BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården. Under hösten 2007 genomförde Hans Robertsson och Caroline Tovatt på uppdrag av Socialstyrelsen en kunskapsöversikt om homo- och bisexuella inom äldrevården samt homo och bisexuell personal inom äldrevården. I Socialstyrelsens rapport Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2007 (2008-131-6) så sammanfattas denna kunskapsöversikt. Nedan refereras denna sammanfattning i sin helhet och får tjäna som en bakgrund till de forskningsfrågor och utbildningsförslag som senare ställs i ansökan. Kunskapsöversikten finns publicerad i sin helhet av Socialstyrelsen. Det dubbla utanförskapet. Mångfald och sexuell läggning bland äldre, Socialstyrelsen, 2008. BAKGRUND Mångfald och sexuell läggning Socialstyrelsen har tagit initiativ till en kunskapsöversikt när det gäller homo- och bisexuella inom äldrevården samt homo- och bisexuell personal inom äldrevården, vilken presenteras i sin helhet i en separat rapport (se ovan). Idag finns det 1,6 miljoner svenskar 65 år eller äldre, en grupp som kommer att öka. Räknar man med att cirka 5 procent av befolkningen är homo och bisexuella skulle gruppen omfatta cirka 80 000 äldre personer. Under senare år har särskilda boenden för äldre homo- och bisexuella diskuterats eftersom gruppen har en särställning i ett samhälle vars institutioner har formats utifrån ett oreflekterat heteronormativt tänkande. Gruppen äldre homo- och bisexuella är visserligen på många sätt en heterogen grupp men de har en gemensam bakgrund av att växa upp i ett homofientligt samhälle. Det finns troligtvis stora skillnader mellan äldre homo- och bisexuella kvinnors och mäns livsvillkor och livserfarenheter, och därför finns det anledning att tro att vissa behöver ett särskilt äldreboende medan andra inte gör det. På grund av de stora kunskapsbristerna i samhället när det gäller gruppen äldre homo- och bisexuella är det svårt att uttala sig om vilka särskilda behov de kan tänkas ha. Äldre homo- och bisexuella i äldreomsorgen Mötet med olika institutioner påverkas bl.a. av personens kön, etnicitet, klass, sexualitet och ålder. När det gäller homo- och bisexuellas livsvillkor 1
så skiljer sig dessa från de heterosexuellas. Det finns forskning som visar att många homo- och bisexuella kan känna sig kränkta, missuppfattade eller förbisedda genom att deras sexualitet och även genus osynliggörs i vården. Här finns dock ingen avgränsning mot specifikt äldre homo- och bisexuella. Forskningen visar i stället att läkare och vårdpersonal kan ha en generellt bristande HBT-kompetens (kunskap om homo-, och bisexuella sam transpersoner). En granskning av sjuksköterske- och läkarstudenter på Karolinska Institutet visar att de upplever en uttalad heteronormativitet, både i undervisningen och i kårlivet. Bristen på HBT-kompetens innebär att det finns en väldig okunskap i sjukvården när det gäller HBT-personers relationer och familjestrukturer och den gäller antagligen för alla åldersgrupper. En ny avhandling visar att homosexuella särbehandlas även i begravningssammanhang och att döden tenderar att vara heterosexuell. Avhandlingen handlar om personer som avlidit i aids och tar inte specifikt upp något äldreperspektiv.folkhälsoinstitutet har haft ett regeringsuppdrag att studera homo- och bisexuellas hälsa, men har i nästan samtliga rapporter exkluderat gruppen äldre. En delstudie fokuserar dock på äldres hälsa genom gruppintervjuer. Resultaten visar de svårigheter som skapas i mötet med sjukvården och hemtjänsten där institutionernas agerande upplevs som slentrianmässigt heteronormativt, dvs. personalens agerande förutsätter att alla lever heterosexuellt. I intervjuerna beskrivs en verklighet som präglas av generationsklyftorna och samhälleliga attityder som upplevs som homofientliga. Återkommande teman är våld och rädsla, rädslan för öppenhet och döljandet som ett tungt ok att bära. Det är framförallt män som utsätts för våld och forskning visar också att män i mycket högre grad än kvinnor är utsatta för hatbrott. Homo- och bisexuell vårdpersonal inom äldreomsorgen Arbetslivsinstitutet har genomfört en kvantitativ studie inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftade till att kartlägga homo- och bisexuellas arbetsvillkor i allmänhet. Undersökningar visar att homo- och bisexuella alltför ofta osynliggörs, ifrågasätts och tvingas in i ett utanförskap på sina arbetsplatser, och att de därför döljer sin sexuella läggning och sitt privatliv. Ofta är denna form av diskriminering omedveten. Liknande resultat har också redovisats i en studie där arbetsvillkoren för homo- och bisexuell vårdpersonal följer genusstrukturen i samhället så att homosexuella män har det lättare än homosexuella kvinnor att arbeta inom vården. Könsblindhet och heteronormativitet i samhället gör att heterosexuella inte uppfattar att homo- och bisexuella diskrimineras eller att kvinnor och män behandlas olika. 2
I arbetslivet inte endast inom vården tenderar homo- och bisexuella kvinnor och män att utveckla olika strategier för att undvika diskriminering. Några av dessa strategier är att aktivt dölja sin läggning genom att hålla delar av sitt privata liv hemligt eller genom att leva ett dubbelliv. Andra sätt är att välja vissa yrken, arbetsplatser eller områden (storstäder) där det är lättare att leva och verka som homo- eller bisexuell. Andra undviker sociala samspel eller kapitulerar och drar sig tillbaka från den offentliga sfären (som arbetsliv, föreningsliv, sociala och kulturella aktiviteter) vilket kan innebära isolering och ensamhet. Studien visar även att det finns en stor misstänksamhet mot myndigheter och samhälleliga institutioner. Vilka kunskapsluckor finns? Uppenbarligen finns en bristande kunskap om äldre homo- och bisexuellas livsvillkor, sociala relationer, hälsa och ekonomiska förutsättningar. Det finns en relativt omfattande forskning om äldre i Sverige, men denna omfattar sällan homosexualitet. Inte heller brukar forskning om homosexualitet fokuseras på de äldres situation. Med tanke på att de äldre homo- och bisexuella vuxit upp med utsatthet och diskriminering är det rimligt att undersöka vilka konsekvenser det får på äldre dagar när deras behov av vård och omsorg ökar. Det finns ett behov av att kartlägga de äldre homo- och bisexuellas situation i möten med samhällets institutioner och särskilt i möten med sjukvården och äldreomsorgen. De äldre homosexuella kan också tänkas sakna gemenskap med andra homosexuella personer som har liknande livserfarenheter. I Malmö arbetar föreningen Glädjen för ett särskilt äldreboende, och i Stockholm bildades1994 stiftelsen Gaysol med syfte att etablera ett äldreboende för homo- och bisexuella. I riksdagen har det förekommit motioner om homo- och bisexuellas särskilda behov i äldrevården. Miljöpartiet i Stockholms stadshus presenterar i skriften 10 punkter för ett kärleksfullare Stockholm bland annat ett förslag om ett äldreboende för HBT- personer. Vidare visar äldreforskningen allt färre äldre får offentlig omsorg och fler får i stället hjälp av sina anhöriga. Därmed väcks frågor kring äldre homo och bisexuellas anhöriga och föreställningar om vilka som är anhöriga till dem. I Socialstyrelsens rapport om anhörigstöd finns heller inget speciellt skrivet om homo- och bisexuellas situation. I Nuteks rapport Vård och omsorg en framtidsbransch omnämns de inte heller trots att man skriver om brukare och individuella val. När det gäller homo- och bisexuell vårdpersonal finns en del forskning, men fortfarande stora kunskapsluckor. Kunskap saknas också om vård- och omsorgspersonalens allmänna HBT - kompetens men också om äldre homo och bisexuellas kärleks- och sexualliv. En kritisk granskning av kurslitteratur på vård- och socialhögskolorna är också angelägen. Frågan är om litteraturen problematiserar heteronormativiteten i syfte att förebygga fördomsfulla bemötanden i vård och omsorg. Ett annat område som kan vara värt att 3
undersöka är hur de sociala rörelserna (RFSL, Golden ladies m.fl.) i framtiden kan samarbeta med den offentliga såväl som den privata äldreomsorgen. POLITISK DEBATT I en interpellationsdebatt i riksdagen (2007/08:594) om värdig äldreomsorg för homo - och bisexuella rådde konsensus om målet även om åsikterna hur ett sådant skulle uppnås gick isär. I debatten refereras till Socialstyrelsens kunskapsöversikt om att det saknas kunskap om äldre homo - bisexuellas livsvillkor, sociala relationer, hälsa och ekonomiska förutsättningar. MYCKET RUDIMENTÄRT FORSKNINGSFRÅGOR I Intervjuer med c.a 20 äldre (än 65) homo - och bisexuella kvinnor och män Hur ser äldre homo och bisexuella kvinnors och mäns livssituationer ut? Förhållanden? Släkt? Anhöriga? Barn? Arbetslivserfarenheter? Fd arbetskamrater? Grannar? Vänner? Kontakter med olika (vård) institutioner? Avstått? Särskilt Äldre boende? Ekonomi? II Fokusgrupper med personal i äldrevården 4
III En kritisk granskning av kurslitteratur på vård- och socialhögskolorna. IV Undersöka är hur de sociala rörelserna (RFSL, Golden ladies m.fl.) i framtiden kan tänkas samarbeta med den offentliga såväl som den privata äldreomsorgen. TIDSPLAN Jag har för avsikt att börja arbeta med projektet i slutet av hösten och ett år framöver. 5