Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete

Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete En enkätundersökning vid Folktandvården Lidköping 2003 Författare: Margaretha Friberg, leg tandhygienist Folktandvården Magasinsgatan, Lidköping Projektredovisning 2004:2 Handledare: Anna-Lena Östberg, leg tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

Förord Jag vill framföra ett stort tack till min handledare Anna-Lena Östberg och för sekreterarhjälpen från Birgitta Ahlinder på FoU-centrum Primärvården Skaraborg. Tack! Margaretha

Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 METOD... 2 RESULTAT... 3 EGNA TOBAKSVANOR... 3 TOBAKSPREVENTIVA INSATSER... 4 HINDER... 5 ÖNSKADE AKTIVITETER... 6 HUR EGNA TOBAKSVANOR PÅVERKAR... 6 FRIA KOMMENTARER I ENKÄTFORMULÄREN... 7 DISKUSSION... 7 RÖK- OCH SNUSVANOR... 7 TOBAKSPREVENTIVA INSATSER... 8 HINDER... 8 ÖNSKADE AKTIVITETER... 9 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING... 9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 9 BILAGOR 1. Frågeformulär 2. Tabeller

BAKGRUND Rökning är en av de främsta orsakerna till ohälsa. Många rökare dör i förtid. Studier om tobakens inverkan på hälsan visar att rökning ökar risken för en rad olika sjukdomar och skador, bl a sjukdomar i hjärtats kranskärl, lungcancer och KOL (1). Även andra sjukdomar som magkatarr/magsår, ryggbesvär, benskörhet, grå starr och allergier har konstaterats ha ett samband med rökning (1). Andra former av tobaksbruk, t ex snusning påverkar också hälsan negativt. Jämfört med personer som inte alls använder tobak har snusare en ökad risk för bl a kardiovaskulär morbiditet och mortalitet (1). Nikotinet ger ett starkt kemiskt beroende oavsett i vilken form man använder det (2). Rökstopp förlänger livet för både män och kvinnor. En studie visar att det kan förlänga livet med i genomsnitt 8 år (3). Munhälsan påverkas också vid tobaksanvändning (4). Personer som röker eller snusar får ofta förändringar på tänderna eller tandköttet som följd av sitt tobaksbruk. Tandläkare och tandhygienister ser ofta dessa förändringar vid patienternas regelbundna besök hos sin vårdgivare (5). T ex orsakar rökning ofta missfärgningar på tänder och tunga. Dålig andedräkt och försämrad smak- och luktförmåga är andra vanliga bieffekter av rökning (4). Parodontal sjukdom är vanligare och allvarligare hos rökare, och cancer i munhålan är oftare förekommande hos rökare än hos icke-rökare (5). Många i Sveriges befolkning röker eller snusar. År 2002 var andelen dagligrökare 16% av männen och 19% av kvinnorna i hela befolkningen (6). Debuten sker ofta i de lägre tonåren. Risken att debutera med tobaksbruk senare i livet är liten om man inte börjar röka eller snusa i tonåren (7). Det är därför ett stort problem att många ungdomar snusar och/eller röker. Enligt epidemiologiska registreringar inom tandvården rökte 11% av pojkarna och 7% av flickorna bland 14-19-åringar i Skaraborg år 2002. I Lidköping var motsvarande frekvenser 11% för pojkar och 8% för flickor (8). Tandvårdspersonalens preventiva insatser har visats ha betydelse för patienternas tobaksbruk (9). I en svensk studie var syftet att undersöka tobaksvanor hos ungdomar före och efter tobaksinformation och att ge tobaksinformation vid revisionsundersökningen. Under tre år registrerades tobaksvanor hos samtliga 12-19-åringar. Tobaksinformation gavs i olika former, exempelvis som väntrumsinformation. År 1 var det 10% som rökte och år 3 var det 7% som rökte (10). Allt färre bland tandvårdspersonal röker enligt enkätundersökningar gjorda 1991 och 1996 (11). Dessa undersökningar visade också att tobakspreventivt arbete inom tandvården försvårades av tidsbrist och otillräcklig utbildning bland tandvårdspersonalen. Tandhygienisterna var överlägsna tandläkarna både i uppgiften att ta upp tobaksanamnes och i att ge personliga råd till patienterna (11). Resultatet från en annan enkätundersökning styrker att det finns ett intresse och en positiv inställning till rökavvänjning bland svenska tandläkare. De har ganska stora kunskaper om rökning och rökrelaterade sjukdomar samt har ett nära samarbete med tandhygienister, som sannolikt har en nyckelroll vid rökavvänjning (9). Folktandvården Skaraborg har av beställarenheten i Västra Götaland ett åläggande att arbeta tobakspreventivt (12). Tandvårdspersonalen har som skyldighet att fråga patienterna om de har rökt eller snusat senaste veckan. Det finns därför ett behov av att kartlägga vilka beteenden och attityder personalen har i dessa frågor, och hur de upplever att de kan och vill arbeta med tobaksprevention. 1

SYFTE Syftet med denna studie var att kartlägga tandvårdspersonalens tobaksvanor och inställning till tobaksförebyggande arbete vid folktandvårdsklinikerna i Lidköping 2003. METOD Studien genomfördes som en enkätundersökning bland all tandvårdspersonal (15 tandläkare, 5 tandhygienister och 21 tandsköterskor) på folktandvårdsklinikerna vid Rörstrand och Margretelund i Lidköping 2003. 41 personer deltog (26-62 år) och det var inget bortfall. Information gavs på båda klinikerna i samband med arbetsplatsgruppmöten samtidigt som enkäten lämnades ut. Enkäten besvarades anonymt. En viss svårighet var att hålla enkäten helt anonym för projektledaren på grund av en risk för igenkännande av informantens handstil. Vid bearbetningen behandlades enkäten konfidentiellt. Enkäten har tidigare använts vid två svenska undersökningar år 1991 och 1996 (11). Dessa undersökte den yrkesverksamma tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete i Sverige. Några frågor om önskad utbildning lades till i den aktuella studien. Enkäten inleddes med några bakgrundsfrågor. Frågeområdena i övrigt berörde personalens rök- och snusvanor, tobaksprevention (9 frågor), upplevda hinder för tobakspreventivt arbete (9 frågor) samt önskade utbildningsinsatser (7 frågor). Tillfälle gavs att komplettera med egna synpunkter (Bilaga 1). Resultatet redovisas deskriptivt med prevalensmått. 2

RESULTAT I studien ingick tandvårdspersonal som bestod av tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare. Samtliga hade arbetat lång tid inom tandvård. Av deltagarna var 7 män och 34 kvinnor. Hälften var tandsköterskor, 5 var tandhygienister och en dryg tredjedel var tandläkare (11). En översikt av resultaten i samtliga enkätfrågor återfinns i en tabellbilaga (Bilaga 2). Egna tobaksvanor Andelen vanerökare bland personalen var 10% (4 personer), och 32% (13 personer) var före detta rökare. Femtionio procent (24 personer) hade aldrig varit vanerökare (Figur 1). Några av de som slutat med vanan var dock fortfarande feströkare, 7% (3 personer). Ingen snusade. Fem procent hade tidigare snusat men slutat med denna vana. Figur 1. Egna rökvanor. Fd vanerökare 32% Vanerökare 10% Aldrig varit vanerökare 59% 3

Tobakspreventiva insatser Tobaksdata antecknades rutinmässigt eller mestadels av 80% (4 av 5) av tandhygienisterna och 60% (9 av 15) av tandläkarna. Ett fåtal av tandvårdspersonalen arbetade aktivt med tobaksprevention (Tabell 1). Fyra av de fem tandhygienisterna, men bara två av tandläkarna (13%), gav personliga råd till patienterna. Tre av de fem tandhygienisterna och en av tandläkarna angav att de följde upp tidigare råd om vinster med att sluta röka. De som mestadels tillhandhöll antitobaksmaterial på kliniken var tandhygienisterna följt av tandläkarna och tandsköterskorna. Tandhygienisterna var också flitigast med att rekommendera nikotintuggummi, medan endast ett fåtal av tandläkarna gjorde detsamma. Tabell 1. Procentuell andel tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare som angivit att de rutinmässigt eller mestadels använde sig av angivna tobakspreventiva insatser. Insats Tandsköterska Tandhygienist Tandläkare n = 21 n = 5 n = 15 Tobaksdata antecknas i journalen 0% 80% 60% Personliga råd om vinster med att sluta med tobak 0% 80% 13% Uppföljning av tidigare tobaksrådgivning 0% 60% 7% Tillhandahåller antitobaksmaterial på kliniken 10% 20% 13% Rekommendation av nikotintuggummi 0% 60% 13% 4

Hinder Både tandläkare och tandsköterskor ansåg att tidsbrist var ett stort hinder för tobakspreventivt arbete (67% av tandläkarna och 33% av tandsköterskorna). Däremot såg inte tandhygienisterna det som något större hinder (Tabell 2). Samtliga personalkategorier upplevde avsaknad av remissinstans och brist på undervisningsmaterial som ett stort hinder. Tveksamhet angående effektiviteten av tobaksprevention sågs som ett stort hinder av tandläkare och tandsköterskor, men inte av tandhygienisterna. Hälften av tandläkarna ansåg att tobaksprevention inte är tandvårdens ansvarsområde och såg ofta brist på lönsamhet som ett problem. Tabell 2. Hinder för tobakspreventivt arbete. Procentuell andel tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare som upplever ganska stort eller stort hinder. Hinder Tandsköterska Tandhygienist Tandläkare n = 21 n = 5 n = 15 Tidsåtgång 33% 0% 67% Avsaknad av remissinstans 24% 60% 53% Tveksamhet angående effektiviteten 24% 0% 47% Ej tandvårdens ansvarsområde 0% 0% 47% Dålig lönsamhet för kliniken 29% 40% 67% Brist på undervisningsmaterial 71% 80% 67% 5

Önskade aktiviteter Önskad utbildning och material var t ex broschyrer/trycksaker, faktatidskrift och manual med strategier för tobakssamtal/avvänjning. Det fanns även ett ganska stort intresse för ett halvdagsseminarium om tobaksprevention bland all tandvårdspersonal (Tabell 3). Tabell 3. Önskat material/utbildning för att effektivisera arbetet med tobaksprevention. Procentuell andel av tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare. Material/utbildning Tandsköterska Tandhygienist Tandläkare n = 21 n = 5 n = 15 Trycksaker/broschyrer angående tobakens skadeverkningar 71% 80% 36% Manual med strategier för tobaksavvänjning 48% 80% 47% Periodisk faktatidskrift inom området tobaksprevention Halvdagsseminarium för tandvårdsteamet inom området tobaksprevention 33% 60% 13% 38% 60% 20% Hur egna tobaksvanor påverkar Egna rökvanor hade en betydelse vid arbete med tobaksprevention. Före detta rökare tog oftare upp tobaksanamnes än icke-rökare och vanerökare. Det gällde också personliga råd om rökstopp och information angående tobaksslutaraktiviteter (Tabell 4). Tabell 4. Hur personalens egna rökvanor inverkar på tobakspreventivt arbete. Siffrorna anger om de rutinmässigt eller mestadels arbetade med tobaksprevention. Insats Aldrig varit vanerökare n = 24 Vanerökare n = 4 Fd vanerökare n = 13 n % n % n % Tobaksdata antecknas i journalen 14 (61) 2 (50) 10 (77) Personliga råd om vinster med att sluta med tobak 3 (13) 0 (0) 3 (23) 6

Fria kommentarer i enkätformulären 1. Min förhoppning är att tobakspreventivt arbete kan komma in som en naturlig del i tandvårdens sätt att arbeta (tandhygienist). 2. Är det för bättre tandhälsa eller hälsa i allmänhet vi ska jobba tobaksprofylaktiskt? Det skulle kanske vara bra att få veta vad som förväntas av oss och varför vi ska göra det (tandläkare). 3. Mycket information om allt numera, frågan är vad man orkar ta in (tandhygienist). 4. Känsligt ämne för många (tandhygienist). DISKUSSION Denna undersökning visade att ett fåtal av tandvårdspersonalen använde tobak. Få av tandvårdspersonalen arbetade aktivt med tobaksprevention och tobaksdata antecknades inte alltid i journalen. Det var flest tandhygienister som gav personliga råd om tobaksstopp. Samtliga personalkategorier upplevde flera hinder för tobakspreventivt arbete. Majoriteten av personalen önskade dock utbildning inom tobaksprevention och material angående tobakens skadeverkningar. Svenska postenkäter till tandvårdspersonal angående tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete gjordes år 1991 och 1996 och ligger till grund för den föreliggande studien (11). Den aktuella studien är liten, och man bör ej dra några generella slutsatser. I studien uppnåddes en hundraprocentig svarsfrekvens genom att enkäten distribuerades i samband med arbetsplatsgruppsmöten. En liknande undersökning vid Folktandvården i Södra Bohuslän var e-mail- och webbaserad och hade en svarsfrekvens på 78% (13). Denna design skulle kanske kunna användas om man vill nå större personalgrupper. I den aktuella undersökningen kunde instruktionerna/anvisningarna i enkäten tydliggjorts något. I de avslutande frågorna med flera delsvar kunde någon enstaka missuppfattning av frågorna/svaren urskiljas. Likaså upplevde några tandsköterskor en viss svårighet att fylla i frågorna korrekt på grund av de inte hade direkt patientarbete vid behandlingsstolen. Detta framkom muntligen under enkätens ifyllande. I sin helhet bedöms dock omständigheterna ha fungerat väl vid ifyllandet av enkäterna. Rök- och snusvanor Andelen dagligrökare i den aktuella undersökningen var densamma som i tidigare studier där samma enkät besvarades av tandvårdspersonal (11). Rökvanorna var också ungefär desamma i en liknande undersökning gjord bland tandläkare i EU år 2000 (9). I den bohuslänska undersökningen år 2003 var rökarna 7%; alltså något färre rökare än i vår studie (10%) (13), men i Sverige som helhet är andelen högre (17%) (6). I den aktuella studien var det flest tandsköterskor som rökte, liksom i studierna gjorda 1991 och 1996. År 1996 var det 10% av tandhygienisterna som rökte men i vår studie var det ingen av tandhygienisterna som använde tobak. Kan det vara så att tandhygienistens yrke är så preventivt och hälsoinriktat att de som arbetar i yrket väljer att leva hälsosamt? 7

Snusanvändningen var däremot betydligt mindre i den aktuella studien än i studierna från 90-talet. En undersökning bland tandläkarstudenter på Karolinska Institutet i Stockholm gav liknande resultat som i den aktuella studien. I den undersökningen fanns fler vanesnusare och tillfällighetssnusare, vilket kan tyda på att snusning är vanligare bland yngre människor idag än tidigare (15). Tobakspreventiva insatser Personalen i folktandvården Skaraborg har sedan några år tillbaka ett åläggande att arbeta tobakspreventivt och därför ska tobaksbruk antecknas i journalen på varje patient. Trots detta tillfrågas inte patienterna alltid om tobaksvanor. Tandvårdspersonalen i den aktuella studien noterade tobaksanamnes i samma omfattning som vid de tidigare undersökningarna med liknande enkätformulär (11). I en ny studie i Södra Bohuslän framkom att tandhygienisterna där, liksom i vår studie, oftare antecknade tobaksdata i journalen jämfört med tandläkare. Det gällde även personliga råd om rökstopp (13). Egna rökvanor hade en betydelse vid arbete med tobaksprevention. Kanske är före detta rökare mer angelägna om att få patienten tobaksfri för de vet vilken lättnad det är att slippa vara tobaksberoende. Rekommendation av nikotinläkemedel som tuggummi och plåster gjordes i mindre omfattning av tandläkare och tandsköterskor i denna studie jämfört med tidigare gjorda undersökningar (11,13). Tandhygienisterna rekommenderade dock oftare än andra personalkategorier nikotinläkemedel. Tandhygienister är vana att be patienten gå till apoteket och köpa munvårdsprodukter. Det kan då kanske vara ganska enkelt och naturligt att rekommendera patienten att också köpa receptfria nikotinläkemedel. Under år 2004 har även tandhygienister fått förskrivningsrätt på nikotinläkemedel, ex plåster, tuggummi och sugtabletter. Det pågår ständigt forskning för att ta fram nya nikotinläkemedel. Exempel på sådana läkemedel är de som ingriper i hjärnans belöningssystem. Man arbetar också på att ta fram ett nikotinvaccin (19). Hinder De mest påtagliga hindren i tidigare gjorda undersökningar var brist på erfarenhet av antitobaksarbete och avsaknad av remissinstans (11). Samma svar framkommer i den aktuella studien, men här märks att dålig lönsamhet för kliniken och brist på undervisningsmaterial också upplevdes som hinder. Hindren som nämndes i resultaten bland EU s medlemsländers tandläkare var även där tidsbrist, låg ersättning och brist på undervisningsmaterial (9). Kraven på intäkter och en kostnadseffektiv verksamhet inom tandvården är idag stor, och därför finns säkert en del restriktioner i utrymmet för förebyggande arbete som tex tobaksprevention. En del betraktar kanske också tobakspreventivt arbete som enbart sjukvårdens ansvarsområde. Det allra största hindret bland tandhygienisterna var avsaknad av remissinstans. Ett samarbete med hälso- och sjukvården i denna fråga vore troligen av stort värde. Troligen skulle det underlätta om man visste vart man skulle hänvisa patienten när det blev aktuellt med rök- eller snusavvänjning. 8

Önskade aktiviteter Tandvårdspersonalen önskade mer utbildning och material för att arbeta med tobaksprevention, vilket även var fallet i studien gjord i Södra Bohuslän (13). Flera organisationer i Sverige tillhandahåller både skrivet material och olika program för tobaksavvänjning (7, 17, 18, 19). Problemet är att dessa kanske inte är kända bland tandvårdspersonalen i Skaraborg. Det kan eventuellt tolkas som att tandvårdspersonalen inte är särskilt intresserad av denna information, vilket de fria kommentarerna i vår studie antyder. Avslutande diskussion och sammanfattning Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) är tobaksrökning det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet. Enkla frågor och bestämda besked om att sluta röka samt råd om nikotinläkemedel är kostnadseffektivt när det sker som rutin. Det är därför viktigt att verksamma inom hälso- och sjukvård och tandvård, såväl personal som beslutsfattare, tar ett verkligt ansvar för rökavvänjning (16). Tobaksprevention kan givetvis se ut och bedrivas på olika sätt. En metod att nå ungdomar kan vara att samarbeta med skolan och med en samlad insats ge ungdomarna förutsättningar för att upprätthålla en god munhälsa. Tobaksfri duo i Västerbotten är ett exempel på detta (14). Där ges tobaksinformation och möjlighet till kontraktsskrivning för att vara tobaksfri under högstadietiden. Samarbete sker även med samhällsmedicin som finns med som en del i ledningsgruppen. Tandhygienister är samordnare och utbildare i detta tobakspreventiva arbete (14). Resultatet stöder hypotesen att tobaksinformation som ges av tandvårdspersonal kan påverka tobaksvanorna bland barn och ungdomar (10). På grundval av den aktuella undersökningen kan man konstatera att fortsatt arbete och rutiner inom tobaksprevention samt material och utbildning för både patienter och personal behövs. Det som behöver prioriteras är att komma förbi en del av hindren och få till stånd någon tobaksutbildning och även ha tillgång till antitobaksmaterial på kliniken. Förslag till fortsatt arbete Hjälp till ett tobaksslut för intresserad personal Debitering av tobakspreventivt arbete; inkludera som åtgärd i tandvårdstaxan Utbildning i tobakspreventivt arbete för tandvårdspersonal Ta fram och introducera antitobaksmaterial bland tandvårdspersonalen i Skaraborg Arbeta fram manual för strategier för tobaksavvänjning Skapa remissinstanser för rökavvänjning. 9

REFERENSER 1 Magnusson S, Nordgren P. Om tobak - Bakgrund och kommentarer till tobakslagen. Stockholm: CE Fritzes, 1994. 2 Bolinder G. Kunskapsöversikt om hälsoeffekter av rökfri tobak. Läkartidningen 1997;94:3725-31. 3 Gilljam H. Rökavvänjning - värdens bästa behandling. Läkartidningen 2002;99:3706. 4 Preber H, Åkerberg Ö. Tobak och munsjukdomar. EU Working group on Tobacco and oral health. Tandläkartidningen 2000;92:32-39. 5 Preber H, Bergström J Rökning och parodontit. Tandläkartidningen 1992;84;1072-76. 6 Statistisk årsbok för Sverige. Örebro: Statistiska centralbyrån, 2002. 7 SBU. Rökning och ohälsa i munnen. Stockholm: Rapport nr 157, 2002. 8 Folktandvården Skaraborg. Epidemiologisk statistik: Tobaksförekomst 14-19 år. 2000-2002. 9 Preber H, Åkerberg Ö. Svenska tandläkares kunskaper och attityder till tobak och rökavvänjning. EU Working group on Tobacco and Oral Health. Tandläkartidningen 2000;92:42-5. 10 Skjöldebrand J, Gahnberg L. Tobacco preventive measures by dental care staff. An attempt to reduce the use of tobacco adolescents. Swed Dent J 1997;21:49-54. 11 Uhrbom E, Halling A, Bjerner B. Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete. Tandläkartidningen 1997;89:47-53. 12 www.vgregion.se/folkhalsa 13 Tobaksvanor och inställning till tobakspreventivt arbete - en enkätstudie bland personalen inom Folktandvården Södra Bohuslän. 2003. 14 Tobaksprevention- barn och ungdomar Folktandvården Västerbotten 1997-2000. 15 Fuierier-Hauge S, Tingstam J. Tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete hos studenter på tandvårdsutbildningen vid Karolinska institutet 2000. Examensarbete tandläkarhögskolan KI år 2000. 16 Metoder för rökavvänjning. SBU-rapport nr 138, 2002. 17 Tobak och tänder - en handledning för tandvårdspersonal. Hur få patienter att sluta röka. SBU, Tandvård mot tobak Stockholm 2002. 18 Wickholm S. Att snusa - ett omdebatterat tobaksbruk. Rapport nr 5. Stockholm 2003. Centrum för tobaksprevention. 19 Post A, Gilljam H. Tackla tobak. Lund: Studentlitteratur, 1997. 10

Bilaga 1 FRÅGEFORMULÄR Tobaksvanor, samt attityder till och medverkan i det tobaksförebyggande arbetet bland tandvårdspersonal i Lidköping 1. Jag är: man kvinna 2. Ålder år 3. Yrkestillhörighet: Tandsköterska Tandhygienist Tandläkare 4. Rökvanor Har aldrig varit vanerökare Är vanerökare Har varit vanerökare, men slutat 5. Min nuvarande cigarettkonsumtion/dag Icke-rökare Mindre än 1 cig/dag( feströkare ) 1-10cig/dag 11-20cig/dag Mer än 20 cig/dag Annan röktobak

6. Snusvanor Har aldrig varit vanesnusare Är vanesnusare Har varit vanesnusare, men slutat 7. Min nuvarande snuskonsumtion/vecka Icke snusare Mindre än 1 dosa/vecka 1 dosa/vecka 2 dosor/vecka Mer än 2 dosor/vecka Annan rökfri tobak 8. Ringa in det alternativ angående tobaksprevention som gäller just Din yrkesroll (endast ett svar på varje påstående). Arbetar aktivt med tobaksavvänjning Tobaksdata antecknas på journalen Personliga råd om vinster med att sluta med tobak Information angående tobaksslutaraktiviteter Uppföljning av tidigare tobaksrådgivning Tillhandahåller antitobaksmaterial på kliniken Rekommenderar nikotintuggummi Rekommenderar nikotinplåster Rekommenderar nikotinspray rutinmässigt mestadels ibland sällan aldrig

9. Upplevda hinder för antitobaksarbete (endast ett svar på varje påstående). inget hinder stort hinder Brist på erfarenhet av tobaksarbete Tveksam att genera patienter Tidsåtgång Tveksamhet angående effektiviteten Motstånd från patienter Avsaknad av remissinstans Ej tandvårdens ansvarsområde Dålig lönsamhet för kliniken Brist på undervisningsmaterial 10. Önskvärt material/utbildning för att effektivisera arbetet med tobaksprevention (endast ett svar på varje påstående) av stort ointressant intresse Trycksaker/broschyrer angående tobakens skadeverkningar Manual med strategier för tobaksavvänjning Periodisk faktatidskrift inom området tobaksprevention Cirkulationsbrev (stencil) inom området tobaksprevention Halvdagsseminarium för tandvårdsteamet inom området tobaksprevention Utbildning på Oasen i Vara Utbildning till tobaksavvänjare 11. Egna synpunkter. Tack för din medverkan

Bilaga 2 Tabeller Tabell 1. Yrkestillhörighet tandsköterska tandhygienist tandläkare Total Antal Procent 21 51 5 12 15 37 41 100 Tabell 2. Rökvanor Har aldrig varit vanerökare Är vanerökare Har varit vanerökare, men slutat Antal Procent 24 59 4 10 13 32 Tabell 3. Nuvarande cigarettkonsumtion Icke -rökare Mindre än 1 cig/dag ("feströkare") 1-10 cig/dag Antal Procent 34 83 3 7 4 10 Tabell 4. Snusvanor Har aldrig varit vanesnusare Har varit vanesnusare, men slutat Antal Procent 39 95 2 5

Tabell 5. Arbete med tobaksprevention Arbetar aktivt med tobaksavvänjning Tobaksdata antecknas på journalen Personliga råd om vinster med att sluta med tobak Information angående tobaksslutaraktiviteter Uppföljning av tidigare tobaksrådgivning Tillhandahåller antitobaksmaterial på kliniken rutinmässigt mestadels ibland sällan aldrig n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) 2 (5%) 5 (12%) 15 (37%) 19 (46%) 15 (38%) 11 (28%) 8 (20%) 2 (5%) 4 (10%) 2 (5%) 4 (10%) 9 (22%) 16 (39%) 10 (24%) 1 (2%) 2 (5%) 4 (10%) 12 (29%) 22 (54%) 2 (5%) 2 (5%) 3 (7%) 12 (29%) 22 (54%) 2 (5%) 3 (7%) 5 (12%) 6 (15%) 25 (61%) Rekommenderar nikotintuggummi 2 (5%) 7 (17%) 12 (29%) 20 (49%) Rekommenderar nikotinplåster 2 (5%) 4 (10%) 12 (29%) 23 (56%) Rekommenderar nikotinspray 1 (2%) 9 (22%) 31 (76%) Tabell 6. Upplevda hinder för antitobaksarbete Brist på erfarenhet av tobaksarbete 1/inget hinder 2 3 4 5/stort hinder n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) 8 (20%) 2 (5%) 18 (44%) 8 (20%) 5 (12) Tveksam att genera patienter 13 (32%) 11 (27%) 13 (32%) 4 (10%) Tidsåtgång 8 (20%) 5 (12%) 11 (27%) 13 (32%) 4 (10%) Tveksamhet angående effektiviteten 7 (17%) 6 (15%) 16 (39%) 12 (29%) Motstånd från patienter 6 (15%) 11 (27%) 14 (34%) 10 (24%) Avsaknad av remissinstans 5 (12%) 4 (10%) 16 (39%) 6 (15%) 10 (24%) Ej tandvårdens ansvarsområde 10 (24%) 7 (17%) 16 (39%) 6 (15%) 2 (5%) Dålig lönsamhet för kliniken 8 (20%) 2 (5%) 12 (29%) 14 (34%) 5 (12%) Brist på undervisningsmaterial 5 (12%) 5 (12%) 13 (32%) 13 (32%) 5 (12%)

Tabell 7. Önskvärt material/utbildning för att effektivisera arbetet med tobaksprevention Trycksaker/broschyrer angående tobakens skadeverkningar Manual med strategier för tobaksavvänjning Periodisk faktatidskrift inom området tobaksprevention Cirkulationsbrev (stencil) inom området tobaksprevention Halvdagsseminarium för tandvårdsteamet inom området tobaksprevention 5/av stort 1/ointressant 2 3 4 intresse n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) 1 (3%) 15 (38%) 11 (28%) 13 (33%) 1 (2%) 2 (5%) 17 (41%) 12 (29%) 9 (22%) 5 (12%) 9 (22%) 15 (37%) 8 (20%) 4 (10%) 4 (10%) 13 (32%) 16 (39%) 5 (12%) 3 (7%) 6 (15%) 6 (15%) 15 (37%) 9 (22%) 5 (12%) Utbildning på Oasen i Vara 8 (20%) 7 (17%) 17 (41%) 3 (7%) 6 (15%) Utbildning till tobaksavvänjare 11 (27%) 8 (20%) 16 (39%) 1 (2%) 5 (12%)

FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, 541 30 Skövde Tfn: 0500-47 85 94, Fax: 0500-47 85 98