Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Verksamhetsenheterna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde svarar för verkställandet av utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Till förvaltningsområdets värderingar hör bildning, välstånd, demokrati och skapande. Medborgarnas välmåga, landets ekonomiska framgång och förbättrandet av sysselsättningen förutsätter en balanserad ökning av nationens andliga kapital. År 2003 är tyngdpunktsområdena för funktionerna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde följande: Tillgången och kvaliteten på basservice ombesörjs och utvärderingen utvecklas. Utvecklingen i fråga om informationssamhället främjas genom att utbudet på nätbaserad undervisning ökas, forskningen inom branschen och lärarnas kunnande förbättras, genom att medborgarnas samhällsfärdigheter och -tjänster utvecklas samt genom att projekt som gäller innehållsproduktion genomförs. Tillgången på tjänster inom förvaltningsområdet förbättras. Sektorforskningen ökas och den strategiska planeringen av förvaltningsområdet förstärks. Den balanserade utvecklingen av områden främjas. Genom att utveckla utbildningen och forskningen samt kultursektorerna förstärks det nationella innovationssystemet. Det skapas förutsättningar för att minska antalet studerande som avbryter sina studier och för att förkorta tiden för avläggande av högskolestudier samtidigt som vuxenutbildning riktas till personer som saknar yrkesutbildning på andra stadiet. Sambandet mellan utbildning och arbetsliv intensifieras. Bevarandet av kulturarvet förbättras och den samhälleliga effektiviteten inom branschen främjas genom att tillhörande material överförs i digital form. Man deltar i genomförandet av byggnadsarvsstrategin. I syfte att förstärka medborgarsamhället förbättras förutsättningarna för samhällsaktivitet. Den etiska grunden för idrott och förutsättningarna för utövande av idrott förstärks. Barnkulturen och kunnandet i samband med den stöds. Iakttagandet av religionsfriheten främjas. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001 2003 År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 Ändring 2002 2003 År 2003 budgetprop. 1000 1000 % 01. Undervisningsministeriet 51 078 91 674 250 116 158 442 173 05. Kyrkliga ärenden 2 005 2 052 2 045-7 - 0 07. Utbildningsstyrelsen 17 687 18 136 17 327-809 - 4 08. Internationellt samarbete 15 268 15 578 15 344-234 - 2 10. Undervisning och forskning vid universitet 1 122 706 1 188 163 1 222 258 34 095 3 20. Yrkeshögskoleundervisning 296 597 329 311 327 048-2 263-1 40. Allmänbildande utbildning 1 591 452 1 715 146 1 797 061 81 915 5 60. Yrkesutbildning 459 622 511 178 550 606 39 428 8 69. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete 297 152 302 451 287 310-15 141-5 70. Studiestöd 720 704 704 300 716 826 12 526 2 88. Vetenskap 179 754 189 233 205 419 16 186 9 90. Konst och kultur 295 533 304 608 311 808 7 200 2 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 Ändring 2002 2003 År 2003 budgetprop. 1000 1000 % 98. Idrottsverksamhet 81 622 84 559 84 706 147 0 99. Ungdomsarbete 21 129 22 016 22 003-13 - 0 Sammanlagt 5 152 308 5 478 405 5 809 877 331 472 6 Det totala antalet anställda 28 780 29 040 29 500 01. Undervisningsministeriet Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklandet av utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken och det internationella samarbetet i anslutning därtill. Ministeriet främjar bildningen och skapar förutsättningar för kunnande, ett livslångt lärande, skapande samt för medborgarnas medverkan och välmåga. Undervisningsministeriets värden består av sakkunskap, ansvarsfullhet, öppenhet och samarbete samt inriktning på framtiden. Ministeriets verksamhet utvecklas så att förvaltningen skapar förutsättningar för styrning, beslutsfattande och genomförande som når hög kvalitet. År 2003 är tyngdpunktsområdena för undervisningsministeriets verksamhet följande: Verkställandet av undervisningsministeriets strategi 2010 inleds. För verksamhetsområdet utbildnings- och vetenskapspolitik görs treåriga resultatavtal upp. Resultatstyrningen av ämbetsverk och inrättningar inom verksamhetsområdet kultur och konst revideras. En utvecklingsplan för utbildning och forskning för åren 2003 2008 görs upp. Utvecklingen i fråga om informationssamhället inom kulturen främjas utgående från strategin för det kulturella informationssamhället 2003 2006. Genomförandet av kunskapsstrategin för utbildning och forskning fortsätter. De fortsatta åtgärderna i anslutning till programmet för konst- och konstnärspolitik inleds. För utvecklande av verksamheten för utvärdering av utbildningen tillsätts ett råd för utvärdering av utbildningen. Samarbetet mellan myndigheterna ökas inom bl.a. den regionala utvecklingen, när det gäller att motivera till utbildning och arbetsliv, i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet, hälsomotion, förbättrande av de ungas levnadsförhållanden samt i fråga om de ungas möjligheter till samhällelig påverkan och inom det förebyggande drogarbetet. Arbetet mot dopning främjas. Beredningen av statsbidragssystemet för religiösa samfund fortsätter. Ett verksamhetsprogram för elektronisk kommunikation inom undervisnings- och kulturförvaltningen utarbetas. Elektroniskt anhängiggörande av ansökningar om statsunderstöd vidareutvecklas som en del av Medborgarens blankettjänst, som reviderats. Vid undervisningsministeriet införs ett nytt lönesystem. Planeringen av ministeriets projekt för anskaffning av lokaler fortsätter i syfte att sammanföra verksamheter som splittrats på olika verksamhetsställen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
10. Drift och underhåll av vissa fastigheter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 1 500 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av drift, underhåll och reparation av fastigheter som undervisningsministeriet besitter, tillbyggnadsprojekt i anslutning till dessa samt av hyror. Förbindelser som hänför sig till momentets användningsändamål får år 2003 ingås så att de utgifter som dessa föranleder efter 2003 är sammanlagt högst 840 000 euro. Undervisningsministeriet berättigas att utan vederlag överlåta följande objekt i ministeriets besittning till deras nuvarande användare: de fastigheter jämte byggnader i anslutning till Utsjoki kyrka och kyrkstugor, Rnr 893:11:6 och Rnr 893:12:3, vilka är betydande såväl ur kulturhistorisk som ur byggnadsskydds- och naturskyddssynvinkel, fastigheten Juminkeko jämte byggnader i Kuhmois, Rnr 34:140:14 och Rnr 34:140:15, samt aktierna nr 602 717 vid As Oy Mikonkatu 20, Helsingfors, vilka används av Suomen Kansallisteatteris Oma Pohja-scen. Undervisningsministeriet bemyndigas att besluta om närmare överlåtelsevillkor. Anslaget får också användas till avlönande av personal motsvarande ett årsverke för tidsbundna uppgifter. Momentets rubrik har ändrats. Det gängse värdet av de fastigheter som överlåts är sammanlagt ca 770 000 euro och aktiernas gängse värde ca 260 000 euro. Avsikten är att överlåta egendom på sådana villkor som tryggar naturvården och allmännyttiga ändamål. Överlåtelsen av egendom hänför sig till omorganiseringen av statens fastighetsförvaltning. Avlönandet av personal hänför sig till planeringen av undervisningsministeriets lokalprojekt. 2003 budget 1 500 000 2002 budget 1 290 000 2001 bokslut 1 580 967 19. Mervärdesskatteutgifter inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 149 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt mervärdesskattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. Anslaget är en överföring från moment 28.81.(23). 2003 budget 149 000 000 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 19 413 000 euro. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 19 593 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 120 000 Övriga omkostnader 19 473 000 Bruttoinkomster 180 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 140 000 offentligrättsliga prestationer 110 000 övriga prestationer 30 000 Övriga inkomster 40 000 Nettoutgifter 19 413 000 2003 budget 19 413 000 2002 budget 19 413 000 2001 bokslut 18 663 982 22. Utvecklingsverksamhet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 5 595 000 euro. Anslaget får användas till betalning av omkostnader och understöd som förorsakas av utvecklings-, försöks-, planerings-, forsknings- och informationsverksamhet inom undervisningsministeriets förvaltningsområde, utvärdering av utbildningen, av det internationella samarbetet i anslutning till dessa samt av de olika förvaltningsområdenas gemensamma projekt. Anslaget får också användas till stöd för produktion av digitalt undervisningsmaterial samt till digitalisering av kulturarvet och till andra ändamål som tjänar innehållsproduktion. Anslaget får även användas till betalning av andra EUgodkända forsknings-, utbildnings- och kulturprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får också användas till avlönande av personal motsvarande högst 13 årsverken för tidsbundna uppgifter. Avsikten är att anslaget skall användas som följer: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Projekt inom verksamhetsområdet för kultur-, idrotts- och ungdomsväsendet 2 160 000 Utvärdering av utbildningen 500 000 Övriga projekt 2 935 000 Sammanlagt 5 595 000 Avsikten är att av anslaget använda 2 520 000 euro för ändamål som tjänar innehållsproduktion med stöd av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 gällande användningen av inkomsterna av försäljning av statens egendom åren 2000 2003. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tilllägg beaktats 500 000 euro som överföring av löne- och andra konsumtionsutgifter från moment 29.07.21 till sekretariatet för rådet för utvärdering av utbildningen fr.o.m. 1.3.2003. I anslutning till budgetpropositionen avlåter regeringen en proposition till riksdagen om ändring av vissa lagar om utbildning och lagen om utbildningsstyrelsen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 1 000 000 euro för statens och kommunernas samarbetsförsök för att öka ungdomarnas delaktighet. 2003 budget 5 595 000 2002 budget 4 645 000 2001 bokslut 4 245 231 26. Vissa kopierings- och dispositionsrättsersättningar (fast anslag) Under momentet beviljas 6 222 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för kopierings- och andra dispositionsrättsersättningar enligt upphovsrättslagen (404/1961) samt till betalning av utgifter för informations- och forskningsverksamhet som gäller kopiering, upptagning och dispositionsrättigheter. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 1 342 000 euro på grund av att kopieringsmängderna har ökat och för att rätta till eftersläpningen i fråga om ersättningsnivån. 2003 budget 6 222 000 2002 budget 4 880 000 2002 tilläggsb. 418 000 2001 bokslut 4 036 510 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 503 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd enligt lagen om statsbidrag till Svenska Finlands folkting (902/1985) och andra understöd som specificeras i dispositionsplanen. Dispositionsplan: Statsbidrag för Svenska Finlands folktings verksamhet, varav 80 000 euro för utbildningsdelegationen samt övriga omkostnader och byråutgifter 345 000 Paasikivi-Samfundet 13 000 Skötseln av vissa av den förflyttade befolkningens hjältegravar 15 000 Vårdande av de stupades minne samt iståndsättning av begravningsplatser i det avträdda området 130 000 Sammanlagt 503 000 2003 budget 503 000 2002 budget 503 000 2001 bokslut 504 556 62. Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 67 883 000 euro. År 2003 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 67 151 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för år 2002 är oanvänd, får beslut fattas om bevillning av den oanvända delen år 2003. Anslaget får användas för betalning av statlig medfinansiering av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban samt pilotprojekt vilka finansieras ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 användas för avlönande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. Anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Av anslaget beräknas 18 153 000 euro användas för statlig medfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och 49 730 000 euro för statlig medfinansiering av Europeiska socialfondens projekt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro): Bevillningsfullmaktsår 2003 2004 2005 Sammanlagt Förbindelser åren 2001 2002 50,141 19,507-69,648 Förbindelser år 2003 17,742 29,257 20,152 67,151 Sammanlagt 67,883 48,764 20,152 136,799 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (milj. euro): Mål 1 Mål 2 Mål 3 Interreg Urban Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 7,301 9,084-2,691 0,144 19,220 Europeiska socialfonden 13,634 7,344 26,953 - - 47,931 Sammanlagt 20,935 16,428 26,953 2,691 0,144 67,151 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (milj. euro): Budgeterad Budgeterat fullmakt Bevillnings- anslag åren 2000 2002 fullmakt åren 2000 2002 Anslag Program budget+ tilläggsb. år 2003 budget+ tilläggsb. år 2003 Europeiska regionala utvecklingsfonden Mål 1 19,076 7,301 14,727 7,227 Mål 2 21,021 9,084 17,185 8,341 Interreg 7,144 2,691 3,149 2,431 Urban 0,320 0,144 0,096 0,154 Sammanlagt 47,562 19,220 35,157 18,153 Europeiska socialfonden Mål 1 39,863 13,634 30,428 13,400 Mål 2 21,187 7,344 14,710 7,176 Mål 3 76,907 26,953 51,966 26,372 Equal 6,598-0,538 2,782 Sammanlagt 144,554 47,931 97,642 49,730 ERUF+ESF sammanlagt 192,116 67,151 132,799 67,883 2003 budget 67 883 000 2002 budget 60 943 000 2002 tilläggsb. 18 420 000 2001 bokslut 22 046 601 05. Kyrkliga ärenden Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Med anslagen under kapitlet finansieras bl.a. utgifter för ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och sådana utgifter för de tre ortodoxa stiftens regionala förvaltning som föranleds av löner, hyror och resor samt understöden till vissa av ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar samt till Finlands Sjömanskyrka. 21. Ortodoxa kyrkostyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 Dispositionsplan: år) Under momentet beviljas 1 658 000 euro. 2003 budget 1 658 000 2002 budget 1 665 000 2002 tilläggsb. 2001 bokslut 1 618 472 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 387 000 euro. Anslaget får användas till de specificerade understöd som anges i dispositionsplanen. Av understödet till Finlands Sjömanskyrka får högst 152 000 euro användas till byggnadsunderstöd och understöd för skötsel av byggnadslån till sjömanskyrkorna i Antwerpen och Hamburg, förutsatt att evangelisk-lutherska kyrkans centralfond betalar motsvarande andelar. 07. Utbildningsstyrelsen Vissa understöd till ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar 152 000 Understöd till Finlands Sjömanskyrka 235 000 Sammanlagt 387 000 Avsikten är att understöden till ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar skall användas till bl.a. stödjande av verksamheten vid Finlands ortodoxa kyrkomuseum, Lapplands ortodoxa församling och Valamo konserveringsinrättning. 2003 budget 387 000 2002 budget 387 000 2001 bokslut 386 832 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultatmål för Utbildningsstyrelsen för 2003: Utbildningsstyrelsen driver den nationella utbildningspolitiken genom att bereda grunderna för läroplanerna och examina för utbildningen inom sitt verksamhetsområde, genom att genomföra utvecklingsprogram för undervisningen i anslutning därtill samt genom att sprida innovation. Ämbetsverket producerar kunskap om utbildningsläget och behoven inom utbildningen samt om arbetslivet. Utbildningsstyrelsen sköter de myndighetsuppgifter som ankommer på den samt producerar tjänster för aktörerna inom utbildningssektorn. Utbildningsstyrelsen skall i all sin verksamhet: stödja förverkligandet av jämlikhet i utbildningen och ordnandet av internationellt erkända högklassiga och enhetliga utbildningstjänster för barn, unga och vuxna, sträva efter att förebygga och minska utslagning, stödja invandrares integration, utbildning och placering i arbetslivet, stödja utnyttjandet av teknologin i inlärning och utbildning, sträva efter att arbetsmarknaden i tillräcklig utsträckning har tillgång till yrkesmässigt kompetenta arbetstagare, stödja internationaliseringen av undervisningssektorn enligt de mål som fastställts inom Europeiska unionen och även nationellt, samt producera information som behövs inom beslutsfattandet, uppföljningen och utvärderingen av och informationen om utbildningen för nationellt och internationellt bruk. Grunderna för läroplanerna för klasserna 1 9 i den grundläggande utbildningen och grunderna för gymnasiets läroplaner blir färdiga för att överlämnas till utbildningsanordnarna och skolorna. Den nya läroplanen för gymnasiet tas i bruk 2004 och den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen i sin helhet senast 2006. Åtgärder vidtas även framöver för att främja övergången från den grundläggande utbildningen till utbildning på andra stadiet och från yrkesutbildningen till arbetslivet samtidigt som avbrytandet av utbildningen minskas. Utvecklandet av yrkesprov i anslutning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
till yrkesinriktade grundexamina och stödjandet av arrangemang för inlärning i arbetet fortsätter. Grunderna för fristående examina för vuxna ses över och revideras med målet att utvidga användningen av examina inom alla sektorer i arbetslivet. Grunderna för språkexamina inom statsförvaltningen bereds så att de kan tas i bruk vid ingången av 2004 när den nya språklagstiftningen träder i kraft. Det nationella system för utvärdering av inlärningsresultaten som grundar sig på systemet med fristående prov inom den grundläggande yrkesutbildningen samt kvalitetsledningen inom yrkesutbildningen utvecklas. Baskunskapssystemen inom utbildningen utvecklas så att de tjänar den utbildningspolitiska uppföljningen och beslutsfattandet samt utvärderingen av utbildningen, beskrivningar av utbildningsläget och framställandet av indikatorer i utbildningen. Metoder att förutse utbildningen utvecklas och kunskap om detta produceras. De uppgifter som hänför sig till EU:s utbildnings- och samarbetsprogram och till informationsnät fullgörs och de utbildningsprojekt som finansieras ur Europeiska socialfonden administreras. De uppgifter som hänför sig till nationellt och internationellt erkännande av examina fullgörs. Man deltar i verkställandet av programmen för samarbete med Ryssland och närområdessamarbete. Kunnandet hos personalen inom undervisningsväsendet stöds genom finansiering av långvarig fortbildning omfattande flera studieveckor. Skolbiblioteksverksamheten utvecklas. För att resultatmålen för utbildningsstyrelsen skall nås används även anslagen under moment 29.20.25, 29.40.25, 29.60.25 och 29.69.25. Tabell med jämförelsetal för den avgiftsbelagda verksamheten: 2001 2002 2003 uppskattning utfall prognos Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 6 936 5 393 6 251 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 4 373 4 266 4 858 Driftsåterstod (t ) 2 563 1 127 1 393 % av intäkterna 37,0 20,9 22,3 Andel av gemensamma kostnader (t ) 683 706 833 Överskott (t ) 1 880 421 560 % av intäkterna 27,1 7,8 9,0 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 17 327 000 euro. Anslaget får även användas till utveckling av läromedel och till produktion av svenskspråkiga och andra läromedel med liten spridning. Av anslaget får 253 000 euro användas till understöd till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska språket. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 23 778 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 4 858 000 Övriga omkostnader 18 920 000 Bruttoinkomster 6 451 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 6 251 000 Övriga inkomster 200 000 Nettoutgifter 17 327 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 500 000 euro som överföring till moment 29.01.22. 2003 budget 17 327 000 2002 budget 18 136 000 2001 bokslut 17 686 979 08. Internationellt samarbete Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
22. Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 752 000 euro. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 762 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 10 000 Övriga omkostnader 752 000 Bruttoinkomster 10 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 10 000 Nettoutgifter 752 000 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultat- och servicemål för Institutet för Ryssland och Östeuropa för 2003: Institutet skall bistå myndigheterna, olika inrättningar, forskare och andra intressegrupper i frågor som gäller institutets verksamhetsområde och producera information till stöd för beslutsfattande och forskning. Institutet deltar i det praktiska genomförandet av samarbetsavtal och samarbetsprogram mellan Finland och Ryssland inom kultur-, undervisnings-, forsknings- och arkivområdet. Det främsta geografiska området för institutets forskning är de östslaviska områdena (Ryssland, Vitryssland och Ukraina) och Baltikum. Också de andra delarna av det forna Sovjetunionen samt det ryska kulturarvet i Finland samt stödjandet av språket och kulturen för dem som flyttat till Finland från Ryssland och Östeuropa hör till institutets verksamhetsområde. Institutet är informationscenter för organisationen International Council for Central and East European Studies (ICCEES). 2003 budget 752 000 2002 budget 751 000 2001 bokslut 731 617 25. Internationellt kulturellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 7 130 000 euro. Anslaget får användas till utgifter som föranleds av deltagande i internationella organisationers verksamhet och i nordiskt kultursamarbete samt av genomförande av kulturavtal och utbytesprogram. Av anslaget får understöd och stipendier som är avsedda för löne- och programutgifter för kultur- och bildningsverksamhet som riktar sig till utlandet beviljas sådana personer och samfund som främjar undervisnings-, vetenskaps- och kulturutbytet samt gör finsk kultur känd utomlands. Anslaget får dessutom användas till avlöning av ett antal visstidsanställda motsvarande högst tre årsverken. Avsikten är att anslaget skall användas som följer: Multilateralt samarbete 876 000 Bilateralt samarbete 2 926 000 Utgifter på grund av den europeiska integrationen 600 000 Främjande av utlandsfinnarnas kulturella förhållanden 1 455 000 Nordiskt samarbete 920 000 Frändefolksprogrammet 353 000 Sammanlagt 7 130 000 2003 budget 7 130 000 2002 budget 7 369 000 2001 bokslut 7 324 416 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 5 017 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som förorsakas av ändamål som specificerats i dispositionsplanen. Dispositionsplan: Kulturinstitutens verksamhet 2 959 000 Understöd till publikationer avsedda för internationell spridning 253 000 Understöd till vissa utlandsföreningars verksamhet som utför kultur- och utbildningssamarbete 1 805 000 Sammanlagt 5 017 000 Vid dimensioneringen av anslaget har med hänvisning till motiveringen till tilläggsbudgeten för 2002 såsom tillägg beaktats 55 000 euro som en engångsutgift på grund av ett understöd av engångsnatur till Samfundet Finland-Rysslands hyresutgifter. 2003 budget 5 017 000 2002 budget 4 962 000 2002 tilläggsb. 43 000 2001 bokslut 4 961 544 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
66. Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 445 000 euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom Unesco samt andra organisationer för mellanstatligt multilateralt kulturellt samarbete. Avsikten är att anslaget skall användas som följer: Medlemsavgift till Unesco 1 865 000 Finlands finansiella bidrag till ungdomsstiftelsen för Europa 29 000 Finlands finansiella bidrag i fråga om delöverenskommelsen för Europarådets ungdomskort 6 000 Finlands finansiella bidrag till unionen WIPO/ Bern 83 000 Finlands finansiella bidrag till 20 000 ICCROM En utgift föranledd av ett avtal om skyddande av världens kultur- och naturarv 22 000 Medlemsavgift till OECD/CERI 19 000 Finlands finansiella bidrag till Europarådets EURIMAGES-fond 263 000 Finlands finansiella bidrag till kostnaderna för det audiovisuella Eureka 17 000 Finlands finansiella bidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet 20 000 Finlands finansiella bidrag till Europeiska centret för moderna språk 36 000 Finlands finansiella bidrag till WADA 65 000 Sammanlagt 2 445 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 65 000 euro för Finlands finansiella bidrag till WADA (World Anti-Doping Agency). 2003 budget 2 445 000 2002 budget 2 496 000 2001 bokslut 2 250 178 10. Undervisning och forskning vid universitet Utvecklingen av universiteten, de tekniska högskolorna, handelshögskolorna och konsthögskolorna (nedan universiteten) baserar sig på lagen om utveckling av högskoleväsendet (1052/1986) och den plan för utveckling av utbildningen och den forskning som bedrivs vid universiteten för åren 1999 2004 som statsrådet fastställt (SRb 29.12.1999). Enligt lagen om utveckling av högskoleväsendet skall det anslag som anvisas under universitetens omkostnadsmoment årligen höjas med ett belopp som minst motsvarar den ökning av avlöningsutgifterna som föranleds av statens avtalsuppgörelser på centralnivå om lönerna. Dessutom bestäms att anslaget år 2003 höjs med minst 30 miljoner euro och år 2004 med minst 20 miljoner euro. Bestämmelsen gäller åren 2002 2005. Vid budgeteringen i fråga om universiteten betonas att universitetens basuppgifter fullgörs samtidigt som skötseln av utbildnings-, forsknings- och kulturpolitiskt betydande riksomfattande uppgifter samt belöning för kvalitet i verksamheten och inverkan av den möjliggörs. När det gäller grunderna för hur universitetsväsendets omkostnader bestäms har man helt övergått till ett kalkylmässigt förfarande. År 2003 beslutar man utgående från de förslag som framställts i anslutning till projektet för utvärdering av universitetens resultatstyrning och finansieringsmodell om de utvecklingsåtgärder som behövs för resultatavtalsperioden 2004 2006. Åtgärderna för utveckling av utbildningen och forskningen inriktas på de områden som anges i utvecklingsplanen, dvs. bl.a. informationsindustrin, lärarutbildning, bioteknik, kompetens i företagsverksamhet, det virtuella universitetet och forskarutbildning. Undervisningsministeriet har uppställt följande mål för universiteten för 2003: Målet för universitetens verksamhet är hög kvalitet på forskningen, undervisningen och den konstnärliga verksamheten samt större inverkan i samhället och växelverkan mellan kultur-, arbets- och näringslivet. Universiteten främjar profileringen inom högskolenätet genom att effektivera samarbetet och arbetsfördelningen. Universiteten förbättrar villkoren för forskning och undervisning samt stärker sina insatsområden genom fortsatt strukturell utveckling. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Universiteten dimensionerar sitt maximala utbildningsutbud för 18 000 19 000 nya studerande. Universiteten främjar vuxenstudier och tar via öppna universitetet in 1 000 nya studerande för examensstudier. Flexibiliteten i samband med biämnesstudier stärks vid alla universitet och inom alla utbildningsområden. Universiteten främjar sysselsättningen av utexaminerade. Det beräknas att det vid universiteten under 2001 2003 avläggs i medeltal 12 700 högre högskoleexamina och 1 300 doktorsexamina. Universiteten utvecklar studierna inom alla områden så att utexamineringen blir effektivare och studietiderna kortare. Målet är att 5 400 av studerandena avlägger en del av sin examen utomlands. Enligt en uppskattning bedrivs studier vid det öppna universitet av i genomsnitt 20 000 heltidsstuderande. Universitetens mål stöds genom finansiering utifrån. Den företagsekonomiska avgiftsbelagda servicen vid universiteten är lönsam i sin helhet. Universiteten beräknas använda EU-stöd för jordbruksproduktion till ett värde av 336 000 euro. Universitetens examensmål i genomsnitt för åren 2001 2003: Högre högskoleexamina Doktorsexamina utfall mål utfall mål 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Helsingfors universitet 2 307 2 380 362 364 Jyväskylä universitet 1 122 1 110 109 112 Uleåborgs universitet 1 126 1 330 111 153 Joensuu universitet 602 700 58 59 Kuopio universitet 367 385 60 68 Åbo universitet 1 058 1 140 113 125 Tammerfors universitet 983 980 95 94 Åbo Akademi 410 540 48 55 Vasa universitet 299 355 11 16 Lapplands universitet 328 345 12 11 Tekniska högskolan 853 1 130 107 117 Tammerfors tekniska högskola 674 760 48 53 Villmanstrands tekniska högskola 363 395 16 23 Helsingfors handelshögskola 320 380 16 17 Svenska handelshögskolan 238 215 14 9 Åbo handelshögskola 201 220 8 10 Sibelius-Akademin 111 125 6 6 Teaterhögskolan 44 45 4 2 Konstindustriella högskolan 128 140 6 5 Bildkonstakademin 47 25 1 1 Sammanlagt 11 581 12 700 1 205 1 300 Universitetens rätt att utan vederlag överlåta lokaler till studentbespisningar samt till organisationer för studieområden och hobbyorganisationer bibehålls trots att Senatfastigheter tar ut hyra av universiteten för dessa lokaler. 21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 122 705 000 euro. Anslaget får också användas till betalning av stipendier som beviljas lärare, forskare och studerande vid universiteten för främjande av forskning och utbildning, till betalning av utgifter som föranleds av ordnande av praktik för studerande i anslutning till studierna samt till betalning av utgifter som i anslutning till universitetens verksamhet föranleds av medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer. Under 2003 får sådana hyresavtal ingås som utökar universitetens lokaler och som föranleder utgifter först efter 2003 så att ökningen av nettoutgifterna är högst 4 700 000 euro på årsnivå. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen baserar sig på undervisningsministeriets förordning om avgifter för universitets prestationer (1317/2001) samt på undervisningsministeriets beslut om avgifter för biblioteks- och informationstjänster (82/1993) och om avgifter vid öppen högskoleundervisning i högskolor (83/1993). Avsikten är att anslaget skall fördelas som följer: Helsingfors universitet, varav 2 317 000 euro till Svenska social- och kommunalhögskolan och 11 269 000 euro som riksomfattande andel för nationalbiblioteket 265 677 000 Jyväskylä universitet 87 423 000 Uleåborgs universitet 117 735 000 Joensuu universitet 51 532 000 Kuopio universitet 47 945 000 Åbo universitet 100 340 000 Tammerfors universitet 77 110 000 Åbo Akademi 43 704 000 Vasa universitet 17 940 000 Lapplands universitet 23 163 000 Tekniska högskolan 103 358 000 Tammerfors tekniska högskola 54 492 000 Villmanstrands tekniska högskola 28 249 000 Helsingfors handelshögskola 22 845 000 Svenska handelshögskolan 10 746 000 Åbo handelshögskola 12 205 000 Sibelius-Akademin 20 941 000 Teaterhögskolan 9 430 000 Konstindustriella högskolan 23 494 000 Bildkonstakademin 4 376 000 Sammanlagt 1 122 705 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 30 000 000 euro på grundval av lagen om utveckling av högskoleväsendet och 36 000 euro i överföring av löneutgifterna för ett årsverke från moment 31.24.21. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 1 636 725 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 198 850 000 Gemensamma projekt 288 790 000 Övriga omkostnader 1 149 085 000 Bruttoinkomster 514 020 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 226 460 000 företagsekonomiskt prissatta prestationer 209 600 000 offentligrättsliga prestationer 16 860 000 Övriga inkomster 287 560 000 gemensamma projekt 272 400 000 donationer 14 400 000 sponsorinkomster 600 000 övriga inkomster 160 000 Nettoutgifter 1 122 705 000 Tabell med jämförelsetal för den företagsekonomiska avgiftsbelagda verksamheten: 2001 2002 2003 uppskattning utfall prognos Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 201 560 207 880 209 600 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 165 400 158 433 159 850 Driftsåterstod (t ) 36 160 49 447 49 750 % av intäkterna 17,9 23,8 23,7 Andel av gemensamma kostnader (t ) 27 650 41 828 41 740 Överskott (t ) 8 510 7 619 8 010 % av intäkterna 4,2 3,7 3,8 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Intäkterna i % av kostnaderna 104,4 103,8 104,0 Volymförändring, % 7,8 3,1 0,8 2003 budget 1 122 705 000 2002 budget 1 090 137 000 2002 tilläggsb. 65 000 2001 bokslut 1 026 519 702 22. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 24 473 000 euro. Dispositionsplan: Anslaget får användas till betalning av utgifter för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller universiteten, därtill anslutet internationellt samarbete samt sysselsättningsfrämjande verksamhet, behörighetsutbildning som hänför sig till revideringen i fråga om förskoleundervisningen och för fortbildning av lärarutbildarna. 1. Forsknings-, utvecklings- och publikationsverksamhet 9 276 000 2. Universitetens gemensamma ADBverksamhet och datakommunikationer 8 497 000 3. Ersättning till Helsingfors universitets fonder 504 000 4. Regional utveckling av universiteten 3 196 000 5. Utveckling av universitetens vuxenutbildning 3 000 000 Sammanlagt 24 473 000 Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd för förlagsverksamhet i fråga om läromedel för universitetsbruk samt utgifter och understöd för tryggande av undervisningens och forskningens verksamhetsbetingelser. Av anslaget kan till Helsingfors universitets fonder betalas 504 000 euro i ersättning för annullering av ensamrätten att publicera almanackor och kalendrar på finska och svenska på grund av lag (1195/1994). Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande 209 årsverken i uppgifter för viss tid. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 3 000 000 euro som överföring från moment 29.69.31. 2003 budget 24 473 000 2002 budget 22 843 000 2001 bokslut 22 485 380 23. Omkostnader för centret för internationellt personutbyte (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 7 650 000 euro. Av anslaget används 2 802 000 euro till betalning av stipendier och understöd som beviljas för student-, praktikant-, ungdoms- och expertutbyte, 1 638 000 euro till betalning av löner till finländska utlandslektorer och gästprofessorer som tjänstgör vid utländska universitet samt till andra tjänstemän inom undervisningsförvaltningen som arbetar utomlands, sammanlagt högst 47 personer, i tilllämpliga delar i enlighet med reglementet för universitetslektorer i finska språket och kulturen som arbetar utomlands, och till undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands. Av anslaget får högst 144 000 euro användas till understöd för avgiftsbelagd service. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 8 870 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 514 000 Övriga omkostnader 3 066 000 Gemensamma projekt 850 000 Stipendier och understöd 2 802 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
Undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands 1 638 000 Bruttoinkomster 1 220 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 370 000 Övriga inkomster, gemensamma projekt 850 000 Nettoutgifter 7 650 000 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultat- och servicemål för centret för internationellt personutbyte för 2003: Centret för internationellt personutbyte (CIMO) har som mål att främja den internationella växelverkan inom utbildningen och arbetslivet samt inom kultur- och ungdomsverksamheten. CIMO samordnar och genomför stipendie- och personutbytesprogram och ansvarar för den nationella verkställigheten av flera av Europeiska unionens utbildnings-, kultur-, och ungdomsprogram. CIMO arrangerar och utvecklar rådgivnings- och informationsservicen samt utbildningen i anslutning till sitt verksamhetsområde och marknadsför den utbildning som ges i Finland för utlänningar. Delegationen för studier i finska språket och kulturen vid utländska universitet stöder undervisningen i finska språket och finsk kultur vid utländska universitet samt arrangerar i Finland kurser i finska språket för utländska universitetsstuderande. CIMO stöder de finländska läroanstalterna vid tillvaratagandet av nya möjligheter i samband med att EU:s utbildnings- och ungdomsprogram öppnar sig mot vissa länder i Central- och Östeuropa. Kontakterna med företagsverksamheten utvecklas genom personutbyte och i synnerhet fördjupas den internationella praktikens relationer till läroanstalterna. Utvecklingen av yrkeshögskolornas internationella verksamhet stöds. Utnyttjandet av ny datateknik utvecklas alltjämt inom informationen, rådgivningen och utbildningen. Deltagandet i genomförandet av EU:s ungdomsprogram är fullskaligt. Särskild uppmärksamhet fästs vid utveckling av samarbetet med CIMO:s nya intressegrupper, bl.a. aktörer inom allmänbildande utbildning och vuxenutbildningsorganisationer samt inom kultur. 2003 budget 7 650 000 2002 budget 7 703 000 2001 bokslut 7 441 979 24. Övningsskolornas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 67 262 000 euro. Anslaget får också användas till betalning av utgifter för elevunderstöd samt utgifter som föranleds av att personalen och undervisningspraktikanterna erbjuds skolbespisning mot avgift. Undervisningsministeriet har uppställt följande resultatmål för övningsskolorna som en del av universitetsväsendet: Målet för övningsskolorna är en hög nivå på verksamheten som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetet. Övningsskolorna sörjer för kvaliteten på undervisningsarbetet samt utvecklar läroplansarbetet, auskulteringen och användningen av undervisningsteknologi. Övningsskolorna deltar i utvecklandet av fortbildningen och genomför för sin del Kunskapsstrategin för utbildning och forskning. Antalet elever i övningsskolorna uppgår 2003 i genomsnitt till 8 250 elever, varav 6 000 är elever på grundskolestadiet och 2 250 studerande i gymnasier. I övningsskolorna ordnas auskultering för ca 3 400 lärarstuderande. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 67 747 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 185 000 Gemensamma projekt 213 000 Övriga omkostnader 67 349 000 Bruttoinkomster 485 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 246 000 Inkomster av gemensamma projekt 213 000 Övriga inkomster 26 000 Nettoutgifter 67 262 000 Kommunernas andel av kostnaderna för undervisning i övningsskolorna, 15 069 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.40.30. 2003 budget 67 262 000 2002 budget 67 144 000 2001 bokslut 65 417 703 88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 168 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Anslaget får användas till aktieförvärv i Joensuun Tiedepuisto Oy som tecknas för staten av Joensuu universitet. Joensuu universitet förvaltar de aktier i aktiebolaget som hör till staten. Anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Avsikten är att med stöd av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 om användningen av de inkomster som fås från försäljningen av statens egendom under 2000 2003 till förvärv av aktierna använda den finansiering som anvisats för den regionala utvecklingen av universiteten. 2003 budget 168 000 2002 budget 336 000 2001 bokslut 840 940 20. Yrkeshögskoleundervisning Utvecklingen av yrkeshögskolorna baserar sig på de riktlinjer och mål som uppställts i den plan för utveckling av utbildningen och av forskningen för åren 1999 2004 som statsrådet godkände den 29 december 1999. Yrkeshögskolorna stärker sina kontakter med arbetslivet och utvecklar aktivt sin roll som ett led i den regionala och vid behov riksomfattande utvecklingsstrategin med målet att utveckla näringslivet och det övriga arbetslivet samt förbättra befolkningens välbefinnande och sysselsättningen. Utbildningen inriktas på tillväxtbranscher som förstärker det nationella innovationssystemet och den ekonomiska, industriella och kulturella grunden för vår internationella konkurrenskraft. Antalet årsstuderande vid yrkeshögskolorna beräknas år 2003 i genomsnitt vara 100 950, varav 81 750 i utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för unga, 15 200 i utbildning som leder till examen för vuxna, 350 i utbildning som leder till påbyggnadsexamen och 3 650 avlägger yrkesinriktade specialiseringsstudier. Antalet nybörjarplatser i utbildning som leder till examen för unga uppgår 2003 till 24 500 och i den yrkesinriktade lärarutbildningen till 1 445. Av yrkeshögskolorna upprätthålls 7 av kommuner, 11 av samkommuner och 11 av privata utbildningsanordnare. Undervisningsministeriet och yrkeshögskolorna satsar i synnerhet på stödprogrammet för yrkeshögskolorna (personalutveckling, internationalisering, biblioteks- och informationstjänster, utveckling av datatekniken och datanäten samt karriär- och rekryteringstjänster) samt på forsknings- och utvecklingsarbetet och den virtuella yrkeshögskolan. Inom personalutvecklingen är ett mål att år 2003 deltar ca 1 150 yrkeshögskolelärare i magister-, licentiat- eller doktorsutbildning. Inom internationaliseringen är ett långsiktigt mål att en tredjedel av dem som har avlagt yrkeshögskoleexamen har studerat eller praktiserat utomlands under minst en tre månader lång period. Målet för 2003 är 6 500 studerande. Utbytet är på lång sikt inriktat på ömsesidighet. Målet för 2003 är att 3 300 utländska studerande studerar vid yrkeshögskolor. Inom lärarutbytet är ett långsiktigt mål att 20 % av lärarna arbetar utomlands minst en månad. Målet för 2003 är ett ömsesidigt utbyte av 600 lärare. Ett långsiktigt mål inom utvecklingen av biblioteks- och informationstjänster är att yrkeshögskolorna använder minst 5 % av sina driftskostnader till dessa tjänster. Inom yrkeshögskolans utbildning för unga är syftet att förbättra möjligheterna att via yrkesutbildning avancera till yrkeshögskolestudier och därmed stegvis öka andelen unga sökande till 35 % av de nya studerande som antas. Den öppna yrkeshögskoleundervisningen befästs. Målet för antalet studerande 2003 är 10 400 studerande. Antalet studerande vid yrkeshögskolor åren 2001 2003 Antal yrkeshögskolor Antal studerande Förändring i antalet stud. 2003 2001 2002 2003 2002/2003 Kommunala yrkeshögskolor 18 67 720 69 360 68 750-610 Privata yrkeshögskolor 11 32 050 32 640 32 200-440 Alla yrkeshögskolor sammanlagt 1), 29 99 770 102 000 100 950-1 050 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
varav utbildning som leder till yh-examen för unga 79 900 83 400 81 750-1 650 utbildning som leder till yh-examen för vuxna, 15 820 14 600 15 200 +600 påbyggnadsexamina och specialiseringsstudier 4 050 4 000 4 000-22. Yrkeshögskoleväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 886 000 euro. Anslaget är avsett för central finansiering av yrkeshögskolornas teleförbindelser och datanät (FUNET), högskolornas bibliotekssystem, databasen för uppföljning och utvärdering av yrkeshögskolorna (AMKOTA), yrkeshögskolornas system för antagning av studerande samt andra motsvarande gemensamma utgifter som yrkeshögskolorna har. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst fyra årsverken. 2003 budget 4 886 000 2002 budget 4 886 000 2001 bokslut 3 700 134 25. Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 4 568 000 euro. Anslaget får användas till betalning av planeringsutgifter, utgifter för inledande av verksamheten och omkostnader samt understöd som föranleds av utvärdering av yrkeshögskolor, yrkeshögskoleundersökningar och andra utrednings- och utvecklingsprojekt. Anslaget får även användas till finansiering av andra EU-godkända forskningsoch utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst fyra årsverken. 2003 budget 4 568 000 2002 budget 4 579 000 2001 bokslut 3 767 241 30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 317 594 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsandel och statsunderstöd enligt lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) och lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet (635/1998) samt till betalning av statsunderstöd för lärarutbildning vid yrkeshögskolor. Av anslaget får högst 24 849 200 euro användas till extra statsunderstöd enligt 23 lagen om yrkeshögskolestudier för det program som stöder yrkeshögskolorna, forskningsoch utvecklingsarbete samt till andra utvecklingsprojekt, finansiering av resultatrik verksamhet, stöd för studerandepraktik och för öppen yrkeshögskoleundervisning. Statsandelarna och statsunderstödet beräknas fördela sig som följer: Kalkylerade kostnader kommunala 405 068 000 privata 199 352 000 Kommunernas finansieringsandel -321 262 000 Statsunderstöd för lärarutbildningen 9 587 000 Stöd för öppen yrkeshögskoleundervisning och statsunderstöd (högst) 24 849 000 Sammanlagt 317 594 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 306 900 euro i överföring av yrkeshögskoleundervisningen inom brottspåföljdsbranschen från moment 25.50.21 och 4 000 000 euro i överföring från moment 26.69.31 för att öka den utbildning för vuxna som leder till yrkeshögskoleexamen och för att öka den öppna yrkeshögskoleundervisningen. Anslaget har dimensionerats enligt ett genomsnittligt pris per enhet om 5 891 euro (exkl. moms). 2003 budget 317 594 000 2002 budget 319 846 000 2001 bokslut 289 129 433 40. Allmänbildande utbildning 1) Antalet studerande har angivits som årsstuderande i genomsnitt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
Utvecklingen av den allmänbildande utbildningen baserar sig på den plan för utveckling av utbildningen och forskningen för åren 1999 2004 som statsrådet har godkänt (SRb 29.12.1999). Utgångspunkten för utvecklingen av den allmänbildande utbildningen (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och grundläggande konstundervisning) är att grundläggande utbildning garanteras alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning. Det centrala målet för verksamheten är att säkerställa att barnens rättigheter till tillräcklig och professionell undervisning samt till en säker studieomgivning och välfärd realiseras. Elevvårdsarbetet, såsom verksamhet genom vilken inlärningssvårigheter samt hälsomässiga, psykiska och sociala problem förebyggs och avhjälps, ägnas särskild uppmärksamhet inom lagstiftningen, läroplanerna och i utvecklingsarbetet. Elevhandledningen utvecklas inom hela allmänbildande utbildningssektorn. Elevernas säkerhet och tillhandahållandet av mångsidiga hobbymöjligheter för eleverna tillgodoses genom att utveckla olika verksamhetsmodeller. Genom att utveckla lokal, nationell och internationell utvärdering går man in för att trygga och förbättra nivån på utbildningen. Inom utvärderingen ligger tyngdpunkten på genomförandet och etableringen av ett system för utvärdering av inlärningsresultaten samt på internationella utvärderingsprojekt och på det nationella utnyttjandet av resultaten från dem. En bedömning av hur den lokala utvärderingen fungerar utförs. Vidare utvärderas på vilket sätt elevernas grundläggande rättigheter fullgörs. Genomförandet av projektet för befrämjande av jämlika utbildningstjänster, inlärningsmiljöprojektet för främjande av hälsa och säkerhet, projektet för utvecklande av specialundervisningen och projektet till stöd för unga som riskerar att bli utslagna samt kunskapsstrategin för utbildning och forskning fortsätter. Användningen av data- och kommunikationsteknik i undervisningen främjas. Ett projekt för skapande och kulturfostran inleds. Grunderna för läroplanen för årskurserna 3 9 enligt statsrådets beslut gällande de riksomfattande målen för och timfördelningen i fråga om den grundläggande utbildningen färdigställs. Den reviderade läroplanen för den grundläggande utbildningen tas stegvis i bruk. Revideringen av gymnasieutbildningen fortsätter i samband med införandet av grunderna för läroplanerna och genom att utveckla studentexamen. Möjligheterna att studentexamen skall gälla åtminstone som en del av sökandet till vidareutbildning utreds. Utbudet av gymnasieundervisning och antalet gymnasier som omfattar vissa specialuppgifter bibehålls i huvudsak oförändrade. Vid utvecklingen av utbildningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga utslagningsrisker samt vid att utveckla utbildningsservicen för och handledningen av utslagna. Lärarnas yrkeskunskap förstärks och nya former av multiprofessionellt samarbete utvecklas. Utvecklingen av stödtjänster för barn och unga fortsätter. Principerna för hållbar utveckling beaktas i undervisningen inom olika skolformer och i verksamheten vid läroanstalterna. Miljöfostran utvecklas med beaktande av såväl naturen som den byggda miljön. Andelen studerande som efter grundläggande utbildning övergår till fortsatta studier höjs ytterligare. Antalet elever i grundläggande utbildning, inklusive förskoleundervisning och påbyggnadsundervisning, beräknas hösten 2003 vara ca 649 000. Hösten 2003 beräknas ca 3 000 elever delta i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen (den tionde klassen) och ca 61 000 elever delta i sådan förskoleundervisning som berättigar till statsandel. Antalet studerande i gymnasierna beräknas under läsåret 2003 2004 vara ca 115 000 i dagsgymnasierna respektive ca 26 000 i vuxengymnasierna. Ca 80 600 examinander deltar i studentexamen 2003 och de beräknas avlägga sammanlagt ca 233 000 prov. I Helsingin ranskalais-suomalainen koulu och Suomalais-venäläinen koulu är resultatområdena förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning med tyngdpunkten lagd på språket och kulturen inom respektive språkområde. Under 2003 utvecklar dessa skolor undervisningen i språket inom respektive språkområde, de läromedel som behövs för rysk- och franskspråkig undervisning och lärarutbildningen. Antalet elever i Helsingin ranskalaissuomalainen koulu beräknas år 2003 vara 851 och i Suomalais-venäläinen koulu 684. Avsikten är att sammanlagt 108 avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen skall ges och att 92 studentexamina skall avläggas i läroanstalterna under 2003. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16