen. Det preliminära tilläggsavtalet fastställs med eventuella justeringar och undertecknas av parterna efter det att lagtinget fastställt budgeten för det aktuella året. 10. AVTALSPERIOD Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Avtalet träder i kraft då vardera parten undertecknat det och gäller för treårsperioden Mariehamn den Mariehamn den Ålands landskapsregering, genom Högskolan på Åland, genom Viveka Eriksson L a n t r å d Carin Holmqvist Styrelseordförande Britt Lundberg Vicelantråd Agneta Eriksson-Granskog Rektor 5(6)

20 UTBILDNINGSAVTAL BILAGA Högskolans respektive Landskapsregeringens uppgifter Utöver de kärnuppgifter för högskolan som anges i högskolelagens 2 har parterna kommit överens om följande preciseringar av vissa ansvarsområden. I ansvaret ingår både utförandet och finansieringen av relevanta åtgärder inom ansvarsområdena. Högskolan ansvarar för - information om och marknadsföring av utbildningsmöjligheterna vid Högskolan på Åland, studeranderekryteringen och -antagningen till högskolan och det internationella studerande- och lärarutbytet inom högskolans ram; - skötseln av särskilda avtal för högskoledatabaser, -licenser och -kopieringsvillkor; - att skapa och upprätthålla relevanta kontakter och samarbetsformer mellan Högskolan på Åland och de omgivande regionernas högskolor; - att i samråd med studerandekåren och landskapsregeringen utforma lämpliga studiesociala arrangemang för de studerande i enlighet med gällande stadganden; - att med högst fem års mellanrum genomföra interna och externa utvärderingar av verksamheten; - att ta initiativ till förändringar i frågor som regleras i landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland, särskilt i fråga om utbildningsutbudet. Landskapsförvaltningen ansvarar för - övergripande kontakter med riksmyndigheter och internationella myndigheter i högskoleärenden; - information till riket angående landskapets lagar och förordningar rörande högskolan och verksamheten vid högskolan; - information till högskolan om sådana förändringar i den finländska lagstiftningen som berör högskoleområdet och kan ha konsekvenser för Högskolan på Åland; - frågor om examensgiltigheten utanför Åland för de utbildningar som ges vid högskolan, samt om utvärdering av högskolans verksamhet i relation till landskapets högskolepolitik, som uttrycks i regeringens handlingsprogram och i landskapets årliga budget. Vardera parten ansvarar därtill för att informera den andra parten om angelägenheter som är av gemensamt intresse och som kan föranleda åtgärder. 6(6)

21

22

23

24

25 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND UTBILDNINGSPLAN Sida 1 av 6 MASKINTEKNIK Uppgjord av: Hans Lavonius Revisionsnummer: 4 Godkänd av: Styrelse Datum: UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK vid Högskolan på Åland Ingenjör YH 270 sp Avser utbildning som inletts fr.o.m. hösten 2008 Fastställd av styrelsen för Högskolan på Åland

26 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND UTBILDNINGSPLAN Sida 2 av 6 MASKINTEKNIK Uppgjord av: Hans Lavonius Revisionsnummer: 4 Godkänd av: Styrelse Datum: UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK 270 SP 1. Underlag för utbildningsplan Utbildningsprogrammet för maskinteknik med inriktningen energi- och fartygsmaskinteknik, 270 studiepoäng (sp), vid Högskolan på Åland avser ingenjörsutbildning på yrkeshögskolenivå i enlighet med Landskapslag om Högskolan på Åland (ÅFS 2002:81), Landskapsförordning om Högskolan på Åland (ÅFS 2002:87), den internationella STCW-konventionen 1) för utbildningar som ger behörighet för arbete ombord på fartyg (STCW 95), de finländska förordningarna om fartygsbemanning (1256/97) och om kompetensbrev för driftsövervakare av pannanläggningar (891/99) samt Handels- och industriministeriets beslut Nr 953 om tryckbärande anordningars säkerhet. Denna utbildningsplan baserar sig på tidigare utbildningsplan för utbildningsprogrammet för maskinteknik av och de erfarenheter som vunnits vid dess tillämpning. Förbättringar har bl.a. införts vad gäller jämn arbetsbelastning mellan årskurser, terminer och perioder, samt vad gäller beaktande av de studerandes förkunskaper. 2. Behörighet för studier på utbildningsprogrammet för maskinteknik Behörig för studier inom utbildningsprogrammet för maskinteknik är den som har examen från treårig utbildning på gymnasialstadienivå eller examen från tvåårig sjömansskola eller yrkesskola och minst ett års praktik. Urvalsprov eller lämplighetstest kan anordnas. För studerande från yrkesskola eller sjömansskola rekommenderas studier motsvarande åtminstone kort matematik i gymnasiet. 1) International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers, Konventionen reviderades i London 1995 (STCW 95).

27 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND UTBILDNINGSPLAN Sida 3 av 6 MASKINTEKNIK Uppgjord av: Hans Lavonius Revisionsnummer: 4 Godkänd av: Styrelse Datum: Målsättning för ingenjörsutbildning inom maskinteknik med inriktning energi- och fartygsmaskinteknik Ingenjörsutbildningen inom maskinteknik omfattar studier i energi- och fartygsmaskinteknik. Den ger teoretiska grundkunskaper om, och med integrerad praktik praktisk tillämpningsförmåga av dessa, i arbetsuppgifter som berör drift av främst fartyg men också kraftverk och annan industri. Det nuvarande och framtida behovet av utbildad arbetskraft är stort speciellt inom området maskinbefäl för fartygsdrift, både nationellt och internationellt. Utbildningen förmedlar nödvändiga kunskaper i energi-, fartygs- och elektrotekniska ämnen, automation, reglerteknik, adb, underhållsteknik, språk, ekonomi samt kunskap om aktuella myndighetskrav. En ingenjör inom energi- och fartygsmaskinteknik är insatt i drifttekniska och driftekonomiska frågor, besitter förmåga att överblicka helheter och kan tillämpa sammansatt kunskap på komplicerade system. Ingenjören kan arbeta självständigt och fatta beslut, och besitter utöver tekniska färdigheter också kunskaper i ekonomi, ledarskap, projektarbete, arbetarskydd samt språklig uttrycksförmåga. Eftersom energi- och fartygsmaskinteknik är teknikområden som utvecklas snabbt betonas förmågan att självständigt finna nödvändig kunskap som grund för att upprätthålla aktuella kunskaper i yrkeslivet. Studierna kan inriktas mot behörighet för arbete främst inom fartygs- men också inom kraftverksdrift, samt mot en allmän ingenjörskompetens inom energiteknikens område. Med lämpliga valfria studier fyller utbildningen således gällande myndighetskrav på teoretisk utbildningsgrund för övermaskinmästarbehörighet inom fartygsdrift enligt STCW 95 Regulation III/2. Detta innebär att utbildningen fyller alla krav på bl.a. innehåll, kvalitetsledning och auditering som IMO:s STCW-konvention ställer, liksom finländska Sjöfartsverkets krav på behörighetsgivande utbildning. Som etappmål för studierna uppfyller avlagt läsår 1 med sjöinriktning kraven på teoretisk utbildning för behörighet som vaktman med begränsning till maskintjänst enligt STCW 95 Regulation III/4. Avlagda läsår 1 och 2 samt höstterminen av årskurs 3 med sjöinriktade valfria kurser uppfyller kraven på teoretisk utbildning för behörighet som vaktmaskinmästare enligt STCW 95 Regulation III/1. Inom programmet för maskinteknik poängteras samverkan med näringslivet starkt i kursutformning, lärarkompetens, praktik och examensarbete. Programmet strävar till att förverkliga ett meningsfullt arbetsklimat för såväl studerande som personal och satsar på utveckling av verksamhetens personella resurser. Examen från utbildningsprogrammet för maskinteknik utgör grund för internationell yrkesutövning med världen som arbetsfält. Såväl ingenjörsexamen YH och de

28 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND UTBILDNINGSPLAN Sida 4 av 6 MASKINTEKNIK Uppgjord av: Hans Lavonius Revisionsnummer: 4 Godkänd av: Styrelse Datum: sjöbehörigheter denna utgör grund för är internationellt gångbara. Utbildningsprogrammet auditeras regelbundet, för att fylla kraven i STCWkonventionen, enligt internationella krav. Sjöpraktik under studierna utförs ofta internationellt. Också vad gäller övrig praktik stöder utbildningsprogrammet internationalisering, liksom student- och lärarutbyte inom ramen för gällande avtal. I och med STCW-konventionens internationellt förenhetligade krav på sjöbehörighetsgivande utbildningar och den europeiska Bolognaprocessens tillgodoräkningsprinciper underlättas utbyte med andra läroinrättningar för såväl studerande som lärare. 4 Utbildningens struktur Studierna representerar till sitt innehåll en sammansatt inlärning med föreläsningar, övningar, laborationer av praktisk och teoretisk art, samt simulatorövningar och praktik. Studierna omfattar totalt 270 studiepoäng fördelade på grundstudier 60 sp som utgör grund för fortsatta yrkesstudier 116 sp i vilka ingår maskinrumssimulator 12 sp, valfria studier 25 sp som inkluderar studier enligt STCW-konventionens krav för sjöbehörighet, samt examensarbete 15 sp och praktik 54 sp. Grundstudier Grundstudiernas omfång är 60 sp och består av matematiska, naturvetenskapliga och datatekniska ämnen samt språk och studieteknik. Målet är att de skall ge de studerande tillräckliga redskap och modeller så att de kan tillgodogöra sig aktuell teknik inom yrkesstudierna och efter studierna kan utveckla sin yrkeskunskap med hjälp av nya tekniska och vetenskapliga rön. Yrkesstudier Yrkesstudierna omfattar totalt ca 116 sp. Målet för yrkesstudierna är att ge den studerande de yrkeskunskaper som formulerades i avsnitt 3 ovan. Valfria studier Målet för de valfria studierna, som omfattar 25 sp, är att den studerande tillägnar sig specialiserade och/eller fördjupade fackkunskaper inom sitt yrkesområde. För maskinbefälsbehörighet till sjöss styrs de valfria kurserna långt av de krav på utbildning i säkerhet och ledarskap som STCW 95-konventionen ställer. Examensarbete Examensarbetets omfattning är 15 sp. Målsättningen för examensarbetet formuleras i examensordningen för Högskolan på Åland. Praktik och fartygsförlagd utbildning För ingenjörsexamen YH krävs sammanlagd praktik och arbetslivserfarenhet 12 månader, där praktikens andel motsvarar 54 sp. För studerande med sikte på behörighet som maskinbefäl arrangeras en del av praktiken som fartygsförlagd utbildning, tidigare benämnd handledd praktik, enligt

29 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND UTBILDNINGSPLAN Sida 5 av 6 MASKINTEKNIK Uppgjord av: Hans Lavonius Revisionsnummer: 4 Godkänd av: Styrelse Datum: godkänt program. Målsättningen för praktik och fartygsförlagd utbildning är att den studerande erhåller en mångsidig bild av centrala arbetsuppgifter inom sitt kommande yrkesområde samt en generell arbetslivserfarenhet. Praktiken och den fartygsförlagda utbildningen skall vara så utformade att centrala yrkesämnen åskådliggörs och därigenom stöder studieavsnitten. För de studerande som avlagt yrkesskola med lämplig inriktning, sjömansskola eller motsvarande före ingenjörsstudierna räknas upp till 6 månader praktik eller fartygsförlagd utbildning till godo. För de högsta sjöbefälsbehörigheterna krävs efter ingenjörsexamen ytterligare praktik enligt gällande förordningar. Eftersom under en lång följd av år många studerandes kunskaper i matematik, fysik och kemi efter gymnasialstadiet visat sig vara bristfälliga och försvårat ingenjörsstudier på eftergymnasial nivå, ingår i programmet förberedande baskurser i matematik, fysik och kemi. Dessa omfattar repetition av gymnasialstadiepensum och ger således inte studiepoäng på högskolenivå. De förberedande studierna är obligatoriska, men kan av studerande med tillräckliga studier och goda vitsord i berörda ämnen på gymnasialstadiet tenteras utan kursdeltagande. I utbildningsplanen anges de kurshelheter som ingår i programmet. Delkursernas omfattning samt inplacering årskursvis finns i bilaga 1 (vaktmaskinmästarutbildning) och 2 (ingenjörs-/ övermaskinmästarutbildning). Detaljplanering och justeringar av delkursernas placering och utformning inom utbildningen beslutas av programansvarig i samråd med prefekt.

30 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND UTBILDNINGSPLAN Sida 6 av 6 MASKINTEKNIK Uppgjord av: Hans Lavonius Revisionsnummer: 4 Godkänd av: Styrelse Datum: HÅ MASKINTEKNIK / MASKINBEFÄL Utbildningsplan 2006 sp sp GRUNDSTUDIER 60 Studieteknik och verktyg 4 Svenska 3 Engelska 9 Finska 6 Matematik 18 Fysik och kemi 16 Datateknik 4 YRKESSTUDIER 116 Ekonomi 4 Maskinteknik 28 Energiteknik 32 Fartygsteknik 28 El-och automationsteknik 24 VALFRIA STUDIER inklusive studier enligt 25 STCW-konventionenskrav för sjöbehörighet Säkerhetsutbildning 6 Ledarskapsutbildning 16 Övriga valfria kurser 3 EXAMENSARBETE PRAKTIK / FARTYGSFÖRLAGD UTBILNING TOTALT

31 Protokoll 2/2008, branschrådsmöte för programmet företagsekonomi Tid: Fredag , kl Plats: Högskolan Södra, Navigationsskolegränd 2, biblioteket Närvarande: Daniel Dahlén Ålands handelskammare Kim Engblom Vikinglinjen Abp Tove Erikslund Ålandsbanken Ab Jonny Mattsson Ålands Företagareförening r.f. Pia Fredriksson studeranderepresentant Ann Riis vik.programledare, ordförande, sekreterare Ben Henriksson lärare Christer Kullman lärare Thor-Björn Wik lärare Frånvarande: Jan Kangashaka Ålands Företagsbyrå Ab Föredragningslista: 1. Mötets öppnandes kl. 10 och agendan godkändes. 2. Föregående mötes protokoll justerades. 3. Informationsärenden - studerandestatistik läsåret examensfest fredag 19.12, kl på Ålands sjöfartsmuseum - information om FEK-programmet för studerande vid Ålands lyceum , Ålands handelsläroverk januari 2009 Ålands yrkesskola praktikplatser: Marc Hellström, kundansvarig på Volym Ab, kommer och presenterar sin verksamhet för FEK-studerande i januari projekt Växthuseffekten, projektavslut projekt Entreprenörsakademin på Åland, september 2008 december samarbete med Consilia, affärssystemet Navision - Nordenter, NordPlus-samarbete på Åland. Vecka samlas studerande från yrkeshögskolan Novia, Högskolan i Hedmark och Högskolan på Åland för att delta i kursen Entreprenörskap 7 sp, med Christer Kullman som lärare. - anpassning av läroplan för halvfartsstudier - strategiplan för Högskolan på Åland Informationsärendena antecknades för kännedom. Konstaterades att det är viktigt att FEKprogrammet är i kontakt med näringslivet, vilket EU- och samarbetsprojekten bidrar till. Tove lyfte fram vikten av ledarskapskurser. Många företagare kommer förr eller senare i en sådan situation där förmågan att leda andra behövs. Daniel berättade att Handelskammaren

32 kommer att erbjuda ledarskapsutbildning nästa år. Jonny tyckte att det är bra att åländska föreläsare delar med sig av sina kunskaper vid föreläsningar på Företagarakademin. Betonades att studerande fortsättningsvis ska ordna sina praktikplatser själva som en del av mognadsprocessen under studietiden, men att informationstillfället med bemanningsföretaget Volym Ab är ett sätt att hjälpa en del av de studerande på vägen. Pia berättade att flera studerande vid högskolan redan knutit kontakt med Volym via Skhåla. Konstaterades att många företag behöver personer med specialistkunskaper för längre tid varför de har svårt att erbjuda praktik med meningsfull sysselsättning. Tove sade att Ålandsbanken eventuellt kan erbjuda 1-2 praktikplatser för FEK-studerande för ca 6 månader under sommarhalvåret. Ann kontaktar Tove för vidare diskussioner. Anpassningen av läroplan för halvfartsstudier möjliggör för studerande att arbeta parallellt med studierna, vilket många av programmets studerande gör redan idag. Halvfartsstuderande läser kurser tillsammans med heltidsstuderande vilket gör att grupperna blir större men innebär ingen kostnadsökning för programmet. Det är berikande för den studerande att kunna vara i kontakt med näringslivet under hela studietiden. Kim ansåg att modellen passar bra i ett litet samhälle där den studerande kan ta till vara arbetsmöjligheter trots studier och på samma gång få meningsfull praktik. Branschrådsmedlemmarna fick i uppdrag att kommentera högskolans strategiplan vid nästa möte. 4. FEKs 10-årsjubileum Föreslaget är att göra en öppet hus - dag i mars 2009 med föreläsning och workshopar där deltagarna får prova på att skriva en CV, att söka jobb, medarbetarsamtal etc. Målet är att presentera och synliggöra företagsekonomiska programmet. Målgrupp är studerande, tidigare studerande, näringsliv och allmänheten. Konstaterades att temat för workshoparna på 10-årsjubileet är Human Resource, en viktig del i allt företagande - rätt person på rätt plats genererar inkomster. Tove berättade om planerna på ett nätverksmöte för personalare och flera visade intresse för att hjälpa till på workshoparna. Beslöt att jubileet hålls preliminärt en dag vecka 13 som en del av landskapsregeringens satsning Företagsamhetens år FEK-kollegiet fortsätter planeringen. 5. Inga övriga ärenden. 6. Nästa branschrådsmöte hålls fredagen , kl på Högskolan Södra. 7. Mötet avslutades kl Mariehamn den 10 december 2008 Ann Riis sekreterare

33

34

35 EXAMENSORDNING FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 1 kap. Allmänna föreskrifter 1 Högskolan på Åland och dess uppgift Högskolan på Åland har till uppgift att bedriva högskoleutbildning i enlighet med vad som stadgas i Landskapslag om Högskolan på Åland (2002:81) och beslut som fattas med stöd av den. 2 Examina och utbildningsprogram Vid Högskolan på Åland avläggs yrkeshögskoleexamen inom sektorerna sjöfart, teknik, vård, hotelloch restaurangservice samt företagsekonomi. Högskoleutbildningen anordnas vid institutionen för sjöfart och teknik samt institutionen för ekonomi, turism och vård. Genom landskapsförordning (2002:87) utfärdas bestämmelser om de examina som kan avläggas vid Högskolan på Åland. Landskapsstyrelsen har fastställt följande utbildningsprogram och examina för Högskolan på Åland: Utbildningsprogram Examen, examensbenämning Omfattning * Elektroteknik Yrkeshögskoleexamen i teknik, Ingenjör YH 240sp/270sp * Företagsekonomi Yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, Företagsekonom YH * Hotell- och restaurangservice Yrkeshögskoleexamen i hotell- och restaurangservice, Hotell- och restaurangadministratör YH * Informationsteknik Yrkeshögskoleexamen i informationsteknik, Systemvetare YH Yrkeshögskoleexamen i informationsteknik med ekonomi, Systemvetare YH Yrkeshögskoleexamen i teknik, Ingenjör YH 210sp 210sp/240sp 210sp/180sp 240sp 240 sp * Maskinteknik Yrkeshögskoleexamen i teknik, Ingenjör YH 270sp * Sjöfart Yrkeshögskoleexamen i sjöfart, Sjökapten YH 270sp * Vård Yrkeshögskoleexamen i hälsovård, Sjukskötare YH 210 sp Omfattningen anges i studiepoäng (sp). Omfattningen 1,5 studiepoäng avser studier som normalt motsvarar en studieinsats på 40 arbetstimmar för uppnående av de fastställda målen.

36 2 kap. Utbildningens struktur 3 Utbildningsprogrammens mål och uppbyggnad Högskoleutbildningen skall med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet. Den examensinriktade utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till högskoleexamen och omfattar studiepoäng (sp). Ett utbildningsprogram kan innehålla ett eller flera inriktningsalternativ. För varje utbildningsprogram finns en utbildningsplan och en programansvarig. Högskolans styrelse antar läroplanerna för utbildningsprogrammen. Utbildningen omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete fördelade enligt följande riktgivande ramschema. Delar \ Omfattning (sv) 210 sp 240 sp 270 sp grundstudier sp sp sp yrkesstudier inklusive sp sp sp valfria studier och praktik examensarbete 15 sp 15 sp 15 sp För varje utbildningsprogram anges exaktare gränser för de olika delarna i respektive utbildningplan. 4 Godkännande av valfria studier Den programansvarige beslutar om godkännande av studier som valfria studier i enlighet med utbildningsplanens mål. 5 Examensarbetet För yrkeshögskoleexamen fordras ett examensarbete om 15 studiepoäng där den studerande skall visa att han självständigt kan tillämpa kunskaper och arbetsmetoder inom sitt yrkesområde och driva ett projekt under en bestämd tid parallellt med de övriga studierna. Den studerande skall genom att använda sig av ett vetenskapligt tillvägagångssätt fördjupa sina ämneskunskaper och träna sin förmåga till kritisk granskning och analys. Den studerande ansvarar för valet av ämne för examensarbetet. Ämnet för examensarbetet skall godkännas av den programansvarige. För yrkeshögskoleexamen skall den studerande avlägga mognadsprov inom ramen för sitt examensarbete. Närmare anvisningar och direktiv om examensarbetet och dess planering, genomförande och bedömning kan ges av högskolans ledningsgrupp eller annan behörig instans. De generella grunderna