Biologiska museet i Lund - en nationell och internationell forskningsresurs Omkring 3 miljarder föremål uppskattas utgöra världens naturvetenskapliga samlingar varav nära 30 miljoner finns i svenska samlingar (Torleif Ingelög, 2013 1 ). Dessa föremål är av fundamental betydelse för vår kunskap om biologisk mångfald, dagens men också gårdagens. Forskning inom biodiversitetsinformatik hjälper oss att göra ekologiska analyser och ger oss tillgång till en stor mängd information om biodiversitet vilket kommer att underlätta arbete inom bevarandebiologi. Det globala digitaliseringsprojektet av naturvetenskapliga föremål är en enorm uppgift som fortfarande huvudsakligen ligger framför oss. Miljontals föremål är redan digitaliserade och utgör en omfattande databas inom museivärlden. Biologiska museet vid Lunds universitet tillhör med sina 2,5 miljoner växter och 10 15 miljoner djur - främst insekter - de 20 största samlingarna i världen. De utgör en ovärderlig resurs för forskning inom bland annat biodiversitet, systematik och bevarandebiologi såväl nationellt som internationellt. Museets huvuduppgifter är att bevara och vårda samlingarna, göra dem tillgängliga genom lån och digitalisering, samt att ta emot nytt material som genereras av pågående forskningsinsatser. För detta krävs mer resurser till museet. Varken de basala medel som universitetet i Lund står för eller de minskande externa medel som regeringen anslagit som museistöd via ArtDatabanken kommer att täcka museets basala behov från och med nästa år. Innehåll 1. Biologiska museet i Lund 2. Verksamhet 2.1 bevarande 2.2 tillgängliggörande 2.3 nyaccession 3. Undervisning 4. Tredje uppgiften 5. Framtiden 6. Slutkommentar 7. Sammanfattning 1 Ingelög, Torleif, 2013. Skatter i vått och torrt. Biologiska samlingar i Sverige. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, 368 pp
Världens samlade naturhistoriska museer utgör en gigantisk forskningsresurs som tillhandahåller material åt forskare vilka studerar, förutom systematik och taxonomi också diversitet, bioinformatik, ekologi och bevarandebiologi med mycket annat. Här finns samlade resurser som innebär att forskare kan göra undersökningar som annars inte är möjliga genom att i naturen samla nytt material på grund av kostnader eller insamlingsrestriktioner, eller i värsta fall för att organismerna inte längre finns där. I museerna finns utan tvekan samlat en stor biodiversitet, och många arter har beskrivits baserat på musée-material. Det samlade museimaterialet ger oss vidare ett fönster tillbaks i historien vilket innebär möjlighet att studera dåtiden med nutidens kompetens som nya tekniker ger och med historiens facit i hand. Detta är ett kraftfullt instrument med tanke på förväntade klimatförändringar och dess konsekvenser för fauna och flora. 1. Biologiska museet i Lund Biologiska museets samlingar har sin bakgrund i den donation Kilian Stobaeus 2 gjorde till Lunds universitet år 1735. Hans Museum Stobaeanum Carolinum innehöll enligt tidens sed material ur naturens tre riken, nämligen botanik, zoologi och mineralogi, liksom artefakter, vilket förklarar att den kunde bilda grunden till fyra universitetsmuseer: botaniska, zoologiska, geologisk-mineralogiska och historiska museerna, därtill också ett myntkabinett. Museerna kom ganska snart att gå skilda vägar och har därefter följt olika öden. Sedan 2002 är de botaniska och zoologiska samlingarna åter en organisatorisk enhet, det Biologiska Museet, som sorterar under Biologiska Institutionen. Museet är uppdelat på tre verksamheter och på två platser i Lund. Vid Arkivcentrum Syd, i sydöstra delarna av staden, finns de botaniska och allmänzoologiska delarna, medan majoriteten av de entomologiska samlingarna är placerade vid Biologicentrum på norra campus en del av insekterna förvaras av utrymmesskäl på Arkivcentrum Syd. Även personalen är uppdelad och har sina tjänsterum på respektive område. 2. Verksamhet Med hjälp av samlingarna kan man studera evolutionen, öka förståelsen av den biologiska mångfalden samt följa förändringar i fauna och flora, viktigt inte minst i vår tid av klimatförändringar. Biologiska museet har fyra huvuduppgifter - Att bevara och vårda samlingarna. - Att göra samlingarna tillgängliga för forskning genom att låna ut material, stimulera forskarbesök samt att via nätpublicering exponera samlingarna utåt. - Att göra museets vetenskapliga samlingar tillgängliga för undervisningen vid Universitetet och, i mån av tid och möjlighet, för skolor och allmänhet. 2 Kilian Stobaues, 1690 1742, professor, läkare och historiker, verksam vid Lunds universitet 2
- Att berika samlingarna och dokumentera samtiden genom att ta hand om material från pågående forskning och miljöövervakning samt i viss mån också genom egna insamlingar. Det dagliga arbetet med samlingarna innebär att dessa ökar i vetenskapligt värde. Arbete går ut på att identifiera exemplar så långt som det låter sig göras, att placera om materialet så att det blir mer tillgängligt och att hålla sig a jour med den senaste forskningen inom området 3. Det vetenskapliga arbetet går ut på att beskriva nya arter enligt de rutiner som finns för detta, samt i mån av tid göra revisioner av större eller mindre artkomplex. Genom samlingarna finns dokumentation på var olika arter funnit vid en viss tidpunkt, utrotade arter och försvunna miljöer. I museets samlingar finns totalt minst 13 miljoner föremål, varav en del representerar redan utrotade arter. Många arter hinner dock aldrig beskrivas för vetenskapen innan de försvinner; cirka 100 arter beräknas dö ut varje dag. Endast forskning inom systematisk biologi kan klarlägga omfattningen av detta problem. De nordiska samlingarna utgör i mycket stor utsträckning basen för bedömningarna av hotkategori för de nationella rödlistorna (det vill säga listor på hotade arter). Samlingarna bildar det historiska dokument som visar hur det förhöll sig tidigare och med vilken nutiden kan jämföras. De nationella rödlistorna styr också i stor utsträckning naturvården idag genom att visa var de högsta naturvärdena finns och var prioriteringar bör göras. I samlingarna finns också många typer 4, speciellt i de äldre samlingarna, men även i de modernare samlingarna finns material som ökat i betydelse då de utgör referensmaterial till genetiska studier där det finns DNA-sekvenser deponerade i en enorm databas som idag innehåller 160 miljoner sekvenser (NCBI Genbank <www.ncbi.nlm.nih.gov/>). Sekvenserna har sitt ursprung i över 300 000 organismer och världens biologiska museer fungerar som samlade banker för detta material. Museet medverkar vidare aktivt i naturvård och samhällsplanering, till exempel genom att kvalitetssäkra uppdateringar av artlistor över svenska organismer för ArtDatabanken (Dyntaxa), kvalitetssäkra listor över rödlistade (=hotade) arter, samt genom att artbestämma material från natur- och miljövårdsarbetet vid till exempel miljöövervakning. En stor del av miljöövervakningen bedrivs med hjälp av ideella föreningar. Kontakten mellan dessa föreningar och museet är tät. Museets personal svarar frekvent på frågor från allmänhet och media om arter, bland annat olika skadedjur, och andra fenomen i naturen. Vi hjälper vid behov polis och tull med artbestämningar, och museet tar dessutom regelbundet hand om fallvilt (kronans villebråd) via polisen och länsstyrelsen hänvisar jägare att lämna in djur som dödats vid skyddsjakt.. 3 På engelska talar man om curating vilket är ett svåröversatt begrepp men som omfattar inte bara ett bevarande av samlingarna som de ser ut nu, utan också att man förvarar dem på ett optimalt sätt vad gäller medium och klimat, samt registrerade på ett vetenskapligt grundat sätt. 4 När en författare beskriver en ny art, det vill säga namnger den och publicerar en beskrivning, utser han eller hon också ett exemplar till typ för arten. Denna kommer således i fortsättningen att vara det unika referensexemplaret för arten som bär detta namn. Museer över hela världen har åtagit sig att bevara typmaterial extra noga och hålla dem tillgängliga för forskarsamhället. 3
2.1 Bevarande 2.1.1 Botanik Det äldsta materialet i herbariet är från 1500-talet, medan det mesta är från perioden 1880 1940. En av de viktigaste äldre botaniska samlingarna utgörs av Agardhs herbariet, som växte fram genom Carl Adolph Agardh 5 och Jacob Georg Agardhs 6 arbete under 1800-talet Herbariet omfattar nära 50 000 alger från hela världen, varav cirka 6 000 typer och forskare från hela världen konsulterar regelbundet samlingen. Två andra historiska herbarier är de som har tillhört Anders Jahan Retzius 7 och Erik Acharius 8. Här finns även dubbletter från andra botanister verksamma under 1700-talet och tidigt 1800-tal och därmed mycket typmaterial. Herbarierna innehåller mest kärlväxter, men även material från andra växtgrupper. Ytterligare ett värdefullt herbarium är det som Johann Preiss 9 samlade under 1800-talet i Australien, även det innehåller många typer. Vi räknar med att herbariet hyser totalt cirka 2,5 miljoner exemplar. Arbetet med samlingarna utgör en stor del av museets verksamhet. Materialet som deponeras till museet kommer ofta i ett icke färdigpreparerat skick, för växternas del är materialet till exempel pressat men inte monterat. Materialet måste därför monteras, förses med etikett som visar namn och insamlingsdata samt registreras för att slutligen sorteras in på rätt plats. Ibland är materialet helt nytt för samlingarna och då måste även nya mappar tillverkas med nya etiketter. 2.1.2 Entomologi Den största och viktigaste av de zoologiska samlingarna är den entomologiska, som omfattar över 10 miljoner föremål. Den är en av de tio största insektssamlingarna i Europa och den största i världen vad gäller nordiskt material. Samlingen innehåller flera gamla samlingar som har både kulturhistoriskt och vetenskapligt värde, till exempel Kilian Stobaeus samling som är den näst äldsta insektssamlingen i världen, dessutom den Bondeska samlingen med exemplar från Linné-lärjungen Carl Peder Thunberg, samt samlingar av några av världens mest kända entomologer från 1800-talet: C.G. Thomson, J.W. Zetterstedt, och A.G. Dahlbom, som alla var verksamma på det Entomologiska Museet i Lund. Samlingen är viktig bland annat eftersom den innehåller en stor mängd referensmaterial, likare till beskrivna arter, så kallade typexemplar (se ovan). I samlingen finns 14 644 registrerade typexemplar samt typmaterial som ännu inte registrerats för ytterligare cirka 4 000 arter. Samlingarna är viktiga också av det skälet att det finns ett stort material av olika insektsgrupper från slutet av 1800- och första hälften av 1900-talet, som representerar ett fönster mot en förgången tid och i många fall lokaler som inte längre finns eller som har förändrats drastiskt. Arbetet med samlingen innefattar identifiering, registrering samt omflyttning av djuren till nya, moderna lådor. Dessa lådor är tätare och mer motståndskraftiga mot 5 1785, Båstad 1859, Karlstad 6 1813, Lund 1901, Lund 7 1742, Kristianstad 1821, Stockholm 8 1757, Gävle 1819, Vadstena 9 1811 i Herzberg am Harz 1883 i sin födelsestad 4
skadedjurs-angrepp än de äldre lådor som användes tidigare. I arbetet ingår också att kontrollera samlingarna så att skadedjur hålls borta. 2.1.3 Allmän zoologi De allmänzoologiska samlingarna är mycket omfattande rent storleksmässigt och inbegriper allt från mikroskopiska preparat till stora monterade däggdjur och fåglar, såväl helmontage som monterade skelett. De innehåller också både sprit- och formalinpreparat och torra preparat av evertebrater, huvudsakligen skal av musslor och snäckor. Vidare finns en betydande äggsamling, samt en omfattande samling av djurben framgrävda i huvudsak vid torvtäkter, så kallade subfossil. Från ryggradsdjur tas numera regelbundet DNA-prover i form av vävnadsbiopsier. Dessa förvaras i alkohol i kryo-rör, vilka kyls ner till temperaturer under -70 C för långtidsförvaring. De viktigaste zoologiska samlingarna utgörs, förutom av de i malpåse lagda föremål som tidigare exponerades i studiesamlingen, av den Carlgrenska Anthozo-samlingen, med många typexemplar, och Lindbergska copeped-samlingen, den senare i stort behov av kurering av en specialist. Här finns också en mycket omfattande Öresunds-samling med material insamlat ganska regelbundet från senare hälften av 1800-talet in i våra dagar. Vid museet finns dessutom en av Skandinaviens största samling av subfossila djurben. Denna är grundligt bearbetad och många av föremålen är åldersbestämda med kol-14 och har resulterat i ett flertal avhandlingar. Samlingen efterfrågas frekvent av såväl inhemska som internationella forskare. Under många år har de allmänzoologiska samlingarna lidit av underbemanning och en del av samlingarna visar skador av olika slag på grund av bristande tid för skötsel och otillfredställande inomhusklimat. Förhållandena i de nya lokalerna är ur denna synvinkel klart bättre och skadorna bör inte förvärras. Det krävs dock ett styvt arbete att restaurera en del av materialet, till exempel genom rengöring av smutsiga föremål, utfällningar på skelettben, ärgning och försvagning av metallstommar och mögelskador på ben och horn. Ett annat viktigt arbete vad gäller bevarandet av de allmänzoologiska samlingarna i de nya magasinen kommer att vara att kurera de stora samlingarna av framför allt kräftoch blötdjur, något som kräver specialistkompetens. De spritkonserverade samlingarna utsätts för avdunstning. Denna ökar genom ojämn temperatur och luftfuktighet över tiden. Genom den noggrannare klimatkontrollen i de nya magasinen hoppas vi minska denna olägenhet. Helt kommer den dock inte att upphöra, varför det blir nödvändigt att fylla på med sprit även i framtiden. 2.2. Tillgängliggörande Att göra samlingar tillgängliga kräver att de är både i bra skick och i god ordning. Material i samlingarna görs tillgängligt för forskare bland annat genom såväl traditionell som virtuell utlåning; de senare har ökat betydligt i omfattning de senaste åren. Det innebär att materialet fotograferas, antingen med kamera eller med digital scanner, och att bilder istället för föremålet skickas till forskare. Denna verksamhet kan dock inte helt ersätta de rent fysiska utlånen. Utlåningen stärker samlingarnas status genom att oidentifierat, men även redan identifierat material blir bedömt och kontrollerat av 5
expertis. I många fall kommer det utlånade materialet att användas för att beskriva nya arter, material som införlivas i speciella typsamlingar när det kommer tillbaka till museet. Utöver lån görs samlingarna tillgängliga genom besök av forskare som kommer för att studera materialet på plats. På ett år kan det röra sig om 100 150 besök. Sedan början av 2000-talet äger en omfattande digitalisering av samlingarna rum, det vill säga att data rörande föremålen läggs in i dataregister som är tillgängliga över internet. Muséets databaser kommer att ingå i LifeWatch (www.lifewatch.eu), en europeisk infrastruktur under utveckling. Den svenska delen av samarbetet, "Svenska LifeWatch" har gjort stora framsteg och kommer att serva forskare med en lång rad databaser sammanvävda till en applikation som också innehåller sofistikerade analysverktyg. 2.2.1 Botanik Den traditionella låneverksamheten för de botaniska samlingarna är omfattande och ligger konstant på cirka 500 låneärenden årligen, varav omkring 250 är registrerade inoch utlån. Resterande låneärenden är av mer inofficiell karaktär, huvudsakligen genom floraprojekt inom landet. Inom dessa är även botaniska föreningar, naturvårds myndigheter och privatpersoner involverade och uppskattningsvis hanteras bortåt 20 000 herbarieark årligen. Till detta kommer en ökad efterfrågan på fotografier eller scannade bilder av materialet. Kartan visar till vilka platser Biologiska museet lånat ut material de senaste fem åren. På grund av begränsningar i google-map saknas många europeiska lånemottagare men kartan ger dock en någorlunda riktig bild av låneverksamheten. Sedan tio år bedrivs en intensiv digitaliseringsverksamhet, framför allt av svenskt material, men vissa viktiga utländska samlingar har också registrerats. 6
Uppskattat antal kollekter av olika växtgrupperna i Botaniska museet samt andel digitaliserade. Grupp Antal Digitaliserade % Nordiska kärlväxter 1 000 000 38 Utomnordiska kärlväxter 1 000 000 15 Alger 102 000 59 Mossor 150 000 34 Svampar 63 000 42 Lavar 170 000 34 2.2.2 Entomologi En viktig del i verksamheten är att sköta utlåning av museets material till forskare (nationella och internationella), samt till publik verksamhet i Sverige. Antal registrerade nationella och internationella lån, som kan omfatta allt från ett till flera hundra exemplar, de fem senaste åren (2011 2012 flyttade museet vilket påverkade utlåningen negativt) 2009 43 2010 73 2011 38 2012 41 2013 (till och med augusti) 51 Förutom genom utlåning används det entomologiska materialet av gästforskare, nationella såväl som internationella. Gästforskarbesök vid det Entomologiska Museet under de senaste fem åren: 2009 59 2010 36 2011 33 2012 32 2013 (till och med augusti) 30 Det entomologiska materialet har genomgått omfattande registreringar, men mycket material återstår fortfarande att behandla. Registreringarna anger antalet individer per taxon (det vill säga så långt exemplaren är bestämda, det kan vara till art, eller obestämda exemplar som sorterats till släkte eller familj), och varifrån de kommer (oftast land, men i Sverige också landskap). De botaniska och entomologiska registreringarna är därför inte direkt jämförbara. Dessutom registreras individernas exakta placering i huvudsamlingen. Vi registrerar i nuläget inte insamlingsdatum eller närmare preciserad lokal. 7
Totalt (september 2013) har registrerats 3 342 102 insektsexemplar fördelade enligt följande: Skalbaggar (nordiska) 867 914 Skalbaggar (utomnordiska) 607 128 Tvåvingar (nordiska) 301 943 Tvåvingar (utomnordiska) 115 623 Steklar (nordiska) 286 861 Steklar (utomnordiska) 105 074 Fjärilar (nordiska) 478 716 Fjärilar (utomnordiska) 20 884 Övriga insekter (nordiska) 428 683 Övriga insekter (utomnordiska) 129 276 Totala antal registrerade nordiska insekter är 2 364 117 Totala antal registrerade utomnordiska insekter är 977 985 Till detta kommer ett stort material på flera miljoner exemplar som ännu inte registrerats. Det Entomologiska Museet samverkar också med verksamheter inom Biologiska institutionen. Museet har varit i Ekologihuset ungefär ett år, men redan under denna tid har museets personal samarbetat med forskargrupper huvudsakligen i Ekologihuset i 12 projekt. Material från museet har också använts för examensarbeten vid Biologiska Institutionen både före och efter flytten. 2.2.3 Allmänzoologi Under de senaste fem åren har låneverksamheten legat ganska konstant runt 16 lån enligt nedan, men har sedan den gamla utställningen monterats ned ökat. I flera fall har lån av stora preparat gjorts till både SVT och andra medier samt andra muséer. Vi har också noterat ett ökat intresse från andra håll, till exempel arkeologer och lärare som använder materialet i sin undervisning. Antal lån från de allmänzoologiska samlingarna de senaste fem åren År Antal lån Antal föremål 2008 18 93 2009 11 29 2010 14 68 2011 18 64 2012 19 1 578* * innefattar uppbyggande av kursutställningen på Ekologihuset Gästforskare besöker emellanåt samlingarna och studerar till exempel bensamlingarna, fågelskinn eller -ägg för sin forskning. Merparten av de allmänzoologiska samlingarna finns även registrerade i en databas, där evertebraterna och fiskarna släpar efter något. 8
Antal föremål av olika djurgrupper i Biologiska museet 2013, uppskattat antal och antal registrerade. Djurgrupp Beräknat Registrerade Procent antal registrerade Däggdjur 33 600 33 600 100 Fåglar 25 100 25 100 100 Fågelägg, inklusive bon 1 9 500 9 000 95 Kräldjur, andra än fåglar 2 800 2 500 90 Groddjur 2 000 2 000 100 Fiskar 8 300 6 200 75 Ryggradslösa djur, exkl. 251 900 81 800 35 insekter Blod- och vävnadsprov 2 300 300 100 Subfossil 2 300 2 300 100 1) I regel hela kullar, inte antal ägg 2) Denna förvaringsmetod startades för cirka 5 år sedan 2.3 Nyaccession Att aktiva naturvetenskapliga samlingar växer är en oundviklig och naturlig process som innebär att forskningsresultat bevaras och samtiden dokumenteras i form av miljöövervakning och egna insamlingar. Det senare är inte minst viktigt med tanke på de drastiska förändringar vi redan ser och kan förvänta oss i framtiden beroende på klimatförändringar. Att bevaka dessa förändringar kommer att vara ett mycket viktigt fält för museet nu och i framtiden. Försummelser i detta hänseende kommer att frånhända framtida forskare viktigt forskningsmaterial. 2.3.1 Botanik De botaniska samlingarna omfattar fröväxter, mossor, lavar, svampar och alger. Varje år tillförs samlingarna cirka 10 000 exemplar genom nyaccession, mest av kärlväxter, mossor och lavar. Nyaccessionen består av privata donationer och gåvor från andra museer, både nationella och internationella, samt forskningsmaterial och från miljöövervakning. En annan stor del av nyaccessionen består av material från landskapsinventeringar av främst kärlväxter, men även av mossor. 2.3.2 Entomologi De entomologiska samlingarna utökas huvudsakligen genom två källor, dels via donationer av privatpersoner och dels genom att forskares bearbetade material lämnas till museet efter att deras arbete dokumenterats och publicerats. Varje år får museet omfattande samlingar från privatpersoner, som kan innehålla tusen- eller tiotusentals insekter, inte sällan av mycket viktiga eller för övrigt dåligt kända insektsgrupper. Likaså får vi överta insamlat material från forskningsinstitutioner som inte har tillgång till egna museer. Enbart under 2013 har Entomologiska Museet hittills tagit emot tre viktiga privatsamlingar omfattande totalt cirka 75 000 djur, samt ett material i sprit omfattande 11 000 prover - varje prov innehåller 10 150 insekter - från ett forskningsprojekt på SLU. Att kunna ta emot dessa bidrag till museets förkovran är 9
viktigt. De är både välkomna och betydelsefulla för att vi skall kunna kalla oss ett aktivt museum. Insekterna i dessa accessioner ska registreras, i en del fall också monteras, etiketteras och identifieras, och därefter införlivas tillsammans med djur från samma grupp i huvudsamlingen. Detta arbete är tidskrävande och kön med material som väntar på att hanteras är mycket lång. 2.3.3 Allmänzoologi De allmänzoologiska samlingarna utökas främst genom att den organiserade miljöövervakningen överlåter sitt bearbetade material till museet. För närvarande är det främst två sådana verksamheter som är aktiva, nämligen miljöförvaltningen i Helsingborg som med sina Öresundsundersökningar regelbundet tar prover från Öresunds botten samt provtagningar från rinnande vatten i främst Skåne och Halland. Dessa prover är av mycket stort vetenskapligt intresse, inte minst därför att vi har ett omfattande sådant material sedan tidigare. På så sätt har museet tillgång till material insamlat i Sundet från mitten av 1800-talet till nutid, en unikt lång provserie. Betydligt mindre omfattande är nyaccessionen av ryggradsdjur, om än inte obefintlig. Den är dessutom ovärderlig, eftersom vart och ett av de få djur som kommer in till museet därmed blir vetenskapligt så mycket viktigare. Museet har för närvarande mycket stora samlingar av främst nedfrysta fåglar som inte har kunnat tas omhand under en lång tid på grund av bristande resurser. Dessa djur härstammar bland annat från flygplatsundersökningarna under slutet av förra seklet. Det är av största vikt att dessa djur snarast blir åtgärdade. Det är emellertid en tidsödande uppgift, och vi beräknar att det kommer att ta bortåt tio år att tömma frysarna med den takt vi håller för närvarande. Detta arbete innebär, förutom att ta biopsier, också att vi tar tillvara på skelettdelar, främst kranier för storleksmätning och åldersbestämning, samt dun och fjädrar för mätning av miljögiftsbelastning och stabila isotoper. 3. Undervisning Museets personal har ingen undervisningsskyldighet i sina tjänstebeskrivningar. Däremot är flera i personalen högt kvalificerade forskare med docentkompetens, och att inte utnyttja denna resurs i universitetets undervisning vore slöseri med både personal och kompetens. 3.1 Botanik En del av personalen på Botaniska museet undervisar regelbundet på universitetets kurser, framför allt på BIOR11 Mossor, lavar, svampar i naturvården (15 hp), men ibland även under moment på andra kurser, som Biologisk miljöövervakning BIOR39, och fungerar dessutom som handledare för examensarbeten på både kandidat- och mastersnivå. 3.2 Zoologi En del av personalen på zoologi + entomologi undervisar på kurser i Zoologi (BIOB02) och Faunistik (BIOB04). 10
Material från det zoologiska och det entomologiska museet används för närvarande på fyra kurser på kandidat- och magisternivå vid Lunds universitet: Zoologikursen, BIOB02, faunistikkursen, BIOB04, fältfaunistiken, BIOF04 samt ornitologi, BIOR51. Fåglar, och i viss mån däggdjur, finns i montrar i Ekologihuset som till nöds fungerar för att exponera en övervägande del av de djur som studenterna förväntas känna igen utantill. Det bör dock påpekas att dessa montrar knappast kan konkurrera med vad många gymnasieskolor kan visa upp. Andra djur är utbildningen ganska välförsedd med, antingen genom egna inköp eller genom lån av material från museet. Fram tills det att studiesamlingen stängdes användes den också av Högskolan i Halmstad. 4. Tredje uppgiften Efter flytten från de gamla lokalerna saknar museet en egen utställning. Detta gör att museet inte längre kan driva den verksamhet som väckt så mycket entusiasm hos lundabor i förskolan, grundskolan och gymnasiet samt lokalbor i allmänhet. Detta är inget mindre än en skandal, som förtjänar att lyftas fram även i detta sammanhang! Som framhållits på annan plats svarar museets personal ofta och gärna på frågor från allmänheten och media. Vi samverkar också när det behövs med Biologiska Institutionens funktion "Fråga en biolog", dit allmänheten skickar in frågor via internet, och vi hjälper vanligtvis till med identifiering av djur och växter. Det är också naturligt att museet svarar på frågor från myndigheter till exempel tull och polis. För att kunna avgöra om en viss införsel bryter mot CITES-regler och andra bestämmelser när det gäller förflyttning av djur och växter krävs en korrekt artbestämning, något som ställer stora krav på museipersonalens kompetens. 5. Framtiden Med sin karaktär av grundläggande infrastruktur för stora forskningsfält har museet som sådant svårt att söka externa forskningsmedel. Hittills har i stort sett endast ArtDatabankens museistöd funnits tillgängligt, något som museet utnyttjat med mycket gott resultat. Museet är den största enskilda bidragsmottagaren av detta stöd, något som understryker museets stora betydelse för taxonomisk och systematisk forskning i Sverige. Sedan starten av detta bidrag 2002 har museet fått drygt 57 miljoner kronor i museistöd. Andra verksamheter inom biologin som erhåller externa medel får också sitt fakultetsanslag uppräknat i proportion till de externa medlen, men eftersom museet får fakultetsmedel "i särskild ordning" har vårt fakultetsanslag inte påverkats av detta externa tillskott av medel. En majoritet av tjänsterna på Biologiska Museet, 10 av 16 tjänster, är för närvarande finansierade av museistödet som löper på tre år. Den korta tidsperioden och det faktum att de flesta av museets tjänster är beroende av detta stöd gör det utomordentligt svårt att ha ett framtidsperspektiv som sträcker sig över en längre tidsperiod än tre år. De ändrade förutsättningar som genomförts av museistödet för den kommande 3- årsperioden, vilket resulterat i en kraftig neddragning av tilldelningen, gör att det kommer att bli mycket svårt att bibehålla de mest basala funktionerna på museet från och med 2015. 11
5.1 Ekonomi Museets totala intäkter (Bilaga 1) för 2013 är cirka 19 miljoner varav drygt 11,5 miljoner utgörs av fakultetsmedel (inklusive 3,4 miljoner som bidrag till flytten) och 7,1 miljoner av externa medel, varav nära 4,3 miljoner i Museistöd från Artdatabanken. De största utgifterna är löner, 9,8 miljoner, och hyreskostnader, 4,6 miljoner, medan drift och finansieringsbidrag uppgår till sammanlagt 7,5 miljoner. För nästkommande år kommer bidraget från Museistödet att skäras ned med 34 %. Dock har vi förhoppningar om ökade bidrag till enskilda projekt. Trots det kommer vi att tvingas använda en del av vårt myndighetskapital under 2013 och 2014. För att bevara och vårda samlingarna, göra dem mer tillgängliga genom digitalisering och ta emot nytt material som genereras av pågående forskningsinsatser krävs en ökad resurstilldelning till museerna. Varken de basala medel som Lunds universitet står för eller de minskande externa medel som regeringen anslagit som museistöd via ArtDatabanken täcker de basala behov som finns på museerna. I museets samlingar finns mycket material som ännu inte registrerats och som därför inte finns att tillgå via nätet och det har inte heller sorterats in i samlingarna. Detta beror delvis på att materialet inte är monterat, etiketterat eller identifierat, delvis på att personalen inte hinner med att registrera. Samtidigt behöver det redan insorterade materialet vård för att inte förstöras. Den förstärkning av resurserna som skedde genom Museistödet 2002 2011 har nu kraftigt reducerats. Detta är ett stort hot mot museets existens och fortsatta utveckling. De kommande medel som ArtDatabanken aviserat är dessutom hårt villkorade att användas för digitalisering av särskilt prioriterade organismgrupper från Norden. I dag arbetar 16 personer på museet (Bilaga 2), varav 10 (8 heltidsekvivalenter) med stöd från ArtDatabanken, 7 (6,2 he) på botaniska- och 8 (7,25 he) på zoologiska museerna samt 1 ekonomiansvarig och 0,7 he med chefsansvar. För att bedöma denna personaltäthet har vi jämfört med andra museer som har motsvarande arbetsuppgifter och personalstyrka, nationellt och internationellt, mot en tregradig skala: 1) basen, som utgör det absolut minsta antalet personer som behövs för att samlingarna inte ska förstöras, 2) fungerande, vilken innebär att samlingarna bevaras och tillåts växa på ett vetenskapligt motiverat sätt samt 3) idealiskt, vilket innebär att personal också hinner med att berika samlingarna genom att använda dem i egen forskning eller att initiera andras forskning. En personaltäthet vid basnivå innebär att samlingarna inte direkt förfars men också att de under denna gräns bör avvecklas eller överföras till annan huvudman. En fungerande nivå innebär att samlingarna tas om hand på motsvarande sätt som andra samlingar och gör att de kan användas i ett internationellt kontaktnät med utlåning och utbyte av resurser och erfarenheter. Med en idealisk personaltäthet kan personalen ägna sig åt konkret förbättringsarbete och museet kan fungera som bas för en vetenskapligt aktiv forskargrupp. Den personaltäthet det Biologiska Museet, har nu, innan den negativa effekten av de minskade externa medlen blivit märkbar, anser vi utgör basen för verksamheten. 5.2 Botanik På Botaniska museet arbetar 6 personer samt en forskare med chefsansvar på 20%, totalt motsvarande 6,2 he. Av dessa är tre museiintendenter och tre museiassistenter, varav två är fakultetsfinansierade. En av museiintendenterna har ett övergripande 12
databasansvar, medan de andra två intendenterna arbetar främst med samlingsvård, nyaccessioner och registrering. Två assistenter arbetar huvudsakligen med digitalisering och i viss mån med insortering. En assistent arbetar huvudsakligen med lånehantering och fotodokumentation. Med denna stab hinns dock inte alla sysslor med och montering samt insortering ligger rejält efter. Mycket obearbetat material finns också i samlingarna men detta hinns normalt inte med. Basnivån för de botaniska samlingarna är fyra personer, men då ryms ingen utlåning i arbetet. En fungerande verksamhet kräver ytterligare minst tre personer, men det är oklart om ens denna personalstyrka skulle hinna med att hålla undan med den grad av nyaccession som sker just nu. Själva digitaliseringen ligger då fortfarande utanför verksamheten och hur intensiv den måste vara är ju en fråga om när man vill att arbetet ska vara färdigt. Med två registrerare hinns åtminstone nyaccessionen med och lite till. De två registrerare som nu finns betalas av medel från ArtDatabanken. Båda har dessutom stöd från Arbetsförmedlingen. Med neddragningarna från ArtDatabanken finns inga medel avsatta för dessa personer, vilket är en orimlighet eftersom de utför det arbete som ArtDatabanken stöder. Vid en idealisk personaltäthet måste tvärtom ytterligare två assistenter anställas vilket skulle innebära att allt, även nu lagrat forskningsmaterial skulle kunna bearbetas, kureras, registreras och sorteras in. 5.3 Entomologi Staben på entomologi utgörs för närvarande av 5 personer (4,75 he) varav två är fakultetsfinansierade, 1 museiintendent och 4 museiassistenter (ma). Museiintendenten leder arbetet samt ansvarar för insektgruppen steklar, museiassistenterna ansvarar för var sin(a) insektgrupper: tvåvingar + skinnbaggar (1 ma), skalbaggar (1 ma, ansvarar också för entomologins databas), fjärilar (1 ma, sitter också i styrelsen och är skyddsombud), samt 1 ma med huvudsakligt ansvar för den stora spritsamlingen. Samlingarna av dessa grupper är omfattande (se 2.2.2). När det behövs kan alla rycka in och arbeta med insektgrupper som inte täcks av respektive tjänsts huvudansvar. För att kunna hantera och processa det stora material som fortfarande är oregistrerat och för att hjälpligt kunna sköta det material som redan är registrerat och insorterat (utlåning, skadedjurskontroll, etc.) är den nuvarande personaltätheten ett absolut minimum. För att tillfredställande kunna behandla de insektsgrupper (omfattar ca en halv miljon registrerade exemplar) som inte täcks av nuvarande personal vore det högst önskvärt med ytterligare 1 museiassistent. De entomologiska samlingarna är viktiga för framtida möjligheter att få externa medel från Svenska Artprojektet. Samlingarna omfattar flera grupper som detta projekt stöder vid tilldelning av medel. Vid årets tilldelning för den kommande perioden på 3 år var entomologi ett av få delprojekt som faktiskt fick ökad tilldelning. I utlåtandet för ansökan uppmuntrades museet dessutom att komma tillbaka vid nästa ansökningstillfälle med ett entomologiskt projekt som inte fick medel denna 3-årsperiod. 5.4 Allmän zoologi. I dagsläget arbetar 3 personer (2,5 he) på denna avdelning, varav en har ansvar också för skötseln av museets datorer. 2 personer (1,5 he) är finansierade på Museistödet. Av de tre personerna går den enes förordnande ut den siste december 2013 och en kommer att gå i pension i juni 2014. De minskade anslagen via museistödet gör att den återstående intendenttjänsten bara finansieras till 50 %. En bemanning med en 13
intendenttjänst (50 % på fakultetsmedel och 50% externa medel) på en så stor och vidlyftig museiavdelning är totalt oacceptabelt. För närvarande pågår en intensiv utlåningsverksamhet av föremål till diverse utställningar i främst Malmö och Lund. Det kan förutspås att utställningsarbete och annan utåtriktad verksamhet kommer att ta stor plats även i fortsättningen som en del i museets långsiktiga kampanj för en framtida zoologisk utställning i Lund. Inget av detta arbete stöds av ArtDatabankens museistöd. Den nuvarande besättningen får sägas utgöra basnivån. Det är viktigt att den avgående intendenten (0,5 he) ersätts, helst med en 100 % tjänst. Förordnandet för den museiassistent som nu i stort ansvarar för de torra samlingarna vid Arkivcentrum Syd gäller för 2013 ut. Det är likaledes viktigt att denna funktion säkras också efter årsskiftet. En personalneddragning här kommer utan tvekan att försvåra utlåning och vidmakt hållandet av kvaliteten. Redan nu tvingas personalen att inrangera nyaccession utan en ordentlig uppsortering. En fungerande personaltäthet innebär ytterligare en intendent med huvudansvar för de marina samlingarna, och en idealisk personaltäthet omfattar även en ny vertebratintendent. 5.5 Ledningsfunktion Museiledningen består av en museichef på halvtid (vg 91), en biträdande museichef på 20 % (vg 21) och en ekonom på heltid. Fram till 2011 fanns två professurer knutna till museet på deltid (1,3 he) då båda gick i pension. Sedan dess har muséet varit utan vetenskaplig ledning. Detta är ytterst otillfredsställande och inom en snar framtid bör muséet kompenseras för detta, något som lämpligen kan kombineras med chefs funktionen. 6. Slutkommentar En viktig sak att hålla i minnet när man överväger eventuella personalnedskärningar vid Biologiska museet är att den nuvarande personalen är osedvanligt kompentent. Alla, och detta gäller i högsta grad även medarbetarna utan högre akademiska examina, är högt kvalificerade inom sina gebit. Förlust av någon av dem kommer att orsaka ett stort kvalitetstapp i museets verksamhet. För museets kommande verksamhet, och för dess möjligheter att i fortsättningen kunna söka externa medel, är det viktigt att vi åtminstone kan behålla den nuvarande staben. 7. Sammanfattning Det Biologiska Museet vid Lunds Universitet har samlingar och verksamhet inom tre områden: botanik, entomologi och zoologi, och förvaltar idag 12,5 17,5 miljoner föremål (siffran är oprecis eftersom registreringen av föremålen endast delvis är klar) och har en årlig nyaccession på ca 100 000 föremål. En viktig del av museets samlingar är typmaterial, det vill säga referensexemplar för beskrivna arter, och drygt 20 000 av dessa är registrerade men ytterligare cirka 6 000 återstår att behandla. Övriga samlingar är givetvis också viktiga, bland annat eftersom mycket material är insamlat 1800- medio 1900-talet. De utgör ett fönster tillbaka till dessa tider från lokaler som försvunnit eller förändrats radikalt. 14
Idag arbetar 16 personer på museet, varav några på deltid. Tio av dessa tjänster finansieras av museistödet, ett externt anslag som utdelas tre år i taget och som administreras av Artdatabanken. Museipersonalen sköter omhändertagandet av nytillkommet material och skötsel av redan befintligt material. Arbetet inkluderar att montera, etikettera, identifiera, samt registrera materialet, samt därefter placera det säkert och lättåtkomligt. Registreringen görs i databaser som är tillgängliga via internet och museet får delvis på grund av denna lättillgänglighet mycket låneför-frågningar från huvudsakligen forskare, nationella och internationella. De senaste åren har museet hanterat i genomsnitt 500 in- och utlån per år, men får också besök av 100 150 forskare årligen. Föremålen används i forskningsprojekt nationellt och internationellt, inklusive projekt inom den Biologiska Institutionen vid LU, där föremål och data knutna till dem även används i undervisningen på olika nivåer, från grundutbildning till examensarbeten. Förutom att museets material används i undervisningen deltar också museipersonalen aktivt i densamma. Samlingarnas storlek placerar Biologiska Museet bland de 10 största (bedömt efter antal föremål) museerna i Europa. Museet har de största nordiska samlingarna av djur och växter i världen. Omfattningen av detta material gör att dagens personalstyrka nätt och jämnt uppfyller de mest basala behoven (=den stab som krävs för att samlingarna ska bibehållas och inte förstöras) för ett museum av den dignitet som det Biologiska Museet har. Från och med 2014 kommer de externa anslagen till museet, som utgör cirka 37 % av museets budget, att minska med 34%, något som är mycket oroande för museets bibehållande och utveckling. Lund den 14 oktober 2013 Lars Lundqvist Ulf Arup Christer Hansson museichef/ intendent stf museichef/ intendent intendent 15
Bilaga 1 Förenklad budget för Biologiska museet 2013 i miljoner kronor Intäkter Prognos 2013 Fakultetsmedel 11,5 1 Externa forskningsmedel 7,1 2 Uppdrag 0,2 Undervisning 0,2 Summa 18,9 3 Utgifter Löner 9,8 Hyra 4,6 Drift 5,7 Finansieringsbidrag 1,9 Summa 21,9 3 1) inklusive 3,4 för flyttkostnader 2) inklusive 4,3 i Museistöd från ArtDatabanken 3) avrundningsfel 16
Bilaga 2. Personal vid Biologiska museet oktober 2013-10-01, lönekostnader för 2014 Konto Lön Anmärkning Andrée, Maria Arup, Ulf B forskare 40 35 411 537 L Stf museichef 20 91 126 627 B Intendent 20 35 94 970 Bohlin, Ella L Ekonom 100 91 568 529 Bygebjerg, Rune Ekström, Jonas Farhadian, Fredrik Frödén, Patrik Fägerström, Christoffer Hansson, Christer Johnson, Karin Z Projektledare 100 21 496 540 Förordnande går ut 2013-12-31 E Museiassistent 100 35 551 916 Z Intendent 96 35 570 596 Z Intendent 4 91 23 775 B Museiassistent 100 35 387 633 Förordnande går ut 2013-12-31 B Museiassistent 100 21 514 999 E Museiassistent 100 35 483 619 E Intendent 100 21 646 056 Namn Avd Befattning Omfattning % E Forskningsingenjör 60 35 425 012 E Forskningsingenjör 15 21 113 337 Kerstensson, B Museiassistent 100 35 127 924 Pension april 2014 Ingar Kjærandsen, Jostein Z Forskare 100 35 309 150 Eget forskningsprojekt Lundqvist, L Museichef 50 91 182 749 Pension maj 2014 Lars Z Intendent 48 35 127 924 Z Intendent 2 91 5 330 Sandström, E Museiassistent 100 21 414 608 Ellen Thell, Arne B Intendent 100 35 622 059 Tyler, B Intendent 100 21 640 518 Torbjörn Witzell, Håkan B Intendent 100 35 668 206 B: Botaniska avdelningen E: Entomologiska avdelningen L: Ledningsfunktion Z: Allmänzoologiska avdelningen 17
Dessutom arbetar följande personer vid museet, med finansiering från andra källor Gertrud Svensson, Sigvard B analytiker Museiassistent/ IT-tekniker Namn Avdeln. Befattning Omfattning % Jansson, Kajsa Z Ad assistent Kriedemann, Z Ad Lotta assistent Mortensen, Z Museiassistent Irene Ohlsson, Z Biomed. Finansiering 50 Soc.för.Lun d 50 Soc.för.Lun d 40 Inst f medicin 50 Inst f medicin 100 AF/ trygghetsanställning 65 år Anm 2028 2029 2015 2017 2020 inköp sansv arig 18