1(6) Samrådssvar från Gothemåns Vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. Detta avsnitt är tydligt vad avser när Vattenråden har möjlighet att tycka till och hur arbetscykeln ser ut. Arbetssättet enligt direktivet är dock ganska teoretiskt och långt från verkligheten. Den politiska viljan att satsa på vattenförvaltningen är låg, så resurser för att vidta åtgärder enligt planerna är mycket begränsade. Vi upplever därför att Arbetsprogrammet i mångt och mycket riskerar att bli en skrivbordsprodukt, ett spel för gallerierna. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Särskilda utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Vi anser att punkt 1 och 2 kan tonas ner, medan punkt 5 är viktigast.~~övergödning~när det gäller utsläpp av näringsämnen till Östersjön har mycket hänt under de senaste 30 åren i Sverige. Jordbruket använder gödningsmedel mer effektivt och de kommunala reningsverken har byggts ut. Ännu finns en del att göra, främst förbättra eller stänga mindre reningsverk som i dag inte fungerar bra. Övergång till större effektiva reningsverk är en åtgärd som bör prioriteras. ~Lantbruket är inte intresserat av att dyrbar gödning rinner bort från åkern. Analys av ut-släppsmönstret av näringsämnen till Östersjön från åkermark visar att det är när det blir
miss-växt, eller extrem nederbörd, som de stora utsläppen sker. När allt fungerar som det ska, är utsläppen av näringsämnen till vattendrag och vidare till Östersjön mycket små. Detta hindrar dock inte att?greppa näringen? har viss positiv effekt och bör fortsätta. Eftersom missväxt och extrem nederbörd inte går att förutse, är det näringsläckage som då sker svårt att hindra.~östersjöns övergödningsproblematik måste analyseras djupare. Normalt borde näringstillförsel till ett ekosystem vara något positivt. Den biologiska produktionen ökar, och människans uttag av mat kan då också öka. Vi tror att problemen i Östersjön till stor del beror på felaktig fiskeripolitik. Om man kan få till ett väl fungerande ekosystem i Östersjön, borde det vara möjligt med en betydande ökning av fiskeuttag, och därmed få bort näringsämnen ur Östersjön via fångsten. Alltså dubbelt positivt.~~dricksvattenförsörjning~inom Vattendistriktet finns ingen brist på vatten. Vatten av dricksvattenkvalitet kan dock vara en bristvara, liksom dricksvatten i tillräcklig mängd traktvis och tidvis. Dricksvattenförsörjning handlar mer om tekniska och ekonomiska möjligheter. Membranfiltrering är en metod som kommer allt mer. Kostnaderna sjunker och tekniken förbättras. Det gör det möjligt att få fram dricksvatten av god kvalitet, även om ursprungskvaliteten på vattnet är dålig. Det betyder att det numera går att få fram dricksvatten, det handlar mer om kostnaden. Inom jordbruket, som inte tål betydande kostnadsökningar inom produktionen, är tillgången på råvatten av god kvalitet avgörande. Arbetet bör därför inriktas på jordbrukets vattenförsörjning.~~miljögifter~här måste fokus riktas mot läkemedelsrester som går igenom reningsverken och kommer ut i miljön. Många av dessa läkemedel kan påverka biologiska system i extremt låga koncentrat-ioner. När det gäller Östersjöns och insjöars miljö finns misstankar om nya, ännu tämligen okända miljögifter. Forskningen inom detta område måste intensifieras, så att orsakssamman-hangen klarnar, så att man kan vidta relevanta åtgärder.~~fria vandringsvägar och fysisk påverkan~att gynna reproduktion av olika fiskarter är väsentligt om fiskbestånden i Östersjön ska kunna komma i balans, och så att uttagen av fisk ska kunna öka. Fria vandringsvägar i vattendrag med potentiell fiskreproduktion är därför viktigt.~när det gäller fysisk påverkan i övrigt i vattendrag så har historiskt utdikningarna av våtmarker varit en viktig faktor. Detta har medfört att man skapat stora arealer god åkermark. Så länge som produktionen av grödor på dessa marker är väsentlig ur ett försörjningsperspektiv, måste kanaliseringarna upprätthållas. Att återföra vattendrag till hur de var innan utdikningar-na är därför inte möjligt så länge vi prioriterar produktion av mat. ~~Översvämningar och vattenbrist~klimatförändringarna antas komma påverka nederbördsförhållandena. Hur kan man spekulera om, men ett troligt 2(6)
3(6) scenario är att extrem nederbörd kommer att varvas med extrem torka. Detta medför betydande problem, som på något sätt måste hanteras. Många andra problem är direkt kopplade till detta, exempelvis utläckaget av näringsämnen och kvaliteten på grundvattnet. Arbetsprogrammet måste innehålla fokusering på satsningar inom detta område. Man skulle vilja önska möjlighet till säsonglagring av vatten inom de Motivera. På föregående fråga kapar ert system vårt svar. Helt förkastligt. Vi fortsätter alltså vårt svar på förra frågan här:~~översvämningar och vattenbrist~klimatförändringarna antas komma påverka nederbördsförhållandena. Hur kan man spekulera om, men ett troli Se svar på tidigare frågor, alltså 1 övergödning Samverkan Ökad samverkan inom vattenförvaltningen är positivt och ger ökade förutsättningar att satsa på kloka åtgärder. När det gäller Vattenrådens roll vill vi lyfta det faktum att Vattenråden i huvudsaklig grad jobbar helt ideellt. Vi gör detta vid sidan av våra ordinarie arbeten. Det gör att det blir en obalans mellan dem som arbetar med vattenförvaltning inom sitt ordinarie jobb, och vi som arbetar ideellt. Detta faktum försvårar samarbetet och måste uppmärksammas.~~ Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Se tidigare svar Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras?
4(6) Övervakning Detta är ett viktigt område, där det ännu råder stora brister. Det produceras floder av mätdata, som det är svårt för en amatör att orientera sig i. Samtidigt råder en besvärande brist på mät-data i många vattendrag, vilket gör att beslutsunderlag blir osäkra. Dessutom är det så att de naturgivna variationerna i olika mätvärden är betydande, främst beroende av klimat och vä-derfaktorer. Detta gör att behövs mycket långa mätserier för att kunna se trender. Vi önskar att de mätningar som ändå görs bearbetas och presenteras på ett sådant sätt att det blir lätt för Vattenråden att ta del av resultaten för det egna området. Resurser måste också till för att starta nya mätserier där man ser att faktaunderlaget brister. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Se tidigare svar Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Kartläggning och analys Under denna rubrik vill vi särskilt lyfta begreppet?kraftigt modifierade vatten?. I arbetspro-grammet läggs fokus på vattendrag där det skett vattenkraftutbyggnad. För Gotlands del är inte detta aktuellt. Men vi har påverkat våra vattendrag genom de utdikningar som skett under de senaste
5(6) 200 åren. Man har skapat stora arealer åkermark ur tidigare våtmarker. Detta arbete uppmuntrades av myndigheterna för att skapa bättre försörjningsläge i landet. Naturliga vat-tendrag kanaliserades för avvattning av våtmarkerna och ändrades på så sätt på ett avgörande sätt. Vi menar att nuvarande förhållanden där det flesta åsträckorna är kanaliserade, måste klassas som?kraftigt modifierade vatten? och bedömas med hänsyn till detta. Om den poli-tiska viljan är att återställa dessa vattendrag till ursprunget, medför det att stora delar av jord-bruket måste läggas ner. Är det rimligt i värld som kräver ständigt ökad matproduktion? Vi tror inte det. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer Se vårt svar under rubriken?kartläggning och analys?. Miljökvalitetsnormen för de got-ländska vattendragen måste sättas utifrån det faktum att det rör sig om?kraftigt modifierade vatten?.~när det gäller den gotländska kusten kan man behöva utveckla miljökvalitetsnormer för hur man ska bedöma kustvattenkvaliteten. Ett exempel är att avgränsa partier med negativ påver-kan från reningsverksutsläpp. Nu kan en hel kuststräcka klassas ner på grund av ett punktutsläpp.~
6(6) Åtgärdsprogram För att åstadkomma ett trovärdigt åtgärdsprogram behövs att det tillskjuts ekonomiska resurser för att kunna genomföra åtgärderna. Så länge så inte sker, har åtgärdsprogrammen föga trovärdighet och är tämligen meningslösa. Vi vill också påminna om svårigheten att mäta ef-fekterna av eventuella åtgärder. Effekterna drunknar i de naturliga fluktuationerna. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Varit grund för interna diskussioner Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Om inte resurser tillförs, så att planerade åtgärder kan genomföras, är risken uppenbar att vi som engagerar oss ideellt i vattenfrågorna, tappar gnistan och ger upp. Övriga synpunkter