Kommunens rådgivande roll och myndighetsroll

1 Kommunens rådgivande roll och myndighetsroll workshopmaterial PBL och proptexter Förvaltningslagen Vissa JO-beslut Exempel från kommuner Förelägganden om brand mm

2 Vad säger PBL om byggnadsnämndens myndighetsroll?... 4 Byggnadsnämndens myndighetsroll i lovskedet exempel... 4 Exempel på C-anläggningar... 4 Byggnadsnämndens myndighetsroll i tekniskt samråd- exempel... 5 Byggnadsnämndens tillsyn i PBL... 6 Byggnadsnämndens tillsyn förtydligas i 8 kap. PBF... 7 Prop.texter om Byggnadsnämndens myndighetsroll i tillsynsarbetet... 8 Vad säger PBL om Byggnadsnämndens rådgivande roll?... 9 Prop.texter om byggnadsnämndens rådgivande roll... 9 Förvaltningslag (1986:223)... 10 Exempel på JO-beslut om kommuners handläggning... 11 Älvkarleby... 11 Stockholm... 12 (del av beslut) EKERÖ... 12 Exempel på hur vissa kommuner ordnat sin rådgivande roll... 14 Förslag på samverkan mellan kommuner... 14 IVL-rapport... 14 Västra Götaland rådgivning väst om energi-och klimat... 14 Enskilda kommuner... 15 Malmö Stadsarkitektavdelningen- Bygglovenhet... 15 Malmö - Stadsarkitektavdelningen- Kunddisk... 15 Laholm öppet hus med info och rådgivning... 15 Nacka Stadsbyggnadsservice, en del av Nacka kontaktcenter... 16 Myndighetsutövning brand, utrymningsvägar; rättsfall, förelägganden... 18 Boverket: Brand, utrymning- rättsfall... 18 MSB: Krav på brandskydd och utrymning efter beviljat bygglov... 19 Magasinsbyggnad... 19 Skolbyggnad... 19 Sammanfattning vård- och omsorgsboende... 19 Varuhus... 20 Utkiken NET: Förelägganden... 21 Butik, Söderköping - 2009... 21 Otillräckligt brandskydd på Klevs gästgiveri - 2007... 21 Exempel på utbildningar om handläggares roller... 22

3 Problemställning Kommunerna upplever att det finns en konflikt mellan sin rådgivande roll och sin myndighetsroll och att det är oklart hur långt den rådgivande rollen går. Osäkerhet hos kommunen och bland dess handläggare om hur långt den rådgivande rollen sträcker sig kan medföra att de svar som lämnas till lovsökande, företag och allmänhet blir mindre utförliga än de skulle kunna vara. Bland annat finns en rädsla för skadeståndsansvar. Ett annat problem är att handlägga ett bygglov alltför snabbt, men fel- för att byggandet ska komma igång. Kommunens nyckelroll Kommunen har samtidigt en nyckelroll. Kommunen är den myndighet som tillämpar de regelverk som företag och enskilda ska följa inom många olika lagområden. Alla förväntar sig att kommunen ska kunna besvara de frågor som uppkommer och ofta är kommunen den enda eller den självklara instansen att vända sig till. Det kan vara svårt för den lovsökande att se skillnad på om svaren är en mer allmän information eller har karaktären av myndighetsutövning; dvs så här kan du/bör du göra eller så här säger lagen att du ska göra. Förvaltningslagen reglerar en serviceskyldighet som bland annat innefattar att ge råd. I den lagen görs ingen skillnad på lagstiftningsområden. Inom plan- och bygglagstiftningen finns dock konkretiseringar av vad kommunen ska göra. Det betyder att både PBL och förvaltningslagen reglerar kommunens skyldighet som myndighet. Det är sedan upp till varje kommun att bedöma hur man ska utföra sina uppdrag. Att skilja mellan myndighetsroll och rådgivande roll kan även sägas vara en pedagogisk fråga. I workshopmaterialet visas: Vad PBL säger om kommunens myndighetsroll respektive sin rådgivande roll Hur resonemanget utvecklas i prop.texter Hur JO bedömt kommuners handläggning i en del bygglovärenden Några exempel på hur kommuner löst sitt uppdrag att ge råd Myndighetsutövning med exempel om brand

4 Vad säger PBL om byggnadsnämndens myndighetsroll? I myndighetsrollen ska objektiva och sakliga bedömningar göras, tydliga krav ställas och beslut fattas. Myndighetsrollen ställer också krav på en utpräglad känsla för integritet. Byggnadsnämndens myndighetsroll i lovskedet exempel Under handläggningen av lov och förhandsbesked ska BN ge vissa upplysningar till den lovsökande enligt 9 kap, PBL: 23 Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansökningen också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa sökanden om detta. 24 Om ansökningen avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 miljöbalken, ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att 1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och 2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang. Bestämmelsen om samordnad prövning av byggnadsnämnd och miljönämnd är helt ny och syftet är att undvika dubbla förfaranden och att underlätta för sökanden att få underrättelse om beslutet i ett sammanhang. Detta påverkar kommunens sätt att arbeta med prövning av lov och förhandsbesked som ska prövas enligt både PBL och miljöbalken om ansökan avser en åtgärd som ska anmälas till kommunen (en så kallad C- anläggning ) enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Åtgärder som har miljöpåverkan enligt 9 kap. 6 miljöbalken ska alltid anmälas. C-anläggning som ska anmälas räknas upp i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980899.htm Exempel på C-anläggningar Vindkraft C e 85/337-2 40.100 Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 m 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 40.90 eller 40.95. AVFALL C e 06/12 90.40 Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totalaavfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.30.

5 Förbränning C e 85/337-200/7606/12 90.230 Anläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.200, 90.210 eller 90.220. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Värmepumpar och kylanläggningar mm C 40.120 Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000 megawattimmar. Annan återvinning eller bortskaffande C e 85/337-185/337-291/68996/5906/1206/21 90.370 Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen finns, om 1. anläggningen finns på platsen under högst en tolvmånadersperiod, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.300-90.340. Byggnadsnämndens myndighetsroll i tekniskt samråd- exempel Under det tekniska samrådet ska BN kalla de myndigheter och andra som berörs av det beviljade lovet. De synpunkter som förs fram ska inte in i den kontrollplan som beslutas, då kontrollplanen endast avser att följa upp krav enligt PBL och dess föreskrifter. I 10 kap. PBL sägs följande: 15 Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor (arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet. Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Vid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbetstagare också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likställas med arbetstagare. 16 Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs en byggfelsförsäkring eller ett färdigställandeskydd enligt lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m., ska byggnadsnämnden ge försäkringsgivaren eller den som svarar för färdigställandeskyddet tillfälle att delta i samrådet. 17 Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skyddsrum, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 lagen (2006:545) om skyddsrum tillfälle att yttra sig. 20 Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet. I startbeskedet ska BN enligt 10 kap 23 PBL: 23 Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 får påbörjas, om 1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, 2. ett bevis om att det finns en byggfelsförsäkring eller ett färdigställandeskydd som avses i 16 har visats upp för nämnden, om det krävs en sådan försäkring eller ett sådant skydd,

6 3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 lagen (2006:545) om skyddsrum, och 4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt 23 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. BN:s uppgift avgränsas till att se till att kraven i PBL och dess föreskrifter ska återfinnas i kontrollplanen i en omfattning som är relevant för åtgärden. BN:s myndighetsuppdrag rör inte krav som gäller enligt annan lagstiftning. Det är byggherrens ansvar att uppfylla krav enligt annan lagstiftning, som exempelvis Arbetsmiljölagen eller Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Hur vet då byggherren vilka övriga lagar och föreskrifter som gäller? Frågan har lösts i PBL genom att BN har en upplysningsskyldighet att skriftligen i startbeskedet informera byggherren om ev annan lagstiftning utanför PBL berörs av den beviljade åtgärden. Denna upplysningsskyldighet finns i 10 kap. 24 punkten 5, PBL. 5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs. Enligt PBL-prop. vore det att gå för långt att kräva att byggnadsnämnden ska pröva om en åtgärd uppfyller kraven även enligt andra lagar. Kommunala myndigheters skyldighet att ge upplysningar och råd till sökande finns också i Förvaltningslagen. Byggnadsnämndens tillsyn i PBL Byggnadsnämndens tillsyn regleras i 11 kap PBL. Allmänt om tillsynen 4 En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som byggnadsnämnden har enligt detta kapitel ska skötas helt eller delvis av byggnadsnämnden i den andra kommunen. Befogenheten att meddela beslut i tillsynsärenden får dock inte överlåtas. 5 En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde. I 11 kap PBL finns bestämmelser om hur byggnadsnämnden ska eller får förfara vid tillsynsbeslut. De rör: förelägganden där BN ska besluta om åtgärder vidtagits utan beslut om lov, medan förelägganden där BN får besluta rör underhållsutredning, åtgärd, rättelse, rivning, ökad trafiksäkerhet och stängsel kring oanvända industrianläggningar. Här anges även hur BN får besluta att genomföra föreläggandena på bekostnad av den som fått föreläggandet. Mycket är alltså upp till BN själv att bedöma.

7 bestämmelser om förbud De rör att byggnadsnämnden ska besluta om förbud för byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd som äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa. BN får besluta om för-bud för fortsatt arbete eller åtgärder, som strider mot kontrollplan, PBL och dess föreskrifter eller beslut enligt PBL, samt får besluta om förbud mot användning av hela eller delar av byggnadsverk om det lider av säkerhetsbrister eller om slutbesked inte kan utfärdas. byte av och ingripanden mot en funktionskontrollant eller kontrollansvarig Det rör om de åsidosatt sina skyldigheter enligt PBL. BN får besluta om byte av funktionskontrollant BN ska entliga kontrollansvarig Slutligen finns bestämmelser om vite, villkor för omedelbart genomförande av förelägganden eller beslut, handräckning av kronofogdemyndigheten, anteckningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel m.m, verkan av ett föreläggande eller förbud vid ägarbyte, samt sanktionsavgifter. Byggnadsnämndens tillsyn förtydligas i 8 kap. PBF Byggnadsnämndens tillsyn 2 Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att 1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och 2. bestämmelserna i 8 kap. 1 18 och 24 26 samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt. Tillsyn över motordrivna anordningar i byggnadsverk 6 Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 planoch bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller annars ansvarar för anordningen att se till att anordningen kontrolleras. Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska undersökas. Samordning och utvärdering m.m. 8 En tillsynsmyndighet ska regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsarbetet. 9 En tillsynsmyndighet ska på begäran lämna den information som en tillsynsvägledande myndighet behöver för sin tillsynsvägledning. 10 Om en tillsynsmyndighet uppmärksammar en omständighet som kan föranleda tillsynsåtgärder med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter men som omfattas av en annan myndighets ansvarsområde, ska tillsynsmyndigheten anmäla denna omständighet till den ansvariga myndigheten. 11 Om ett tillsynsobjekt omfattas av krav på tillsyn enligt lagar och förordningar som har ett nära samband med varandra ska de ansvariga tillsynsmyndigheterna samordna tillsynen. 12 Skyldigheterna i 8 11 gäller inte regeringen och Boverket.

8 Prop.texter om Byggnadsnämndens myndighetsroll i tillsynsarbetet PBL-prop. 2009/10:170 (sid 332) har ett långt resonemang om byggnadsnämnden tillsyn som en del i myndighetsrollen. I Skälen för regeringens förslag sägs att denna tillsyn ska ses som en uppföljning av fattade beslut. Byggnadsnämnden blir därmed inte ansvarig för det byggda. Frågan om byggnadsnämndens ansvar för det byggda uppstår snarast vid utebliven eller bristfällig tillsyn ; dvs om nämnden inte uppfyller sin skyldighet som myndighet. Att vara passiv kan straffa sig. Byggnadsnämnden har i dag ett renodlat tillsynsansvar, men vad det innebär och hur det ska förenas med att byggherren har det fulla ansvaret för resultatet, förklarades inte närmare inför reformen 1995. Klart är att byggherren har och även fortsättningsvis ska ha ansvar för att utföra nödvändiga kontroller, upptäcka före-kommande brister och vidta nödvändiga åtgärder. Ingenting av detta förändras av att byggnadsnämnden skaffar sig en viss insyn och gör de påpekanden man finner anledning till, vilket är minimiförutsättningarna för att nämnden ska kunna ha något ansvar alls. Detta inverkar inte på byggherrens ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Byggherrens handlingsutrymme minskar givetvis ju mer precisa byggnadsnämndens påpekanden är, men nämnden måste kunna vara så tydlig som förhållandena kräver, utan att hämmas av eller hänvisa till att byggherren har ansvaret. Om byggnadsinspektören finner att exempelvis brandskyddskraven inte är uppfyllda, så måste detta givetvis påtalas och rent av följas upp utan att vare sig nämnden eller inspektören tar på sig något ansvar i händelse brand. Nämnden skulle snarare ta på sig ett ansvar genom att inte vid behov göra påpekanden och kräva rättelser eller ens skaffa sig viss insyn i projektet när den faktiskt har ett tillsynsansvar. Det är inte givet att byggnadsnämnden tar på sig ett större ansvar för att lagen följs genom en ökad tillsyn, vilket hittills har varit en utbredd uppfattning. Ansvaret kan anses öka också genom en minskad eller utebliven tillsyn. Byggnadsnämndens tillsynsroll kan förstärkas och förtydligas på främst tre sätt. Krav bör kunna ställas på intyg om kontroll av utförd åtgärd. Bindande besked bör kunna ges till byggherren i fråga om bedömningar, avvägningar eller avsteg vid tillämpningen av de föreskrivna kraven. Möjligheter bör finnas att förhindra att byggnadsarbeten påbörjas och byggnadsverk tas i bruk om inte föreskrivna krav kan tillgodoses. Tillsyn är en myndighetsuppgift som gäller uppföljning inte utformning av beslut som fattas i politisk och demokratisk ordning. Tillsynsansvaret bör därför i hög grad kunna överlåtas på tjänstemän. Ansvaret innebär en skyldighet inte bara en rättighet att ingripa när fattade beslut frångås, regler överträds och krav eftersätts. Tillsyn över byggandet förutsätter personella resurser och teknisk kompetens. Krav ställs i dag på att byggnadsnämnden ska ha biträde av minst en person med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Trots att lagen är tydlig ser inte verkligheten ut så. Det har övervägts att förstärka och förtydliga kraven främst när det gäller tillgången till teknisk kompetens, men det bör även fortsättningsvis i huvudsak vara en kommunal uppgift att avgöra vilken kompetens personalen bör ha. Tillsynsavgifter kan i dag i princip endast tas ut för besiktningar eller andra åtgärder som utförs på begäran av byggherren eller fastighetsägaren. I avsnitt 18 föreslås nya möjligheter för uttag av avgift. Tillsyn förtar inte byggherrens ansvar, det kompletterar och förtydligar hans beslutsunderlag och ger honom eller henne stöd för att kunna ta ansvar. Det ligger i sakens natur att nämnden vid sin tillsyn upptäcker fel som behöver rättas, och när så skett förklarar sig nöjd och sålunda direkt eller indirekt godkänner resultatet med avseende på föreskrivna krav. Detta är innebörden i det föreslagna och förstärkta slutbeskedet. Däremot innebär det inte att byggnadsnämnden tar på sig något ansvar för resultatet. Det nämnden medger är att byggherren har tagit sitt ansvar, så långt det kan bedömas utifrån den kontrollansvariges utlåtande. Byggnads-nämnden bör utöva tillsyn på byggarbetsplatsen i den utsträckning som är bestämd eller bedöms vara påkallad enligt uppgift i kontrollplanen, och kalla till nytt samråd om byggherren eller den kontrollansvarige så begär eller det finns särskild anledning.

9 Vad säger PBL om Byggnadsnämndens rådgivande roll? Byggnadsnämnden ska lämna råd och upplysningar inom ramen för sitt allmänna informationsansvar. (12 kap. 2 PBL) 2 Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden 1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö, 2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning samt byggande och fastighetsbildning, 3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Prop.texter om byggnadsnämndens rådgivande roll PBL. prop 2009/10:170 (sid 312) menar att byggnadsnämnden rådgivning innebär att förklara vilka regler som gäller, men utöver det kan byggnadsnämnden även kan visa exempel på hur reglerna kan uppfyllas. Det gäller särskilt vid det tekniska samrådet när kontrollplanen ska beslutas. Byggnadsnämnden har en informations- och rådgivningsskyldighet vid samrådet, men det är enligt förarbetena viktigt att nämnden inte agerar på ett sådant sätt att den tar över ansvaret för projekteringen eller fungerar som teknisk konsult. Ändå avsågs samrådet ge möjligheter att både informera byggherren om gällande regler och delge byggherren nämndens erfarenheter av liknande projekt eller av sådana tekniska lösningar som byggherren tänkt sig. Byggherren skulle också kunna begära upplysningar av nämnden. Hur byggnadsnämnden borde utföra denna balansgång mellan upplysning och rådgivning beskrevs på följande sätt i propositionen Ändring i plan- och bygglagen m.m. (prop. 1993/94:178 s. 71). Frågan om tillämpningen av funktionsnormer bör vid samrådet teoretiskt hanteras så att byggnadsnämnden vid behov informerar byggherren om normens innebörd. Med denna utgångspunkt redovisar byggherren en teknisk lösning som byggherren anser tillgodoser normens krav. Byggnadsnämnden kan då många gånger konstatera att lösningen är sådan att nämnden saknar anledning att begära någon särskild kontroll av att den tillgodoser egenskapskraven. I andra fall kan nämnden känna osäkerhet om den tekniska lösningens ändamålsenlighet. I så fall kan nämnden begära att byggherren genom ett sakkunnigintyg bestyrker att den tekniska lösningen uppfyller normens krav. Byggnadsnämnden ska alltså inte förkasta en föreslagen lösning som man inte tror på och kräva in ett annat förslag, utan hålla öppet för olika lösningar men göra klart att den lösning byggherren väljer ska uppfylla gällande krav och att detta ska intygas. Byggnadsnämnden ska heller inte binda sig för en föreslagen lösning man tror på, utan enbart dra slutsatsen att någon särskild kontroll inte behövs. Byggnadsnämnden har även möjlighet att medge avvikelser från föreskrifterna, vilket enligt nuvarande författningskommentarer och Boverkets råd lämpligen dokumenteras i det protokoll som nämnden ska upp-rätta. Ett sådant medgivande ska dock lämnas inom ramen för byggnads-nämndens allmänna informations-ansvar. Nämnden förväntas inte ta ställning till den tekniska lösningen i sig utan enbart upplysa byggherren om huruvida nämnden kan tänkas ingripa som tillsynsmyndighet om den valda lösningen inte i alla avseenden uppfyller de tekniska kraven. Hur ska då byggnadsnämnden göra detta? Enligt (Prop 1993/94:178 sid 71 och 89) bör informationen inte lämnas på ett sådant sätt att byggnadsnämnden fungerar som teknisk konsult åt byggherren och i praktiken tar ansvaret för byggnadens egenskaper. Även Förvaltningslagen ställer krav på att myndigheter ska ge upplysningar och råd och gör ingen skillnad på lagstiftningsområden

10 Förvaltningslag (1986:223) Myndigheternas serviceskyldighet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. 5 Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Detta gäller dock inte om en sådan dag samtidigt är midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Lag (2003:246). Samverkan mellan myndigheter 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). Ändrad 2009-06-02 gm SFS 2009:434, ikraft 2009-06-30 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434).

11 Exempel på JO-beslut om kommuners handläggning Justitieombudsmännen (JO) - eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas - väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ. JO inspekterar ibland hela kommuners handläggning och plan- och byggärenden. JO-beslut inom plan- och byggnadsväsendet finns här: http://www.jo.se/page.aspx?menuid=106&mainmenuid=106&language=sv&objectclass= DynamX_SFS_Decisions&Action=Search&Reference=&Category=275&Text=&FromDate= &ToDate=&submit=S%F6k Exemplen som följer tar upp hur JO bedömt hur kommunen ska hantera sin myndighetsroll respektive rådgivande roll i att: - ge upplysningar till sökanden - ange vad som kan anges som villkor, dvs som har lagstöd - skilja mellan villkor och upplysningar Både Förvaltningslagen och PBL är lagstöd för JO:s beslut. Älvkarleby Beslutsdatum: 2005-03-23 Diarienummer: 1405-2004 Justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren Anmälan mot Bygg- och miljönämnden i Älvkarleby kommun angående handläggningen av ett ärende rörande bygglov och detaljplaneändring Enligt 7 förvaltningslagen (1986:223) skall varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. I detta ligger även att ärenden inom rimlig tid skall avslutas genom någon form av beslut. Om bygg- och miljönämnden skulle anse det fördelaktigt för sökanden att en ansökan ändras eller kompletteras i något avseende kan upplysningar om detta anses ligga inom ramen för myndighetens skyldighet att ge vägledning. Det följer av allmänna bestämmelser om serviceskyldighet (4 FL ; se även 11 kap. 1 första stycket 4 PBL). En sådan åtgärd får emellertid inte innebära att sökandens rätt till ett överklagbart beslut åsidosätts. Det innebär att sökanden måste ha samtyckt till att ärendet skjuts upp i avvaktan på att ansökningen ändras och att det måste göras helt klart för honom att han har rätt att i ett vanligt slutligt beslut få en prövning av den ursprungliga ansökningen.

12 Stockholm Beslutsdatum: 2010-01-13 Diarienummer: 5258-2009 Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Anmälan mot Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Ett ärende får som huvudregel inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild (17 förvaltningslagen [1986:223]). Har en ansökan gjorts av en person som är berättigad till det, är myndigheten i normalfallet skyldig att pröva den i sak. Ett beslut i ärendet kan i sådant fall innebära antingen att ansökan bifalls eller avslås. En myndighet som preliminärt gjort bedömningen att det inte finns förutsättningar att bifalla en ansökan kan inom ramen för serviceskyldigheten enligt 4 förvaltningslagen, om det bedöms lämpligt, upplysa en sökande om möjligheten att återkalla ansökan och därmed undgå att betala en fastställd prövningsavgift. Det får dock ske med försiktighet eftersom bedömningen, efter eventuell komplettering från sökanden och ytterligare beredning av ärendet, kan bli en annan. Det måste också framgå av upplysningarna att sökanden har rätt att få sin ansökan prövad i sak, även om det förväntade beslutet innebära att ansökan avslås. (del av beslut) EKERÖ Beslutsdatum: 2006-05-08 Diarienummer: 414-2006 Justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren Inspektion av Byggnadsnämnden i Ekerö kommun den 14-15 och 17 februari 2006 3.8 Villkor och upplysningar; sammanblandning m.m. Det förekom i åtskilliga beslut att vad som närmast kunde anses som upplysningar hade rubricerats som villkor (och i en del fall som föreskrifter). Det motsatta förhållandet förekom också. Följande beslut redovisas som exempel: I ärendena dnr 2004.1352, D 28, och 2004.1081, D 117 (delegationsbeslut den 8 februari respektive den 13 april 2005), beslutade byggnadsnämnden att ge förhandsbesked om att ett bostadshus kunde tillåtas på den avsedda platsen. Som villkor angavs att byggnaden skulle placeras och utformas på ett sätt som anslöt till landskap, terräng och övrig bebyggelse i området samt att byggnadens placering och utformning skulle studeras i bygglovet. Under rubriken Upplysning föreskrevs bl.a. att kontakter "skall" tas med bygglovhandläggare på stadsarkitektkontoret innan bygglovshandlingar upprättades. I ärendet dnr 2004.1213, 147 (sammanträde den 11 maj 2005), beslutade byggnadsnämnden att ge förhandsbesked om att ett enbostadshus kunde tillåtas på den avsedda platsen. Som villkor angavs dels samma villkor som i de båda besluten ovan, dels att avloppsanläggning inte fick anordnas utan tillstånd av miljönämnden. I ärendet dnr 2005.159, 212 (sammanträde den 15 juni 2005), beslutade byggnadsnämnden att ge dispens från strandskyddsbestämmelser och att bevilja bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus. Under rubriken Föreskrifter angavs följande: "Bygganmälan skall inlämnas. Anmälan om kvalitetsansvarig gällande byggnadsarbete skall inlämnas. Kontrollplan skall upprättas och beslutas

13 av byggnadsnämnden, innan några arbeten får påbörjas. Byggnadsarbeten får inte påbörjas förrän bevis om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd visats upp för byggnadsnämnden, 9 kap. 12 PBL." Under rubriken Upplysning angavs, förutom annat, att "byggsamråd skall hållas snarast möjligt före byggstart.". JO anförde följande till protokollet. I beslut, varigenom lov eller förhandsbesked lämnas, skall anges de villkor och upplysningar som behövs (8 kap. 26 och 34 PBL). Det är underförstått att bara villkor som har stöd i PBL kan uppställas (prop 1985/86:1 s. 738). Villkoren skall vara så preciserade att de både kan tjäna som information till sökanden och andra parter samt som rättsligt verkande underlag, om nämnden senare vill ingripa på den grunden att vad som utförts strider mot beslutet. Bland de villkor som kan tas in i ett beslut om lov kan nämnas krav på att t.ex. en viss byggnad skall rivas eller att färgsättningen av den nya byggnaden skall godkännas av stadsarkitektkontoret. De som villkor rubricerade kraven i de tre först nämnda ärendena ovan om byggnadens placering och utformning utgör de bestämmelser enligt 3 kap. 1 och 2 PBL som reglerar under vilka förutsättningar bebyggelse får tillkomma, såvitt avser där angivna krav. Dessa bestämmelser gäller alltid och "villkoren" i de aktuella fallen tillför inte något. De utgör därmed inte något som behövs i form av villkor. I vissa fall kan dock särskilda krav behöva ställas på utformningen eller utförandet för att en åtgärd skall kunna tillåtas. Sådana särskilda krav, som då skall framgå av beslutet som villkor, måste vara klart preciserade och inte endast anges som ett allmänt uttalande om bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 PBL. Jag ställer mig vidare frågande till vad som anförts under Upplysning om att den sökande "skall" ta kontakt med stadsarkitektkontoret innan bygglovshandlingar upprättades. Om denna mening har varit avsedd som just en upplysning hade ordet "bör" bort användas. Såsom upplysningen har formulerats kan den tolkas som ett villkor. Det finns emellertid inte stöd i PBL för ett sådant villkor. De som Föreskrifter betecknade beskeden i ärendet dnr 2005.159, 212, avseende kontrollplan och byggfelsförsäkring får antas vara avsedda att utgöra sådana av byggnadsnämnden beslutade villkor som dels kan överklagas av den sökande, dels kan beivras av byggnadsnämnden (jfr bestämmelserna i 9 kap. 9 och 12 PBL). Även om byggnadsnämnden i det här fallet möjligen har använt ordet föreskrifter som en synonym för villkor, vill jag dock för klarhetens skull förorda att ordet villkor används, eftersom det anknyter till författningstexten i 8 kap. 26 och 34 PBL.

14 Exempel på hur vissa kommuner ordnat sin rådgivande roll I en rådgivande roll kan du på ett professionellt sätt förmedla information. I myndighetsrollen krävs att du har förmågan att göra objektiva och sakliga bedömningar, ställa tydliga krav och ta beslut. (från jobbannons) Förslag på samverkan mellan kommuner IVL-rapport KÄLLA: IVL-rapport 2005, Kommunernas roll i näringslivets arbete för en hållbar utveckling Västra Götaland rådgivning väst om energi-och klimat Västra Götalands kommuner har gått samman i http://www.radgivningvast.se/ där privatpersoner, företag och organisationer kan boka tid med kommunala energi- och klimatrådgivare för kostnadsfri och opartisk rådgivning avgränsat till ärenden om energi- och klimat.

15 Enskilda kommuner Malmö Stadsarkitektavdelningen- Bygglovenhet Bygglovenheten ansvarar för bygglovgivning i överensstämmelse med gällande lagar och framtagna översikts- och detaljplaner. Bygglovsenheten svarar dessutom för tillsynsärenden som olovligt byggande samt ansvar för tillståndsärenden rörande brandfarliga varor. Bygglovenheten svarar också för rådgivning och information. Malmö - Stadsarkitektavdelningen- Kunddisk Kunddisken bidrar till att öka servicen till kommunens invånare i allmänhet inkluderande mindre företag som normalt inte anlitar konsulter och som söker stadsbyggnadskontorets tjänster inom framför allt bygglov- och bygganmälanområdena. Den har en central placering inom förvaltningens lokaler och syftet är bl a att kunna expediera kunder över disk vid ansökningar av s k enklare bygglovsärenden, förfrågningar, begäran om information m m. Malmö - Stadsarkitektavdelningen- Kundservice Genom att erbjudas riktlinjer, pm och goda exempel skall kunden få en inblick i vad som förväntas av honom och avdelningen kommer i sin rådgivande roll bli en viktig medaktör för att infria kundens önskemål. Målet mäts via Tyck till -blanketter. Fortsätta att vara aktiva i framtagandet av kommunens nya hemsida med stort fokus på Malmöbornas och företagarnas behov. En följd av Front desk-projektet är att vi engagerar oss i det kommunövergripande projektet Företagsamma Malmö. Personal Uppmuntra till ett aktivt förhållningssätt genom att medarbetarna tar ansvar för sin egen kompetensutveckling. Via medarbetarsamtal skall varje medarbetare ha en handlingsplan som skall genomföras under året. Måluppfyllelsen mäts i den årliga medarbetarenkäten. Inriktningen i kontorets/avdelningens utbildningsplan skall vara att aktivt sträva efter att stärka medarbetarna i sin myndighetsroll samt i sin roll som rådgivare. Måluppfyllelsen mäts i den årliga medarbetarenkäten. Nya medarbetare skall tilldelas mentorer i syfte att fördjupa deras kompetens att göra dem till självständiga medarbetare. Måluppfyllelsen mäts i den årliga medarbetarenkäten. Laholm öppet hus med info och rådgivning Publicerad 06 maj 2010 Intresset för att bygga ny bostad var stort när Laholms kommun bjöd in till informationsträff kring byggfrågor. Ett 30-tal nybyggare, politiker och tjänstemän samlades i Stadshuset i Laholm i början av maj för att diskutera och informera sig om aktuella spörsmål kring byggandet. På mötet gavs svar på frågor kring bygglov och andra eventuella tillstånd. Det handlade exempelvis om anslutning till kommunalt vatten och avlopp eller egen va-anläggning på landet.

16 Tips och råd Under kvällen gavs också tips och råd på hur man bygger energismart och miljövänligt för att få låga energi- och underhållskostnader under många år framöver. Var finns då byggbara tomter i Laholms kommun? Markhandläggare Karolina Tuvesson redogjorde för kommunens tomtinnehav. Byggbara tomter finns i flertalet av kommunens tätorter. Däremot är det klent med kommunala tomter vid kusten. Här är det istället privata exploatörer som kan erbjuda nytt boende. Intresse fanns också för att bygga utanför planlagt område. Hur detta boende bör utformas i samklang med naturen var också på tapeten under kvällen. - Att bygga nytt är ett av livets största beslut. Därför är det viktigt att söka information om och få svar på olika frågor kring byggandet när man ligger i startgroparna för sitt nya boende, säger miljö- och byggnadsnämndens ordförande Ove Bengtsson (C). Efter kaffet gavs intresserade möjlighet att träffa ansvariga tjänstemän för bland annat planering, byggfrågor och markfrågor. Nacka Stadsbyggnadsservice, en del av Nacka kontaktcenter Stadsbyggnadsservice, en del av Nackas Kontaktcenter, svarar på frågor om allt från råmark till färdig byggnad. Främst hjälper vi till med allmänna frågor om bygglov, planering, miljö, va, trafik och exploatering. Här finns också kommunens bygglovsarkiv. Exempel på frågor som vi kan svara på: Vem äger marken? Hur stor är min byggrätt? Har jag några servitut på min fastighet? Vilka regler gäller för en friggebod? Hur gör jag för att överklaga ett bygglovsbeslut? Hur ansöker jag om strandskyddsdispens? Hur långt har planarbetet kommit? Behöver jag marklov för att fälla träd på min fastighet? Hur går jag tillväga om jag vill borra brunn? Hur går jag tillväga för att överklaga min felparkeringsavgift? Hur länge ska vägarbetet pågå? Vad finns det för hastighetsreducerande åtgärder? Flera kontaktvägar Söker du ritningar, bygglovshandlingar eller vill du få en detaljplan skickad? Kontakta oss då gärna via e-post. Uppge fastighetens adress och om möjligt även fastighetsbeteckning. Vi skickar information och handlingar digitalt eller per post. Vid övriga frågor är du välkommen att ta kontakt via telefon eller besök. Vi nås alla vardagar kl. 7:45-16:30. (Under juli stänger vi kl. 15:00 på fredagar.) Enligt Nacka kommuns policy återkopplar vi ert ärende senast inom 48 timmar. Inte för pågående ärenden

17 Gäller din fråga ett pågående ärende, kontakta i stället din handläggare. Är du osäker på vem din handläggare är, kontakta oss. Nacka bygglovenheten Bygglovenheten är en av sex enheter inom Miljö & Stadsbyggnad. Vi ansvarar för: bygglov bygganmälan tillsyn av energideklarationer obligatorisk ventilationskontroll och hissar. Vi ger också råd och information inom byggområdet i nära samarbete med Stadsbyggnadsservice. Bygglovenheten arbetar i tre team, där varje team har en administrativt ansvarig (koordinator) samt fyra handläggare. Koordinatorn kan ofta svara på många frågor i pågående ärenden. Svar på de vanligaste 50 frågorna om bygglov har vi samlat på en särskild sida.

18 Myndighetsutövning brand, utrymningsvägar; rättsfall, förelägganden KÄLLA: Boverket. KÄLLA: MSB (fd Räddningsverket) KÄLLA: Utkiken. net Rättsfallen 2010-2000 grundas på gamla PBL. Hänvisningarna till kapitel och paragrafer är därför till äldre PBL (ÄPBL). Byggnader har i efterhand och trots beviljade bygglov fått förelägganden från kommunens byggnadsnämnd eller räddningstjänst om att rätta till brister i utrymningsvägar. Vissa brister har även uppkommit efter att byggnaden eller delar av den ändrat användning till väsentligt annat ändamål. Avgöranden efter överklagade har avgjorts av Kammarrätter eller av Regeringsrätten, och i vissa fall av länsstyrelsen. Boverket: Brand, utrymning- rättsfall KÄLLA: Boverket http://www.boverket.se/bygga--forvalta/bygglov-ochbygganmalan/rattsfall-och-yttranden-om-bygglov/rattsfall-fran-kammarratterna/nnn/ Handikapptoaletter på arbetsplats. 12 BVF och 3:121 BBR. KR Göteborg 2006-03-24 (mål nr 4043-04, avd. 1). Kontorsbyggnad i fyra plan avsedd för ca 40 anställda. Toalettrum på plan 1 och 3 medger vändning med en utomhusrullstol. Toalettrum på plan 2 och 4 uppfyller inte måtten för vändning av en utomhusrullstol, men en inomhusrullstol kan vändas. Mellan våningsplan och terrass med utrymningsväg på plan 2 finns en nivåskillnad om två trappsteg. KR gör inte någon annan bedömning än LR. (LR skriver att byggnationen inte uppfyller kraven i 3:3 PBL. BN har haft fog för sitt föreläggande förenat med vite avseende ombyggnad av toaletter på plan 2 och 4 samt anpassningsåtgärd för att nå terrassen och utrymningsvägen på plan 2.) (Yttrande från Boverket till LR.) Domen har vunnit laga kraft. Rättsfall 1998 Brandskiljande väggar. PBL 3:6. (ej PT, före 960501) KR i Göteborg 1998-03-03 (mål nr 6715-1995, avd 5) Byggnadsnämnden krävde att en avskiljande vägg skulle utföras i brandklass A 60, men ändrade det sedan till B 60. Länsstyrelsen ansåg med hänsyn till personsäkerhet och utrymning att den avskiljande delen borde ske i material motsvarande klass B 60. Överklagandet avslogs därför. Kammarrätten instämde i länsstyrelsens bedömning.

19 MSB: Krav på brandskydd och utrymning efter beviljat bygglov https://www.msb.se/upload/kunskapsbank/stod/tillsyn_lso/tillsynlso_i_skalig_omfattning. pdf Källa: I skälig omfattning. Ett urval av överklagade tillsynsärenden om brandskydd. MSB (tidigare Räddningsverket) När en byggnad eller en anläggning har uppförts enligt bygglov efter de bestämmelser som gällde vid uppförandet förväntas att det ska finnas ett godtagbart brandskydd och att det inte behöver ändras. I vissa fall kan det dock finnas särskilda omständigheter för att det är skäligt med en högre brandskyddsnivå än den som gällde vid uppförandet. I dokumentet har två viktiga domar från Regeringsrätten kommenterats i kap 2 som berör särskilda omständligheter. I dessa fall har Regeringsrätten funnit att det inte kan ses som något hinder att meddela förelägganden även om brandskyddsfrågorna behandlats vid bygglovsprövningen. Praxis (prejudikat) De två ärenden som prövats i Regeringsrätten och som kan ses som praxis (prejudikat) är följande: - Föreläggande om brandventilation i en magasinsbyggnad (RÅ 82 2:5) - Förelägganden om ett bättre brandskydd i en relativt nyuppförd skolbyggnad (RÅ 1972 C 229) Magasinsbyggnad Beträffande magasinsbyggnaden så rör det sig om en byggnad som uppförts enligt lämnat byggnadslov. Brandchefen hade getts tillfälle att lämna synpunkter innan byggnadslov beviljades men dessa synpunkter togs inte med i bygglovet. Brandchefen lämnade då ett föreläggande, som i stort överensstämde med tidigare lämnade synpunkter till byggnadsnämnden i samband med bygglovprocessen. Föreläggandet avsåg bland annat att byggnaden skulle kompletteras med brandventilation. Ärendet överklagades till Regeringsrätten som fann att tidigare bygglovsprövning inte var hinder för ett föreläggande om ett bättre brandskydd i byggnaden. Skolbyggnad Även den skolbyggnad som redovisas uppfördes enligt lämnat byggnadslov. Det föreläggande som lämnades år 1969 avsåg åtgärder att förbättra utrymningsvägarna. Bland annat ställdes krav på att ett centralt kapprum skulle avskiljas från korridorer som fungerade som utrymningsvägar. Regeringsrätten fann i sin dom att trots att brandskyddsfrågor prövats i ett byggnadslovsärende år 1965 fanns inget hinder mot att kommunen kunde åläggas att vidta åtgärder enligt lämnat före-läggande. Det ska i detta sammanhang påpekas att det under perioden 1965 till 1969 inträffade flera allvarliga bränder där flera skolelever omkom. De erfarenheter som kunde dras av skolbränderna kan ses som nyvunnen kunskap. Denna kunskap innebar att landets skolbyggnader fick ett betydligt bättre brandskydd. Sammanfattning vård- och omsorgsboende Personsäkerhet och utrymning De exempel som redovisas visar att kravet på att en byggnad ska kunna utrymmas är närmast ovillkorlig. Det går inte att finna något ärende där en länsstyrelse i sitt beslut eller en

20 länsrätt/kammarrätt i sin dom frångått den grundläggande regeln med höga krav på personsäkerheten att det ska finnas tillfredsställande anordningar för utrymning. Däremot har det i vissa ärenden efterfrågats alternativa lösningar till de förelägganden som lämnats. Exempel är de vårdformer där vårdtagarnas hälsostatus är sådan att en alternativ utrymningsväg endast ökar personsäkerheten marginellt då ingen förväntas att kunna använda den. I sådana fall måste andra alternativa lösningar övervägas, exempelvis genom installation av boendesprinkler, komplettering av övriga brandskyddsåtgärder samt en översyn av vårdorganisationen. Varuhus Knallens Varuhus, Mariestads kommun Bakgrund Knallens varuhus beviljades bygglov för nybyggnad 1965 och för ombyggnad 1986. Varuhuset och omfattar försäljningslokaler i tre våningsplan, källarplan, bottenvåning och våningsplan 1 tr. Alla våningsplanen utgör en och samma brandcell. Föreläggande Brandsyn på varuhuset Knallen genomfördes 1987-12-08. Det föreläggande som lämnades avser åtgärder för att förbättra säkerheten och underlätta utrymning vid brand. Bland annat framförs krav på rökventilation av ett mörkt trapphus, installation av en vattensprinkleranläggning samt förbättringar av utrymningsvägarna. Räddningsnämndens beslut överklagas till länsstyrelsen. Räddningsverket lämnade ett yttrande 1991-04-05 dnr B511-629-1991 till länsstyrelsen. Beslut av Länsstyrelsen i Skaraborgs län 1989-01-30 dnr 6630-2397-88 och 1992-02-21 dnr 727-2047-91 Ägare till fastigheten anför i överklagandet att gällande föreskrifter när bygglov godkändes ska gälla (BABS 1960). Länsstyrelsen avslår överklagandet och framför att inte tillräckliga skäl för bifall har anförts. Dom av Kammarrätten i Göteborg 1992-06-30 mål 1514-1992 Länsstyrelsens beslut överklagas till kammarrätten. Kammarrätten finner att från rättssäkerhetssynpunkt är det mycket otillfredsställande om en ägare till en fastighet som varit föremål för en tidigare brandsyn vid en senare brandsyn föreläggs med mera långtgående brandskyddsåtgärder trots att de faktiska förhållandena beträffande fastigheten är oförändrade. Att detta i princip inte bör få ske, ska emellertid inte medföra att allvarliga eller oacceptabla brister i brandskyddet. I detta fall har varuhuset en konstruktion med tre sammanhängande våningsplan som medför en stor risk för de personer som vid eventuell brand vistas i varuhuset. Det får därför, enligt kammarrätten, anses föreligga sådana särskilda omständigheter som gör det berättigat att ställa krav även av brandteknisk art som inte ställts i samband med byggnadslov. Kammarrätten avslår överklagandet. Kommentar Knallen varuhus i Mariestad är ett exempel på där tidigare godtagna byggnadstekniska lösningar har fått ge vika för brandskyddsintresset.

21 Utkiken NET: Förelägganden Källa: Utkiken.net Över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal. Förelägganden finns här: http://www.utkiken.net/forum/forelaggande-189/ Butik, Söderköping - 2009 Vid tillsyn i en butik under 2009 konstaterades åtta brister varav en så allvarlig att den kunde motivera utfärdande av vite. Först utfärdades ett föreläggande för dessa åtta brister men vid efterbesiktningen konstaterades det att en av bristerna inte hade åtgärdats. Från butikens andra våning var en utrymningsväg inte godtagbar. I brandskyddsdokumentationen som upprättats av ett konsultföretag 1996 då endast personal vistades där uppe under kort tid stod denna lokal angiven som förrådsloft. 2009 var dock detta ett utrymme dit allmänheten hade tillgång då den nyttjades som försäljningslokal. Detta föranledde ett vite om 60 000 SEK vilket aldrig behövde betalas då samtliga brister slutligen åtgärdats. Otillräckligt brandskydd på Klevs gästgiveri - 2007 I november 2007 fick Klevs gästgiveri ett föreläggande om att vidta en mängd åtgärder för att öka brandskyddet i en av sina byggnader senast i oktober 2008. Föreläggandet överklagades till Länsstyrelsen av Stiftelsen Klevs gästgiveri. Yttrande i ärendet inhämtades från Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). MSB anser att brandskyddet i byggnad II ligger klart under den nivå som krävs. MSB skriver också att även efter att förelagda åtgärder har vidtagits är nivån på brandskyddet inte tillräckligt för denna typ av verksamhet. Länsstyrelsen prövar bara överklagandet trots MSB:s yttrande men det är klart att det är oroande att vi har en generösare nivå vid bedömningen av brandskyddet än MSB, säger Joel Jacobsson. Länsstyrelsen avslår överklagandet från stiftelsen Klevs gästgiveri och flyttar fram datum för åtgärdande till den 31 december 2009. På Länsstyrelsens inrådan har SÄRF meddelat förbud mot övernattning i byggnad II på andra våning i Klevs gästgiveri. Förbudet gäller till tillsynsföreläggandena är åtgärdade.