2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej



Relevanta dokument
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning samt följebrev bifogas

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Läkemedelsverkets miljöarbete 2010

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Miljöredovisning 2009

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

Svensk författningssamling

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljöhandlingsplan 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

01 Allmän lagstiftning

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Läkemedelsverkets miljöarbete 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöredovisning 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Uppsala universitet

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: Datum: Miljöredovisning Miljörådet

Miljöredovisning Miljörådet

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Miljöredovisning 2014

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: Datum: Miljöredovisning Miljörådet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Dnr SU Doknr 1

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Del 1 Miljöledningssystemet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

(~j~) SJÖFARTSVERKET 2015M243 15M018~-2

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Miljöarbetet i staten Miljöledningssystem i myndigheter 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript:

Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Utbildning, forskning, upphandling och inköp, energi- och vattenanvändning, materiel- och kemikalieanvändning, resor och avfall. 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? 5. Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? 6. Vilka är målen? Målen som redovisas nedan gällde mellan 2007-2009. 1. Miljöarbete skall bedrivas aktivt vid alla institutioner eller motsvarande vid Stockholms universitet. 2. Alla anställda vid Stockholms universitet skall informera studenter och övriga verksamma hur och att ett aktivt miljöarbete bedrivs. 3. Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet skall ständigt sträva efter att begränsa resandets miljöpåverkan. 4. Inom 3 år skall Stockholms universitets el- och värmeanvändning ligga på 128 kwh per m 2 respektive 120 kwh per m 2 och vattenförbrukningen på 0,5 m 3 per m 2. 5. Andelen ställda miljökrav vid upphandling och i samband med inköp skall öka inom Stockholms universitet. 6. Universitet skall minimera sin materialanvändning. 7. Andelen osorterat avfall som går till förbränning skall minska. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken 2 08-24 16 29 154 99 MINEN S

2 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås? 8. Följer myndigheten upp målen? 9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Uppföljningsmöjligheter för flera av målen saknas samt endast ett av målen har ett satt kvantitativt uppföljningsmått. Lokalt miljöarbete - Tre institutioner (motsvarande) miljödiplomerades enligt universitetets interna miljödiplomeringssystem under 2009. I dagsläget är 12 av ca 100 institutioner (motsvarande) miljödiplomerade och fyra har påbörjat arbetet mot diplomering. Under 2009 tog rektor beslut om att universitetet ska miljöcertifiera verksamheten enligt ISO 14 001 och EMAS. Kommunikation Information om miljöarbete har givits via nyhetsbrev, notiser och hemsida. Resor Andelen tågresor för sträckor < 50 mil har ökat och flygresor har minskat. Energi och vatten Uppföljningen av energi- och vattenanvändningen mellan 2007-2009 har endast omfattat Frescatiområdet. Vattenanvändningen uppgick till 0,69 kbm per kvm. Elanvändningen uppgick till 136,7 kwh per kvm och värmeanvändningen till 119 kwh per kvm. Endast det kvantitativa målet för värmeanvändning uppnåddes. Upphandling och vid inköp Modell för uppföljning av miljökrav som ställs vid upphandling och inköp saknas. Stickprov visar dock att utbudet av miljöanpassade produkter har ökat på SU-butiken, universitetets inköpssamordning. Materialanvändning Modell för uppföljning av den totala materialanvändningen saknas. Vad gäller pappersförbrukningen har den ökat med ca 1 644 000 A-4 ark i jämförelse med föregående år. Avfall Med osorterat avfall menas hushållsavfall som lämnas i papperskorgar i kökspentryn, kontorsrum, föreläsningssalar etc.

3 Fastighetsägare har inte lämnat uppgifter över 2009 insamling av hushållsavfall och andelen osorterat avfall kan därför inte redovisas. 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? 12. Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs miljörevision)? Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil 144 772 kg och 42,4 kg/årsarbetskraft b) Bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) Totalt 82 226,96 kg och 24,09 kg/årsarbetskraft c) Tågresor 2,60 kg och 0,0008 kg/årsarbetskraft d) Bussresor Inga uppgifter. d) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten totalt 13 128 kg och 3,85 kg/årsarbetskraft 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a)-d) 240549,5 kg och 70,48 kg/årsarbetskraft 1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft 1 820 913 kg och 533,5 kg/årsarbetskraft 1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) 0 % vad gäller inköp. Uppgifter om andel bilar som leasats saknas. 1.5 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) 0 % vad gäller inköp. Uppgifter om andel bilar som leasats saknas.

4 1.6 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Arbetet med att ta fram en modell för uppföljning av tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning har påbörjats. Redovisningen av utsläpp från flyg- och tågresor, maskiner och övriga fordon samt bilresor i tjänsten är ej fullständiga. Vad gäller bilresor i tjänsten redovisas endast tjänsteresor som företogs med privat bil. Fordon som köptes in under 2009 omfattades inte av kravet miljöbil i förordning (2009:1) om miljöoch trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem för tjänsteresor och upphandling Leverantörsuppgifter - för tjänsteresor och tjänsteresor Uppskattning (förklara på vilket sätt) Antagande att drivmedel för tjänsteresa med privat bil är bensin. 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Uppgifter om koldioxidutsläpp har hämtats in från avtalad resebyrå. 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Kommentera gärna NV:s stöd 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet 29 914 000 kwh, 8764,7 kwh/årsarbetskraft och 59,2 kwh/kvm b) övrig energianvändning 34 441 200 kwh, 10091 kwh/årsarbetskraft och 68,2 kwh/kvm 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a)-b)

5 64 355 200 kwh, 18 856 kwh/årsarbetskraft och 127,4 kwh/kvm 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) ca 77 procent 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Redovisning av energianvändning är ej fullständig. I de fall där universitet hyr delar av en fastighet har schablonberäkning tillämpats. 2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) Uppgifter saknas 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år Uppgifter saknas 3.3 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Under 2010 kommer en modell för uppföljning av inköp och upphandling att tas fram. 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem

6 Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef och senast den 22 februari 2010 sändas både till myndighetens sakdepartement och till Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. Till Naturvårdsverket kan blanketten också skickas elektroniskt: registrator@naturvardsverket.se För mer information om miljöledningsarbetet och redovisningen, se Regeringsbeslut 72; M2008/4821/H www.naturvardsverket.se/miljoledning