ÅRSREDOVISNING 2009
INNEHÅLL Viktiga händelser och aktiviteter 2009 4 Sigtuna alla tiders mötesplats 8 Kommunstyrelsens ordförande 12 Utblick 14 Förvaltningsberättelse 19 Personalekonomisk redovisning 42 Miljöredovisning 49 Kommunen och de kommunala bolagen 54 Ekonomiskt utfall och ställning 56 Redovisningsprinciper och notförteckning 59 Nämndernas verksamhetsberättelser i sammandrag Kommunstyrelsen 63 Individ- och familjeomsorgsnämnden 67 Kultur- och fritidsnämnden 69 Barn- och ungdomsnämnden 71 Utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet 73 Äldre- och omsorgsnämnden 76 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 78 Bygg- och trafiknämnden 80 Demokratinämnden 82 Revisionsberättelse 84 Nyckeltal för kommunen 86 Kommunstyrelsen 88 Så styrs Sigtuna kommun 89 3
Största befolkningstillväxten på 38 år Med 847 nya invånare har Sigtuna kommun den största befolkningstillväxten på 38 år. Sigtuna hamnar på en nionde plats i landet för kommuner med starkast befolkningstillväxt och har vid slutet av året en befolkningsmängd på 39 219 personer. Den största anledningen till befolkningstillväxten är fortsatt hög inflyttning. Under 2009 valde 3 233 personer att flytta till Sigtuna kommun. Kommunfullmäktiges hundraårsjubileum Den 2 oktober firade Sigtuna kommunfullmäktige sitt 100-årsjubileum. 1909 började Sigtuna stadsfullmäktige sin verksamhet och ett flertal fullmäktige har därefter ägt rum inom olika kommundelar. Nuvarande Sigtuna kommunfullmäktige finns sedan 1971. Den hundraåriga historien skildrades bland annat i en jubileumsbok Hundra år med fullmäktige, Sigtuna kommun 1909 2009 som gavs ut på beställning av fullmäktige presidiet. En ubileumshögtid hölls i oktober 2009. Ny förskola vid Ärlingheden i Märsta Stor inflyttning och högt barnafödande gör att kommunen måste öka antalet förskoleplatser. I september invigdes en helt ny förskola vid Ärlingheden mitt i centrala Märsta. Förskolan har plats för 75 barn och är inspirerad av Reggio Emilia-pedagogiken. Förskolan har en modern utformning med inspirerande lekutrymmen både inomhus och utomhus som ska uppmuntra barnens lärande, kreativitet och nyfikenhet. VIKTIGA HÄNDELSER Sigtuna kommun fick ny grafisk profil Under hösten 2009 fick Sigtuna kommun en ny grafisk profil. Kommunens nya färg är gulockra, en kulturhistoriskt viktig kulör som återfinns i både äldre och modern bebyggelse i kommunen. Den nya grafiska profilen är ett sätt att visa tydlighet och ge en samlad bild av kommunen. Profilen ska användas av alla verksamheter. En av Sveriges bästa miljökommuner I juni utnämnde tidningen Miljöaktuellt Sigtuna till Sveriges sjunde bästa miljökommun. Kommunen gjorde under året flera betydande insatser för miljön. Bland annat genomfördes informationssatsningen Klimatsmart på hemma-plan, en miljöbilaga med konkreta råd om hur man sänker sin privata energikonsumtion. Miljöbilagan skickades ut till samtliga hushåll som inlaga i lokaltidningen Sigtunabygden under hösten 2009. Kommunen köpte vindkraftverk i Skåne I februari köpte Sigtuna kommun ett vindkraftverket Odarslöv 4 i Skåne. Vindkraftverket ska enligt beräkningarna producera 5 200 MWt vilket mostsvarar 25 procent av den el som Sigtuna kommuns verksamheter förbrukar. Med vindkraftverket räknar man med att minska koldioxidutsläppet med 700 ton per år. Enlig kalkylerna innebär köpet av vindkraftverket även en besparing på cirka 0,6 miljoner kronor per år. 4
Tryggare äldreomsorg med Ippi Under hösten 2009 introducerades en ny kommunikationslösning, Ippi, för kommunens äldre och funktionshindrade. Ippi är ett tekniskt hjälpmedel som översätter e-post, sms och mms direkt till TV-skärmen. Ippi ska underlätta för brukarna att hålla kontakten med anhöriga och hemtjänsten. Sigtuna kommun är en av de första kommunerna i Sverige som inför Ippi. Under våren 2010 beräknas ett hundratal brukare ha tillgång till tekniken. Grepp om klimatet I augusti invigdes utställningen Klimatgreppet en kunskapssatsning om klimat och energi på Sigtuna Museum. Utställningen syftade till att ge kommunens skolelever, lärare, politiker, tjänstemän och invånare bättre kunskaper om hur energiförbrukningen påverkar klimatet. Klimatgreppet besöktes av 4000 grundskoleelever. Inspirerade av utställningen fortsatte arbetet på temat energi i klassrummen. Bra betyg för näringslivsklimatet Sigtuna kommun klättrade med 24 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas näringslivsklimat. I 2009 års mätning kom Sigtuna kommun på en nionde plats bland landets 290 kommuner. Rankningen görs årligen mellan alla Sveriges kommuner och bygger på nyföretagande, entreprenader, utbildningsnivå och kommunens service till företagen. OCH AKTIVITETER 2009 Satsning på sport i Sigtuna och Rosersberg Sista augusti togs första spadtaget till Sigtuna stads nya sportcentrum som kommer att innehålla en sporthall med fyra tennisbanor och en budohall, en fullstor konstgräsplan och en sjumannaplan i konstgräs samt två fullstora naturgräsplaner. Den 6 september togs även första spadtaget för sportcentret i Rosersberg som kommer att omfatta en sporthall och två fullstora naturgräsplaner. Båda sportcentra ska vara klara i början av hösten 2010. Byggstart för Nordens första utomhusbad med biologisk rening I juni gick startskottet för byggandet av Midgårdsbadet, Nordens första utomhusbad med biologisk rening. I den unika anläggningen kommer inget klor att användas utan reningen sker helt på biologisk väg. Anläggningen beräknas att stå klar i juni 2010 och den kommer att rymma både hoppbassäng, simbassäng och barnbassäng. Nytt konstverk i Humlegården Under hösten 2009 återinvigdes parkområdet Trekanten /Humlegården i Sigtuna stad. Platsens två parkområden byggdes samman med ny belysning och nya gångvägar samt ny gräsmatta och vackra planteringar. I samband med återinvigningen avtäcktes Fatih Semiz nya skulptur Voyage through time, ett stiliserat vikingaskepp som anspelar på 1000-talets kontakter med bysantinska riket.
Nya vägar vid Västra Arlandastad Allt fler företag väljer att etablera sig i Sigtuna kommun. Första juli öppnades den nybyggda Uppfinnarvägen och den förlängda Pionjärvägen i arbetsplatsområdet Västra Arlandastad. I arbetsplatsområdet Västra Arlandastad finns sammanlagt 350 000 kvadratmeter detaljplanelagd mark avsedd för nya arbetsplatser. De nya vägarna ger området en förbättrad tillgänglighet som möjliggör ytterligare företagsetablering framöver. Mångfaldssatsning för kommunens anställda En tredjedel av Sigtuna kommuns invånare har en utländsk bakgrund. För att bättre kunna möta de behov och förväntningar som finns inledde Sigtuna kommun ett genomgripande mångfaldsarbete. Under hösten 2009 erbjöds alla anställda möjligheten att delta i ett mångfaldsseminarium. Seminarierna genomfördes i samarbete med Rebecca Popenoe, fil. Dr i socialantropologi och teatergruppen Improvisation & Co. Pendlare fick fler parkeringsplatser I oktober invigdes en ny parkeringsplats med 100 nya platser vid Märsta pendeltågsstation i anslutning till Brobyvägen. Den nya parkeringsplatsen byggdes av kommunen i samarbete med Storstockholms lokaltrafik. En trafikstrategi togs fram under året med syfte att lyfta fram trafikfrågorna i förhållande till andra intressen samt beskriva hur trafiksystemet bör utvecklas för att bidra till att skapa en attraktiv och hållbar kommun. VIKTIGA HÄNDELSER Tio naturreservat i kommunen Sigtuna kommun fortsatte att utveckla sina naturområden för friluftsliv och naturupplevelser. I maj invigdes naturreservatet Askarehage vid Garnsviken. Naturreservatet hålls öppet av betande djur och består av strandängar, hagmarker och vatten. I reservatet finns rastplatser och fågeltorn. Askarehage har även anpassats för personer med funktionshinder. Sigtuna kommun hade vid årsslutet tio naturreservat. Ny koloniträdgård i Steningedalen Den 11 oktober invigdes Steningedalens nya koloniträdgård. Koloniträdgården rymmer 60 odlingslotter och är belägen intill Kaprifolens koloniträdgård. Tanken är att de båda koloniträdgårdarna som ligger i entrén till Steningedalens naturreservat skapar en trivsam tillvaro för alla som rör sig i området. I samband med Steningedalens nya koloniträdgård har koloniområdet Anemonen vid Märsta station avvecklats. Bättre stöd för anhörigvårdare Sigtuna kommun har sedan 2006 erbjudit anhöriga som vårdar närstående i hemmet möjlighet till avlösning. Under 2009 utökades möjligheten till avlösning till 12 timmar i månaden, en fördubbling jämfört med tidigare år. Bakgrunden till förbättringen var en undersökning bland anhöriga som tydligt visade att det fanns ett större behov av stöd och avlastning.
Satsning på läsa-skrivaräkna fortsatte Det pedagogiska projektet Läsaskriva-räkna för elever i årskurs 1 3, var inne på sitt andra år. Under hösten 2009 genomfördes en stor utbildningsinsats för grundskolelärare. Ett flertal föreläsningar, workshops och utbildningsdagar genomfördes bland annat kring metoder för att stärka de yngsta elevernas basfärdigheter och förmåga att lära sig läsa, skriva och räkna. Satsningen fortsätter under 2010. Mer ekologisk mat i skolorna Andelen ekologiska livsmedel ökade rejält i Sigtuna kommuns skolor och förskolor under 2009. 15,3 procent av den mat som serverades var ekologisk, en ökning med 5,4 procentenheter jämfört med föregående år 2008. Målet för Sigtuna kommun är att 25 procent av alla livsmedel som serveras i de kommunala verksamheterna ska vara ekologiska före utgången av 2010. Miljöstipendiater i Köpenhamn Sigtuna kommuns miljövårdsstipendium på 20 000 kronor gick till Naturskolan för deras projekt Elevers klimathänder. Projektet handlade om att 4 000 grundskoleelever, efter att ha sett utställningen Klimatgreppet på Sigtuna Museum, gav sina personliga löften i form av en klimathand. I december besökte tre elevrepresentanter från Sigtuna kommun klimatkonferensen i Köpenhamn och överlämnade 20 000 klimatlöften. OCH AKTIVITETER 2009 Konjunkturen satte avtryck i verksamheterna Lågkonjunkturen innebar ökat tryck på komvux och svenska för invandrare (sfi). Den kraftigt stigande arbetslösheten innebar att kostnaderna för försörjningsstöd ökade med 28 procent jämfört med 2008. Tack vare ett särskilt stadsbidrag, kunde kommunen erbjuda 17 platser på gymnasial yrkesutbildning inom komvux. Efterfrågan var dock större än antalet platser, därför omfördelade förvaltningen sina resurser så att ytterligare 20 personer kunde få yrkesutbildning. Nya lokaler för kvinnojouren I november invigdes kvinnojourens nya lokaler. Kvinnojouren fick under hösten 2009 även en person anställd på heltid tack vare medel från Länsstyrelsen. Kvinnojouren har funnits i kommunen sedan 1982 och erbjuder utsatta kvinnor en fristad med möjlighet till stöd och tillfälligt boende. Under 2009 fick 17 kvinnor och sju barn hjälp av Kvinnojouren. Utöver detta hade kvinnojouren 271 telefonkontakter. Klimatsmart avfallshantering Sigtuna är en ekokommun och under 2009 infördes klimatsmart avfallshantering. Kommuninvånarna erbjöds möjligheten att sortera ut sitt matavfall i särskilda sopkärl. Matavfall innehåller värdefull energi som kan omvandlas till biogas och biogödsel. 90 procent av småhusägarna valde att sortera ut sitt matavfall och 73 procent av hushållen i flerfamiljshus. Under 2010 kommer även de kommunala verksamheterna att börja sortera ut sitt matavfall.
SIGTUNA ALLA TIDERS MÖTESPLATS Vardagsmöte i Märsta Centrum. Det är mycket som händer i Sigtuna kommun. Nya bostadsområden växer fram och allt fler företag väljer att etablera sig här. Samtidigt sker en stor satsning på att kommuninvånarna ska ha nära till naturupplevelser och till idrottsarenor av olika slag. Fortsatt stort antal byggprojekt År 2009 innebar, likt de senaste åren, ett mycket intensivt arbete med att ta fram planer för nya bostadsområden. Totalt togs 43 olika beslut kring detaljplaner (antingen beslut om program, samråd, utställning eller antagande), vilket dock är en minskning jämfört med 2008 då det togs 57 beslut. En slutsummering visar att 14 detaljplaner vann laga kraft under året. Det geografiska läget, tillgången till Mälarens stränder samt den intressanta natur- och kulturhistoriska miljön gör att privatpersoner vill bosätta sig här och att byggföretag vill investera. För att göra göra det möjligt, måste kommunen ha en hög planberedskap. Planeringsvolymen ligger totalt på byggstart av 1 824 nya bostäder under åren 2010 2014. Etableringar och samarbete Sigtuna kommun påverkas i hög grad av den utveckling som sker i omvärlden och omkring Stockholm- 8
Arlanda Airport. Passagerartrafiken på flygplatsen har minskat med ca 11 procent under 2009. Antalet resenärer som passerade flygplatsen under året uppgick till 16,1 miljoner. Minskningen var störst i början av året men stabiliserades efter sommaren. Under årets två sista månader var passagerarvolymen till och med något högre än året innan enligt LFV (Luftfartsverket). Rosersbergs arbetsområde fortsätter att växa med många nya etableringar. Nya för året är Baxter Medical AB, ABT Transport AB, BASF AB samt Linde Material Handling AB. I Stockholm Airport City, Västra Arlandastad, invigde Schenker sina nya lokaler, Riksbanken och Logistic Contractor har köpt mark för etableringar och en ny väg, Uppfinnarvägen, har öppnats och knyter hela arbetsområdet närmare flygplatsen. Bygget av Villaexpo har också påbörjats i Stockholm Airport City i regi av Arlandastad Holding. Antalet nya arbetstillfällen har ökat med drygt 600 enbart i Rosersbergs arbetsområde, vilket är mycket positivt i det rådande arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknaden under andra halvåret försämrades något. Den procentuella arbetslösheten i kommunen ligger klart under den för övriga riket och på ungefär samma nivå som övriga Stockholms län. Samarbetet kring flygplatsen har fördjupats inom flera områden. Ett exempel är att Sigtuna kommun, tillsammans med LFV och Arlandastad Holding, arbetar för att skapa och utveckla en ny modern flygplatsstad, Stockholm Airport City. Den gemensamma visionen är att skapa en flygplatsstad utifrån svenska förutsättningar i ett globalt perspektiv, där innehåll och utformning ska få företag och människor att växa. Nätverk och samverkan Ökat deltagande och stöd till Nyföretagarcentrum, samverkan med den lokala företagarföreningen och utvecklingen kring företagandet på landsbygden är också prioriterade områden som kommunen har fokuserat sitt arbete på under året. Regional och internationell samverkan kring näringslivsutveckling har skett på många olika plan. Ett exempel är inom ramen för Stockholm Business Alliance där Sigtuna kommun är en av många kommuner som samverkar under det gemensamma varumärket Stockholm the Capital of Scandinavia. Syftet med detta samarbete är att marknadsföra regionen internationellt och stärka konkurrenskraften på den internationella arenan. Ingen sovstad Att vara värdkommun för Arlanda flygplats påverkar Sigtuna kommun på många sätt. Arlanda sätter sin prägel både på samhällets struktur och på näringslivets inriktning det finns en specialisering mot kommunikationer och besöksnäring och en hög grad av internationell orientering. Två tredjedelar av de över 26 000 arbetstillfällen som finns i kommunen, finns på och kring Arlanda flygplats. Var fjärde anställd på Arlanda bor i Sigtuna kommun. Om man jämför med andra kommuner i Stockholmsregionen så har Sigtuna en mycket högre grad av inpendling och en lägre grad av utpendling, och det beror på kommunens starka lokala arbetsmarknad. Sigtuna kommun är därför en tydlig så kallad arbetsnod i regionen. Vår befolkning Sigtuna kommun fortsätter att öka sin befolkning, under hela 2000-talet har kommunen haft en konstant tillväxt. Den 31/12 2009 uppgick invånarantalet till 39 219 personer, en ökning från 2008 med 2,2 procent. Det är en tillväxt som är dubbelt så stor som länets, och den största ökningen för kommunen sedan 1971. En stor bakomliggande faktor är en hög inflyttning, och med en fortsatt satsning på bostadsbyggande och skapande av arbetsplatser ser kommunen med tillförsikt på framtiden. Befolkningsutveckling 1990 2009 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 1980 1997 2001 2003 2005 2007 2009 Befolkningstillväxten 2009 beror främst på ett flyttningsnetto på 562 personer och ett födelseöverskott på 286 personer. Flyttningstalen är positiva både i relation till flyttningar från andra kommuner i Stockholms län och från övriga riket. Av kommunens befolkning har drygt en fjärdedel sina rötter i andra länder. De flesta kommer från andra länder i Europa. Från resten av världen är de vanligaste ursprungsländerna Libanon, Irak och Chile. Sigtuna kommun har en relativt ung befolkning. En tredjedel är yngre än 25 år. Andelen äldre än 65 år utgör 14,5 procent av kommunens invånare, att jämföra med 18,1 procent i riket. Se diagram om födelseöverskott och flyttningsnetto på sidan 10. 9
Schenker med sina lagerlokaler är en av de stora aktörerna som etablerat sig i Västra Arlandastad som är en del av Stockholm Airport City. 1000 800 600 400 200 0-200 Födelseöverskott och flyttningsnetto Födelseöverskott Flyttningsnetto 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Medelåldern i Sigtuna kommun är 38,3 år, att jämföra med 41,0 år i riket. Fördelning på åldersgrupper, procent Ålder Sigtuna kommun Riket 0 6 9,2 8,1 7 15 11,1 9,7 16 18 4,7 4,1 19 24 8,0 7,9 25 44 27,8 26,2 45 64 24,8 25,8 65 79 11,4 12,8 80 w 3,1 5,3 Regionens utveckling Sigtuna kommun har ett strategiskt läge i en expanderande Stockholm-Mälarregion. Belägen i stråket mellan Stockholm och Uppsala, som utgör ett av landets starkaste tillväxtområden, blir Sigtuna/Arlandaområdet ett attraktivt område för bosättning, näringsliv, utbildning, service och kultur. Områdets betydelse som kommunikationsnav ställer också höga krav på god tillgänglighet i transportsystemet. Arlanda/Märsta har i det utställda förslaget till regional utvecklingsplan (RUFS 2010) utpekats som en av åtta yttre stadskärnor av strategisk betydelse i Stockholmsregionen. I en komplex storstadsregion är det tydligt att många frågor vinner på en gemensam planering och ett kraftfullt agerande. Sigtuna kommun samverkar sedan år 2003 med kommunerna i stråket Stockholm Sigtuna/Arlanda Uppsala och de regionala organen i respektive Stockholms län och Uppsala län om den långsiktiga samhällsutvecklingen i stråket. Det så kallade ABC-samarbetet har 2009 fortsatt fokusera på följande frågor: Trafikeringen i stråket i syfte att få till stånd en ökad tillgänglighet och utökade möjligheter för pendling över kommun- och länsgränser. 10
Gemensam stråkplanering för att skapa strategiska inriktningar för utvecklingen av bebyggelse-, trafik-, och grönstrukturen i stråket, som kan få genomslag i planeringen i respektive kommun och regionalt organ. Främjandet av Stockholm-Arlanda flygplats som Sveriges internationella storflygplats, som regional arbetsplats och nod för transportnäringarna och för att få till stånd förbättrade och hållbara marktransporter till flygplatsen. Kompetensförsörjning i ABC-stråket i syfte att skapa förutsättningar för tillväxt och innovation bland kunskapsintensiva branscher och företag i regionen. Arlanda Forum I arbetet med att främja utvecklingen för Stockholm-Arlanda flygplats har bildats ett samverkansorgan Arlanda Forum där Sigtuna kommun ingår tillsammans med företrädare för bland annat trafikverk, kollektivtrafikhuvudmän och regionala organ. På initiativ av Arlanda Forum har berörda aktörer undertecknat ett Letter of intent kring gemensamma åtgärder för ökad tillgänglighet till och begränsade utsläpp kring Arlanda. En uppföljning av denna överenskommelse har under 2009 genomförts. Arlandakommunerna agerar gemensamt Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta har tillsammans med LFV under 2009 fortsatt sitt samarbete kring gemensamma delregionala frågor. Målet är att Stockholm/Arlandaregionen ska vara den mest attraktiva flygplatsregionen i norra Europa år 2012. Inom ramen för denna samverkan har Arlandakommunerna gemensamt yttrat sig över både förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 2021 och förslag till nationell plan för transportsystemet 2010 2021. Arlandakommunerna har gemensamt lämnat yttrande över det utställda förslaget till ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010) och står eniga bakom uppfattningen att Arlanda/Märsta ska utgöra en regional stadskärna i den regionala utvecklingsplaneringen. Arlandakommunerna har dessutom yttrat sig över remisser om byggande av höghastighetsbanor för tåg och remiss av rapport om Pionjärbanor för spårbilar där Arlandaområdet utpekats som ett av landets tolv mest intressanta områden där trafik med spårbilar borde prövas. Sveriges första flygplats stad, Stockholm Airport City, växer fram i anslutning till Arlanda flygplats. Flygplatsstaden är ett samarbete mellan kommunen, Arlanda flygplats, LFV och Arlandastad Holding. Villa Expo, kontor, showroom, hotell och flexibla parkeringsytor är bara en del av det som ingår i konceptet. 11
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Mitt i lågkonjunkturen växer och utvecklas Sigtuna kommun Sigtuna kommun redovisar ett starkt ekonomiskt årsresultat för 2009: 54,7 miljoner kronor, vilket är 53,7 miljoner kronor bättre än budget. Det innebär att kommunens finanspolitiska mål uppnås med råge och att lagkravet på en ekonomi i balans kan tillgodoses för nionde året i rad. En styrka i bokslutet för 2009 är att nämnder och styrelser även detta år inte bara har bedrivit verksamheten inom tilldelade budgetramar utan dessutom kunnat bidra till överskottet med 41 miljoner kronor. Låneskulden är mycket lägre än budgeterat. Kommunledningen har valt att satsa sig ur krisen och nu ser vi att det var rätt val. Vi har genomfört framtidsinvesteringar för 244 miljoner kronor under 2009 och till det endast behövt låna 20 miljoner kronor. Tillgångarna i balansräkningen är tio gånger så stora som låneskulden. Att kunna visa upp ett ekonomiskt resultat i den storleken mitt under lågkonjunkturen är ett styrkebesked. Dessutom har vi kunnat åstadkomma det utan att göra nedskärningar i den kommunala verksamheten, som så många andra kommuner tvingats till. Det är glädjande och viktigt att kommunledningens offensiva näringslivs- och exploateringspolitik ger resultat. Det ger nya företag, nya jobb och intäkter till kommunen. Extra viktigt är det när arbetsmarknaden i vårt land som helhet är fortsatt mycket dålig. Näringslivet växer på flera fronter, i Rosersbergs arbetsområde och i Stockholm Airport City, där en helt ny väg har byggts och på så sätt knutit arbetsområdet närmare flygplatsen. Inom Stockholm Airport City arbetar kommunen tillsammans med de stora markägarna runt flygplatsen med att skapa en flygplatsstad. Sigtuna kommun hade 2009 den största befolkningstillväxten sedan 1971 med 847 nya invånare och en total folkmängd på 39 219 personer. Det innebär en befolkningstillväxt som motsvarar 2,21 procent, vilket är dubbelt så mycket som länsgenomsnittet. Ingen annan enskild framgångsfaktor är så viktig som en växande befolkning. Med fler invånare får vi fler skattebetalare och ökade statsbidrag. Vi blir fler som delar på kommunens kostnader, och resurser skapas för att fortsätta utveckla kommunen. Den lokala handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad, vilket är bra för tillväxten och ger fler jobb i kommunen. Befolkningstillväxten är ett bevis på att vi genom hårt arbete blivit en attraktiv kommun för både människor och företag, och det är mycket glädjande! De stora och viktiga verksamheterna i vården, omsorgen och skolan har varit prioriterade under året. Trots krisen har dessa inte bara fått behålla sina resurser, utan till och med fått ett litet tillskott. Äldreomsorgen har utvecklats positivt under året. I skolan görs varje dag fina insatser av elever och personal och de allra flesta lyckas riktigt bra. Fler elever måste dock nå kunskapsmålen innan vi kan vara nöjda. Satsningarna på miljö och klimat har varit mycket omfattande under året. Energiinvesteringar minskar energiåtgången och kommunens klimatpåverkan. Kommunen investerade under året i ett eget vindkraftverk vilket har lett till ännu mindre klimatpåverkan och lägre energikostnader. Aldrig tidigare har en så stor utökning av skyddad mark i form av naturreservat genomförts som under år 2009. Detta har sammantaget varit en mycket viktig del av kommunledningens utvecklingsarbete. Med framgångarna under 2009 står Sigtuna kommun starkt inför mötet med framtiden. Under 2010 kommer ytterligare steg att kunna tas för utveckling, rättvisa och hållbarhet och det mitt i lågkonjunkturen! Anders Johansson (S) Kommunstyrelsens ordförande 12
13
UTBLICK Området kring Arlanda flygplats utvecklas till en helt ny flygplatsstad, Stockholm Airport City. Som en förberedelse inför en ansökan om nytt miljötillstånd för Arlanda flygplats har LFV genomfört ett antal samrådsmöten, bland annat med Sigtuna kommun. Under samråden har de olika intressenterna kunnat lämna synpunkter inför framtagandet av den ansökan som LFV har förbundit sig att lämna in senast före årsskiftet 2010/2011. Bedömningen är att prövningsprocessen kommer att pågå under några år inkluderande eventuella överklaganden. Den kommer att kräva betydande insatser och tidsåtgång från kommunens sida. En miljöjurist har anlitats av kommunen för att stärka upp kompetensen inför tillståndsprövning. Högsta domstolen har upphävt det beslut från Miljööverdomstolen som innebar att LFV medgavs en förlängd tid för ikraftträdande för det villkor (Villkor 1) som avser begränsning av utsläppet till luft. Genom domen ligger den ursprungliga tidpunkten fast till år 2011. Utveckling kring Arlanda LFV, Sigtuna kommun, Arlandastad Holding samt Kilenkrysset har enats om att förverkliga idén om en modern flygplatsstad, Stockholm Airport City. Det är en satsning som innebär en stor fördel för utvecklingen av kommunens näringsliv. Ett antal 14
etableringar har redan gjorts i området och för närvarande pågår också ett gemensamt arbete med att ta fram en strategisk inriktning för kommunikation och marknadsföring. Parterna kommer under våren 2010 att samverka kring marknadsföring av flygplatsstaden och deltar vid den årliga fastighetsmässan MIPIM i Cannes. Ett särskilt miljöprogram är också under utarbetande. Rosersberg blir ett nav Utvecklingen av Rosersbergs industriområde fortsätter med nya etableringar. Sigtuna kommun har tecknat ett medfinansieringsavtal tillsammans med Vägverket och Kilenkrysset AB kring byggnationen av en avfart från E4-an i anslutning till Rosersberg. Beslut kommer att tas av regeringen under våren 2010 och avfarten planeras vara färdig under 2011. Dessutom pågår planeringen för kombiterminal Norr som är en omlastningsplats mellan järnvägsoch vägnätet norr om Stockholm. Satsningen innebär att Rosersberg kan bli ett nav för godstrafiken. Regional kärna Arlandaområdet har definierats som en av åtta så kallade regionala kärnor i den regionala utvecklingsplanen, RUFS. Ett arbete har påbörjats för att definiera styrkor, svagheter och möjligheter. En gemensam workshop kommer att genomföras med LFV, grannkommuner och näringslivet under våren 2010. Aktiviteten ska starta en process som leder till framtagande och förankring av en handlingsplan för den nya regionala kärnan. Energi sparas och förnyas Kommunens arbete med att minska den totala energiförbrukningen och öka användningen av förnybara energislag för kommunal verksamhet pågår. Det är en fortsättning av det arbete där styrsystemen optimeras och så kallade energioptimeringsavtal skrivs med driftentreprenörer. Energisnålare teknik installeras vid ny- och ombyggnationer, bland annat ventilationssystem med värmeåtervinning och energisnåla fönster. Belysning ses över och byts ut till mer energisnål. Kommunens lokaler ska värmas upp med förnyelsebara värmesystem och alla kommunala oljepannor byts ut till bland annat bergvärme och fjärrvärme. Sedan det biobränsleeldade Bristaverket som kommunen byggde tillsammans med Upplands Väsby kommun togs i drift har utsläppen av koldioxid minskat påtagligt. Kommunens vindkraftverk i Odarslöv förstärker denna positiva utveckling ytterligare. Vindkraftverkets produktion innebär att ca 25 procent av kommunens elförsörjning täcks via egen produktion av el från vindkraftverk. Viktiga aktiviteter för ökad miljöhänsyn. 1. LFV:s ansökan om nytt miljötillstånd för Arlanda flygplats där kommunen är en viktig aktör i samrådsprocessen. 2. Öka antalet ekologiska och rättvisemärkta produkter bland det som konsumeras av kommunen och det som säljs i lokala affärer. Under året fick Sigtuna kommun besök från rättvisemärkta kaffeproducenter från Nicaragua. 3. Energibesparingsåtgärder i kommunens verksamheter. 15
Rosersbergs industriområde får ökad tillgänglighet genom en ny avfart från E4:an. Avfarten beräknas vara färdig under 2011. Under våren påbörjas en satsning på attitydpåverkan inom energiområdet som berör kommunens verksamheter. Projektet är särskilt inriktat på skolor och förskolor och handlar om att få personalen att agera så att vi minskar energiförbrukningen. Sigtuna kommun är en Fairtrade City Sigtuna kommun har antagit utmaningen att öka andelen rättvisemärkta produkter som köps in av kommunens verksamheter. En del i detta är att kommunen ansökt om och diplomerats som en Fairtrade City. Satsningen är gemensam mellan kommunen som organisation och verksamheter, föreningar och stiftelser inom kommunens gränser. En gemensam styrgrupp finns tillsatt som genomför utbildningsinsatser såsom seminarier och föreläsningar samt tar fram informations- och profilmaterial. Samhällsekonomin Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har för Sigtuna kommun främst manifesterat sig i lägre skatteintäkter och statsbidrag, högre kostnader för försörjningsstöd, men samtidigt lägre kostnader för räntor än budgeterat. Tecken finns nu på att konjunkturen vänder snabbare än förväntat, och att arbetsmarknaden inte försämras lika snabbt som tidigare prognoser visat. De lägre skatteintäkterna innebär negativa effekter som består framöver i och med att skatteunderlaget har varit i stort sett oförändrat under 2009. Framtida skatteunderlagstillväxt sker därför från låga nivåer. Schablonmässigt kan man säga att kommunerna har tappat ett års tillväxt, medan kostnadsutvecklingen har fortsatt. Under 2010 har kommunerna kompenserats för detta genom ett så kallat konjunkturstöd. Om inget ytterligare tillskott beslutas för 2011 och framåt innebär det att kommunerna själva måste hantera det underskott som uppkommer på intäktssidan. I Sigtuna kommuns långtidsplan för 2010-2015 räknar kommunledningen med att underskottet på skatter och statsbidrag kan kompenseras med stora exploateringsvinster under perioden. Det framstår därför som en fortsatt viktig uppgift för kommunstyrelsens finans- och investeringsutskott att löpande följa konjunkturutvecklingen såväl globalt och nationellt, men kanske framför allt lokalt i Sigtuna kommun. 16
NORRTÄLJE Arlanda Märsta ArlandaMärsta SIGTUNA UPPLANDS-BRO VALLENTUNA ÖSTERÅKER UPPLANDS VÄSBY TÄBY Täby centrumarninge SOLLENTUNA KistaSollentunaHäggvik JÄRFÄLLA BarkarbyJakobsberg DANDERYD VAXHOLM SOLNA SUNDBYBERG LIDINGÖ Centrala regionkärnan VÄRMDÖ EKERÖ Kungens kurvaskärholmen SALEM NACKA STOCKHOLM HUDDINGE Flemingsberg NYKVARN TYRESÖ Södertälje Haninge centrum BOTKYRKA 0 5 10 15 20 Km HANINGE SÖDERTÄLJE Arlanda - Märsta området utsågs i senaste RUFS Regional utvecklingsplan, till regional kärna i Stockholmsområdet. Totalt finns det åtta regionala kärnor. NYNÄSHAMN 17
18 Grundskolan är den största posten i kommunens budget. Hela 25 procent upptas av skolverksamheten. Totalt går 4 357 barn i grundskolan, 733 av dem går i enskilt drivna skolor. 1 067 barn är inskrivna i fritidshemsverksamheten.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning I verksamhetsplanen (VHP) för 2009 2011 har kommunfullmäktige antagit nio övergripande politiska mål för verksamheten, inom fyra olika målområden. Nämnderna har ansvarat för att ta fram aktiviteter som bidrar till att målen uppfylls. Målen för god ekonomisk hushållning ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. Enligt lagstiftningen ska dessa mål vara såväl finansiella som verksamhetsinriktade. Syftet med mål ur en finansiell aspekt är att säkerställa att varje generation ska bära sina egna kostnader för den service som den konsumerar, dvs det räcker inte med att bara uppnå ett nollresultat. Syftet med mål ur den verksamhetsrelaterade aspekten är (enligt lagstiftaren) att visa om verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, och uppnår de effekter som eftersträvas ur ett medborgar- och brukarperspektiv. Uppföljning finansiella mål I den nedre tabellen framgår dels de senaste tio årens resultat, exklusive extraordinära intäkter och kostnader, dels hur mycket 2 procent av skatter och statsbidrag utgör, samt genomsnittligt resultat under löpande 5-årsperioder (mkr). Hur lång en konjunkturcykel är kan variera, enligt Konjunkturinstitutet mellan 3 och 8 år. Jämförelsen nedan baseras på löpande 5-årsperioder. I det övre diagrammet visas genomsnittligt resultat för de senaste 5 åren i förhållande till intäkter från skatter och statsbidrag motsvarande år. En längre eller kortare period än 5 år skulle ha påverkat måluppfyllelsen negativt. Finansiellt mål god ekonomisk hushållning 3,0%. Sigtuna kommun har definierat sina mål för god ekonomisk hushållning 2009 så här: 2,5% 2,5% 2,5% Finansiella mål 1. Sigtuna kommuns skall sträva efter att under en konjunkturcykel i genomsnitt uppnå ett ekonomiskt resultat som motsvarar 2 procent av summa skatteintäkter och statsbidrag. 2. Långsiktigt ska kommunens investeringsbudget anpassas till kommunens utrymme för egenfinansiering. Verksamhetsrelaterat mål 3. Verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, fastställs som de politiskt övergripande målen för verksamheten inom områdena Verksamheternas kvalitet, Kommunen som arbetsgivare samt Klimat och miljö. 2,0% 1,5% 1,0% 2,3% 2,1% 2,1% Mål Utfall 2005 2006 2007 2008 2009 Målet får därmed anses vara upppfyllt för 2009. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Resultat 27,7 15,4 1,4 5,1 31,3 68,2 21,3 33,7 5,9 54,7 2 % av skatter och statsbidrag 19,7 20,3 21,6 23,1 24,3 25,7 27,3 29,3 30,8 31,8 Snittresultat de senaste 5 åren 21,8 24,3 25,5 31,9 32,1 36,7 19
Sigtuna kommun är inne i en period av ökande befolkning. Dessutom är en rad kommunala anläggningar i behov av reinvesteringar. Det gör att investeringsnivån är hög och att kommunen för tillfället lånar till investeringar. Kommunen har dock satt upp som mål att på längre sikt komma ner på investeringsnivåer som innebär egenfinansiering. Kommunen har inte egenfinansierat sina investeringar under 2009, men det var heller inte målet. Uppföljning verksamhetsrelaterade mål Verksamhetsmål som är av betydelse för den goda ekonomiska hushållningen fastställdes i VHP 2009-2010 som de sju politiskt övergripande målen inom områdena Verksamheternas kvalitet, Kommunen som arbetsgivare samt Klimat och miljö. Nedan redovisas även resultat för de två politiskt övergripande målen inom området Dialog och delaktighet, som följaktligen inte ingår som mål för god ekonomisk hushållning. Samtliga nämnder tog fram aktiviteter som skulle genomföras under 2009, som man bedömde skulle bidra till måluppfyllelse. Redovisning av genomförda aktiviteter finns i särskilt dokument. Under hösten 2008 påbörjades ett arbete för att utveckla kommunens modell för målstyrningen. I samband med fastställandet av VHP för 2010 2012 beslutades om ett nytt styr- och ledningssystem med en utvecklad modell för målstyrning. Modellen innebär att politiska mål för kommunen och verksamheterna framöver utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort som en integrerad del av budgetprocessen. Under 2009 har mätning av måluppfyllelse av de nio politiskt övergripande målen gjorts genom deltagande i SCB:s medborgarundersökning, genom en medarbetarenkät, genom analys av personalstatistik samt genom analys av nämndernas genomförda aktiviteter, vilket redovisas nedan. Experimentskafferiet är en del av Naturskolan och har som uppdrag att höja elevernas intresse för naturvetenskap och teknik. Experimentskafferiet utvecklar bland annat undervisningsmaterial för kommunens skolor och förskolor. Sigtuna kommuns lärare och elever deltar i NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, via Experimenskafferiet. 20
Verksamheternas kvalitet Mål Uppfyllt Kommentar 1. Andelen personer som nyttjat Nej kommunens tjänster och upplever att de har fått en bra service ska öka årligen, och till 2010 ha ökat med minst 10 procent jämfört med 2007. Mätning har gjorts genom deltagande i SCB:s medborgarundersökning. Som bra service menas betyg 7 10 på den tiogradiga skalan i mätningen. 56 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, vilket är samma resultat som 2008. Motsvarande resultat i mätningen 2007 var 55 procent. 2. Andelen personer som nyttjat Nej kommunens tjänster och upplever att de har fått ett professionellt bemötande ska öka årligen, och till 2010 ha ökat med minst 10 procent jämfört med 2007. Mätning har gjorts genom deltagande i SCB medborgarundersökning. Som professionellt bemötande menas betyg 7 10 på den tiogradiga skalan i mätningen. 58 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, vilket är ett något sämre resultat än 2008 då resultat var 61 procent. Motsvarande resultat i mätningen 2007 var 57 procent. Kommunen som arbetsgivare Mål Uppfyllt Kommentar 3. Medarbetarna ska uppleva Ja delaktighet och påverkansmöjlighet över sitt arbete. 4. Medarbetarna ska ha en egen Ja individuell utvecklingsplan. Mätning har gjorts genom en medarbetarenkät till samtliga medarbetare. 74 procent av medarbetarna uppger att de kan påverka beslut som rör deras arbete, vilket är samma resultat som 2008. Resultaten är en förbättring jämfört med mätningen 2006, då motsvarande siffra var 70 procent. Mätning har gjorts genom en medarbetarenkät till samtliga medarbetare. 76 procent av de medarbetare som svarat på medarbetarenkäten säger att de har en individuell utvecklingsplan, vilket är en förbättring jämfört med 70 procent 2008 och 49 procent 2006. 5. Sjukfrånvaro med sjukpenning ska Nej minska till 4 procent av den totalt arbetade tiden. Sjukfrånvaron med sjukpenning var 5,93 procent. Detta är en liten ökning jämfört med 5,63 procent 2008 men en minskning jämfört med 6,60 procent 2007. 21
Klimat och miljö Mål Uppfyllt Kommentar 6. Konkreta åtgärder för att minska Ja miljö- och klimatpåverkan från alla resor/transporter och energianvändning ska vidtas. Mätning har gjorts genom analys av nämndernas genomförda aktiviteter. Konkreta åtgärder har genomförts. För energianvändningen har bland annat kommunens köp av ett vindkraftverk skett under året. Kommunen har under året deltagit aktivt i energimyndighetens program Uthållig kommun med syftet att ytterligare fokusera på energi och klimatfrågor. Fördjupning har skett inom bland annat temaområde vindkraft och energieffektiv fastighetsförvaltning. Under året har kommunen tagit fram både en trafikstrategi och en klimatstrategi vars syften är att minska miljö- och klimatpåverkan från resor och transporter samt för klimatstrategin även energianvändningen. Kommunen genomförde också en så kallad grön it-analys som färdigställdes under 2009. Den innehåller konkreta åtgärdsförslag för att minska energianvändningen kopplat till it-hanteringen inom kommunens ena verksamhet. Ett energirådgivningsprojekt gentemot företag genomfördes under året. En klimatbilaga med tips till invånarna skickades ut med tidningen Sigtunabygden i december. Under 2009 har en stor kunskapssatsning på klimat och energi genomförts genom klimatgreppet. Kommunens Naturskola guidade ca 4 000 av kommunens skolelever genom utställningen. Satsningen kopplades till FN:s klimatmöte i Köpenhamn. En föreläsningsserie om klimat och miljö fortsatte under 2009 med fem föreläsningar och sammankomster under våren. En utbildningsdag ordnades för tjänstemän och politiker under hösten inom temat energi och klimat. Kommunfullmäktige antog den 23 april ett landsbygdsprogram där ett inriktningsmål är att minska samhällets klimatpåverkan och sårbarhet i fråga om energiförsörjning. Genom lokal produktion av förnybar energi underlättas omställningen till förnybara energikällor och energiförsörjningen tryggas. 7. Inom kommunens egna verksamheter Ja och genom samverkan med andra aktörer ska möjligheterna att färdas miljöanpassat kontinuerligt förbättras. Mätning har gjorts genom analys av nämndernas genomförda aktiviteter. Under året har en bilpool med miljöbilar införts i samverkan med ett bilpoolsföretag. Både trafikstrategin och klimatstrategin som tagit fram innehåller avsnitt som berör kommunens egna transporter och hur miljöpåverkan kan minska. Kommunen deltar i ett EU-projekt kring arbetspendling på södra fraktområdet på Arlanda flygplats tillsammans med LFV, Vägverket, SL med flera. Kommunen deltar aktivt i Arlanda logistic networks miljögrupp. Miljögruppens syfte är att i samverkan minska transportbranschens miljöpåverkan. 22
Dialog och delaktighet Mål Uppfyllt Kommentar 8. Andelen invånare som upplever Nej att de är nöjda med möjligheten att komma i kontakt med kommunens beslutsfattare ska öka årligen, och till 2010 ha ökat med minst 10 procent jämfört med 2007. 9. Andelen invånare som upplever Nej att de är nöjda med möjligheten att påverka kommunens utveckling ska öka årligen, och till 2010 ha ökat med minst 10 procent jämfört med 2007. Mätning har gjorts genom deltagande i SCB medborgarundersökning. Som lätt att komma i kontakt menas betyg 7 10 på den tiogradiga skalan i mätningen. 34 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, på frågan om det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker. Resultat är en försämring jämför med både 2008 och 2007 då resultatet var 36 procent. 36 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, på frågan om det är lätt att komma i kontakt med kommunens ansvariga tjänstemän. Resultatet är en försämring jämfört med 38 procent 2008. Vid mätningen 2007 var resultat 36 procent. Mätning har gjorts genom deltagande i SCB medborgarundersökning. Som möjlighet att påverka menas betyg 7 10 på den tiogradiga skalan i mätningen. 25 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, på frågan om hur nöjd man är med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter. Det är en förbättring jämfört med de 24 procent vi fick 2008 men en försämring jämfört med 2007 då vi hade 26 procent. 22 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, på frågan om hur nöjd man är med möjligheten att påverka kommunala beslut. Det är en förbättring jämfört med de 18 procent vi fick 2008 men en försämring jämfört med 2007 då vi hade 23 procent. 21 procent av de svarande har gett betyg 7 10 i 2009 års mätning, på frågan om hur nöjd man är med möjligheten att påverka inom de kommunala verksamheterna. Det är en förbättring jämfört med de 16 procent vi fick 2008 men en försämring jämfört med 2007 då vi hade 20 procent. Totalt 42 kommuner genomförde SCB:s medborgarundersökning hösten 2009. För att få en jämförelse med dessa kan snittbetyget på respektive fråga ovan analyseras. 23
Verksamhetens kvalitet Mål Fråga Snittbetyg Sigtuna kommun Snittbetyg samtliga 42 kommuner Högsta värde för enskild kommun 1 Hur tycker du att servicen är när du har kontakt med personal i din kommun? 2 Hur blir du bemött när du har kontakt med personal i din kommun? 8 Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens politiker? 8 Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens ansvariga tjänstemän? 9 Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 9 Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att påverka kommunala beslut? 9 Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 6,4 6,6 7,2 6,5 6,8 7,4 5,2 5,3 6,4 5,3 5,4 6,4 4,6 4,6 5,7 4,5 4,3 5,4 4,4 4,3 5,3 Sigtuna kommun har höga ambitioner vad gäller kvalitet, dialog och delaktighet vilket framgår av målen för 2009. Av redovisat resultat framgår att Sigtuna kommun i stort följer övriga kommuners snittresultat. Arbetet med aktiviteterna i nämnderna har genomförts på ett seriöst och ambitiöst sätt. Totalt har 225 aktiviteter planerats inom samtliga målområden. 65 inom Verksamheternas kvalitet, 64 inom Kommunen som arbetsgivare, 46 inom Klimat och miljö samt 50 inom Dialog och delaktighet. 80 procent av dessa aktiviteter har genomförts, och därmed bidragit till måluppfyllelse. Målen om service och bemötande (mål 1 och 2) har inte uppnåtts. Det visar sig dock att Sigtuna kommuns betyg är jämförbart med de övriga kommunerna i mätningen. Mål om kommunen som arbetsgivare (mål 3, 4 och 5) har uppnåtts i två av tre fall. Mål för delaktighet och påverkan hos personalen samt personalens individuella utvecklingsplaner har uppnåtts. Mål för sjukfrånvaro har inte uppnåtts. Målen för klimat och miljö (mål 6 och 7) har uppnåtts. Mål för dialog och delaktighet (mål 8 och 9) har inte uppnåtts. Två av mätningarna för mål 9 visar på en positiv utveckling jämfört med 2008 men når inte upp till den ambitiösa målsättningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de mål kommunen satte upp för verksamhetsåret var optimistiska. Det har under året pågått ett utvecklingsarbete och fattats beslut om en modell för att kommunen framöver på ett bättre sätt ska kunna arbeta med planering och uppföljning av politiska målsättningar. Sigtuna kommun anser att utifrån den uppföljning som har skett och jämfört med de kommuner som ingår i redovisad uppföljning att god ekonomisk hushållning avseende de verksamhetsrelaterade målen endast till del uppnåtts. 24
Finansiell analys kommunen Inledning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information lämnas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och uppdrag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen och dels under respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelse. Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investeringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade balanskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen. I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finansiella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll. Resultat och finansiell styrka Årets resultat Årets resultat visar ett överskott på 54,7 mkr (år 2008: 5,9 mkr). I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2008 budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mkr. Det redovisade resultatet är således 53,7 mkr bättre än vad som budgeterats. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings-/reavinster (18,7 mkr), inköp av inventarier av mindre värde (-14,3 mkr) samt internt budgeterade kostnader för pensioner, avskrivningar m m (15,1 mkr). Positiva avvikelser mot antagen budget visar bl a kommunledningskontoret (1,0 mkr) och VA-verksamheten (3,0 mkr). Negativa avvikelser finns framför allt på kommunstyrelsens utbildnings- och arbetsmarknadsutskott (-2,0 mkr), gemensam administration (-1,8 mkr), stadsbyggnadskontoret (-1,5 mkr) samt renhållningsverksamheten (-1,5 mkr). Vidare har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnyttjats i sin helhet (20,6 mkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för Äldre- och omsorgsnämnden (15,6 mkr) och för Individ- och familjeomsorgsnämnden (12,8 mkr) medan däremot Barnoch ungdomsnämnden redovisar ett budgetöverskridande (-4,2 mkr). Kunskapsverkstan är kommunens gymnasiesärskola och tillhör Arlandagymnasiet. Kunskapsverkstan erbjuder undervisning baserad på upplevelsepedagogik i olika ämnen. Ett nära samarbete mellan elev, föräldrar och skolan är en röd tråd i verksamheten. 25
100 0 68,2 Årets redovisade resultat motsvarar 7,8 procent av det egna kapitalet vid årets slut vilket kan jämföras med KPI:s förändring mellan december 2008 och december 2009, vilken har uppgått till 0,9 procent. Årets resultat 2005 2009, mkr 21,3 33,7 2005 2006 2007 2008 2009 5,9 54,7 Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 052,6 mkr (inkl pensionskostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 561,6 mkr vilket utgör 55 procent (2008: 59 procent) respektive 29 procent (2008: 26 procent) av kommunens totala kostnader. Externa intäkter Kommunalskatt 67 % Generella statsbidrag och utjämning 10 % Avgifter 7 % Bidrag 9 % Övrigt 7 % Balanskrav Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har uppnåtts för verksamhetsåret (54,7 mkr). Redovisning av balanskravet sker i not till posten årets resultat i resultaträkningen. I beräkningen ingår vinster från försäljning av omsättningstillgångar (exploateringsmark) vilket betraktas som en del av kommunens ordinarie verksamhet. Externa kostnader Personal inkl pensioner 55 % Bidrag 4 % Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter 26 % Material och tjänster 12 % Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter, inklusive resultat från exploateringsverksamheten, uppgår till 481,9 mkr vilket är en ökning med 48,9 mkr jämfört med föregående år. Exklusive realisations- och exploateringsvinster har en intäktsökning skett med 53,5 mkr vilket motsvarar 13,5 procent. Ökningen består till övervägande del av statsbidrag från migrationsverket vilket avser bidrag för omhändertagande av ensamkommande flyktingbarn, 39,7 mkr. Vidare har intäkter från taxor inom VA-verksamheten och renhållningsverksamheten ökat huvudsakligen till följd av fattade beslut om ökade taxor, sammantaget 15,5 mkr. Intäkterna har minskat med 11,2 mkr till följd av att avtalet med landstinget om hemsjukvård har avslutats. Kostnadsökningen mellan 2008 och 2009 uppgår till 43,7 mkr vilket motsvarar 2,3 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året minskat med 51,1 mkr. Detta beror dels på att pensionskostnaderna blivit lägre, dels att POpålägget sänktes, men även att räddningstjänstens personal har gått över till kommunalförbundet Attunda. Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjänster uppgår till 69,6 mkr (kostnadsökning på ca 14 procent). Även här får omorganiseringen av räddningstjänsten effekter. Avskrivningar Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 83,9 mkr och har genomförts enligt antagna regler, vilka baseras på en individuell bedömd ekonomisk/ teknisk livslängd för varje enskild anläggningstillgång. Under året har även nedskrivning skett med 0,2 mkr för tillgångar som saknar värde eller haft för högt bokfört värde i förhållande till tillgångens nytta. Skatteintäkter och statsbidrag I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor. Statsbidrag/ År Skatter Utjämning Ökning 2005 1 196,9 86,1 66,4 2006 1 240,3 122,9 80,2 2007 1 296,1 164,3 97,2 2008 1 360,0 178,0 77,6 2009 1 388,9 198,7 49,6 26