Planprogram för Tavsta hage Dåvö

PL353 Planprogram för Tavsta hage Dåvö Köpings kommun Stadsarkitektkontoret 2004-11-01 n:\planfs\353\program.doc kp400 v 1.0 031222 Senast ändrat: 2004-11-08

2 (11) INLEDNING...3 BAKGRUND...3 SYFTE...3 FÖRUTSÄTTNINGAR...4 ÖVERSIKTLIGA PLANER...4 DETALJPLANER...4 BEBYGGELSE...4 NATUR / FRIYTOR...5 MÄLAREN...5 STRANDSKYDD...6 VATTEN OCH AVLOPP...6 VÄGAR OCH TRAFIK...7 SAMHÄLLSSERVICE...7 KOMMERSIELL SERVICE...7 FÖRÄNDRINGAR...7 HYDROLOGISK UTREDNING...8 AVLOPP...9 VA-UTREDNING... 10 GEMENSAMHETSANLÄGGNING... 10 DETALJPLANENS INNEHÅLL... 10 FORTSATT ARBETE... 11

3 (11) INLEDNING Bakgrund Tavsta hage fritidshusområde omfattar 21 avstyckade fastigheter och är beläget på en udde i Mälaren ca 15 km sydost om Köpings tätort. Området är planlagt för fritidsboende och omfattar totalt ca 8,4 ha mark varav ca 3,5 ha är kvartersmark för bebyggelse och ca 4,9 ha mark är avsatt till vägar och grönområden. Med ökad fritid har användningen av fritidshusen ökat. Med ökad användning har följt krav på högre standard och större utrymmen. Representanter för Tavsta hages ekonomiska förening har kontaktat stadsarkitektkontoret för att diskutera förutsättningarna för att ändra gällande detaljplan så att den medger större byggrätter för att tillgodose önskemål om tillbyggnader av husen. Med tillbyggnader och ökat nyttjande av husen följer som regel krav på ökad sanitär standard vilket medför en ökad vattenförbrukning och hårdare belastning på de reningsanläggningar som finns. I dialog mellan stadsarkitektkontoret, miljökontoret och representanter för Tavsta hages ekonomiska förening har det tydliggjorts att en ändring av byggrätten i gällande plan måste åtföljas av en högre standard på områdets dricksvattenförsörjning och rening av avloppsvatten. Gällande detaljplan är utformad för fritidsboende och innehåller bestämmelser som utgör hinder för en utveckling och försvårar både för hanteringen hos byggnadsnämnden och miljönämnden. Om områdets fastighetsägare önskar en utveckling av standarden i området är detta i överensstämmelse med kommunens ambitioner att kunna erbjuda ett Mälarnära boende och planen kan om det bedöms lämpligt ändras så att den inte utgör ett hinder för utvecklingen. Den utveckling som har skett och sker i området gör att planen ändå kan behöva ses över. Den gällande detaljplanen är upprättad med förutsättning att området ska bebyggas med fritidshus av enkel standard. En fullständig prövning av lämpligheten för ett mera omfattande boende som även kan omfatta permanentboende har därför inte gjorts. Förståelse för de krav och den problematik som uppstår när fritidshusområden utvecklas samt de föreliggande värdena i naturmiljö och vatten bör med kommunens deltagande processas med områdets alla fastighetsägare. Föreningens representanter har vid ett flertal tillfällen haft kontakt med kommunen och det har resulterat i att kommunen upprättat detta program som beskriver problematiken och de värden som finns i området samt pekar ut frågor som måste lösas för att området ska utvecklas. Syfte Planprogrammet syftar till att öppna en dialog med fastighetsägarna rörande områdets utveckling samt klargöra förutsättningarna för att ändra gällande detaljplan så att en större byggrätt och en höjd standard beträffande vatten och avlopp medges som grund för en utveckling mot ett utökat boende för den som så önskar.

4 (11) FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktliga planer I den kommunomfattande översiktsplanen från 1990 omnämns kommunens områden med fritidsbebyggelse utan enskilda ställningstaganden till respektive område. En allmän skrivning finns med följande lydelse: När områdena en gång byggdes var de planerade som rena fritidshusområden och så har de fungerat under lång tid. Under senare tid har dock märkts en ökad omvandling av fritidshusen till permanenthus på så sätt att man bosatt sig året om i fritidshuset även om man har begränsad boyta. Den ökade permanentningen ställer samtidigt krav på samhället i form av skolskjutsar, brevbärning, ökat vägunderhåll, sociala insatser och så vidare. Samtidigt har det visat sig att problem uppstår med vattenförsörjning, avlopp etc. Det är därför av stor betydelse att fritidshusområdenas framtida användning tas upp till en fördjupad diskussion. Detaljplaner Området omfattas av en detaljplan som är fastställd 1964. Tomterna får inte ges en mindre areal än 1500 kvm. En huvudbyggnad och ett uthus per tomtplats får uppföras. Huvudbyggnaden får inte uppta större areal än 60 m² och uthuset inte större areal än 10 m². Bostadshus skall uppföras fristående och inte till större höjd än 3,5 meter. Uthus får inte uppföras till större höjd än 2,5 meter. I en planbestämmelse anges att byggnad inte får uppföras vars användande påkallar anläggande av avloppsledning I planbeskrivningen uppges att området är tänkt endast för fritidshus och att avloppsledningar av sanitära skäl inte får komma till utförande. Bygglov har i vissa fall lämnats genom dispens eller som mindre avvikelse från bestämmelsen under förutsättning att avloppsanläggningen kunnat godkännas av miljökontoret. Bebyggelse I planområdet finns 21 fastigheter avstyckade för bostadsändamål. (Karta 2) Tomtstorleken varierar mellan ca 1500 m² och ca 2000 m². Samtliga tomter är bebyggda. Storleken på husen har begränsats av den tillåtna byggrätten på 60 m². Standarden är i vissa fall enkel men många hus har byggts till och kompletterats till en högre standard.

5 (11) Natur / Friytor Bebyggelsen i Tavsta hage är huvudsakligen placerad på en vegetationsklädd mindre berg- och moränrygg som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom landskapet. Inslaget av ädellövträd är betydande. Vegetationen fortsätter nordost om bebyggelsegruppen. Väster om bebyggelsen och även ner mot Mälaren i öster finns öppen åkermark. Området mellan bebyggelsen och Mälaren ägs av föreningen. Den består närmast Mälaren av försumpad mark och i övrigt av låglänt åkermark. I strandzonen har föreningen muddrat och anlagt en liten småbåtshamn. Mellan Tavsta hage och Berghagens fritidshusområde redovisas i naturvårdsplan, upprättad av länsstyrelsen i Västmanland, ett område med högt naturvärde bestående av ädellövskog med rik flora. Mälaren Mälaren med öar och strandområden är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Det rörliga friluftslivet och yrkesfisket är av riksintresse och Mälaren är även av regionalt intresse för fritidsfisket. Vid en prövning av markanvändning ska dessa intressen särskilt beaktas. En och en halv miljon människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Mälaren är ovärderlig för fritid och rekreation. Mälarens värde och attraktivitet, inte minst för många fritidshusområden, är beroende av att vattnets kvalitet inte försämras. Mälarens vatten är redan i dag alltför näringsrikt vilket visar sig i återkommande algblomningar och tillväxt av vass längs stränderna. Orsaken är bl a utsläpp av näringsämnen från enskilda avlopp längs Mälarstranden som i dag beräknas släppa ut lika mycket näring till Mälaren som alla kommunala reningsverk i hela Mälarens tillrinningsområde. (Mälarstrandsnytt nr 1 2002, Eskilstuna kommun). Vattnet i den inre delen av Galten-Köpingsviken är mycket näringsrikt avseende både fosfor och kväve. Vattenkvaliteten påverkas här starkt av vattentillförseln från Arbogaån, Hedströmmen och Köpingsån. Längre ut mot Galten minskar närsalthalten något. För att leva upp till intentionerna i miljöbalkens 4 kap om särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i vissa områden bör det inte utifrån dagens situation medges verksamheter och åtgärder som ökar tillförseln av näringsämnen till Mälaren.

6 (11) Strandskydd Ett generellt strandskydd på 100 meter råder i enlighet med miljöbalkens 7 kapitel vid havet och vid sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtlivet. I Köpings kommun är strandskyddet vid Mälaren utökat till 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Inom strandskyddsområde får inte nya byggnader uppföras byggnader ändras så att de kan tillgodose ett väsentligen annat ändamål än de tidigare har använts till grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för bebyggelse som avses i 1 och 2 andra anläggningar eller anordningar utföras som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter andra åtgärder vidtas som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Under vissa förhållanden kan om särskilda skäl åberopas, dispens från strandskyddet meddelas. Tavsta hage fritidshusområde omfattas av en detaljplan antagen före 1975 vilket innebär att strandskyddet inom planområdet automatiskt är upphävt. Vatten och avlopp VA-situationen i området har dokumenterats i en särskild utredning, VA-utredning, Tavsta hage Förenklad version inför planprogram Utredningen har tagits fram på uppdrag av Tavsta hages ekonomiska förening och utförts av Markus Fredholm och Håkan Rådman med datering 2004-10-24. Av utredningen framgår att områdets samtliga fastigheter har tillgång till gemensamt sommarvatten från två grävda brunnar. Den södra av dessa levererar sommarvatten till hela området medan den andra är vilande men används av en fastighetsägare under vintertid. Kapaciteten har inte dokumenterats i någon av brunnarna. Området har även fyra enskilda brunnar som har anlagts på föreningens samfällda mark. Tre av dessa är djupborrade och en är grävd. En av de djupborrade brunnarna försörjer fem fastigheter och levererar enligt mätning utförd år 1979 1.620 liter per timme. Brunnen är utrustad med reningsverk för reducering av manganhalten. Övriga borrade brunnar ger ca 100 liter per timme. För den grävda brunnen finns ingen uppgift om kapaciteten. Utredningen anger att de enskilda brunnarna har vatten av god kvalitet.

7 (11) Standarden på områdets avloppsanläggningar är varierande men väl dokumenterade genom en enkätundersökning genomförd av föreningen i maj 2004. Resultatet sammanfattas i nämnd VA-utredning där olika typer av system för toalettavloppet anges: 11 fastigheter har WC med anslutning till sluten tank 4 fastigheter har latriner 3 fastigheter har mulltoalett en ensam fastighetsägare har annan odokumenterad lösning. För rening av BDT-vatten (Bad,Disk och Tvätt) anges att: 11 stycken har stenkista 7 stycken har tvåkammarbrunn 3 stycken har trekammarbrunn. Vägar och trafik Områdets vägar är smala, grusade och bitvis av låg standard. Vid ett utökat boende kan för vissa delar uppkomma önskemål om förbättringar. Det finns inga planmässiga hinder för en standardförbättring. Vägarna fram till området är av mindre god standard för att de sista två kilometrarna övergå till grusväg av låg standard. Området saknar försörjning med kollektivtrafik. Samhällsservice Förskola och grundskola finns i Munktorps samhälle ca 10 km norr om Berghagen. Övrig samhällsservice finns i Köpings tätort ca 15 km nordväst om Berghagen. Kommersiell service Livsmedelsbutik och ett fåtal övriga butiker finns i Munktorps samhälle. Övrigt serviceutbud får sökas i Köpings tätort. FÖRÄNDRINGAR Utvecklingen mot ett ökat nyttjande av fritidshusen medför krav från fastighetsägare på ökade bostadsytor och bättre sanitär standard. Om utvecklingen ska kunna fortgå och bygglov beviljas där byggnaderna innehåller anordningar som ska anslutas till avloppsledning måste den gällande detaljplanen ändras.

8 (11) Om en ändring av planen medför att området kommer att utvecklas mot ett ökat nyttjande och i vissa fall permanentboende måste området ur olika samhälleliga aspekter bedömas lämpligt för en sådan utveckling. Enligt Plan- och bygglagen samt miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket området är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn bl a till vattenförsörjning och avlopp samt möjligheten att förebygga vattenföroreningar. Denna lämplighetsbedömning sker genom planläggning. Huvudfrågan för planprogrammet är därför att klara ut hur området ska kunna förses med dricksvatten av god kvalitet samt ett gemensamt avloppssystem som kan godkännas enligt miljöbalkens prövningsgrunder samt att processa frågorna om områdets utveckling och framtid med berörda fastighetsägare. Inom ramen för ett planprogram ges utrymme för att diskutera förutsättningarna för att ändra detaljplanen med områdets alla fastighetsägare. Om en ny plan upprättas ska den i så fall stödja en utveckling av området så att bostäderna kan förses med en bra sanitär standard och fastigheterna ges byggrätter som möjliggör ett bekvämt boende för åretruntbruk. Hydrologisk utredning Företaget WSP Environmental har genomfört en enkel utredning som grund för att översiktligt kunna bedöma möjligheterna till en tryggad dricksvattenförsörjning för i första hand området Berghagen men med utblickar även mot Tavsta hage. Vatten behovet för Tavsta hage har av WSP beräknats till 0,25 l/s som medeluttag. De alternativ som anges för att försörja området med vatten är: anslutning till kommunalt vatten, grundvatten från enskilda brunnar på egen mark, grundvatten från gemensam vattentäkt på mark utanför egna markområdet. Alternativet med kommunal anslutning har översiktligt bedömts vara alltför kostsamt. En av de befintliga brunnarna inom Tavsta hage har enligt uppgifter från brunnsarkivet på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) en sådan kapacitet att den skulle kunna försörja hela området med dricksvatten. Detta alternativ får därför tillsvidare gälla som huvudalternativ. Om befintliga brunnar av någon anledning inte kan utnyttjas måste ny brunn anläggas. WSP har i sin utredning redovisat lägen där förutsättningarna bedöms goda att hitta vattenförande lager med ett tillräckligt stora vattenmagasin. Förutsättningarna för en samverkan mellan områdena Berghagen och Tavsta hage skulle i ett sådant alternativ studeras. (Karta 3)

9 (11) Avlopp Avloppsvatten ska enligt Miljöbalken kap 9:7 avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Med miljöbalkens tillkomst och en ökad medvetenhet om den påverkan som enskilda avloppsanordningar har på grundvatten och vattendrag ställs allt större krav på anläggningarnas reningsförmåga. Flertalet kommuner arbetar aktivt med att få förbättringar genomförda på enskilda anläggningar som betjänar permanentboende på landsbygden. När det gäller täta fritidshusområden som är belägna i närheten av större tätorter pågår i många kommuner ansträngningar för att ansluta dessa områden till kommunala VA-ledningar. I en så pass tät bebyggelsegrupp som Tavsta hage kan en ökad belastning på de befintliga enskilda avloppsanläggningarna skapa problem med utsläpp som påverkar enskilda dricksvattenbrunnar och bidrar till ytterligare övergödning av Mälaren. Mark tillgänglig för reningsanläggning För att detaljplanen ska kunna ändras till att medge större byggrätter och den bestämmelse som hindrar att byggnad uppförs som påkallar anslutning till avloppsledning ska kunna tas bort måste en för området gemensam avloppsreningsanläggning uppföras. De principlösningar som finns är anslutning till kommunalt reningsverk eller en lokal anläggning i området. Med hänsyn till det förhållandevis långa avståndet in till Köpings reningsverk har kostnaderna för en kommunal anslutning översiktligt bedömts bli alltför stora för att ett sådant alternativ ska vara realistiskt. När det gäller val av lokala lösningar måste man utgå från områdets naturgivna förutsättningar, bebyggelseutveckling och framtida behov. Grundläggande krav är att avloppsanläggningar inte får utformas så att grundvattnet förorenas och så att dricksvattenfrågan riskeras. Anläggningen ska ha god rening av näringsämnen och bakterier m m. Otillräckligt renat avloppsvatten får inte släppas ut i Mälarens strandzon så att det direkta nyttjandet för t ex bad äventyras. Avloppsanläggningar måste placeras så att luktproblem inte uppstår och lösningar där näringsämnen kan tas till vara i ett kretslopp ska så långt möjligt komma till stånd. Att beakta för Tavsta hage är att antalet berörda fastigheter är angivet och inte kommer att utökas. Antalet personer på varje fastighet kan komma att öka och även tiden för nyttjande av fastigheten. Marken består av berg och morän där husen är placerade och övrig mark av lera vilket innebär att marken är mindre lämplig för infiltration.

10 (11) Föreningen har tillgång till egen mark mellan bebyggelsen och Mälaren som kan utnyttjas för lokalisering av reningsanläggning. Vägar och annan gemensam mark finns tillgänglig på sådant sätt att ledningsdragning till samtliga fastigheter är möjlig. Mälaren finns som recipient men är känslig för ytterligare näringstillförsel. VA-utredning En särskild VA-utredning VA-utredning, Tavsta hage Förenklad version för planprogram har på uppdrag av Tavsta hage ekonomiska förening upprättats av Marcus Fredholm och Håkan Rådman med datering 2004-10-24. Utredningen bifogas detta planprogram som bilaga. I utredningen redovisas en nulägesbeskrivning och en beskrivning av alternativa lösningar för vatten och avlopp. Slutligen redovisas hur föreningen skulle vilja se att vatten- och avloppsfrågan löses inom området. Det måste här framhållas att materialet redovisar utredarnas synsätt och att kommunen inte har tagit ställning till vilken lösning beträffande rening av avloppsvatten som är den bästa för området. Gemensamhetsanläggning För att gemensamma lösningar för vatten och avlopp ska kunna genomföras bör en juridisk person i form av samfällighetsförening bildas. Föreningens syfte är att anlägga och förvalta en gemensam anläggning för vatten och avlopp. Gemensamhetsanläggning är benämningen på en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som består av nyttigheter som är nödvändiga för att fastigheterna ska kunna fungera långsiktigt. En gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp bildas vid en lantmäteriförrättning. Det är fastigheterna som är anslutna till gemensamhetsanläggningen och vid en fastighetsöverlåtelse är de nya ägarna bundna av de rättigheter och skyldigheter som följer av förrättningen. Förvaltning av anläggningen sker enligt reglerna om samfälligheter. Vanligen bildas en samfällighetsförening som antar stadgar och utser en styrelse. Föreningen har möjlighet att finansiera investeringar och underhåll av anläggningar genom att ta ut avgifter från delägarna och har även möjlighet att uppta lån. Detaljplanens innehåll En ny detaljplan ska omfatta samma område som den gällande planen. Antalet tomter avses inte att utökas. (Karta 4) Tomterna är tillräckligt stora för byggrätter ska kunna utökas till att motsvara de byggrätter som medges i detaljplaner i tätorterna

11 (11) Mark måste avsättas för en gemensamhetsanläggning där en avloppsreningsanläggning kan anordnas, eventuellt även för en gemensam dricksvattenförsörjning. Planen kommer att förses med en bestämmelse som innebär att bygglov inte medges innan berörd fastighet kan anslutas till gemensam reningsanläggning för avlopp och dricksvattenförsörjningen är tryggad. För genomförandet erfordras en lösning för hur fastigheterna vid olika tidpunkter kan anslutas till gemensamhetsanläggning för avlopp och eventuellt dricksvatten om samtliga inte är beredda att gå med samtidigt. Fortsatt arbete Planprogrammet och de synpunkter det föranleder kommer att ligga till grund för beslut om en eventuell ny detaljplan. Eftersom det finns tydliga kommunala intressen i en förbättring av VA-förhållanden och i möjligheten att erbjuda ett Mälarnära boende kommer Köpings kommun att svara för upprättande och hantering av en ny detaljplan. För att täcka plankostnaderna kommer det att skrivas in i planen att planavgift ska erläggas vid bygglov. Om en ny detaljplan ska upprättas förutsätter det på olika sätt en medverkan från områdets fastighetsägare. Vatten- och avloppsförhållanden måste lösas inom ramen för en gemensamhetsanläggning på ett sätt som sammantaget blir bra för området i framtiden. För att kunna avgöra vilka lösningar som passar bäst i området är det nödvändigt med ytterligare dialog mellan kommunen och föreningen framför allt beträffande utvärdering av vilka avloppssystem som kan vara aktuella för området. När kommunen och områdets fastighetsägare är överens om vad som erfordras för att utveckla områdets standard för vatten och avlopp kan kommunen anta en ny detaljplan. Utredningar som kan komma att erfordras och genomförandet av nya anläggningar måste helt bekostas av områdets fastighetsägare. STADSARKITEKTKONTORET Dag Björnemo Stadsarkitekt Per-Inge Nilsson Planchef

S:\PDOC\A-OPLKOM\DWG\Sjönära_boende\GK Tavsta 041020.dwg, 2004-11-05 10:34:24 Karta 4