VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Tekniska Högskolans Studentkår

Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2015/16 Gemenskap Utveckling Glädje Fastställd av Kårfullmäktige den 12 maj 2015 enligt beslut 1415-KF

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Göta studentkår 2017/2018.

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Kommunikationsplan 13/14

Sektionen för Medicinsk Teknik

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

(2) Antaget av LinTeks kårfullmäktige den 4 Maj 2017

Verksamhetsplan 2019/2020

Luleå Studentkår Vision

Verksamhetsplan Konglig Datasektionen

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

Mål- och visionsdokument

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige

Verksamhetsplan 2018/2019 Studentsektionen Sesam

Preliminär Verksamhetsplan 15/16

Verksamhetsplan för 2015/2016

Verksamhetsplan juli juni Sektionen för Energi och miljö

Verksamhetsplan 2014/2015

SöderS organisationsplan 14/15

VERKSAMHETSPLAN 2018/2019

Delmål 1: Att implementera den struktur för studentinflytande på programnivå som kårstyrelsen under tidigare år upprättat

Verksamhetsplan Fastställd av fullmäktige

Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016

Verksamhetsplan juli 2013 juni 2014 Sektionen för Energi och miljö

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Handlingsplan för 2015/2016

Verksamhetsplan 2014/2015

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

FÖREDRAGNINGSLISTA. Kårstyrelsemöte 18 12/ Formalia. 2. Rapport. Föredragingslista Kårstyrelsemöte KSm18 12/ Sid 1(2)

Verksamhetsplan 2015 Fastslagen av kårstyrelsen

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Verksamhetsplan juli juni Sektionen för Energi och miljö

FÖREDRAGNINGSLISTA. Kårstyrelsemöte 13 12/ Formalia. 2. Rapport. Föredragingslista Kårstyrelsemöte KSm13 12/ Sid 1(2)

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Verksamhetsplan fo r 2018/2019

Verksamhetsplan - Diskussionsunderlag

Verksamhetsplan 2016/2017

FÖREDRAGNINGSLISTA. Kårstyrelsemöte 18 12/ Formalia. 2. Rapport Föredragingslista Kårstyrelsemöte KSm18 12/ Sid 1(2)

PM :: KOMMUNIKATIONSARBETE

FÖREDRAGNINGSLISTA. Kårstyrelsemöte 20 12/ Formalia. 2. Rapport. Föredragingslista Kårstyrelsemöte KSm20 12/ Sid 1(2)

Verksamhetsplan för Jönköping Studentkår, 2015/ Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016

Consensus verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2019/2020

Kårstyrelsen har arbetat med att ta fram dessa arbetsbeskrivningar i samråd med ledningsgruppen.

THS verksamhetsplan 2008/2009

Verksamhetsåret Antagen:

Verksamhetsplan juli juni 2015 Sektionen för Energi och miljö

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

SöderS organisationsplan 11/12

VERKSAMHETSPLAN SEKTIONSSTYRELSEN 2015/2016 THS KEMISEKTIONEN

, kl 18:30 i C305

UPPSALAEKONOMERNAS VERKSAMHETSPLAN 2018/2019

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU Sveriges ungdomsorganisationer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete

Arbetarekommunen ska ha minst 1050 medlemmar.

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige

Verksamhetsberättelse 2012/2013

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015

STRATEGISK MÅLBILD Beslutad vid årsstämman 1 2 juni 2013

Verksamhetsplan Uppsala Datavetare 2016

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Proposition. Verksamhetsplan 2017/2018.

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Consensus verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2019/2020. Teknologkåren vid LTH

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Verksamhetsplan juli juni Sektionen för Energi och miljö

Verksamhetsplan 2013/2014

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

THS BUDGET 13/14 - KF 5 12/13

Saco Studentråd. Strategi Underrubrik

Studentguiden PRESENTERAD AV STUDIENÄMNDEN

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Regler för kårföreningar Göta studentkårs fullmäktige,

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Åtgärd nr Åtgärd Risker (riskvärde inom parentes)

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Tekniska Högskolans Studentkår den 10 maj 2012

Sid 2(9) THS VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Introduktion Detta är THS verksamhetsplan för verksamhetsåret 2012/2013. Verksamhetsplanen är styrelsens viktigaste styrfunktion och beskrivs mer ingående under nedanstående rubrik. Nedan följer två citat ur THS stadga som kort beskriver THS verksamhet samt styrelsens roll i organisationen: THS har till huvudsakligt ändamål att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Kungliga Tekniska högskolan. THS ska verka för god sammanhållning och kamratskap mellan de studerande vid Kungliga Tekniska högskolan [THS Stadgar 1.2] Kårstyrelsen har ansvaret för den omedelbara ledningen av THS verksamhet och ekonomi i enlighet med kårfullmäktiges beslut. [THS Stadgar 3.2] Styrfunktion Verksamhetsplanen för verksamhetsåret 2012/2013 bygger på kunskaper och erfarenheter från tidigare verksamhetsår. Den har uppdaterats genom det strategiska arbete kårstyrelsen bedrivit under innevarande samt tidigare verksamhetsår. Utformningen bygger på strukturen för verksamhetsplanen som inrättades verksamhetsåret 2009/2010. Genomsyrande för denna plan har varit ett fokus på en sammanhållen kår, med tydlig kommunikation och struktur. Viktigt i detta arbete har också varit att de principer kårfullmäktige uttrycker i verksamhetsplanen ska: Visa inriktningen för verksamheten 2012/2013 och på längre sikt Bestå av Uppdrag och Fokus i påverkansarbetet vilka ska genomföras utöver den löpande verksamheten Rapporteras utifrån av kårstyrelsen och kunna följas upp av kårfullmäktige Vara synkroniserade med budgeten och de ekonomiska ramarna för verksamhetsåret Utformning Verksamhetsplanen är uppdelad i två delar, uppdrag samt fokus i påverkansarbetet. Utöver verksamhetsplanens uppdrag och fokus finns den löpande verksamheten, som inte är mindre prioriterad men genomförs parallellt. Uppdragen beskriver hur och inom vilka områden THS verksamhet ska utvecklas. Uppdragen består av ett generellt eller visionärt mål som specificerar hur verksamheten ska utvecklas på längre sikt. Detta konkretiseras i ett antal konkreta mål som ska uppnås under verksamhetsåret. Fokus i påverkansarbetet innehåller konkreta mål som ligger till grund för att bedriva påverkansarbetet, främst mot KTH men även mot andra aktörer. Utöver vad som behandlas i det aktuella avsnittet skall åsikter enligt THS åsiktsdokument vara vägledande i påverkansarbetet.

Sid 3(9) Uppdrag Kärnvärden och värdegrund THS har en tydlig bild av sin egen verksamhet - vad kåren faktiskt gör. Vi saknar däremot kärnvärden och arbetsprinciper som beskriver vår identitet. THS ska därför påbörja ett arbete för att fastställa sådana. Kärnvärden används för att styra verksamheten långsiktigt, för att prioritera och för att beskriva organisationen. När oklarheter uppstår ska man kunna gå tillbaka till organisationens värderingar för att få vägledning i diskussion och beslutsfattande. Utarbeta en värdegrund bestående av kärnvärden, åsiktsdokument och arbetsprinciper Kärnvärdena ska återspeglas i THS kommunikation mot medlemmarna under året i syfte att förmedla en enhetlig självbild Under året dokumentera hur värdegrunden använts för att kunna utveckla verktyget Medlemskap THS är en organisation som är beroende av sina medlemmar. Medlemmarna är viktiga för både THS legitimitet och ekonomiska situation. Därför måste THS alltid ha fokus på medlemmen och medlemskapet. Det ska vara tydligt vad ett medlemskap i THS innebär och vilka fördelar det för med sig. Stödmedlemskapet måste även det fortsätta utvecklas för att göra det mer attraktivt att vara medlem vid avslutade studier. Under 2012 har KTH Alumni påbörjat ett gediget arbete att sätta fart på KTH:s alumnverksamhet och det är viktigt att THS arbetar aktivt tillsammans med dem för att knyta alumner närmare både KTH och THS. Öka antalet medlemmar Tydliggöra innebörden av ett medlemskap och dess förmåner samt verka för fler förmåner Öka antalet stödmedlemmar och utveckla stödmedlemskapet tillsammans med KTH alumni Undersöka alternativa rekryteringssätt för stödmedlemmar. Exempelvis alumnmiddagar och jubileum på THS Lokalt och Centralt En kommunicerande kår I en kommunicerande kår är alla organisationens medlemmar aktiva i kommunikationsarbetet; att lyssna på studenters och medlemmars önskemål samt att kommunicera vad kåren är och står för. I en kommunicerande organisation används personliga kontakter såväl som officiella kanaler för att effektivt ta tillvara på och i verksamheten reflektera över medlemmars åsikter samt engagemang. All verksamhet inom THS ska motiveras till att ta in medlemmarnas åsikter Det ska både synliggöras och tydliggöras vem inom THS organisation som ansvarar för olika frågor För THS medlemmar tydliggöra vem som skall kontaktas i olika frågor En betydande del av THS förtroendevaldas tid ska läggas på kommunikation av sitt arbete och hur arbetet passar in i THS syfte. Kunskap ska spridas om THS verksamhet och THS synlighet ska ökas Det ska etableras strukturer för tvåvägskommunikation med ortscampi Samarbetet mellan all verksamhet inom THS Centralt som berör kommunikation ska öka

Sid 4(9) IT och webb I dagsläget har THS ett stort antal IT-system i sin organisation. För att systemen ska kunna vara ett stöd till verksamheten krävs att ansvaret kring frågor rörande systemen tydliggörs. THS måste därför bli mer effektiva i sin hantering av IT-system. Det tydliggörs vem som ansvarar för THS IT-system Det utreds hur THS ska förvalta, vidareutveckla och nyutveckla system De kommunikationsmedel som finns ska var tillgängliga för alla delar av organisationen System för att enkelt ta in åsikter från medlemmarna ska driftsättas Ett verktyg för att annonsera val till poster inom hela THS Centralt ska tas fram Utveckla medlemsregistret för att möjliggöra digitala val En samordnande och stödjande organisation En stor del av den verksamhet inom THS som engagerar medlemmarna finns inom THS Lokalt. THS Centralt har en viktig uppgift i att stödja, stimulera och samordna detta engagemang. För att THS lokala och centrala verksamhet ska kunna fungera så bra som möjligt måste det finnas tydliga forum för möten att utbyta erfarenheter och ge inspiration. Alla förtroendevalda inom THS, lokalt som centralt ska ges möjlighet till att under sociala former träffa andra med liknande förtroendeuppdrag Alla förtroendevalda inom THS, lokalt som centralt, ska erbjudas en utbildning eller introduktion relevant för det förtroende de fått samt deras plats, nytta och funktion i organisationen i stort Råden på THS ska ha tydliga syften som riktar rådsverksamheten och effektiviserar denna THS Lokalt och Centralt en enad studentkår Sedan kårobligatoriets avskaffande har vikten av att relationen mellan THS Lokalt och Centralt ökat. THS måste vara en stark och enad studentkår, speciellt när det kommer till studentinflytande på vårt lärosäte och i sin kommunikation med medlemmarna. För att THS ska kunna växa måste det vara tydligt för alla studenter att all verksamhet, både på THS Lokalt och Centralt, är en del av THS. Mycket arbete har gjorts men THS måste fortsätta att arbeta aktivt för att bli en enad studentkår. All verksamhet inom THS centralt ska ha THS som tydlig avsändare All verksamhet inom THS lokalt ska uppmuntras att ha THS som avsändare för att framgå att de är en del av THS Det ska inrättas kommunikationskanaler för frågor mellan THS Lokalt och KTH för att säkerställa att THS har en enad och tydlig front mot KTH i alla frågor.

Sid 5(9) THS lokalt - framtidens organisation THS organisation av sektioner bygger på historia och tradition. Trots att KTH:s organisation förändrats otaliga gånger under åren har denna struktur inom THS varit intakt. I en ständigt föränderlig omvärld bör organiseringen av THS Lokalt ses över i syfte att på sikt göra den mer dynamisk vid exempelvis införande av nya utbildningsprogram på KTH. En översyn av sektionsorganiseringen ska initieras i syfte att göra organisationen mer dynamisk vid förändringar inom KTH. Restaurang- och evenemangsverksamhet Under verksamhetsåret 2012/2013 krävs fortsatt fokus på att förvalta och utveckla restaurang- och evenemangsverksamheten i linje med vad THS medlemmar efterfrågar. Samtidigt skall vi verka för en långsiktigt ekonomiskt hållbar verksamhet. THS Restaurang och Pub ska som enhet vara den naturliga sociala mötesplatsen för studenter i allmänhet och THS medlemmar i synnerhet. Kårhuset Nymble ska finansieras av verksamheterna innanför dess väggar, ett delmål är därför en väl fungerande restaurang-, och evenemangsverksamhet som aktivt konkurrerar på sina respektive marknader. THS Restaurang- och Evenemangsverksamhet vänder sig till externa och interna kunder, där interna kunder avser kunder inom verksamhet vid THS centralt och lokalt. THS Restaurang-, Café- och interncateringkoncept ska definieras och kommuniceras inom organisationen THS Restaurang och Café ska utvecklas för att ta emot mycket beställningar på extern catering samt flera externa och interna event i Nymble. Speciellt fokus ska läggas på att utreda och om möjligt skapa de förutsättningar som behövs för att erbjuda den catering THS lokalt efterfrågar Arbete med att skapa förutsättningar för ökad pubverksamhet i Nymble ska fortsätta. Detta med mål i att på sikt bedriva daglig pubverksamhet i Nymble Under verksamhetsåret 2011/2012 gjordes stora framsteg för fler enskilda evenemang i Nymble. Under 2012/2013 ska fokus ligga på att kontinuerligt utvärdera alla event för att ge fortsatt kvalitativ utveckling Programgruppen ska erbjuda s.k. profilpubar i Nymble, pubar där programgruppen sköter baren samtidigt som olika verksamheter inom THS Lokalt och Centralt har möjlighet att profilera sig THS Fastigheter THS fastigheter måste alltid utvecklas för att fylla medlemmarnas nuvarande och kommande behov. Kårhuset Nymble skall upplevas som en naturlig mötespunkt för studenter i allmänhet och organisationens medlemmar i synnerhet. Vidare skall THS fastigheter synliggöra samt förmedla organisationens värderingar, syftet med detta är att gemene medlem skall känna stolthet samt ägaransvar över sina fastigheter. Nymbles lokaler ska hållas attraktiva och rutiner för kortsiktig bokning och uthyrning ska vara översiktliga och lättillgängliga En klassning av Nymbles lokaler skall utföras med syfte att tydliggöra lokalens långsiktiga användning. Exempel på klassning kan vara THS Föreningsrum och THS Studierum Under verksamhetsåret skall syftet med Osqvik definieras och fastigheten anpassas därefter

Sid 6(9) Ett projekt med mål att tillskapa och omvandla ytor inom kårhuset har initieras i sammarbete med KTH. Under verksamhetsåret skall skisser tas fram och projekteringen påbörjas Näringslivsverksamhet THS näringslivsverksamhet ska vara en kontaktyta mellan studenter och företag. Externa parter är främst intresserade av KTH:s studenter i allmänhet och det är därför viktigt att THS delar, centralt och lokalt, har en gemensam syn på näringslivsverksamheten. Centralt har THS en potentiellt stor styrka i att de engagerade i näringslivsverksamheten rekryteras med ett halvårs mellanrum då Armadas och THS Näringslivs verksamheter överlappar. Detta är något som kan utnyttjas till större utsträckning än idag, bland annat till förmån för intern kunskapsöverföring. Skapa förutsättningar för ökad kommunikation och umgänge mellan THS Centralts näringslivsverksamheter Skapa förutsättningar och incitament för ökad kunskapsöverföring inom organisationen, både mellan THS Centralts olika grupper, men även mellan THS Centralt och Lokalt Undersöka intresset för att driva gemensamma näringslivsprojekt mellan THS Centralt och Lokalt, samt starta upp sådan verksamhet om intresse finns THS centrala näringslivsverksamheter ska gemensamt ansvara för att ta fram en lämplig arbetsstruktur för hur THS bör arbeta med produktsponsring i Nymble och kostnadsminskningar Nationellt påverkansarbete THS bedriver sedan tidigare påverkansarbete lokalt mot KTH, till exempel kring utbildningarna. Vidare bedriver THS även ett regionalt påverkansarbete, främst genom Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO). Under förra verksamhetsåret gick THS med i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och det finns ett behov av att finna strategier för påverkansarbete nationellt. THS under året ska delta i SFS arrangemang (fullmäktige, medlemsträffar etc.) i syfte att lära om organisationen THS ska ta fram en strategi för sitt arbete inom SFS THS Utbildning Under verksamhetsåret 2011/2012 myntades begreppet THS Utbildning. THS Utbildning ska vara den plattform där THS ska samla all påverkansarbete samt alla personer som bidrar till detta. Arbetet inom THS Utbildning ska bli en naturlig del i vardagen för en student på KTH och man ska enkelt veta vart man ska vända sig för att påverka sin utbildning. Under året ska THS Utbildning fokusera på sin organisation, samt på kursutvärderingar och tjänstetillsättningar. Allt påverkansarbete ska samlas under THS Utbildning som ska byggas till ett starkt socialt, kompetent och kommunikativt forum för frågor kring utbildningskvalitet Beskrivningar för THS Utbildnings verksamhet ska tas fram i syfte att öka kontinuitet och enighet i organisationen En standard för THS kommunikation med KTH i påverkansarbetet ska utvecklas och implementeras THS arbete med påverkansarbete ska göras tillgängligt och synligt för att öka medlemmarnas intresse för frågorna. Syftet är att öka samtliga medlemmars beställarkompetens kring utbildning THS ska delta brett och kunnigt i alla tjänstetillsättningsprocesser

Sid 7(9) THS visionsarbete THS behöver sikta längre fram i tiden då det finns frågor som behöver flera års uppmärksamhet och riktat arbete för att resultat ska uppnås. THS mest långsiktiga dokument idag är åsiktsdokumentet vilket innehåller många önskemål från organisationen för att bättra de allmänna livsvillkoren för studenterna. Åsiktsdokumentet saknar dock förmågan att sätta upp långsiktiga mål för verksamheten i sig. Detta gör det svårt att skriva en verksamhetsplan som siktar på mål som kräver ett antal års kontinuerligt arbete för att nås. Ett visionsarbete leder till att man siktar längre än tidigare och ökar värdet och motivationen på insatser som inte direkt gynnar nuvarande studenter och i frågor som inte ger omedelbara resultat men som långsiktigt ger en riktning på THS arbete och riktning. THS ska under verksamhetsåret 2012/2013 formulera en konkret 5-årsvision väl förankrad i organisationen samt i linje med vår omgivning. Visionen ska ligga till grund för verksamheten de åren den omfattar och det skall byggas strukturer för att följa upp visionens progression. Miljöpolicy KTH utbildar i många avseenden framtidens problemlösare. Den ständigt pågående miljödebatten kräver att teknologer som utbildas idag har ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till den fullständiga livscykeln för varje process eller produkt. THS bör sträva efter att vara en modern studentkår med medvetenhet inför den rådande situationen samt ställningstagande och agerande där det finns möjlighet. THS ska se över det existerande dokumentet PM: THS Miljöpolicy och ta fram en ny miljöpolicy som behandlar både resursanvändande och avfallshantering THS verksamhet ska anpassas till den framtagna miljöpolicyn För Mottagningen i tiden THS Mottagning får varje år mycket positiv kritik från nyantagna studenterna som väljer att delta. Trots detta har THS Mottagning varit under press från KTH och dess personal på grund av den bild man exponerar mot icke insatta. Kritik mot aktiviteter och roller i mottagningen har inkommit till THS och det borde sökas medel för att styrka vår mottagning och kritiken besvaras. Frågor kring bemötande, mångfald och jämlikhet är i högsta grad relevanta och behöver utredas samt hur vi på bästa sätt kan inkludera alla nyantagna till KTH. THS under verksamhetsåret ska påbörja en utvärdering av mottagning för att identifiera mottagningens syfte och nytta samt dess styrkor och svagheter

Sid 8(9) Fokus i påverkansarbete Universitetets kultur THS ska bevaka och följa med i utvecklingen av universitetets verksamheter och kultur. Det är ett arbete som involverar att identifiera system, omvärldsbevakning och att identifiera problem. THS ska verka för ett KTH med studenten och utbildningen i centrum. Tidigare år har fokus varit vid att öka vikten av pedagogik vid KTH, det finns dock många andra tillvägagångssätt för att sätta utbildningen och studenten i centrum. Verka för att KTH arbetar vetenskapligt med utvecklingsarbete, framför allt vad gäller utbildningens genomförande Identifiera strukturer som försvårar fokus på utbildningen och studenten vid KTH THS relation till KTH THS ska verka för att KTH i likhet med många lärosäten tar fram en policy för sin syn på studentinflytande. Policyn bör tas fram i nära samarbete med THS. I arbetet bör frågan om KTH:s och THS ömsesidiga relationer och kårens beroende av sitt lärosäte tas upp. THS ska initiera en process för en policy om studentinflytande på KTH, där KTH sammanfattar sin relation till THS samt syftet och ambitionen med studentinflytande Fysisk miljö Precis som undervisningen är den fysiska miljön av avgörande betydelse för studenternas situation. Det är strategiskt för THS att i ett tidigt stadium övervaka och påverka projekt om den fysiska miljön som är relevanta för studenterna för att ta vara på studenternas rätt i att medverka i beslut som rör deras situation. Perspektiv som är av vikt för KTH:s studenter kan exempelvis vara tillräckliga studie- och lunchplatser, utbyggnad av studentbostäder, god studiemiljö, goda kommunikationer och en god gestaltning av campus. Några av de i dagsläget mest aktuella projekten som kan nämnas är den akademiska landsvägen, campusutveckling vid Albano, Levande Campus-visionen, Entré- och Ark-projektet. THS proaktivt ska verka för att perspektiv viktiga för studenterna prioriteras i pågående och kommande projekt Utveckla och definiera samarbetet mellan KTH:s miljö- och byggnadsavdelning (MBA), THS Centralt samt THS Lokalt. Det ska vara tydligt vem som har ansvar för en lokal, vilka krav som gäller och vem man ska vända sig till med frågor THS ska bevaka utvecklingen av MBA:s nytillsatta arbetsgrupp som ska utreda lokalbehov vid de olika skolorna, för att se till att relevant studentinflytande finns på plats

Sid 9(9) Sektionslokaler Verksamheten inom THS Lokalt är en avgörande bas för all verksamhet och engagemang inom THS. För större delen av den lokala verksamheten är sektionslokalerna helt avgörande. Sektionslokalerna är också ett oumbärligt inslag i studiemiljön genom att fungera som studie- och lunchplatser. THS ska i sin kommunikation med KTH vara tydliga med sektionslokalernas avgörande betydelse och verka för att alla sektioner ska få tillräckliga ytor för sina verksamheter. För att förenkla kommunikationen med KTH behöver THS bra underlag på hur situationen ser ut i dagsläget. Undersöka och kartlägga THS sektionslokaler samt undersöka sektionernas organs behov av ytterligare lokaler i driften av sin verksamhet. Kvalitativ data och information ska insamlas, dvs. inte enbart antalet studenter och medlemmar som allokerats per sektionslokal utan även hur grupperna nyttjar lokalerna och under vilka perioder Rutiner ska fastställas för hur detta underlag hålls aktuellt och hur THS ska bemöta KTH i dessa frågor Utresande studenter Att studera en period i ett annat land är en mycket positiv erfarenhet och viktigt för att våra medlemmar ska kunna hävda sig på en internationell arbetsmarknad. Idag är det en minoritet av KTHs studenter som väljer att söka en utbytestermin eller ett utbytesår påtagligt färre än på många andra tekniska universitet. Studenter upplever att det är krångligt att söka utlandsstudier, att processen är otydlig och framför allt att det är oklart huruvida man kan tillgodoräkna sig de kurser man läser utomlands. Eftersom det gäller en stor del av våra medlemmars utbildning, utveckling och anställningsbarhet bör THS utvärdera våra utresande studenters situation. Utvärdera hela utlandsstudieprocessen från idé till tillgodoräknande efter avslutad resa Arbeta för en större trygghet gällande tillgodoräknande av de kurser man läst Utvärdera vilka stödfunktioner KTH erbjuder och bör erbjuda under studietiden i annat land Inresande studenter KTH tar varje år emot ett stort antal studenter från andra länder, vilka är här i varierande tidsperioder, alltifrån ett par månader till att läsa hela mastersprogram. Det är viktigt att veta hur en inresande student uppfattar sin studietid och sitt studentliv. Det har varit svårt att integrera de aktuella studenterna i det dagliga studentlivet, både lokalt och centralt. Vad sker egentligen i en inresande students huvud från dag ett när de anländer till campus, genom hela studietiden och slutligen när de är färdiga? Vilket intryck och avtryck vill man som kår och skola ge? Självklart ska studietiden på KTH ge ett bestående ett positivt intryck, något som är viktigt för att ha ett gott rykte. THS bör under verksamhetsåret 2012/2013 utreda frågan med KTH och ta reda på vad det finns för strategi kring integration av inresande studenter. Vems ansvar ligger integrationen på och vilken fördelning av ansvaret finns mellan KTH och THS, centralt som lokalt.