Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 1.0 Bakgrund Kommunstyrelsen i Alingsås kommun beslutade i samband med vårbokslut 2016 om att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en kraftfull handlingsplan för att komma till rätta med ekonomin på såväl kort som lång sikt (KS 2016-05-30 104). Uppdraget grundade sig i helårsprognos för Alingsås kommun 2016. Prognos per helår indikerade ett överskott gentemot beslutad budget om 7 mnkr. Prognosen är dock i många avseende osäker, samt bygger på en del tillfälliga poster som lyfter resultatet innevarande år. Av de tillfälliga posterna kan tillfälligt statsbidrag med anledning av flyktingsituationen nämnas särskilt. Utan det tillfälliga statsbidraget hade prognosen för Alingsås kommun indikerat ett underskott i relation till budget. Utöver tillfälliga statsbidrag är prognosen för kommunen till viss del beroende på att nämnderna aktivt söker externa ersättningar för kostnader de haft under året. Uteblir dessa ersättningar till följd av att nämnderna inte återsöker i tillräcklig omfattning leder detta till negativa avvikelser gentemot lagd prognos. Ytterligare en stor osäkerhet i prognosen är utfallet för tomtförsäljningarna. Prognos per helår inkluderar reavinster från tomtförsäljningar. Förseningar eller förändrad efterfrågan kan dock medföra förskjutningar mellan åren vilket slår direkt mot kommunens resultat innevarande år. Sedan vårbokslutet har två stycken skatteprognoser publicerats av SKL. Den första prognosen publicerades i juni (Cirkulär 16:35, SKL) och innebar enbart marginella skillnader från prognosen som låg till grund för vårbokslutet. Den senaste prognosen daterad den 15 augusti 2016 (Cirkulär 16:45, SKL) innebar dock en markant försämring för samtliga år framöver. Den försämrade prognosen grundade sig i en nedrevidering från SKL rörande skatteunderlagets utveckling framöver. Skatteunderlaget för riket som helhet reducerades vilket får en negativ påverkan på inkomstutjämningsbidraget. Därtill har kommunledningskontoret fått indikationer på att några av kommunens nämnder kommer att besluta om försämrade prognoser i samband med det stundande delårsbokslutet. Alingsås kommun riskerar därmed att inte klara den lagstadgade balanskravsnivån i år, vilket är lika med ett negativt årligt resultat. I det här läget har inte kommunen befunnits sig i sedan 1999. Detta sammantaget innebär att Alingsås kommun är i behov av kostnadsbesparande åtgärder på såväl kort som lång sikt för att kunna leva upp till kommunalagens krav på god ekonomisk hushållning och därmed kunna säkerställa lagstadgad leverans inom kärnverksamheten. Konkret innebär det att våga prioritera bort icke nödvändig verksamhet och omfördela resurser mellan verksamheter. Verksamheterna måste våga tänka nytt och pröva nya sätt att arbeta. Det är en omställning som hela den offentliga sektorn står inför. Utmaningarna kommer dessbättre gradvis och därmed kan en omställning till nya förutsättningar ske planerat och strukturerat om alla inser och förstår varför det här måste

ske. Alingsås behöver ett kommunövergripande, gemensamt och långsiktigt arbete för kvalitet, effektiviseringar och prioriteringar för att kunna säkerställa välfärden på sikt. 2.0 Omvärldspåverkande faktorer Alingsås kommuns ekonomiska situation är till stor del beroende av faktorer i dess omgivning. Nedan redogörs för några av de utmaningar som bedöms påverka det ekonomiska handlingsutrymmet framöver. 2.1 Förändrad demografi Alingsås kommun står, i likhet med de flesta av landets kommuner inför stora utmaningar framöver till följd av förändrad demografi. Andel barn och äldre ökar i de flesta kommuner, så även i Alingsås kommun. Därtill kommer de nyanlända som skall integreras i samhället. Detta medför utmaningar i form av krav på utökad kommunal service. Fler äldre medför ökat krav på äldreomsorg och fler barn medför högre krav på barnomsorg och skola. Fler nyanlända har samma grundläggande behov av omsorg och utbildning. Därtill är sannolikheten stor att en del av de nyanlända är i behov av försörjningsstöd initialt. 2.2 Flyktingmottagande Utöver förändrad demografisk situation medför ett ökat flyktingmottagande ytterligare utmaningar för kommunerna. Ökade flyktingströmmar medför en ökad befolkning, och på sikt möjlighet till ökade skatteintäkter. Initialt medför det ökade flyktingmottagandet dock ett ökat krav på kommunerna i form av utbyggd kommunal service samt åtgärder för att integrera landets nya medborgare i det svenska samhället. Inledningsvis täcks kommunens kostnader av ersättningar från staten. På sikt kommer kommunerna behöva finansiera de ökade kostnaderna eftersom de statliga ersättningarna endast varar ett par år. För att klara av kommande års kostnadstryck som uppstår när de statliga ersättningarna uteblir, måste Alingsås kommun hushålla med de flyktingfonder som byggts upp under ett flertal år. Ianspråktas fonderna för snabbt riskerar kommunen att få problem inom en 5-10 period. Förslag till centralisering av fondmedel kopplat till ett stringent regelverk är en del av denna utarbetade handlingsplan. 2.3 Ökade investeringsvolymer Utöver förändrad demografi och ett ökat flyktingmottagande står de flesta av landets kommuner inför stora behov av investeringar i infrastruktur och övrig kommunal service. Behovet är särskilt stort i kommuner som växer och som ligger i nära anslutning till storstäderna. Alingsås är med sitt geografiska läge att betrakta som en tillväxtkommun. En ökad befolkning medför krav på investeringar, samtidigt som tidigare års investeringar börjar nå sin tekniska livslängd vilket ställer krav på reinvesteringar. Alingsås kommun är mitt uppe i planeringen av utbyggnaden av E20 genom staden. Beroende på slutlig utformning kan detta ställa ytterligare krav på kommunala investeringar. Planering pågår även för en överdäckning av E20 vilket är en stor investering i förhållande till kommunens storlek. En ökad tillväxt ställer högre krav på kommunens ekonomiska planering. I annat fall riskerar

framtida avskrivning- och räntekostnader få en undanträngningseffekt på kärnverksamheten. Alingsås kommun behöver ha en tydlig investeringsprocess med fokus på att göra rätt investeringar och ha en hårdare prövning av de investeringsbehov som lyfts fram. Kommunen och dess verksamheter, oavsett driftform, måste se till helheten och i allt större mån söka efter standardiserade lösningar för bland annat byggnation av verksamhetslokaler. En ökad tillväxt kräver också ny form av finansiering, där kommunens resultaträkning förstärks genom ökade finansiella intäkter. Förslagsvis sker det genom en årlig utdelning från bolagskoncernen. Syftet är att täcka uppkomna finansiella kostnader i form av låneräntor. 2.4 Förändrade ersättningsnivåer från staten Delar av kommunens verksamhet finansieras av statliga ersättningar. Förändras dessa påverkar detta kommunens ekonomi. Under innevarande år märks förändringar hos Försäkringskassan på Individ- och familjeomsorgens verksamhet. Striktare bedömningar inom LSS och personlig assistans, samt omprövningar mellan olika regelverk medför ökade kostnader för kommunen. Det förändrade regelverket ställer ökade krav på kommunens handläggning för att inte leda till underskott i verksamheten. I dagsläget medför förändringarna stora osäkerheter i kommunens prognoser eftersom det är osäkert hur snabbt kommunen lyckas anpassa sig till de förändrade regelverken. Till detta bör även nämnas att en översyn från statligt håll kring LSS-lagstiftningen och därmed LSS-utjämningen diskuteras vilket troligtvis kommer ställa ytterligare krav på kommunerna. Utöver LSS har förändringar i ersättningsnivåer till kommunerna för ensamkommande barn diskuterats under året. Förslag finns att reducera dessa från och med 2017 vilket kommer få direkta och stora konsekvenser för kommunens ekonomiska handlingsutrymme. 2.5 Utformning av statsbidrag Utformning av statsbidrag är ytterligare en sak som påverkar kommunens ekonomi. Statliga bidrag kan antingen vara generella, eller riktade. Riktade statsbidrag ställer krav på motprestation, exempelvis ökad bemanning etc. Problem kan uppstå för kommunen när bidraget upphör och kommunen behöver stå för finansieringen inom befintlig budget. Utformningen av de statliga bidragen får därför en väsentlig påverkan på kommunens ekonomi, och kan i sämsta fall vara kostnadsdrivande. I dagsläget söker och erhåller såväl vård- och äldreomsorgsnämnden som barn- och ungdomsnämnden riktade statliga bidrag för bland annat ökad bemanning, höjda lärarlöner samt minskade barngrupper. Dessa satsningar finansieras initialt av de statliga bidragen och leder förhoppningsvis till en högre kvalitet i verksamheten. Kommunen ställs dock inför ekonomiska utmaningar när bidraget uteblir och kommunen behöver finansiera satsningarna inom befintlig budget. Kommunledningskontoret föreslår därför att ansökan om riktade statsbidrag ska fastställas av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa att nettokostnaderna inte ökar. Samtidigt är det högst väsentligt att verksamheterna har krav på

sig att aktivt söka externa medel. Om effekten inte är kostnadsdrivande erhålls en möjlighet till omfördelning av budgetmedel mellan nämnder och kommunens ekonomi säkerställs. Förslagsvis sker en omprövning vid varje tertialuppföljning. 3.0 Identifierade områden Kommunstyrelsens uppdrag till kommunledningskontoret att ta fram en handlingsplan för en ekonomi i balans grundar sig i ett behov att säkra den ekonomiska styrningen på såväl kort som lång sikt. Kommunledningskontoret bedömer att förslaget till åtgärder är kraftfulla men nödvändiga. Handlingsplanen ställer krav på en samsyn kring förslag till åtgärder, men också en ökad kunskap om den finansiella situation som Alingsås står inför. Kunskap, information och kommunikation bland politiker, tjänstemän och framför till alla som bor och verkar i Alingsås. Inom följande områden har besparingsmöjligheter samt effektiviseringar identifierats. 3.1 Referenskostnader (f.d. standardkostnader) I samband med beredning av flerårsstrategi inkommer nämnderna med behov av eventuella ytterligare medel. Underlagen ligger till grund för en prioritering av kommunstyrelsen innan förslag till flerårsstrategi presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Prioritering av medel kan i högre utsträckning än idag baseras på hur kommunens kostnadsbild ligger i förhållande till andra kommuner. Denna jämförelse är olika enkel beroende på vilken verksamhet det rör sig om. För kommunens kärnverksamheter finns det vedertagna begreppet referenskostnad (tidigare benämnt strukturårsjusterade standardkostnader) att tillgå. Referenskostnaden utgörs av den kostnad per invånare inom respektive verksamhet som kommunen borde ha med hänsyn tagen till dess struktur (andel äldre, barn, utrikesfödda etc). Referenskostnaden ligger även till grund för det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Genom att jämföra kommunens redovisade kostnad med referenskostnaden inom respektive område kan en indikation ges hur kommunens kostnadsbild är i relation till vad som är att förvänta med hänsyn till kommunens struktur. De senast publicerade referenskostnaderna baserar sig på utfall per 31 december 2015 och ger följande bild av Alingsås kommun: 2015 Referenskostnad Redovisad kostnad Skillnad kr/inv Skillnad mnkr Avvikelse i % Fritidshem inkl öppen fritidsverksamhet 1 255 1 304 49 1,9 3,9% Förskola inkl öppen förskola 5 896 6 114 218 8,6 3,7% Grundskola 10 548 10 162-386 -15,3-3,7% Gymnasieskola 3 508 3 893 385 15,2 11,0% IFO 2 759 2 919 160 6,3 5,8% Äldreomsorg 10 410 10 728 318 12,6 3,1% Totalt 34 376 35 120 744 29 2,2% Totalt sett redovisar Alingsås kommun 29 mnkr högre kostnader än vad som är att förvänta med hänsyn tagen till kommunens struktur. Samtliga verksamheter utom grundskolan

redovisar högre kostnader än referenskostnaden. Jämfört med 2014 innebär siffrorna en förbättring. Motsvarande siffror 2014 innebar en avvikelse om 42 mnkr. Alingsås kommun har reducerat sin avvikelse gentemot referenskostnaderna vilket är positivt. Däremot kvarstår en avvikelse om 29 mnkr vilken kommunen bör arbeta för att reducera ytterligare. Som framgår av tabellen finns även vissa möjligheter att omfördela medel mellan verksamheter. Grundskolan som ligger lägre än sin referenskostnad skulle kunna få medel från en annan verksamhet. På så vis skulle grundskolans behov kunna tillgodoses utan att det medför ökade kostnader för kommunen som helhet. Vid analys av referenskostnaderna är det viktigt att ha i åtanke att en avvikelse inte behöver vara fel i sig. Om avvikelsen grundar sig i en uttalad politisk ambition att hålla en högre kvalitet inom ett visst område skulle detta kunna medföra en avvikelse från referenskostnaden. Det är dock högst väsentligt att ta ställning till om kommunen har råd med rådande kvalitet eller om pengarna gör bättre nytta i någon annan verksamhet. Det här ställningstagandet bör ingå i beslut om Flerårsstrategin, men då erfordras bättre och fördjupade analyser om kvaliteten i verksamheterna, eller mer konkret; vad erhålls för de skattemedel som tillskjuts via de årliga ekonomiska ramarna. Om inte varje ytterligare tillförd krona genererar förbättrade resultat, bör satsningar ifrågasättas och omprövas. För att nå effekt av koppling mellan nivå på referenskostnaden och utfördelad ram, kan de ekonomiska resurserna fördelas i enlighet med utjämningssystemets indelning. Exempelvis ska då medel tillföras till tre huvudverksamheter inom barn- och ungdomsnämnden istället för en total ram. Budgeteras och fördelas medlen på det sättet kommer ekonomistyrningen att öka. 3.2 Taxenivåer För att komma till rätta med kommunens kostnadsutveckling krävs att samtliga kommunens verksamheter är med och bidrar. Delar av kommunens verksamheter finansieras delvis av avgifter som betalas av den som nyttjar tjänsten. I de fall kommunen har rätt att ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet, bör dessa anpassas så att de motsvarar kommunens självkostnad. Är taxorna för låga i förhållande till självkostnaden innebär detta en indirekt skattefinansiering av verksamheten. Taxornas konstruktion bör ses över. Ska skattemedel delfinansiera en taxa ska det fastslås i Flerårsstrategin. Varje verksamhet har att följa den aktuella lagstiftningen kring specifika taxor och se över dessa nivåer inför varje årlig budgetprocess. Interna taxor och avgifter ska följa principen om självkostnadsprissättning. Även dessa taxor och avgifter ska fastställas i det årliga budgetbeslutet. 3.3 Ställningstagande kring statsbidrag Staten tilldelar kommunen olika bidrag för att driva sin verksamhet. Som beskrevs ovan kan dessa vara riktade eller generella. I de fall bidragen är riktade och ställer krav på motprestationer som medför en stadigvarande kostnad för kommunen bör ett

ställningstagande göras huruvida bidraget ska sökas eller ej. Risken är annars att statsbidragen får en kostnadsdrivande effekt på kommunens verksamhet. Dessa ökade kostnader tvingas kommunen sedan finansiera på egen hand när bidraget från staten upphör. De riktade statsbidragen kan möjliggöra vissa satsningar på kort sikt, men det är viktigt att en samlad bedömning görs hur bidraget påverkar kostnadsutvecklingen på längre sikt innan bidraget söks. Görs inte detta riskerar bidragen att på sikt få en undanträngningseffekt på andra önskvärda satsningar. Ställningstagande kring ansökan om riktade statsbidrag bör inte ske i respektive nämnd utan bör främst behandlas i flerårsstrategiberedningen med slutligt beslut i kommunfullmäktige. På detta vis ges fullmäktige möjlighet att ta ställning till bidragets karaktär samt eventuella kostnadsdrivande effekter. Det kan även bli aktuellt med en omfördelning av medel mellan nämnder ifall statsbidraget medför ett frigörande av resurser. 3.4 Hantering av flyktingfonder internt Kommunen erhåller ersättning för mottagande av flyktingar som kommer till Sverige. Kommunen erhåller ersättning som avser att täcka kostnaderna för mottagandet under de inledande åren. Detta föranleder att kommunen behöver fondera delar av medlen för kostnader som uppstår vid ett senare tillfälle. Alingsås kommun har idag fonderade medel för flyktingmottagandet uppgående till ca 40 mnkr. Alingsås kommun har under 2016 intensifierat arbetet med att strukturera upp dels återsökningsprocessen av medel från Migrationsverket, dels den interna fördelningen av ersättningar. Under detta arbete har framkommit att fördelningen av medel mellan verksamheterna behöver ses över, samt att medlen till viss del använts till att finansiera kostnader som nämnderna erhåller kommunbidrag för. Ett felaktigt användande av fonderade medel medför dels att fonden förbrukas fortare än vad den borde, dels en försämrad ekonomisk styrning i de fall fonden får karaktären av en säkerhetsventil för att reducera eventuella underskott. En mer formaliserad hantering av flyktingfonderna är nödvändig för att på längre sikt uppnå en kostnadseffektiv verksamhet. Medel i fonderna ska tilldelas de nämnder som är i störst behov, samt ska enbart finansiera sådant som nämnderna inte erhåller kommunbidrag för. Centraliseringen av flyktingfonderna kan medföra sämre utfall för vissa nämnder eftersom tidigare finansieringsmöjlighet uteblir. Andra nämnders utfall kan däremot förbättras då de till skillnad från tidigare hantering ges möjlighet att nyttja delar av fonderade medel. På sikt leder en mer formaliserad hantering till bättre ekonomisk hushållning eftersom såväl kontroll över återsökningsprocessen som de fonderade medlen ökar. Ersättningarna från Migrationsverket ska täcka kostnader under en längre tid vilket gör att en ökad kontroll är högst nödvändig. Utan kontroll riskerar det att leda till underskott i kommunens verksamheter på sikt när ersättningarna uteblir och ansvaret övergår på kommunen.

3.5 Exploatering- och planverksamhet Exploateringsverksamheten inkluderar förädling och försäljning av mark till bostäder och verksamheter. Exploateringsprojekten pågår ofta under en längre tid och omfattar stora kostnader och intäkter. Genom att arbeta aktivt med inköp av råmark för framtida försäljning finns möjligheter för kommunen att reducera sina framtida upplåningsbehov till följd av överskott från tomtförsäljningar. Försäljningspriserna får inte överstiga marknadsvärdering, men i övrigt finns inga hinder för kommunen att göra överskott som en följd av tomtförsäljningar. I detta fall får valet av upplåtelseform stor påverkan på projektets lönsamhet. De flesta exploateringsprojekt innebär även stora utbyggnader av infrastruktur. Utbyggnaden bör i största möjliga utsträckning finansieras av de som har nytta av investeringen. Genom att söka medfinansiering av eventuell exploatör, samt låta de som har nytta av investeringen bära en skälig andel av kostnaden kan kommunen hålla nere sina framtida kapitalkostnader, vilket frigör resurser för övrig verksamhet. Dessa frågor bör omfattas av de exploateringsriktlinjerna som är under framtagande och som ska läggas fram för beslut i kommunfullmäktige under hösten 2016. Kommunens exploatering- och planverksamhet måste bli effektivare och arbeta mer strategiskt och långsiktigt. Det kan ske både genom byggherrestyrd planprocess, digitalisering av processerna samt säkerställande av nödvändig intern och extern kompetens. Rent fysiskt bör hantering av mark, från inköp till försäljning, utvecklas och fastställas i syfte att både möjliggöra tillväxt men också för att ett jämnt flöde förstärker kommunens ekonomi. 3.6 Översyn av organisationen Ett sätt att möjliggöra effektiviseringar på längre sikt är att se över organisationen. Alingsås kommun har en traditionell organisationsstruktur uppbyggd på ett tiotal nämnder och förvaltningar. Dagens organisation innebär att liknande funktioner återfinns på flera ställen. Genom att flera liknande funktioner byggs upp inom flera förvaltningar går organisationen som helhet miste om stordriftsfördelar som skulle kunna uppnås genom att samordna kommunövergripande funktioner. Vid en eventuell översyn av organisationen är det viktigt att inte enbart se till de verksamheter som bedrivs i förvaltningsform. Vissa funktioner skulle med fördel även samordnas ihop med de kommunala bolagen och därmed möjliggöra effektiviseringar för kommunkoncernen som helhet. Exempel på detta är olika typer av administrativa uppgifter som idag finns på flera håll i organisationen. Vilka funktioner som eventuellt kan samorganiseras bör vara föremål för en mer genomgående utredning. Förutom kommunövergripande funktioner skulle en sådan utredning även kunna belysa huruvida det finns verksamheter som gränsar till varandra och därmed skulle kunna samordnas. Nya krav från omvärlden ställer också nya krav på

personalens kompetens. Varje enskild kommun står inför den stora utmaningen som handlar om att erhålla och behålla kompetent personal i framtiden. 3.7 Hantering av lokalkostnader Nämnderna tilldelas medel för att bedriva sin kärnverksamhet samt övriga kostnader som är en förutsättning för verksamheten, exempelvis lokaler etc. Dessa kostnader är givetvis ofrånkomliga, men det innebär inte nödvändigtvis att de behöver redovisas under nämndens ansvar. Från och med 2016 redovisas kapitalkostnader för gjorda investeringar centralt under finansieringen. Syftet med förändringen var att renodla nämndernas kommunbidrag för att lättare kunna följa upp nämndernas huvudsakliga verksamheter. Centraliseringen av kapitalkostnader medförde även att variationer i kapitalkostnadernas omfattning inte längre fick en direkt påverkan på nämndernas anslag. Liknande hantering skulle kunna ske med lokalkostnaderna. Idag redovisas samtliga hyreskostnader under de nämnder de avser. Bekymret med detta är dock att ett helhetsgrepp om kommunens lokalkostnader saknas, och förändringar i hyresnivåer riskerar att få en direkt påverkan på nämndernas ekonomiska handlingsutrymme. Genom att centralisera hanteringen av kommunens lokalkostnader och redovisa dessa centralt under finansieringen skulle ett bättre helhetsgrepp möjliggöras. Nämndernas tilldelade kommunbidrag skulle då i större omfattning avse kärnverksamheten vilket skulle underlätta analysen av eventuella under- respektive överskott. Fastighetsbolaget Fabs AB har erhållit ett delvis nytt uppdrag som i ägardirektivet fastslås vara att tillse att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler och att dessa används effektivt. Inom ramen för detta uppdrag tar bolaget fram förslag till kommunövergripande planering av lokalförsörjningen. Genom en centralisering av ramen för lokalhyror erhålls en naturlig motpart till Fabs AB, där hyresförhandlingar, effektivt nyttjade av lokaler, nybyggnation, sker i enlighet med beslutad Flerårsstrategi och Tillväxtprogram. Däremot måste lokalerna utformning även fortsättningsvis ske i nära samarbete med verksamheten. 3.8 Löneuppräkningar I samband med flerårsstrategiberedningen beslutas nivån på uppräkning av löner i nämndernas kommunbidrag. Då lönekostnader utgör den enskilt största kostnadsposten i budgeten blir efterlevnad och uppföljning av dessa väsentlig. Beslutas en nivå på löneökningar ska denna också följas annars riskerar kommunens kostnader öka i högre utsträckning än vad som ryms i budgeten. Löneglidningar i form av att löneökningarna blir högre än avtalat får en kostnadsdrivande effekt vilken medför ekonomiska bekymmer på sikt. Nivån på de årliga löneökningarna bör grundas på en analys av den ekonomiska situationen för kommunen samt faktorer i kommunens omvärld. Står kommunen inför ekonomiska utmaningar är det väsentligt att detta vägs in vid beslut om årlig uppräkning av lönekostnaderna.

Det är också av stor vikt att lönenivåerna inom samma yrkesgrupp skiljer sig allt för mycket. Detta blir särskilt påtagligt vid nyrekrytering. Sätts en för hög nivå i samband med nyrekrytering får detta en kostnadsdrivande effekt på övriga tjänster inom samma område. Krav på utförlig personalekonomisk analys till varje års Flerårsstrategiberedning och därmed ett förbättrat beslutsunderlag till Flerårsstrategin kan säkerställa att personalkostnaderna följer centrala avtal och att löneglidning undviks. Personalkostnaderna är den enskilt största kostnadsposten i Alingsås kommun och måste därav belysas ifrån fler håll än sjukfrånvaro, arbetsmiljö och jämställdhetsperspektivet. 3.9 Digitalisering Digitaliseringen har ökat starkt de senaste åren och får en allt större inverkan på samhällets utveckling. Digitaliseringen öppnar upp för möjligheter att göra saker på ett annorlunda sätt. Rätt använt kan det bidra till att lösa kommunernas behov av långsiktig finansiering. Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver frågan hårt och vill få kommuner att prioritera digitaliseringens frammarsch. Alingsås kommun har i flerårsstrategi 2016-2018 avsatt 10 mnkr årligen för investeringar kopplade till digitalisering. Än så länge har medlen inte nyttjats för några sådana satsningar. Ett område där digitaliseringen bedöms kunna bidra till en långsiktigt hållbar finansiering är inom vård- och äldreomsorgen. Andel äldre blir allt fler vilket ställer större krav på personella resurser. Vissa uppgifter skulle kunna avlastas med teknikens hjälp och på så vis kunna frigöra medel. Några exempel som just nu testas i ett par kommuner är digitala trygghetslarm samt nattkameror inom hemtjänsten. På sikt kommer digitala verktyg troligen kunna utgöra ett komplement på allt fler områden och därmed kunna vara ett sätt att möta framtidens ekonomiska utmaningar. Alingsås kommun måste särskilja vad som är en digital satsning jämfört med en traditionell ITsatsning. Uppdragen till de olika verksamhetsinriktningarna måste tydliggöras för att tillförda medel ska uppnå nödvändig effekt. Dessutom bör krav på uppföljning ske av satsade medel. Det finns idag en stor risk att nya arbetssätt och resurser tillförs utan att äldre, omoderna metoder/utrustning ifrågasätts och ersätts. Därmed kan både personalstyrka och IT-flottan växa, vilket är kostnadsdrivande. Digitala lösningar är inte enbart att tillföra ytterligare möjligheter utan ofta att byta ut till helt nya. På sikt kan dessa möjligheter medföra att även traditionella arbetsmiljöer såsom exempelvis kontor- och skollokaler kan förändras och minska till antal kvm per enhet.