Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2004:67 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:16 av Saime Bilici och Susanna Brolin (v) om att landstinget skall utöka sitt arbete för att minska rökningen, i synnerhet bland de grupper där rökning är vanligast Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord Ärendet Motionärerna föreslår att landstinget tillsammans med frivilliga organisationer utökar sina insatser inom det tobakspreventiva arbetet i synnerhet inom de grupper där rökningen är mest utbredd. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen Att motverka rökning är en prioriterad uppgift för landstingets hälso- och sjukvård. Få preventiva insatser är så väl dokumenterade som rökavvänjning. Det är viktigt att särskilt satsa på målinriktad information till de grupper som av olika skäl har svårt att tillgodogöra sig ett hälsobudskap, bland annat skall det utgå ifrån kvinnors respektive mäns olika mottaglighet för ett hälsobudskap Tobakspreventivt arbete ingår i primärvårdens uppgifter. Det är av särskild vikt att stöd för rökstopp erbjuds grupper som har en hög andel dagligrökare. Unga kvinnor är en sådan grupp. Genom att vända sig till denna grupp kan även barn skyddas mot rökningens skadeverkningar. Inom vissa invandrargrupper är också rökning relativt vanligt. Det är viktigt att hela sjukvården förutom primärvården också lungkliniker, hjärtkliniker, diabeteskliniker med flera, motiverar den enskilde till rökstopp och rökavvänjning. Bilagor 1 Motion 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

2 FÖRSLAG 2004:67 2 Det är angeläget att i beställningarna understryka att tobakspreventivt arbete ingår i hälso- och sjukvårdens uppgifter. Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 28 april Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 18 maj Ärendet och dess beredning Saime Bilici och Susanna Brolin (v) har i en motion (bilaga), väckt den 3 april 2001, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda hur landstingets insatser - gärna tillsammans med frivilliga organisationer skall kunna utökas inom det tobakspreventiva arbetet, i synnerhet bland de grupper där rökningen är mest utbredd. Yttrande har inhämtats från hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 29 januari 2002, enligt förvaltningens förslag, avgett yttrande (bilaga). V-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 10 april Ärendet utgick från dagordningen vid landstingsstyrelsens sammanträde den 23 april 2002.

3 FÖRSLAG 2004:67 3 Bilagor Motionen WHO ser tobaksrökning som ett av de största hälsoproblemen i världen. Bakgrunden är att över en miljard människor röker, fyra femtedelar av dem bor i u-länderna, en tredjedel enbart i Kina. I jämförelse med andra länder har Sverige små problem orsakade av tobak och tobaksrökning. Men ändå är rökning den största enskilda orsaken till ohälsa och förtida död i vårt land. Också många som inte röker själva drabbas. Barn som utsätts för passiv rökning får t.ex. fler luftvägsinfektioner och öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte utsätts för passiv rökning. Ca procent av småbarnsastma beror på passiv rökning (Miljöhälsorapport 2001). Rökning har minskat mycket under senaste decennierna men det har främst skett i mer privilegierade grupper så rökning är en viktig orsak till ökad social ojämlikhet i hälsa. För att minska tobaksrökningen brukar man försöka förhindra att unga börjar röka. Om fem procent färre ungdomar inte börjar röka räddas på sikt 300 människoliv om året. Man brukar säga att av fyra rökande ungdomar kommer två att så småningom kunna sluta. De båda andra kommer inte att lyckas sluta och en av dem kommer att dö i förtid på grund av sitt rökande. Det är också viktigt att få rökare att sluta röka. Den f.d. rökaren får omedelbart bättre hälsa, särskilt tydlig är en snabb förbättring av ev. kärlsjukdomar. Men landstinget satsar förhållandevis lite resurser på att minska rökning, om man jämför med sjukvårdskostnaderna för rökarna. Den följande bilden, som utarbetats inom landstingets enhet Centrum för Tobaksprevention, visar denna relation. Den höga stapeln till höger visar kostnaderna för sjukvård genom rökning, de små kullarna och ringarna till vänster och i mitten visar kostnaderna för förebyggande åtgärder. 99,7 procent av alla resurser sätts alltså in när det är för sent.

4 FÖRSLAG 2004:67 4 Använda kronor Rökarens liv 99,7 % av alla resurser sätts in när det är för sent Rökslutarråd på mödravårdscentral för fostrets skull Börjar röka Enstaka lektioner om tobak i skolan Högst sporadiska råd från läkare men tobakssjukan slår till år Primär prevention Sekundär Behandling =kostnadseffektivt = kostnadseffektivt Ej effektivt För några veckor sedan visade en Temoundersökning, som gjorts på uppdrag av bl.a. Cancerfonden, att sjukvårdens stöd till dem som vill sluta röka är bristfälligt. Rökarna ropar på hjälp men sjukvården tar inte deras problem på allvar. Temostudien visade också att gifta och sammanboende med hög utbildning och goda inkomster har bäst chanser att förbli rökfria efter rökstopp. Åtta av tio av dem som verkligen lyckas sluta röka tillhör denna kategori. Cancerfondens slutsats av studien är att arbetsgivare och företagshälsovård mer aktivt än nu måste stödja anställda som vill sluta röka. Även sjukvården behöver prioritera annorlunda och ge framförallt ensamstående extra stöd och uppmuntran. För det finns effektiva sätt att få rökare att sluta. I SBU-rapporten nr 138 Metoder för rökavvänjning beskrivs flera olika metoder. Rapporten visar också att tandvården har stora möjligheter att påverka rökare att sluta röka (tandlossning hotar ofta rökare). Därför är det viktigt att alla verksamma inom primärvården och tandvården kan ta ett verkligt ansvar för rökavvänjning. Landstingets enhet Centrum för Tobaksprevention, CNT, driver bl.a. en öppen gratis telefonrådgivning för rökavvänjning, den s.k. sluta-röka-linjen. En uppföljning visar att av rökare som fick gratis rådgivning lyckades bli långsiktigt rökfria. Med den schablon som används internationellt betyder det att ett räddat levnadsår kostar knappt kronor. Troligen svenskt rekord i kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården.

5 FÖRSLAG 2004:67 5 Södra sjukvårdsstyrelsen har nyligen beslutat om ett treårigt tobakspreventivt projekt, tillsammans med CNT, för att göra en samlad insats mot den stora hälsorisk som rökning innebär. En av oss som skriver denna motion (Saime Bilici ) slutade röka vid årsskiftet. Det har varit en svår tid men det har gått genom att jag använt ett helt nytt rökavvänjningsmedel som inte innehåller nikotin. Jag vet att andra vill använda nikotinplåster eftersom en liten dos nikotin under abstinensens första tid kan tillfredsställa nikotinbehovet och öka chansen att rökaren klarar sig utan återfall under de första månaderna då risken är som störst. Men plåstren är dyra, de kostar drygt 20 kronor om dagen, de omfattas inte av högkostnadsskyddet. - Undersökningar visar att en kombination av plåster och detta nya läkemedel är bäst. Men en sådan kur är lång och kostar mycket eftersom inte heller det nya medlet omfattas av högkostnadsskyddet. Vi föreslår att landstingsfullmäktige uppdrar åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda hur landstingets insatser - gärna tillsammans med frivilliga organisationer - skall kunna utökas inom det tobakspreventiva arbetet, i synnerhet bland de grupper där rökningen är mest utbredd Stockholm den 3 april 2001 Saime Bilici Susanna Brolin

6 FÖRSLAG 2004:67 6 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt vid sitt sammanträde den 29 januari 2002 att avge följande yttrande: I det tobaksförebyggande arbetet finns tre olika delar med helt skilda förutsättningar. Det primärpreventiva som handlar om att förhindra att barn och unga börjar att röka, det sekundärpreventiva som handlar om att avvänja etablerade rökare samt tertiärprevention för att avvänja dem som redan blivit sjuka. En rad praktiskt användbara metoder, färdiga att tas i bruk, har utvecklats inom landstingets eget kunskapscentrum Centrum för Tobaksprevention (CTP). Nedan redovisas det aktuella läget när det gäller metodutveckling, behov av ytterligare forskning, utvärdering m.m. Primärpreventionen är problematisk rent vetenskapligt. Det finns inga säkra belägg för vad som fungerar. En rökfri generations metoder har visat sig fungera i ett par undersökningar, men CTP bedömer att det behövs mer underlag. På CTP löser man denna fråga genom att göra en mycket ambitiös kartläggning av bestämningsfaktorerna för framtida rökning och snusning hos barn i Stockholm. Man studerar allt från mammans rökning under graviditeten till undervisning och tobakspolicies i de olika skolorna i BROMS-undersökningen. BROMS, som betyder Barns Rökning Och Miljö i Stockholms län, är en studie som följer samma grupp av barn och unga under cirka åtta år. BROMS ska ge CTP mer kunskap för att utveckla metoder, som kan förhindra rekryteringen av rökare och snusare. CTP har även anmält intresse för ett EU-projekt som vill pröva och jämföra olika interventionsmetoder. Så snart det finns evidensbaserade metoder för effektiv primärprevention kommer dessa att spridas i Stockholms läns landsting. Avseende rökavvänjning av unga rökare saknas även här vetenskaplig grund idag. Liksom i det primärpreventiva arbetet behöver CTP pröva några olika metoder för att utreda vad som fungerar. CTP lanserade i november en sajt, Ragnarök, som är kopplad till Sluta-röka-linjen, för att göra det enkelt och mera lättillgängligt för unga människor att sluta röka. Satsningen görs i samarbete med Rinkeby Multimediacenter, en verksamhet som vuxit ur Storstadssatsningen. Metoden behöver utvärderas i ett senare skede. Den vetenskapliga grunden för rökavvänjning för äldre rökare (över 25 år) är däremot väl dokumenterad. CTP har utvecklat flera metoder som kan tillämpas inom primärvård och slutenvård. Preliminära vetenskapliga

7 FÖRSLAG 2004:67 7 utvärderingar visar att de är utomordentligt verksamma och kostnadseffektiva. CTP har drivit ett utbildningsprogram sedan 1988 och har utbildat cirka rökavvänjare i Stockholms län, varav cirka 500 finns kvar i sådana positioner att de mycket väl skulle kunna arbeta med frågan. Tobaksrökning är en allvarlig indikation på en patient som har en stor hälso- och sjukdomsrisk. Därför vore det självklart att rökning skall registreras vid alla besök. Rökning äventyrar dessutom annan behandling, som t.ex. blodtrycksbehandling. I primärvården registreras idag inte tobaksrökning i journalen rutinmässigt. CTP har utvecklat den s.k. Sluta-röka-linjen. Det är en kostnadsfri telefontjänst som fungerar utomordentligt väl. CTP har möjlighet att stödja rökare och snusare. Man följer upp alla deltagarna i ett dokumentationssystem. Man vänder sig till rökarna i via TV-reklam och annan marknadsföring. Man har även vänt sig till vården och informerat vårdpersonal om att de ska remittera patienter till Sluta-röka-linjen om de inte själva klarar av att motivera patienterna. I en färsk undersökning säger sig 50 % av distriktsläkarna känna till linjen och hälften av dessa säger sig ha skickat en patient vidare. Sluta-röka-linjen har kapacitet att ta emot många patienter och CTP har självt uppskattat att linjen svarar för ungefär hälften av all kvalificerad rökavvänjning i landet. CTP driver även ett projekt på invandrarspråk kopplat till linjen. CTP:s största samarbetspartners i Sluta-röka-linjen är Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden. Linjen finansieras huvudsakligen av externa medel. CTP har utvecklat ett dataprogram, Dr Smokefree, för att hjälpa hälso- och sjukvården att hjälpa sina patienter. Dataprogrammet fungerar mycket bra i preliminära utvärderingar. Det finns möjligheter till ett utvecklingsstöd för ett Beteendeförändringslaboratorium i dataprogrammet, där man skulle kunna förbättra kostrådgivning, alkoholrådgivning etc. CTP har även förutsättningar för att utveckla kultur- och språkanpassade lösningar för olika grupper av rökare och snusare. Tillsammans med sydvästra Stockholms sjukvårdsområde pågår ett mångkulturellt utvecklingsarbete på tolv olika invandrarspråk, varifrån erfarenheter för närvarande samlas in. Rökande patienter råkar betydligt oftare än andra ut för narkos- och postoperativa komplikationer och detta medför stora kostnader i den slutna vården. CTP har inlett ett samarbete med Södersjukhuset och Institutionen Södersjukhuset, efter dansk förebild, för att utveckla ett kliniskt centrum för prevention. Det kräver en god och fast organisation, men danska erfarenheter visar att Stockholm redan första året skulle kunna spara 5 kr per satsad

8 FÖRSLAG 2004:67 8 krona. Ett ordinärt Stockholmssjukhus skulle kunna friställa en två vårdavdelningar för andra uppgifter. Detta projekt är ännu i sin linda. Det finns således ett flertal insatser som CTP utvecklat, som idag inte utnyttjas fullt ut av landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderar därför att sjukvårdsstyrelserna i sina beställningar uppmärksammar de möjligheter som idag finns, när det gäller preventiva insatser på tobaksområdet. Tobakspreventivt arbete kan i princip anses ingå i varje läkares uppgifter, men det kan behöva understrykas ytterligare i sjukvårdsstyrelsernas beställningar av vård. Nämnden rekommenderar även att sjukvårdsstyrelserna i sitt samarbete med primärkommunerna kring folkhälsofrågor, tydligare markerar behovet av gemensamma insatser inom tobaksområdet. För att möjliggöra ytterligare insatser anser nämnden också att det är angeläget att via hälso- och psykiatriutskottet följa utvecklingen av kunskaper och forskning inom området.