Hållbarhetsredovisning 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Innehåll 2 3 4 Kort om SP-koncernen Strategi och analys Organisationsprofil 6 7 8 9 Information om redovisningen Bolagsstyrning och engagemang Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer Ekonomisk påverkan Kort om SP-koncernen 10 16 24 26 27 Miljöpåverkan Social påverkan GRI-index Oberoende bestyrkanderapport Förkortningar SP-koncernen har cirka 1000 medarbetare och omsätter ca 1 miljard kronor. Dotterbolag i koncernen är: SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik YKI, Ytkemiska Institutet CBI Betonginstitutet* Glafo, Glasforskningsinstitutet* SMP Svensk Maskinprovning JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik* SP har cirka 10 000 kunder från småföretag till stora internationella koncerner. Mer än 60% av medarbetarna är akademiker och ca 260 har forskarutbildning. Vi utger årligen ungefär 550 vetenskapliga rapporter och 350 populärvetenskapliga artiklar och medverkar med ca 1 000 föredrag vid seminarier och konferenser, etc. Vi leder eller medverkar löpande i ett 60-tal EU-projekt. Inom organisationen finns för närvarande ca 70 forskarstuderande, 14 forskarexamina har under senaste året avlagts av medarbetare. Vi har också 24 medarbetare som är professorer vid tekniska högskolor och universitet. VI samarbetar med ett 100-tal institutioner på svenska och internationella universitet och högskolor. *) Ägs till 60 % av SP och 40 % av näringslivet. 2 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Strategi och analys Vi har ett uttalat mål att utvecklas till ett internationellt ledande institut. Miljö- och energiteknik är ett viktigt forskningsområde I SP:s roll som forskningsinstitut ligger att medverka till innovation, konkurrenskraft och hållbar utveckling i näringslivet. Hållbarhetsperspektivet finns därför etablerat redan i vår vision, affärsidé och strategi. En central del av vår strategi är att bygga långsiktiga relationer till våra kunder och skapa värde för dem. Vi skall också öka volymen internationella uppdrag och projekt. För att lyckas med detta utvecklar vi starka forskningsmiljöer i nära samverkan med näringsliv, universitet, högskolor och andra institut. Vårt största bidrag till hållbar utveckling är de många projekt som vi genomför i samverkan med våra kunder med syfte att utveckla och använda ny konkurrenskraftig energioch miljöteknik. Vi avser att tillsammans med övriga institut inom RISE Holding under kommande år utveckla metoder för att kunna mäta och redovisa effekterna av våra insatser i dessa projekt. Vi vill också ytterligare stärka relationen med våra kunder genom profilaktiviteter, särskilda kundansvariga och ett utvecklat affärsmannaskap. Vårt goda resultat under 2010 i den årliga undersökningen av kundnöjdhet presenteras i avsnitt Produktansvar. Vi har ett uttalat mål att utvecklas till ett internationellt ledande institut inom bl.a. miljö- och energiteknik. Fokuseringen på klimatfrågor förväntas bestå under lång tid. Vi bidrar genom bred kompetens och spetskunnande inom för klimatarbetet viktiga områden som bygg, energi, transport, jordbruk och livsmedel. Under 2010 etablerade vi två nya kompetensplattformar för utveckling av spetskompetens inom områdena: biodrivmedel samt effektiv miljövänlig livsmedelsproduktion. Genom ett aktivt eget miljöarbete vill vi vara ett föredöme och successivt minska den påverkan vår egen verksamhet har på miljön. Våra betydande miljöaspekter är resor och transporter, kemikaliehantering, produktion av avfall samt energiförbrukning i laboratorier och kontor. Under senare år har vi gjort investeringar i system för effektiv driftövervakning och andra effektivitetshöjande åtgärder. Vi har ökat användning av miljöbilar och videokonferenser, infört en ny vattenreningsanläggning samt infört effektiva system för sortering av avfall och för säkrare kemikaliehantering. Vi har som mål att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser för teknologer. För att lyckas arbetar vi vidare med vår modell för kontinuerlig kompetensutveckling och fördjupar vårt samarbete med universitet och högskolor. Ett särskilt karriärutvecklings- och ledarskapsprogram introducerades under 2009 och drevs vidare under 2010. Ett av våra mål är att sjukfrånvaron förblir låg. Detta uppnås genom ett aktivt förebyggande hälsoarbete och en god arbetsmiljö. Under 2009 genomfördes en medarbetarundersökning med hjälp av en extern konsultfirma. Resultatet anges med hjälp av ett NMI-index ( nöjd medarbetarindex ). SP:s medelresultat var 69 vilket är bättre än normala resultat för andra liknande organisationer som ofta ligger i intervallet 55 65. Nästa undersökning genomförs under våren 2011. Vi tar ett aktivt ansvar i relation till kunder, samarbetspartners, leverantörer och medarbetare. Detta är av avgörande betydelse för att vi skall lyckas nå vår vision, att bli ett internationellt ledande forskningsinstitut. Denna redovisning visar att vi har kommit en bra bit på väg. Maria Khorsand Verkställande direktör och koncernchef HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 3
Verksamhet och organisation Verksamhet och tjänster SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB är moderbolag i en koncern innefattande sex aktiva hel- eller delägda dotterbolag och ett intressebolag Ägarens uppdrag till SP är att, som en del av den nya institutsstrukturen, genom behovsmotiverad forskning och utveckling och ett brett utbud av tekniska tjänster bidra till tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling i näringslivet. Vår strategi är att vara en aktör med stor tvärteknisk kapacitet och att erbjuda kunderna kompetens i alla led från utveckling och tillverkning till användning och återvinning. Kärnområdet är tillämpad/behovsstyrd forskning och innovation för att utveckla kunskap till användbara och funktionella material, produkter och processer, och därmed skapa värde för våra samarbetspartners. Vi utvecklar starka forsknings- och innovationsmiljöer i nära samverkan med näringsliv, högskolor, universitet och andra institut. Koncernen använder sig inte av outsourcing i den verksamhet som bedrivs. Organisationsstruktur Inom SP:s teknikbaserade linjeorganisation byggs starka, vetenskapligt inriktade forsknings- och innovationsmiljöer vid enheter och dotterbolag. Kompetens och resurser från dessa miljöer sätts samman i profiler, som svarar mot behoven inom olika branscher och sektorer. Verksamheten inom moderbolaget är organiserad i åtta tekniska enheter samt centralt tekniskt och administrativt stöd. Moderbolaget har sitt säte i Borås. Här finns också koncernens huvudkontor. CBI Betonginstitutet AB är ett till 60 % ägt dotterbolag. Resterande 40% ägs av Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet för cement och betong vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. CBI har sitt säte i Stockholm. Verksamheten omfattar forskning, utveckling, utbildning och provning inom området cement, betong, ballast och natursten. Glafo AB är ett till 60 % ägt dotterbolag. Resterande 40% ägs av Glasforskningsföreningen Glafo. Bolaget har sitt säte i Växjö. Verksamheten omfattar forskning, provning och analyser inom glasområdet. JTI Institutet för Jordbruks- och miljöteknik AB är ett till 60% ägt dotterbolag. Resterande 40% ägs av Stiftelsen Jordbruksoch Miljöteknisk Forskning. Bolaget har sitt säte i Uppsala. Verksamheten omfattar forskning, provning och analyser inom områdena jordbruks- och miljöteknik. ASTA Active Safety Test Area AB är ett intressebolag där SP äger 50% och Chalmers äger 50%. Koncernens verksamhet bedrivs av medarbetare med anställning i Sverige. Uppdrag och projekt för utländska kunder genomförs normalt av koncernens egna medarbetare. I de fall underleverantörer anlitas skall dessa uppfylla krav som motsvarar vad som gäller inom koncernen i fråga om arbetsvillkor, miljö och kvalitet. Dotterbolaget SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, ägt till 100%, bedriver tekniskvetenskaplig forskning och utveckling inom livsmedel och bioteknik. SIK har sitt säte i Göteborg. Dotterbolaget YKI, Ytkemiska Institutet AB, ägt till 100%, bedriver forskning och utveckling inom tillämpad yt- och kolloidkemi. YKI har sitt säte i Stockholm. Dotterbolaget SMP Svensk Maskinprovning AB, ägt till 100%, bedriver verksamhet med provning, certifiering och besiktning av produkter, maskiner och fordon. SMP har sitt säte i Uppsala. SP:s lokaliseringar Universitet och högskolor SP finns på många av de orter som har högskola eller universitet. Sammanlagt finns vi representerade på fler än 20 platser över hela Sverige. 4 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Ägarstruktur Moderbolaget är ett aktiebolag som sedan november 2009 ägs till 100% av det helstatliga holdingbolaget RISE Holding. I SP-koncernen ingår också tre helägda och tre majoritetsägda aktiva dotterbolag, se ovan. Kunder och marknad SP:s kunder omfattar svenska och utländska företag, branschorgan, FoU-råd och myndigheter, dvs i stort sett hela samhället. Årligen utförs uppdrag för mer än 10 000 kunder, många av dessa är småföretag. De frågeställningar som SP anlitas för att lösa blir allt mer komplexa och spänner över många olika teknikområden. Projekten och uppdragen handlar normalt om att på olika sätt utveckla och förbättra produkter, produktion och processer. I arbetet kan ingå forskning, utveckling, tekniska undersökningar, provning, beräkning, mätning, kalibrering, kvalitetssäkring, certifiering, uppskalning och implementering, dvs vi arbetar inom hela innovationsprocessen. Under 2010 uppgick intäkterna från utlandet till 142 Mkr. Storlek Koncernens storlek framgår av följande nyckeltal avseende 2010. 2010 2009 2008 Antal årsanställda (pår) 936 893 843 Nettoomsättning (Mkr) 1 016 936 845 Balansomslutning (Mkr) 868 780 739 Soliditet (%) 58,3 59,0 57,2 Investeringar (Mkr) 37,9 43,7 67,7 Viktiga förändringar under rapportperioden Under året har SP tillsammans med Chalmers bildat Intressebolaget ASTA AB. Priser och utmärkelser De priser och utmärkelser som medarbetare inom koncernen erhållit under 2010 redovisas i tabellen nedan. Träteknologipriset Erik Johansson Bästa examensarbete Optimerad råvarustyrning för sågverksindustrin. BIV-stipendium Birgit Östman Birgit Östman har genom Föreningen för mångårig forskning brandteknisk och omfattande informaingenjörsvetenskap ionsspridning aktivt främjat möjligheterna att, med ett bibehållet gott brandskydd, använda trä som byggnads material. Detta har resulterat i ökad förståelse för trä som material i brandskyddssammanhang såväl inom som utanför landets gränser. Tore Danielssons Erik Serrano Teknisk forskning för stipendium främjandet av den lokala utvecklingen i Växjö. WoodWisdom- Birgit Östman Priset gick till projektet Nets pris för FireIn Timber. Best transnational cooperation Såg i Syds Kirsi Jarnerö Stipendium för studier av stipendium vibrationskomfort i träbjälklag. SFPE Lifetime Achievement Ulf Wickström The Westinghouse Peter Leisner Prize by the Institute of Metal Finishing Årets kretslöpare Bästa artikel publicerad i Transactions of the Institute of Metal Finishing. Hanna Hellström Banbrytande insatser inom biogas-området. Priset delas ut av Nord-västra Skånes Renhållnings AB. Medalj för Björn Medaljen utdelas av Sveriges Gagnerikt Arbete Schouenborg Stenindustriförbund. Best paper award Tang Luping Belönad med Best paper award vid 2nd International Conference on Durability of Concrete Structures, 2010, Sapporo, Japan. Svebios Jan Maja Forsberg Med mycket stor entusiasm Häckner-stipendium och engagemang har Maja aktivt arbetat med att öka kunskapsutbytet om bioenergi. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 5
Information om redovisningen Våra profilområden Inom ramen för SP:s teknikbaserade linjeorganisation bygger vi starka, vetenskapligt inriktade forskningsmiljöer vid enheter och dotterbolag. Kompetens och resurser från dessa miljöer sätts samman i våra profilområden, som svarar mot behoven inom olika bransch- och samhällsområden. Beroende på kundernas behov hämtas kompetens från aktuella delar av linjeorganisationen. PROFILOMRÅDEN ENHETER DOTTERBOLAG Energi och miljö Bygg Träteknik och träbyggande Brand, risk och säkerhet Materialteknik och kemi Livsmedel Mekan- och fordonsindustri Elektronik och IKT Mätteknik och kalibrering Bygg och Mekanik Energiteknik Brandteknik Kemi och Materialteknik Elektronik Mätteknik Mått och vikt Certifiering SIK Institutet för livsmedel och bioteknik YKI, Ytkemiska institutet SMP Svensk Maskinprovning CBI Betonginstitutet Glafo, Glasforskningsinstitutet JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Redovisningens tillämpningsnivå C C+ B B+ A A+ Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION INFORMATION Redovisa: 1.1 2.1-2.10 3.1-3.8, 3.10-3.12 4.1-4.4, 4.14-4.15 Behövs ej Redovisa minst tio resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera. social, ekonomisk och miljöpåverkan Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 3.9-3.13 4.5-4.13, 4.16-4.17 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar. Redovisningen bestyrkt av utomstående Samma krav som för nivå B Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa varje kärnindikator i G3 och varje branschspecifik* indikator med hänsyn till väsentlighetsprincipen genom att antingen a) redovisa indikatorinformation eller b) förklara skälen för att inte redovisa Redovisningen bestyrkt av utomstående *Branschspecifika tillägg i slutlig version Rapportering Denna hållbarhetsredovisning är upprättad enligt kriterierna för nivå C+ enligt de definitioner av tillämpningsnivåer som fastlagts av Global Reporting Initiative (GRI). För mera information om GRI:s ramverk för redovisning hänvisas till www.globalreporting.org. Redovisningen är den tredje som koncernen upprättat enligt GRI:s riktlinjer. Rapporteringen av hållbarhetsfrågor sker en gång per år. Perioden är kalenderår. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för övergripande frågor om SP:s arbete med hållbarhet är: Per-Erik Petersson, vice verkställande direktör pererik.petersson@sp.se Anita Olson, HR-direktör anita.olson@sp.se Magnus Holmgren, kvalitets- och miljöchef magnus.holmgren@sp.se Claes-Göran Krantz, redovisningschef claes-goran.krantz@sp.se Kartläggning och prioritering av innehåll Utgångspunkten för vad som redovisas är SP:s egen bedömning av de områden där SP har stort inflytande och där institutets verksamhet har stor påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Som underlag ligger SP:s kunskap om vilka områden som berör de mest betydelsefulla intressenterna; kunder, forskningsfinansiärer, samarbetspartners, ägare och medarbetare. Kunder, medarbetare och leverantörer har genom enkätundersökningar tillfrågats om vilka frågor som bör prioriteras inom SP:s hållbarhetsarbete. SP:s bedömningar har stämts av med resultaten från motsvarande arbete inom RISE Holding, som representerar staten som ägare i de fyra forskningsinstituten Swerea AB, Swedish ICT Research AB, Innventia AB och SP AB. Detta har skett genom att SP medverkat i en arbetsgrupp inom RISE. 6 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Bolagsstyrning och engagemang Begränsningar och underlag för rapportering Hållbarhetsrapporten följer samma organisatoriska struktur som den ekonomiska redovisningen. Den omfattar beskrivning av hållbarhetsfrågor för moderbolaget och i koncernen ingående dotterbolag om inte annat explicit anges. GRI-index Innehållsindex för hållbarhetsredovisningen återfinns på sidorna 24-25. Där anges indikatorns namn och nummer enligt GRI-standard, med hänvisning till de sidor där den relevanta informationen finns. Även status anges, dvs i vilken utsträckning indikatorerna har redovisats. Granskning och bestyrkande Denna hållbarhetsredovisning är granskad och bestyrkt av revisionsfirman Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PWC) som oberoende tredje part. PWC har också uppdrag från årsstämman i SP att oberoende granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisning och bokföring. Bestyrkanderapporten återfinns på sidan 26. Struktur för styrning Bolagsstyrningen i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB utgår från svensk lagstiftning, statens ägarpolitik och de övriga riktlinjer som staten meddelar. SP är sedan 2 november 2009 helägt av svenska staten genom RISE Research Institutes of Sweden Holding AB. Fram till denna tidpunkt förvaltades statens aktier i SP av regeringen genom Näringsdepartementet. SP leds av en extern styrelse som utses av årsstämman. Ordförande och styrelseledamöter väljs med en mandattid på ett år. I styrelsen ingår också två ledamöter med var sin personlig suppleant, vilka är utsedda av arbetstagarorganisationerna. Stämman utser även revisorer i bolaget. Peter Holmstedt, VD för RISE, är styrelseledamot i SP. De övriga av stämman utsedda styrelseledamöterna är att anse som oberoende av bolaget och bolagsledningen. Styrelsen svarar inom ramen för aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägarens direktiv för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen utser verkställande direktör i bolaget. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Denna reglerar bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsemöten och rapportering. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse verkställande direktör, är att fastlägga den strategiska inriktningen, godkänna förvärv, större investeringar och väsentliga förändringar av organisationen samt besluta om centrala policies. På förslag av styrelsen har årsstämman 2010 beslutat att bolaget vad gäller ersättning till och anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall tillämpa de riktlinjer som regeringen antagit och att incitamentsprogram inte skall användas inom koncernen. Medarbetarna har representation i styrelsen. Därigenom kommer medarbetarnas önskemål och perspektiv till styrelsens kännedom för behandling. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom de ramar som styrelsen fastställt och organiserar bolaget så att ändamålsenlig styrning och kontroll uppnås. Koncernledningen utgörs av verkställande direktören, tilllika koncernchef, två vice verkställande direktörer (operativ direktör respektive teknisk direktör), ekonomidirektör samt personaldirektör. Till verkställande direktören rapporterar medlemmar av koncernledningen samt enhetschefer inom moderbolaget. Koncernledningen är representerad i styrelsen för samtliga dotterbolag. Koncernledningen har till sin hjälp stabsfunktioner för ekonomi/finans, HR, kommunikation, försäljning och ledningssystem för kvalitet/miljö. Intressenternas engagemang För att kunna identifiera de väsentliga områdena för SP:s hållbarhetsarbete är en kontinuerlig dialog med intressenterna av största betydelse. De viktigaste intressenterna är kunderna i form av företag, offentliga forskningsfinansiärer och myndigheter, samarbetspartners i form av universitet, högskolor och institut, olika branschorganisationer samt ägaren och alla medarbetare. Den huvudsakliga kundkontakten sker som en del i genomförandet av alla uppdrag och projekt. Härutöver sker kontakter genom kundträffar, seminarier och olika samrådsgrupper. En kundenkät genomförs regelbundet. Denna används också för att stämma av kundernas uppfattning om väsentliga områden för SP:s hållbarhetsarbete. Även leverantörernas och medarbetarnas uppfattning om väsentliga områden för hållbarhetsarbetet har undersökts genom enkätundersökningar. Inom vissa områden har särskilda råd (Byggrådet, Fordonsrådet, Trärådet, Metrologirådet) inrättats, fora där externa intressenter gemensamt kan analysera omvärldsförändringar och behov samt påverka SP:s utveckling. Vidare finns intressentföreningar med motsvarande funktion knutna till verksamheten i flera av dotterbolagen (Föreningen Ytkemisk Forskning, Intressentföreningen för SIK, Glasforskningsföreningen Glafo, CBI:s intressentförening, Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning). Vidare är SP medlem i relevanta internationella organisationer och nätverk, bland andra EARTO, EUROLAB, EURAMET, EOTA, EARPA och ENBRI. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 7
Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer Ett värderingsstyrt företag SP driver sin verksamhet i en decentraliserad organisation, med ett delegerat ansvar för genomförande av uppdrag och projekt. Varje enskild projektledare och forskare ansvarar för att leverera effektiva lösningar på kundernas frågeställningar. Till stöd finns gemensam vision, affärsidé, strategi och kärnvärden. Förtroende Innovation Värdeskapande Våra kärnvärden utgör vår kompass som talar om hur vi skall agera mot varandra, hur vi bemöter våra kunder och vilket förhållningssätt vi har till vår verksamhet och till omvärlden. Kärnvärdena speglar vår värdegrund och ger avtryck i vår kultur. De värderingar som sammanfattas genom vision, affärsidé, strategi och kärnvärden har tagits fram i en bred dialog inom organisationen. Värderingarna har identifierats, diskuterats och dokumenterats vid möten mellan ledningen och medarbetarna inom enheter och dotterbolag. De ger vägledning i vardagen för alla de beslut som fattas. Jelena Todorovic, forskare och centrumledare för kompetenscentret Waste Refinery. 8 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Ekonomisk påverkan Med den ekonomiska dimensionen av hållbarhet menas organisationens påverkan på de ekonomiska förhållandena hos intressenterna och på ekonomiska system på lokal, nationell och global nivå. SP-koncernen har kontor på ett 20-tal orter, från Malmö i söder till Skellefteå i norr. Den stora lokala närvaron bidrar positivt till den regionala och lokala utvecklingen i hela landet. Av ekonomiska indikatorer har EC1 (direkt ekonomiskt värde skapat och fördelat) och EC4 (väsentliga finansiella stöd från stat eller myndigheter) valts ut för utförlig beskrivning och redo-visning av data. EC2 (risker och möjlig-heter med anledning av klimatförändringar) berörs översiktligt i VD:s kommentar. EC3 (omfattning av förmånsåtaganden) redovisas i den finansiella rapporteringen i SP:s årsredovisning. SP har inte någon verksamhet i utvecklingsländer, varför EC5 7 saknar relevans. På samma sätt är EC8 9, indirekta ekonomiska effekter, av mindre betydelse för SP:s verksamhet. EC1 Direkt ekonomiskt värde som genererats och distribuerats inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättningar till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar samt betalningar till finansiärer och myndigheter. Nedanstående information är hämtad från SP:s bestyrkta årsredovisningar avseende 2008-2010 (belopp i kkr). I Direktgenererat ekonomiskt värde 2010 2009 2008 a) Intäkter 1 026 449 950 241 862 934 II Distribuerat ekonomiskt värde b) Driftskostnader inkl investeringar 318 356 309 598 314 477 c) Anställdas löner och förmåner 633 779 592 904 532 289 d) Betalningar till finansiärer inkl 4 055 1 299 1 887 räntekostnader e) Betalningar till myndigheter/regering 17 806 11 892 13 269 f) Gåvor och samhällsinvesteringar 0 0 0 Aktierna i SP medför inte rätt till utdelning. Bolagets vinst skall, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets verksamhet. Det innebär att kvarvarande ekonomiskt värde stannar i bolaget. De av ägaren fastställda ekonomiska målen för SPkoncernen är 3,0% vinstmarginal och 4,0% avkastning på eget kapital. Utfallet för 2010 är 6,2% vinstmarginal och 9,5% avkastning på eget kapital. EC4 Väsentliga finansiella stöd från stat eller myndigheter. Moderbolaget avlämnar årligen en bestyrkt öppen redovisning av erhållna offentliga medel i enlighet med lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser mm. Nedanstående information är hämtad från denna redovisning samt från bestyrkta årsredovisningar i dotterbolagen. Erhållna medel utgör ersättning för genomförda aktiviteter/ projekt/uppdrag gällande behovsmotiverad forskning, innovation och tekniska tjänster (belopp i kkr). 2010 2009 2008 Strategiska kompetensmedel från RISE 192 136 130 500 34 300 Strategiska kompetensmedel från Vinnova - - 38 395 Medel för nationell metrologi från Vinnova* 24 637 24 637 24 637 Medel från statliga myndigheter 160 294 147 527 115 685 Medel från EU 31 806 34 693 59 020 Medel från statliga företag 6 005 6 393 5 677 Summa 414 878 343 750 277 714 *) 2008 kom medlen från NUTEK/SWEDAC. III Kvarvarande ekonomiskt värde 52 953 34 548 1 012 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 9
Miljöpåverkan Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet avser organisationens påverkan på det levande och icke-levande naturliga systemet, inklusive ekosystem, mark, luft och vatten. Indikatorerna täcker resultat kopplade till insatser (t ex energi, material och vatten) och effekter (t ex utsläpp, avloppsvatten och avfall). Utöver det omfattar indikatorerna också resultat kopplade till biologisk mångfald, miljöefterlevnad och annan relevant information. Många av koncernens forskningsprojekt och uppdrag syftar till att förbättra miljöprestanda och energieffektivitet i kundernas produkter, processer och anläggningar. Koncernen har därför större möjligheter än de flesta att i det dagliga arbetet ge viktiga och långsiktiga bidrag till hållbar utveckling. Några exempel på projekt som genomförts och som förbättrar miljöprestanda och energieffektivitet hos våra kunder redovisas nedan. 1. Sänkt bäddtemperatur för effektivare avfallsförbränning Alkalirelaterade driftsproblem bidrar starkt till de höga driftsoch underhållskostnaderna vid förbränning av avfall och biobränslen. Forskning på SP har visat att dessa problem går att minska genom att primärt konvertera bränslet vid en relativt låg temperatur så att förångning av alkali undviks. Temperaturer i bottenbädden runt 700 C medför bl a mindre Anders Mannikoff, sektionchef, SP Mätteknik, elektricitet 10 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
beläggningar på värmeöverförande ytor och lägre behov av additiv. Projektet har varit framgångsrikt och den kommersiella anläggning där metoden har utvecklats körs nu vid de föreslagna betingelserna med kraftigt reducerade drift- och underhållskostnader som följd. Samma teknik kan användas på många andra anläggningar i Sverige och utomlands. Potentialen för kostnadsbesparingar är stor. 2. Nya biobaserade ytbehandlingssystem EcoBuild är ett av sju centrum inom Institute Excellence Centres-programmet (IEC), med finansiering från Vinnova; KK-stiftelsen och SSF. Centrets forsknings- och innovationsverksamhet har efter tre års verksamhet nått mycket lovande resultat. Främst handlar det om koncept baserade på så kallad grön kemi för utveckling av nya biobaserade ytbehandlingsoch bindemedelsystem. Ett framgångsrikt samarbete mellan SP, näringslivet och ett flertal universitet och högskolor, främst KTH, har starkt bidragit till denna utveckling. Flera innovativa biobaserade materialsystem, processer och produkter har redan nu nått sin tillämpning i industrin. En tillämpning handlar om en ny typ av bandlack där ett traditionellt lösningsmedel till viss del ersatts av en bio-råvara bestående av RME (raps-metylester). Den nya färgen har lika bra eller bättre egenskaper än nuvarande standardprodukt visar industriella pilotförsök på tunnplåt. Lovande försök har även gjorts med dessa nya färger på så kalllat modifierat trä, alltså nya typer av miljövänliga alternativ för användning av trä i särskilt fuktutsatta miljöer. Ett annat lyckat koncept bygger på nanoteknik för utveckling av nya beständiga klarlacker för trä utomhus. Flera tekniska genombrott har uppnåtts under året, och en kommersiell produkt ser nu ut att kunna produceras i större skala inom ett par år. Främst handlar det om nya lovande UV-absorberande nanoadditiv som anpassats för klarlack på trä för utomhusanvändning. Dessa nya ytbehandlingstekniker har i dagsläget tillämpats hos färg- och bindemedelstillverkare och tillämpas sannolikt inom de närmste åren också hos fönstertillverkare och möbelindustri. Nyttan omsätts såväl hos stora (t ex Akzo Nobel och Perstorp) som hos SME-företag (t ex TanumsFönster, Kebony och Kiram). Satsningen på EcoBuild har inneburit en ökad attraktionskraft för denna typ av tillämpad och nyttoinriktad forskning och innovationsverksamhet vid ett institut. En viktig del i detta kan med säkerhet relateras till ett ökat samarbete och kunskapsutbyte med å ena sidan universitet och högskolor, och å andra sidan med olika industriföretag. 3. Effektivare högspänningskablar Vid tillverkning av högspänningskablar som överför växelström är strömförträngning en mycket viktig parameter att ta hänsyn till. Strömförträngning innebär att strömmen går i ytan av en ledare och inte homogent i ledaren. En kabel konstrueras därför med många kardeler som sätts samman på ett komplicerat sätt. Om en kraftkabel kan tillverkas med minimal strömförträngning och att detta kan bibehållas vid tillverkningen innebär detta minskade elektriska förluster och mindre materialåtgång, i det här fallet koppar. På uppdrag av en tillverkare av högspänningskablar har vi tagit fram en referensmetod och ett mätsystem för att bestämma strömförträngning. Förutom att mätsystemet skulle vara noggrant skulle det också kunna användas i produktionen av högspänningskablar. Hittills har alla mätningar gjorts på SP men de kommer att flyttas till tillverkaren, både hårdvara men också vad avser kompetens. 4. Energieffektiva värmeväxlare designade för laminärströmning SP har i samverkan med Lunds Tekniska högskola, Chalmers och industrin i ett doktorandprojekt tagit fram ny kunskap som används för att designa kylbatterier anpassade för indirekta system. Doktorsavhandlingen visar på energibesparingar på över 15% samtidigt som det finns ytterligare systemvinster som kan uppnås genom att undvika frosttillväxt. Kunskapen i projektet kan dessutom leda till nya tekniksprång inom andra tillämpningar såsom värmepumps- och luftkonditioneringsbranschen. Internt miljöarbete SP vill också genom eget aktivt miljöarbete vara ett föredöme och ta ansvar för den påverkan den egna verksamheten har på miljön. I miljöpolicyn slås fast att vi i hela verksamheten skall eftersträva att reducera miljöstörningar och medverka i den ekologiska omställningen mot ett hållbart samhälle. I verksamheten uppnår vi detta genom att: beakta miljöeffekterna vid utveckling av arbetssätt, teknik och metoder tillämpa substitutions- och försiktighetsprinciperna så snart alternativ finns tillgängliga vid upphandling så långt det är möjligt välja det miljövänligaste alternativet alla medarbetare är engagerade och har kunskap i miljö- och kretsloppsfrågor HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 11
För att säkerställa ett strukturerat och enhetligt arbetssätt har SP ett miljöledningssystem som svarar mot kraven i ISO 14001. Kvalitets- och miljöchefen driver och samordnar det interna miljöarbetet, med rapportering till koncernchefen. Inom alla enheter och dotterbolag finns särskilda kvalitets- och miljösamordnare som rapporterar till enhetschef/vd. SP bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser främst brandteknisk provning och forskning som påverkar den yttre miljön genom utsläpp av rökgaser och processvatten. Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen i Västra Götaland. Under 2009 avslutades prövotiden och slutgiltiga villkor meddelades. Tillståndet gäller tills vidare. SP rapporterar årligen från sin tillståndspliktiga verksamhet. De betydande miljöaspekterna i SP:s verksamhet avser främst resor och transporter, kemikaliehantering, generering av avfall och farligt avfall samt energiförbrukning i laboratorier och kontor. Miljömålen ställs upp för att minska påverkan inom främst dessa områden. Under 2010 har det kontinuerliga arbetet avseende energieffektivisering fortsatt. Det gäller främst anskaffning av system för effektiv driftövervakning, förbättrade ventilationssystem, isolering av tak samt byte av lampor och fönster. Andra genomförda åtgärder berör resor och transporter (ökad användning av videokonferenser) och förbättrade system för avfallssortering och kemikaliehantering. Dessutom har en ny anläggning för vattenrening av släckvatten och vatten från rökgasreningen tagits i bruk. SP medverkade under 2010 i Västra Götalandsregionens Klimatinitiativet. Med utgångspunkt från de betydande miljöaspekterna och aktuella miljömål har indikatorerna EN4 (indirekt energianvändning per primär energikälla), EN16 (totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser), EN17 (andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt), EN22 (total avfallsvikt per typ och hanteringsmetod), EN26 (åtgärder för att minska miljöpåverkan av produkter och tjänster), EN28 (monetärt värde av betydande böter och det totala antalet ickemonetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser), EN29 (väsentlig miljöpåverkan genom transporter) samt EN30 (sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd) valts ut för utförlig beskrivning och redovisning av data. Data till dessa indikatorer har erhållits på olika sätt vilket också påverkar hur de skall tolkas. 2008 var det första år för vilket SP rapporterade sitt hållbarhetsarbete i form av en GRIrapport. Detta gjorde att i vissa frågor saknades fullständiga rapporteringsrutiner och det var förhållandevis svårt att få in alla typer av data från alla bolag i koncernen. Rapporteringsrutiner har kontinuerligt förbättrats och det som rapporteras i 2009 års rapport och i ännu större utsträckning i 2010 års rapport ger en bättre helhetsbild av SP:s miljöpåverkan, dock finns det fortfarande vissa brister i rapporteringen. Denna förbättring i rapporteringsrutiner måste beaktas när data från de olika åren jämförs med varandra. Även antalet medarbetare har ökat sedan 2008. Genomförda åtgärder för energieffektivisering och energibesparing (EN5-7) beskrivs översiktligt utan kvantifierade data (se ovan). SP har ingen egen användning av primär energi (EN3). I SP:s verksamhet genereras vissa mängder farligt avfall. SP anlitar godkända transportörer som följer gällande avtal och regler avseende hantering av farligt avfall (EN24). Indikatorerna för material (EN1-2), vatten (EN8-10), biologisk mångfald (EN11-15) och återtaget förpackningsmaterial (EN 27, SP är dock med i Reparegistret) är av mycket liten betydelse i SP:s verksamhet. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (EN19), NOx (rapporteras dock i EN 16 och EN 17) och SOx och andra utsläpp till luft (EN20), utsläpp till vatten (EN21) samt väsentligt spill (EN23) bedöms vara av ringa omfattning. EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla. De två totalt dominerande typerna av energi som används inom SP är elenergi och värmeenergi. Inga primära energikällor köps in. Energiförbrukning redovisas i kwh eller MWh, 1 kwh motsvarar 3,6 MJ. All värme inom koncernen köps som fjärrvärme av olika aktörer. I tabellen nedan redovisas förbrukningen och huvudsakligen använda bränslen (erhållna från hemsidor och intervjuer) för koncernens större anläggningar. På vissa lokaliseringar köps fjärrvärme som producerats med 100% förnyelsebara bränslen. Dock förbrukas den absolut största mängden fjärrvärme i anläggningarna i Borås varför den bränslemix som rapporterats av Borås Energi används för beräkning av klimatpåverkan från fjärrvärme. Inom koncernen Fjärrvärmeförbrukning Förbrukning 2010 Förbrukning 2009 Förbrukning 2008 (MWh) (MWh) (MWh) 8 875 8 556 8 508 Fjärrvärmeförbrukning per anställd Förbrukning 2010 Förbrukning 2009 Förbrukning 2008 (MWh) (MWh) (MWh) 8,69 8,92 10,35 12 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Elförbrukning Förbrukning 2010 Förbrukning 2009 Förbrukning 2008 (kwh) (kwh) (kwh) 17 340 725 16 078 221 15 260 972 Elförbrukning per anställd Förbrukning 2010 Förbrukning 2009 Förbrukning 2008 (kwh) (kwh) (kwh) 17 033 16 766 18 566 finns det dessutom ett antal mindre lokaler (<15 personer) där värmen ingår i hyran. Dessutom arbetar ett antal av koncernens anställda i sina hem. Dessa två kategorier ingår inte i redovisningen, då påverkan bedöms försumbar och det är mycket svårt att få fram relevanta uppgifter. All elenergi som används inom koncernen köps in från olika aktörer på elmarknaden. I de allra flesta fallen levererar dessa aktörer el som har inhandlats på den nordiska elbörsen Nord Pool och därför är den produktionsmix som Nord Pool anger relevant för de flesta av koncernens lokaler. Uppgifterna rörande bränsle är hämtade från hemsidor eller från intervjuer. Även här har lokaler där få anställda (<15) som huvudsakligen utför kontorsarbete eller liknande försummats i redovisningen. Elförbrukningen i Boråsanläggningarna och även i anläggningarna i Göteborg är vid en jämförelse med de övriga anläggningarna inom koncernen stor, vilket dels förklaras av det i Borås finns ett mycket stort antal utrustningar som drar mycket el. t.ex. hydraulpumpar, klimatkammare mm. dels av de laboratorielokaler som finns i Borås är mycket stora (ca 50 000 m 2 ). Ett projekt för att kartlägga elförbrukningen och för att identifiera eventuella besparingsmöjligheter pågår. EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. SP-koncernens utsläpp av växthusgaser kommer främst från energiförbrukning samt resor och transporter. EN16 har beräknats utgående från den totala energiförbrukningen EN 4. För fjärrvärme antas 47,7 g koldioxid per kwh (Borås Energi) och för elproduktion antas 100 g koldioxid per kwh (av Svensk Energi uppgivet värde avseende den nordiska elmixen). Detta leder till ett totalt utsläpp av: 1 999 611 kg koldioxid 2010 (1 958 kg/anställd) att jämföra med 1 143 408 kg koldioxid (1192 kg/anställd) 2009 och 1 605 013 kg koldioxid (1953 kg/ anställd) 2008. Skillnaderna beror i stor utsträckning på förändringar av elmix och bränslemix. EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. SP-koncernens indirekta utsläpp från växthusgaser orsakas av resor och transporter. Utgående från indikatorn EN29 har följande bidrag till växthusgaser beräknats utifrån SJ:s beräkningssätt. Utsläpp av växthusgaser orsakade av resor och transporter, kg per anställd 2010 2009 2008 CO2 2 952 2 905 3 122 NOx 4,19 3,97 4,28 HC 0,98 0,96 1,03 CO 11,19 10,66 11,48 Flygresor År Antal mil Antal mil Koldioxid Kväveoxider Kolväten Koloxid per anställd CO2 (kg) NOx (kg) HC (kg) CO (kg) 2010 510 550 500 735 194 2 040 351 5 105 2009 415 124 433 597 780 1 659 286 4 151 2008 385 741 469 555 469 1 542 266 3 857 Bilresor År Antal mil Antal mil Koldioxid Kväveoxider Kolväten Koloxid per anställd CO2 (kg) NOx (kg) HC (kg) CO (kg) 2010 1 317 384 1 290 2 279 041 2 239 658 6 323 2009 1 264 632 1 318 2 187 782 2 149 632 6 070 2008 1 162 105 1 414 2 010 413 1 975 581 5 578 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 13
Producerat avfall Avfall Mängd 2010 2009 2008 Brännbart volym (m 3 ) 132 45 Brännbart vikt (ton) 72 58 30 Returpapper volym (m 3 ) 31 8 20 Returpapper vikt (ton) 17 32 26 Wellpapp volym (m 3 ) 16 15 Wellpapp vikt (ton) 4 7 8 Plast vikt (ton) 9 12 11 Kemikalier, farligt avfall (kg) 1 898 1 669 1 516 Blandat vikt (ton) 288 276 276 Blandat volym (m 3 ) 47 151 140 Lösningsmedel vikt (ton) 11 13 15 Färgavfall vikt (ton) 2 1 1 Kvicksilver vikt (kg) 57 4 48 Slam volym (m 3 ) 0 3 10 Slam vikt (ton) 47 9 21 Spillolja (ton) 7 5 6 Smittförande ämnen, 0,3 0,6 skärande vikt (ton) Elektronik vikt (ton) 5 4 4 Trä vikt (ton) 69 49 39 Batterier vikt (ton) 0,4 0,9 0,5 Lysrör lampor antal (st.) 2 800 1 650 1 650 Biologiskt volym (m 3 ) 46 46 42 Skrot vikt (ton) 74 57 45 Från fettavskiljare volym (m 3 ) 12 12 12 Glas vikt (ton) 1 Glas volym (m 3 ) 2 Radioaktivt avfall (st.) 1 Kylskåp (st.) 5 Schaktmassor (lass) 16 EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. SP-koncernens verksamhet leder till vissa mängder avfall och farligt avfall. Mängden och typen av avfall varierar beroende på de olika bolagen och deras aktiviteter. Det finns bolag eller delar av bolag som endast har kontorsverksamhet, till exempel SMP Uppsala. Andra bolag genererar avfall inom den experimentella verksamheten. De olika bolagen och anläggningarna har redovisat mängden avfall på olika sätt, dels olika typer av avfall men också olika enhetsslag. Dessutom kan detta variera mellan åren t ex beroende på byte av entreprenör. Den stora variationen gör att det är svårt att på ett strukturerat sätt redovisa totala avfallsmängden. Det är dock i anläggningarna i Borås som de största mängderna avfall produceras. I tabellen Producerat avfall redovisas avfallsmängden från anläggningar med experimentell verksamhet. Beroende på hanteringen så redovisas inte enbart vikter utan även i vissa fall volymer, lass samt styck. De lokaliseringar där endast kontorsarbete förkommer (där källsorterar man) har försummats. Den stora förändringen i mängden slam beror på att bassänger för släckvatten etc. har tömts i samband med att vattenreningsutrustningen har installerats. Övriga stora förändringar beror förmodligen på både förbättrad och förändrad rapportering, vissa avfallstyper har klassats om. EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan av produkter och tjänster, samt resultat härav. För forskningsinstitut är de genomförda projekten den aktivitet som har störst miljöpåverkan. Det är därför viktigt för bolagen inom SP-koncernen att de projekt som genomförs i så stor utsträckning som möjligt skall leda till minskad miljöpåverkan. Många av koncernens bolag arbetar med FoU-aktiviteter inom energiområdet bl a sådana som rör energibesparingar. Exempel på sådana aktiviteter är utredningar av processer för Exempel på åtgärder för att minska miljöpåverkan av produkter och tjänster inom koncernen Anskaffning, montering och ibruktagande av utrustning för videokonferens Utbildning av personal i användning av videokonferensutrustning Förbättrad reserapportering Ökat antal miljöbilar som hyrbilar Förbättrad värmereglering Anskaffning av vattenreningsanläggning Byggande av avfallssorteringsplats Ombyggnad av klimatanläggningar Utredningar och förstudier avseende energiförbrukning Byte av belysning, portar, hissar, ventilation, tryckluftstork och isolering Energieffektiv styrning av kylmaskiner och kompressorer Zonstyrning av dragskåp Inköp av kemikalieskåp Kemikalieinventering Kravmärkt kaffe Miljöledningssystem Deltagande i VGR:s klimatinitiativ 14 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
fjärrvärmeanläggningar, provning av isolering, fönster och dörrar och återvinning av energi inom livsmedelsproduktion. Ovan finns det några mer detaljerade exempel på projekt av denna typ. Dessa exempel utgör endast ett mycket litet urval av alla de projekt som koncernen bedriver inom energi- och miljöområdet. Inom koncernen utförs även uppdrag avseende certifiering av miljöledningssystem, optimerad materialanvändning, avfallshantering, användning av restprodukter, kompostering mm. För 2010 har samtliga bolag i koncernen genomfört åtgärder för att minska påverkan av projekt och tjänster. EN28 Monetärt värde av betydande böter och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser. Inga böter eller straff till följd av brott mot miljölagstiftning och miljöbestämmelser har under perioden rapporterats av något bolag inom koncernen. EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft. Inom SP-koncernen förekommer mycket resor. Det kan vara fråga om kundbesök eller resor till möten av olika slag. Dessutom reser medarbetarna till och från arbetet. Resor är därför en av de viktigaste miljöfaktorerna i SP:s verksamhet. Även transporter (exklusive persontransporter) till och från SP:s olika anläggningar påverkar miljön negativt, dock i en mycket mindre grad än persontransporterna. Nedan redovisas de rapporterade resorna inom SP-koncernen dels i en tabell avseende bilresor och biltransporter dels i en tabell avseende flyg- och tågresor. Vissa bolag har inte kunnat rapportera vissa typer av resor på grund av deras rutiner för resebeställning, dock har rapporteringen förbättrats gentemot 2008 och 2009. Detta bör tas i beaktande när resorna för de olika åren jämförs. Bilresor och transporter Hyrbil 2010 (km) Hyrbil 2009 (km) Hyrbil 2008 (km) 1 226 575 1 016 822 799 067 Tjänstebil 2010 (km) Tjänstebil 2009 Tjänstebil 2008 (km) 957 314 974 632 512 232 1) Resorna till och från arbetet har uppskattats genom resultatet av en tidigare genomförd enkät. Enkäten distribuerades via intranätet till alla anställda i koncernen. Resultatet av enkäten har lett till uppskattningen att 55% av koncernens anställda (561) reser i egen bil (ej miljöbil) 40 km till jobbet. 2) Transporter har uppskattats genom att intervjua ansvariga för godsmottagning samt statistik från fraktsedlar etc. Dock har flera av bolagen inte rapporterat denna post. Totalt reste varje medarbetare i genomsnitt 12 577 km med bil under 2010 att jämföra med 12 913 km 2009 och 13 870 km 2008. Andelen miljöbilar bland hyrbilarna har genom åren ökat. Det finns dock fortfarande stora förbättringsmöjligheter. Flyg- och tågresor Flyg 2010 (km) Flyg 2009 (km) Flyg 2008 (km) 5 105 499 4 151 239 3 857 408 Tåg 2010 (km) Tåg 2009 (km) Tåg 2008 (km) 836 088 876 081 675 350 Varje medarbetare reste i snitt 5000 km med flyg under 2010. Detta skall jämföras med 4329 km 2009 och 4693 km 2008. Motsvarande siffror för tågresande är 819 km 2010, 914 km 2009 och 822 km 2008. EN30 Sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd. Alla bolagen i koncernen har kostnader för miljöarbete och det förekommer även investeringar för att skydda miljön. Det är emellertid svårt att tydligt identifiera dessa kostnader och det har påverkat rapporteringen. Kostnader och investeringar för miljöskydd har rapporterats (eller skattats) av koncernen enligt nedan: Miljöcertifiering, avfallshantering, kemikaliehantering, vattenreningsanläggning, införande av källsortering, förbättrad sopplats, utrustning för videomöten, kemikalieskåp, lampbyten, fönsterbyten, ventilationsanläggning, miljöansvariga, kemikalieansvariga, Reparegister, medlemskap i NMC, miljöchef mm. Uppskattad kostnad: Uppskattad investering: 3 052 442 SEK 4 553 609 SEK Privatbil 2010 (km) Privatbil 2009 (km) Privatbil 2008 (km) 10 657 702 10 392 218 10 089 750 Transport 2010 (km) Transport 2009 (km) Transport 2008 (km) 332 250 262 651 220 000 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 15
Social påverkan Tillväxt och utveckling i fokus 2010 har varit ett intensivt år präglat av tillväxt. En kraftig tillväxt påverkar organisationen i flera avseenden och upplevs ofta som en förändringsfas. I en sådan period av förändring är det viktigt att attrahera och introducera nya medarbetare på ett bra sätt så att de trivs och snabbt kommer in i sina nya arbetsuppgifter och den gemensamma kulturen på arbetsplatsen. Detta ska ske parallellt med att vi utvecklar och behåller befintlig personal. Medarbetarnas kompetens och engagemang är avgörande för koncernens framgång. En attraktiv och utvecklande arbetsgivare En stark företagskultur är en mycket viktig framgångsfaktor för att bli en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Under 2010 har arbetet med att stärka vår koncerngemensamma företagskultur fortsatt genom framtagandet av en koncerngemensam varumärkeshandbok som beskriver SP och hur vi arbetar. Ett omfattande arbete har också genomförts för att lägga grunden för våra gemensamma kärnvärden. Med dessa som bas skapar vi en stark gemensam värdegrund vilket ger oss en positiv och hållbar arbetsmiljö för samtliga medarbetare. För att nå ut till potentiella medarbetare har vi under 2010 deltagit på högskolornas arbetsmarknadsdagar. Totalt har vi varit på 5 högskolor. Därutöver har vi också medverkat på nordens största arbetsmarknadsmässa för Young Professionals. LA1 Personalstyrka uppdelad på anställningsform Anställningstyp Heltid Deltid Summa Tillsvidare 863 109 972 Visstid 38 11 49 Summa 901 120 1 021 LA2 Totalt antal anställda och personalomsättning Antal anställda i koncernen per 2010-12-31 1 021 st Började under året 129 st (13,5%) Slutade under året 71 st (7,4%) 16 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Hälso- och arbetsmiljöarbete Inom SP arbetar vi strukturerat för att vara en bra arbetsgivare som värnar om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Då förbättrad hälsa medför både en förbättrad livskvalitet för medarbetarna och en kostnadsbesparing för koncernen är det hälsofrämjande arbetet viktigt. I förebyggande syfte erbjuds medarbetarna en rad friskvårdsaktiviteter men också genom stöd i form av friskvårdsbidrag till medarbetarnas egna val av friskvårdsaktiviteter. Arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i den löpande verksamheten där huvudansvaret för arbetsmiljön ligger hos cheferna. Varje anställd bidrar till sin egen och andras säkerhet och arbetsmiljö genom att visa gott omdöme och följa instruktioner. Arbetsmiljön utvecklas löpande i samverkan mellan kunniga medarbetare och chefer, syftet är att förebygga och hitta de risker som finns i verksamheten och om möjligt eliminera dessa. SP-koncernen har fastställda riktlinjer och rutiner för anmälningar och hantering av arbetsskador, både olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar. Tillbud och olycksfall registreras i en särskild avvikelsedatabas. Arbete med allvarliga risker styrs med skriftliga instruktioner. Skyddskommittén arbetar aktivt med att påverka såväl medarbetare som chefers beteenden och att fokusera på förebyggande riskhantering och utredning av såväl risker, tillbud som redan inträffade olycksfall. Sjukfrånvaron för 2010 ligger på 2,05% vilket är en minskning jämfört med föregående år då siffran låg på 2,2%. Snabba rehabiliteringsåtgärder är en viktig del i arbetet med att minska långtidsfrånvaron. LA7 Omfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt det totala antalet arbetsrelaterade dödsfall per region Antal anställda 1 021 Antal dödsfall 0 Antal anmälda arbetsskador 15 Antal anmälda tillbud 28 Antal arbetsrelaterade sjukdomar 0 Sjukfrånvaro totalt 2,05% Frånvaro på grund av arbetsskada/ 0 arbetsrelaterad sjukdom (%) LA8 Förebyggande hälsoarbete och rådgivning Samtliga bolag i koncernen är knutna till en företagshälsovård. Företagshälsovårdens resurser har fokus på preventiva åtgärder men de används också som stöd för de rehabiliteringsärenden som finns. Medicinska kontroller genomförs i enlighet med arbetsmiljölagen. Under 2010 har ett arbete påbörjats med att samla in information och elektroniskt uppdatera ett register i personalsystemet för att säkerställa att alla medarbetare som är berörd av medicinska kontroller kallas till dessa. Företagshälsovården genomför regelbundet hälsokontroller som sedan några år utökats med friskprofiler. Alla medarbetare erbjuds även årliga influensavaccinationer genom företagshälsovården. Dessutom genomförs olika typer av hälsobefrämjande åtgärder som t ex ergonomigenomgångar, ryggträning, yoga och massage. Rekrytering och kompetensutveckling Under 2010 har antalet anställda ökat med 58 personer och vi har arbetat mycket strategiskt med att stärka vårt varumärke som arbetsgivare både intern och externt och en fortsatt tillväxt är en stor utmaning då konkurrensen om de mest kvalificerade personerna ökar. Det är därför viktigt med en genomtänkt rekryteringsprocess som överensstämmer med det vi förmedlar genom vårt varumärke. SP:s förmåga att utvecklas är starkt kopplat till hur våra medarbetares kompetens utvecklas. Kompetensplanering är därför en viktig grund för att attrahera, utveckla och behålla kompetensen för framtiden och därför görs ständigt satsningar på medarbetarnas utveckling och utbildning. Den gemensamma processen för utvecklingssamtal utgör bland annat grunden för att ta fram personliga utvecklingsplaner för alla medarbetare. Inom SP finns ett mycket omfattande internutbildningsprogram för medarbetarna. Detta stöds av SP:s egna utbildningsorganisation. Genom dessa internutbildningar har alla möjlighet att lära sig mer såväl inom sitt teknikområde som sådant som rör den personliga utvecklingen. För att utveckla en gemensam företagskultur finns en särskild introduktionsutbildning framtagen för alla nyanställda i koncernen. Den ger de nyanställda tillfälle att träffa och lära känna andra nyanställda samtidigt som man får en inblick i olika delar av verksamheten. Dessutom finns program för individuell introduktion på respektive enhet/dotterbolag. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 17
LA10 Utbildningstimmar Det totala antalet utbildningstimmar uppgår under 2010 till 21 timmar/person, att jämföra med målet som är 24 timmar/ person. I denna siffra ingår koncerngemensamma intern- och externutbildningar. Även högskolepoäng har omräknats till utbildningstimmar. Liksom föregående år ingår ej högskolepoäng inom ramen för forskarutbildningar. Inte heller utbildnings-/utvecklings insatser som genomförts i samband med planerings- och kick-off-dagar ingår. LA12 Antal genomförda PU-samtal Under 2010 har 90% av medarbetarna inklusive chefer haft utvecklingssamtal. Målet är att alla medarbetare årligen skall erbjudas ett utvecklingssamtal. PU-samtalet är ett viktigt hjälpmedel för planering och uppföljning av olika utbildnings- och utvecklingsinsatser. PU-samtal skall genomföras minst en gång per år med varje medarbetare enligt de gemensamma riktlinjer som finns för koncernen. Utvecklingssamtalen genomförs normalt under första kvartalet varför de medarbetare som anställts senare under året inte haft utvecklingssamtal. Genomförda utvecklingssamtal registreras i personalsystemet. Ledarskapsutveckling När det gäller utvecklingen av det sociala ansvaret i koncernen har ledarna en viktig roll som förebilder samt som uttolkare och genomförare av koncernens strategier. Lika viktig som utbildning är för medarbetarna, är därför kompetensutveckling för cheferna. Bra chefer skapar förutsättningar för medarbetarna att göra ett bra jobb. Under året har därför flera av koncernens chefer genomgått flera av de utbildningar som ingår i det basprogram som erbjuds samtliga chefer. Basprogrammet bygger på de förväntningar som ställs på cheferna. Dessa förväntningar beskrivs i ett särskilt dokument och som utgör grunden för ledarrollen inom koncernen. Motiverade och engagerade medarbetare I takt med att koncernen växer och tar form är medarbetarnas dalaktighet och engagemang en av grundstenarna för att bygga en framgångsrik koncern. Det är viktigt att våra medarbetare använder hela SP:s bredd för att vidga sina nätverk och för ett ökat samarbete med kollegor inom olika delar av SP-koncernen. Medarbetarnas motivation och engagemang får återverkningar på förhållandet till kunderna och därmed stärks koncernens konkurrenskraft. Av den medarbetarundersökning som genomfördes hösten 2009 framgick att medarbetarna upplevde ett mycket stort engagemang, en hög grad av meningsfullhet och stolthet över att arbeta i SP-koncernen. Jämställdhet och mångfald Ett medvetet jämställdhets- och mångfaldsarbete är en tillgång för verksamheten som bidrar till att skapa motiverade medarbetare, nöjda kunder och ett stärkt varumärke. Jämställdhet och mångfald är en förutsättning för att få en dynamisk och attraktiv arbetsplats där allas erfarenheter och bakgrund tas tillvara. Koncernens jämställdhets- och mångfaldspolicy bygger på likabehandling av alla medarbetare och platssökande. Varje år tas en jämställdhets- och mångfaldsplan fram som bygger på en analys och kartläggning av en mängd faktorer, t ex sjukfrånvaro och ev anmälda fall av trakasserier. Under året har en särskild löneöversyn genomförts. Syftet med denna särskilda löneöversyn är att dels att gå igenom och hantera de ev osakliga löneskillnader som upptäcks och dels att hantera behov av eventuella andra åtgärder som framkommer. Som stöd för detta arbete finns en partsammansatt grupp. 18 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
LA14 Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per anställningskategori Antal Total Medellön Antal män Total Medellön Kvinnors lön kvinnor lönesumma (kr/mån) lönesumma (kr/mån) i % av mäns Chefer 23 1 368 549 59 502 67 3 929 809 58 654 101 Adm personal 90 2 482 599 27 584 13 494 225 38 017 73 Övriga tj.män 246 8 324 501 33 839 582 19 960 423 34 296 99 359 662 HR2 Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder. På grund av SP-koncernens verksamhet är det främst tjänster och förbrukningsmaterial (ex. kontorsmaterial) som levereras av SP:s leverantörer. Dessutom förekommer inköp av utrustning som omfattas av offertförfarande där det ingår bedömning av leverantören. Eftersom de tjänster som levereras, nästan uteslutande levereras av svenska leverantörer eller leverantörer som verkar under svensk arbetsrätt, antas dessa leverantörer efterleva bestämmelser rörande mänskliga rättigheter. Moderbolaget har under 2010 genomfört bedömning av leverantörer avseende miljö, kvalitet och social aspekter. Först och främst har de leverantörer (ca 170 st.) som har avtal med SP bedömts. Det är dessa leverantörer som bedöms som betydande. De övriga bolagen inom koncernen använder i stor utsträckning samma leverantörer som moderbolaget. Dotterbolagen kommer att få tillgång till rutinerna och hjälpmedlen för leverantörsbedömning så de själva kan genomföra kompletterande bedömningar. HR4 Antal fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder Inga diskrimineringsfall har anmälts under året. Organisationens roll i samhället Genomgående gäller att SP inte på någon ort är den dominerande arbetsgivaren. Vid omstrukturering av verksamhet har SP genom HR-funktionen resurser för och erfarenhet av att i samverkan med personalorganisationerna och andra aktörer finna nytt arbete eller andra lösningar för eventuellt övertaliga (SO1). För de marknader på vilka SP verkar bedöms risken för korruption som låg (SO2). Inga incidenter har heller rapport- erats under året (SO4). I koncernens etikpolicy finns grundläggande förhållningsregler vad gäller samarbetet med kunder och övriga intressenter. Av policyn framgår att vi skall iaktta strikt sekretess och agera oberoende och opartiskt i våra uppdrag vi skall arbeta och redovisa resultat sakligt och professionellt och inte ta ovidkommande hänsyn vi skall aldrig sätta oss i situationer som kan leda till eller uppfattas som att vi utnyttjar ett kund/partnerförhållande Etikpolicyn är fastställd av SP:s styrelse och har diskuterats på alla nivåer i organisationen (SO3). Detta har huvudsakligen skett vid möten mellan koncernledningen och medarbetarna inom enheter och dotterbolag. Etikpolicyn finns tillgänglig för samtliga medarbetare på koncernens intranät. SP medverkar endast i begränsad omfattning i den samhällspolitiska debatten och då i tekniska frågor eller i frågor som rör forsknings- och innovationspolitiken. Institutens gemensamma intressen företräds i debattenbland annat av RISE Holding. SP ger inga bidrag till politiska partier eller liknande (SO5 6). Genom interna utbildningsprogram läggs en gemensam grund för hur vi skall uppträda på marknaden och bygga långsiktiga relationer till våra kunder. Koncernen har inte varit inblandad i något fall av utredning eller dom vad avser otilllåten marknadspåverkan (SO7). SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser. Inga böter eller andra straff för brott mot lagar och förordningar har rapporterats under 2010. Inte heller har några processer inletts mot koncernen för sådana brott. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 19
Produktansvar Nöjda kunder är den viktigaste strategiska framgångsfaktorn för SP. Sedan långt tillbaka har återkommande undersökningar av kundtillfredsställelse genomförts och resultaten publicerats. Mot denna bakgrund redovisas därför indikatorn PR 5 med utförliga data och kommentarer. SP tillhandahåller inga tjänster eller produkter som påverkar hälsa och säkerhet hos kunder eller övriga intressenter (PR 1 2). En ansvarsförsäkring enligt branschpraxis finns för samtliga bolag inom koncernen. Ackreditering kan anses vara en form av kvalitetsmärkning av tekniska tjänster. Flera av bolagen inom koncernen tillhandahåller ackrediterade tjänster inom bland annat kalibrering, provning, besiktning och certifiering. Kunderna informeras om att tjänsten är ackrediterad genom offerter, orderbekräftelser, rapporter och informationsblad (PR3 4). Hur ackreditering får användas i marknadsföring framgår av föreskrifter från ansvarig myndighet (SWEDAC). Dessutom har bolag inom koncernen certifierade ledningssystem. Karaktären på SP:s verksamhet innebär att kommunikationen med marknaden främst sker via personliga kontakter, rapporter, föredrag, seminarier, kundtidning och hemsida. Aktiviteter gällande reklam, kampanjer och sponsring ligger på en låg nivå, innebärande att PR6 7 har liten relevans. Några klagomål avseende intrång i kunders integritet har inte rapporterats (PR 8). Inte heller har några böter eller andra straff för brott mot lagar och förordningar vad gäller tillhandahållna tjänster rapporterats (PR 9). PR5 Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar. Inom koncernen används, beroende på verksamhetens omfattning och typen av kunder, olika metoder att mäta kundnöjdhet. I flera av dotterbolagen är många av kunderna medlemmar i intressentföreningar eller liknande, med vilka institutet har en löpande dialog. Alla bolag som tillhandahåller externa utbildningstjänster genomför utvärdering genom enkäter i samband med kursavslutningen. Alla bolag har rutiner för klagomålshantering. Under de senaste åren har alla bolagen utom JTI genomfört någon form av mätning av kundnöjdhet. Frekvensen för mätningarna varierar, t ex. genomför SIK och SP:s enhet för certifiering (ledningssystem) mätningar efter varje slutfört projekt/uppdrag. Ett arbete med att likrikta de olika undersökningarna har genomförts under de senaste åren. För närvarande har moderbolaget, SIK, YKI och SMP undersökningar med många gemensamma frågor och samma betygsskala vilket möjliggör jämförelser. I tabellen nedan sammanfattas de olika sätten att genomföra kundundersökningar inom de olika bolagen. Metod för att mäta kundnöjdhet Företag Metod Medium CBI Enkät Post, webb Glafo Enkät Post, e-post JTI Har ännu inte genomfört kundenkät SIK Telefonintervjuer och enkäter i olika kombinationer Post, telefon SMP Enkät Post SP Enkät Webb, e-post, post YKI Enkät Post, e-post Resultatet av de senaste undersökningarna (i form av ett medelbetyg på en skala från 1 till 6) samt frekvensen med vilka undersökningarna genomförs redovisas i tabellen brevid. 20 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut