VINNOVAs forskningsstrategi Strategi för hållbar tillväxt

Strategi för hållbar tillväxt VINNOVAs forskningsstrategi 2005-2008 Till regeringen Härmed överlämnar VINNOVA sin forskningsstrategi för 2005-2008. Strategin är utarbetad på regeringens uppdrag. Arbetet har genomförts i samarbete med VINNOVAs styrelse. Styrelsen beslutade om strategin vid sitt möte den 18 november 2003. Greta Fossum Styrelsens ordförande Per Eriksson Generaldirektör

Innehåll 1 Sammanfattning och behov av ökade insatser...1 1.1 Analys och strategiska motiv för ökade insatser... 1 1.2 Förslag till ökade insatser... 2 1.3 Summering... 6 2 Analys...7 2.1 Utmaningar för svensk forskning och utveckling... 7 2.2 Utvecklingen inom VINNOVAs ansvarsområde... 8 3 Belysning av VINNOVAs verksamhet...11 3.1 Bredd, profilering och specialisering... 11 3.2 Uppbyggnad av starka forskningsoch innovationsmiljöer... 12 3.3 Internationellt FoU-samarbete för tillväxt i Sverige... 13 3.4 Anpassning av verksamheten till omvärldens förändrade behov... 13 3.5 Samspel med andra myndigheter och organisationer... 14 3.6 Samspel med näringsliv och offentlig verksamhet... 15 3.7 Jämställdhet... 15 3.8 Information om forskning och dess resultat... 16 3.9 Nationellt och internationellt forskarutbildningssamarbete... 16 3.10 Produkter, processer och tjänster från forskningsresultat... 16 4 Strategiska insatser...18 4.1 Nationellt... 19 4.2 Sektoriellt... 22 4.3 Regionalt... 27 5 Summering...29

1 Sammanfattning och behov av ökade insatser 1.1 Analys och strategiska motiv för ökade insatser Innovationer, i form av framgångsrika nya produkter, tjänster och processer, är grunden för hållbar tillväxt. De bygger på kompetens, kunskapsutbyte och ett ömsesidigt lärande samspel mellan företag, forskning och politik/offentlig verksamhet. Framtida tillväxt i en globaliserad kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Hållbar tillväxt avser långsiktig ekonomisk tillväxt som samtidigt är hållbar socialt och ekologiskt. Den behovsmotiverade forskningen har särskilt stor betydelse för en hållbar tillväxt eftersom den har en stark koppling till såväl befintliga som potentiella framtida behov. VINNOVA bidrar till utveckling av effektiva innovationssystem på nationell, sektoriell och regional nivå. Samspelet mellan de olika nivåerna är avgörande för att skapa en stark och hållbar tillväxt. Effektiva innovationssystem kräver att forskning, företagande och politik/offentlig verksamhet Triple Helix samspelar effektivt ifråga om prioriteringar av viktiga insatsområden för Sverige. Sverige har satsat mest i världen på FoU, främst inom näringslivet, men den långsiktiga tillväxten har varit låg i internationell jämförelse. För att uppnå en ökad och hållbar tillväxt måste därför avkastningen på svenska FoU-investeringar öka väsentligt. Det förutsätter att behovsmotiverad forskning, särskilt teknisk forskning, vid högskolor och forskningsinstitut i Sverige förstärks kraftigt med ökade statliga insatser för att nå upp i nivå med andra länder. Sverige utskiljer sig nämligen bland jämförbara länder, t.ex. inom Norden, med en relativt liten andel teknisk forskning av den statliga forskningsfinansieringen. Här finns en flaskhals i det svenska innovationssystemet, en liten institutsektor som inte kompenseras av motsvarande större tekniska fakulteter, med missad tillväxt som följd. Historiskt går detta tillbaka till riksdagsbeslut på 40- och 50-talet där man bestämde att högskolan också skulle fungera som forskningsinstitut. En ökad tillväxt förutsätter också att forskningen betraktas som en investering och utnyttjas aktivt som en del i ett innovationssystem, där identifierade behov leder till att ny kunskap tas fram som snabbt kan omsättas i produkter, tjänster och processer. Till detta hör också start och utveckling av nya forskningsbaserade företag. En professionalisering av hur universitet, högskolor och forskningsinstitut utvecklar sitt engagemang i innovationssystemen är också nödvändig för att öka avkastningen på FoU-investeringarna. Det entreprenöriella universitetet, slöjdskolan, måste få ökat utrymme så att inte enbart värderingar från Humboldtuniversitetet, ämbetsskolan, får dominera i det svenska högskolesystemet. På samma sätt måste utrymmet och värderingen öka för det teknikvetenskapliga paradigmet där 1

målet är syntes, konstruktion och problemlösning och där analysen, kunskapen är ett medel. Detta skiljer sig påtagligt från naturvetenskap där enbart analysen, kunskapen är målet inte dess användning. Sverige behöver en sammanhållen innovationspolitik, vilken skall syfta till att generera största möjliga avkastning, i form av hållbar tillväxt, av investerade resurser i forskning och utveckling. Ett ökat fokus på utveckling av effektiva innovationssystem är ett avgörande instrument i innovationspolitiken. Den gamla linjära modellen med ensidig kunskapsöverföring från forskning till praktik gäller allt mindre. Det krävs i regel omfattande samspel och ömsesidig kunskapsöverföring, inklusive personrörlighet, mellan flera kompetenta aktörer, dvs. effektiva innovationssystem, för att åstadkomma tillväxt i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi. Det krävs också uthålliga arbetsorganisationer som stödjer lärande, ianspråktagande av ny kunskap och ledarskap och arbetsförhållanden som gynnar hälsa. Det är människors kunskaper och engagemang i arbetet som är den första tillväxtförutsättningen. Därför måste arbetslivs- och arbetsorganisationsaspekter integreras i utvecklandet av effektiva innovationssystem. 1.2 Förslag till ökade insatser VINNOVA har en nyckelroll i forskningsfinansieringssystemet genom sitt nationella ansvar för behovsmotiverad forskning och utveckling, som har en särskilt stor betydelse för en hållbar tillväxt eftersom den har en stark koppling till såväl befintliga som potentiella framtida behov. Myndigheten måste därför byggas stark så att den kan påverka även övriga forskningsfinansiärer och åstadkomma gemensamma insatser så att avkastningen i tillväxt ökar också för dessa finansiärer. Det gäller att utveckla effektiva innovationssystem som ger internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt i Sverige. VINNOVAs förslag till ökade insatser och prioriteringar utgår från tidigare inlämnad Verksamhetsplanering, 2003 2007, (uppdaterad sammanfattning bifogas) och budgetunderlag. Utgångspunkt är också den gemensamma skrivelsen, En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation från de statliga forskningsfinansiärerna, SUHF, IVA och KVA. Den föreslagna förstärkningen på 1,5 miljarder till VINNOVA överensstämmer väl med budgetunderlaget gällande 2006 om hänsyn tas till att VINNOVAs anslag förstärkts med 100 Mkr per år fr o m 2004 samt att akutdelen av VINNITEL inte fullt ut är aktuell 2006. Effektiva prioriteringar och insatser förutsätter systemsyn och helhetsperspektiv. VINNOVA har med denna utgångspunkt genom framsyn och analys av innovationssystem identifierat insatsområden utifrån såväl nationellt, sektoriellt som regionalt perspektiv. Till detta hör också ett aktörsperspektiv, dvs. att också utgå från aktörernas behov och förutsättningar för att fungera effektivt i ett innovationssystem. Detta är inte minst viktigt vid utformning av insatsformer. 2

Nationella innovationssystem I en internationell jämförelse präglas det svenska nationella innovationssystemet av några övergripande särdrag. Det gäller bl.a. att utlandsberoendet är stort, att de stora internationellt verksamma företagen har en dominerande ställning i FoU-systemet, att högskolan i lag har tilldelats en tredje uppgift som innefattar samverkan med företag och andra aktörer i det omgivande samhället samt att institutssektorn, med inriktning på att stödja utveckling i näringslivet, är anmärkningsvärt liten. Vidare investerar små- och medelstora företag mycket litet i FoU och statens FoU-stöd till företag är också anmärkningsvärt litet i en internationell jämförelse. Utifrån detta perspektiv och internationella jämförelser prioriteras följande insatsområden: Starka forskningsoch innovationsmiljöer Mkr/år (arbetsnamn VINN Excellence Center) Förstärkning och vidareutveckling av nuvarande insatsform Kompetenscentra samt strukturbyggande. Ökning från nuvarande ca 140 Mkr/år till 245 Mkr/år, dvs + 105 Mkr/år. Tre parter: VINNOVA, högskolan, företag/offentlig verksamhet, satsar vardera 7 Mkr/år vilket ger 35 starka forskningsoch innovationsmiljöer med en budget på vardera 21 Mkr/år i 10 år. 105 Befintliga kompetenscentra Den tioåriga finansieringen från VINNOVA och föregångaren tar slut under 2005/2006. De upprepande internationella utvärderingarna ger dessa kompetenscentra mycket höga betyg. I linje med vad som forskningsfinansiärerna, SUHF, IVA och KVA framfört i den gemensamma skrivelsen angående medel till fakulteter i konkurrens och efter kvalitetskriterier föreslås att fakultetsmedlen höjs för de högskolor och universitet där man fortsatt finansierar kompetenscent-rum från högskolan och anslutna företag/offentlig verksamhet på minst samma nivå som tidigare. Det fordras för detta 140 Mkr/år i höjda fakultetsanslag. Inkubatorer och såddfinansiering För att stödja framväxten av nya FoU-baserade företag med stark tillväxtpotential bör ett nationellt system för inkubatorer och såddfinansiering skapas. 200 FoU-program för småföretag, ett svenskt SBIR-program Svensk version av SBIR (Small Business Innovation Research). Många befintliga små- och medelstora företag har behov att stärka sin konkurrenskraft genom att investera i FoU. Företagens FoU är kraftigt koncentrerade till de stora företagen medan flertalet mindre företag gör en mycket liten investering i FoU. USA har sedan 1983 ett mycket framgångsrikt FoU-program, SBIR, för småföretag som det är väl värt att lära av. 100 Forskningsinstitutens grundfinansiering stärks Forskningsinstitutssektorn är anmärkningsvärt liten i Sverige och så också statens finansiering av verksamheten. Samtidigt spelar instituten en viktig roll för främst näringslivets konkurrenskraft. Sektorn behöver få ökad statlig grundfinansiering. 100 Internationella FoU-program som EUREKA, COST, ramprogram och bilaterala program. För att kunna bygga starka innovationssystem i en öppen internationell ekonomi fordras internationell samverkan och konkurrenskraft på FoU-området. Ett ökat aktivt deltagande internationellt är en prioriterad del av VINNOVAs satsningar. En resursförstärkning är dock nödvändig för att bättre kunna ta tillvara dessa möjligheter. Detta gäller inte minst EUREKA-programmet och de bilaterala samarbetena med Kina och Japan som är helt beroende av nationell finansiering. 95 3

Sektoriella innovationssystem Sektoriella innovationssystem avser såväl branscher som generiska teknologier och kunskapsområden. De generiska områdena kommer till användning inom flera branscher och här har 5 relativt breda och generiska kunskapsplattformar prioriterats. Inom branschområden har arton tillväxtområden prioriterats för mer fokuserade insatser. Kunskapsplattformarnas uppgift är främst att svara för: - tvärgående insatsprogram (t.ex. BioNanoIT) - öppenhet och bredd - kunskap till de prioriterade tillväxtområdena De fem kunskapsplattformarna är:! IKT-användning! Bioteknik! Effektiv produktframtagning! Arbetslivsutveckling för hållbar tillväxt (lärande, hälsa, jämställdhet)! Infrastruktur och effektiva transportsystem De arton prioriterade tillväxtområdena för mer fokuserade insatser är följande: - Telekomsystem - Mikro- och nanoelektronik - Programvaruprodukter - etjänster i offentlig verksamhet - IT i hemsjukvård - Upplevelser - Läkemedel och diagnostika - Bioteknikens verktyg - Medicinsk teknik - Innovativa livsmedel - Komplexa sammansatta produkter - Trämanufaktur - Intelligenta och funktionella förpackningar - Lätta material och lättviktskonstruktioner - Designade material inkl nanomaterial - Gröna material från förnyelsebara råvaror - Innovativa fordon, farkoster och system - Innovativa logistiksystem och godstransporter Alla insatser görs för att främja en hållbar tillväxt. Det betyder att miljökraven är viktiga för produkter, processer och tjänster. Miljökraven är också i sig en viktig konkurrensfaktor varför forskningsstrategin också inkluderar FoU-insatser för hållbara produkter och processer. 4

I den bifogade verksamhetsplanen finns insatsområdena närmare beskrivna. Ökade insatser inom ramen för de ovan angivna sektoriella innovationssystemen omfattar en förstärkning på 500 Mkr/år inom VINNOVAs ansvarsområde: IT/telekom, Bioteknik, Produktframtagning och Material, Arbetslivsutveckling och Transport. Regionala innovationssystem Mkr/år VINNOVAs strategi för utveckling av effektiva innovationssystem i regioner utgår från att internationell konkurrenskraft är en nödvändig förutsättning för hållbar tillväxt. Internationell konkurrenskraft förutsätter regional profilering och tydlig prioritering mot potentiella tillväxtområden samt utveckling av starka forskningsoch innovationsmiljöer inom dessa områden. Utifrån ett regionalt perspektiv har följande insatsområden prioriterats: VINNVÄXT Mkr/år Programmet avser effektiva innovationssystem för funktionella regioner som genom FoU bygger upp internationell konkurrenskraft inom ett potentiellt tillväxtområde med aktivt engagemang från ledande aktörer inom forskning, företag och politik/offentlig verksamhet, dvs. Triple Helix. Programmet måste trots sin korta existens anses framgångsrikt och efterfrågat av aktörerna varför en förstärkning är motiverad. Den ekonomiska omfattningen föreslås ökad med 120 Mkr/år. De ger utrymme för ytterligare 12 VINNVÄXT-vinnare utöver de 6 (3+3) som ryms i nuvarande budget. 120 Nyckelaktörer i innovationssystemen, främst högskolor och forskningsinstitut Vissa aktörer kan genom sin ställning eller storlek ha en avgörande stor betydelse för olika innovationssystem. Fungerar nyckelaktörens innovationsprocesser och samspel med omvärlden väl så betyder det mycket för många aktörer och därmed för innovationssystemet. Högskolorna och även gruppen forskningsinstitut är en sådan självklar nyckelaktör. Centralt är kommersialisering av forskning och professionalisering av nyckelaktörerna på detta område inkluderande resurser, kompetent kapital. Tre delområden har identifierats:! Professionalisering av högskolornas och även forskningsinstitutens roll i innovationssystemen 80! Stöd till kommersialisering av forskning, främst resurser till holdingbolagen vid högskolan 100! Stöd med resurser till Teknikbrostiftelserna 100 En större del av det regionala tillväxtkapitalet bör användas till FoU som nationellt kvalitetsgranskas och konkurrensutsätts, främst genom VINNOVAs försorg Detta föreslås i den gemensamma skrivelsen från de statliga forskningsfinansiärerna, SUHF, IVA och KVA. I den alltmer kunskapsbaserade ekonomin spelar FoU en allt viktigare roll för att uppnå internationell konkurrenskraft och tillväxt i en region. Detta motiverar att en större del av tillväxtkapitalet används för FoU. Men denna FoU måste också vara internationellt konkurrenskraftig och därför behöver den kvalitetsgranskas och konkurrensutsättas. 500 5

1.3 Summering Ambitionerna i denna forskningsoch innovationsstrategi är stora men nödvändiga för att Sverige skall kunna utvecklas till, inte enbart en ledande forskningsnation, utan också ett land som förstår att utforma och utnyttja sina FoU-investeringar till att fungera väl i effektiva innovationssystem så att Sverige också blir ett ledande tillväxtland i den alltmer kunskapsbaserade ekonomin. VINNOVA har en nyckelroll i forskningsfinansieringssystemet genom sitt nationella ansvar för behovsmotiverad forskning och utveckling, som har en särskilt stor betydelse för en hållbar tillväxt eftersom den har en stark koppling till såväl befintliga som potentiella framtida behov. Myndigheten måste därför byggas stark så att den kan påverka även övriga forskningsfinansiärer och åstadkomma gemensamma insatser så att avkastningen i tillväxt ökar också för dessa finansiärer. Det gäller att utveckla effektiva innovationssystem som ger internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt i Sverige. Genom kraftfulla och uthålliga insatser inom prioriterade insatsområden i samspel med andra aktörer, inte minst andra finansiärer, skapas förutsättningar för att VINNOVAs satsningar ska ge stora effekter på hållbar tillväxt. Särskilt viktigt är att relationer och samspel förbättras mellan de tre aktörsgrupperna näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet, sk Triple Helix. Inom prioriterade insatsområden behöver Sverige internationellt konkurrenskraftiga forskningsoch innovationsmiljöer. Starka forskningsoch innovationsmiljöer är attraktiva för kompetens, entreprenörer och kapital. De karakteriseras av internationellt framstående forskning, innovationer med högt förädlingsvärde, nya FoU-baserade företag, hög tillväxt i befintliga FoU-baserade företag och starkt engagemang och medverkan från stora FoUintensiva företag. VINNOVA har en unik erfarenhet genom bl.a. sina FoU-program, kompetenscentra och VINNVÄXT-programmet av hur man bygger upp starka forskningsoch innovationsmiljöer med starkt engagemang och resurser även från näringsliv och politik/offentlig verksamhet. VINNOVA önskar sammantaget en ökning av sakanslaget med 1,5 miljarder kronor per år. Vad gäller förvaltningsanslaget behöver det inte höjas fullt ut i motsvarande grad utan här uppskattas en förstärkning på 90 Mkr per år vara tillräcklig. Krediten på sakanslaget behöver dock ligga på ca 4 procent av sakanslaget för att kunna hantera behov och fluktuationer på marknaden, vilket t.ex. gällt för telekomsektorn. 6

2 Analys 2.1 Utmaningar för svensk forskning och utveckling Den tilltagande globala konkurrensen ställer starkt ökade krav på Sveriges framtida kunskapsmässiga konkurrenskraft. Detta innebär stora utmaningar för svensk forsknings-, innovationsoch tillväxtpolitik. Europas stats- och regeringschefer har i Lissabondeklarationen satt målet att Europa år 2010 skall vara världens mest framgångsrika kunskapsbaserade ekonomi med stor och uthållig tillväxt. Denna ambition fordrar en tydlig strategi och betydande offentliga satsningar på FoU och nyttiggörande av ny kunskap i Sverige, liksom i EU: s övriga medlemsländer. Många länder och företag satsar därför stora resurser, både i och utanför EU, i en bred internationell trend mot kraftfulla nationella innovationspolitiska satsningar. Kanada och Finland är två särskilt framstående exempel på denna trend. De omfattande strategiska satsningarna på forskning, innovation och tillväxt i länder som Sverige på många områden konkurrerar med ställer krav på en kraftfull svensk innovationsoch tillväxtstrategi. Sverige är ett av de länder i världen som traditionellt har avsatt störst andel av BNP till FoU. Merparten av de resursinsatserna har gjorts av industrin och till största delen utförts som eget utvecklingsarbete. Forskningen har i huvudsak utförts vid universitet och högskolor och finansierats nästan helt av offentliga medel. De offentliga satsningarna är för närvarande dock jämförelsevis inte stora och placerar inte Sverige i någon internationell tätposition. De stora multinationella företagen, som länge dominerat näringslivets FoU-satsningar i Sverige kommer sannolikt att få minskad betydelse i framtiden. En anledning till detta är att den utvecklingsdynamik som baserats på täta samspel mellan statliga verksamheter och exportorienterade FoU-intensiva koncerner minskat i betydelse till följd av den offentliga avregleringen. Förr betydde Televerkets FoU-beställningar till Ericsson och Vattenfalls till ASEA/ABB mycket och staten satsade också stora FoU-medel via STU till högskolor och forskningsinstitut i olika motsvarande ramprogram, t.ex. inom IT och telekomområdet. Nya former för riktad FoU- och teknikupphandling har ännu inte funnit sina former i Sverige. En annan anledning är att statens försvarsinvesteringar har minskat kraftigt. Dessutom är de Sverigebaserade stora multinationella koncernerna idag i mindre utsträckning svenskägda än vad som tidigare varit fallet. De alltmer globala koncernerna förlägger FoU-verksamheten till de länder och regioner som kan ge bäst förutsättningar, bl.a. genom att öppna sin marknad mer för dem som FoU-investerar i landet. Viktiga motiv för stora företags strategiska satsningar på FoU i Sverige håller således på att försvagas. Därmed riskeras också grunden för samspelet mellan stora koncerner och deras nätverk av underleverantörer för varor och tjänster som är en dominerande del av svenskt näringsliv. Det innebär att de små och medelstora underleverantörsföretagen i högre utsträckning måste konkurrera direkt på en internationell arena. Det skärper dramatiskt kraven på underleverantörsföretagens egen förnyelseförmåga. Deras egen FoU-kapacitet är dock generellt låg. Därför behöver FoU-kompetensen i små och medelstora företag kraftigt stärkas. 7

Den ekonomiska förnyelsen genom nya FoU-baserade företag är också låg i Sverige. Dessutom är det få företag som växer och blir medelstora och knappast några blir stora. För att öka omvandlingen i näringslivet mot en kunskapsdriven tillväxt behöver Sverige utveckla effektiva strukturer, villkor och finansiering för kommersialisering av FoU. Universiteten utför nästan all offentligt finansierad forskning. Den svenska institutsbaserade forskningen är mycket liten i internationell jämförelse. Det har medfört att den offentligt finansierade forskningen är mer inriktad på inomvetenskapligt motiverad forskning än i de flesta länder. Detta har fungerat ganska väl i en tid när landet dominerades av FoU-intensiva koncerner, med stark bas i Sverige. Dessa har själva haft kompetens att söka kunskap i och etablera forskningssamarbete med universiteten. I framtiden ställs dock väsentligt högre krav på förnyelse av näringslivet genom nya och växande kunskapsintensiva företag. Det innebär att Sverige måste kunna erbjuda internationella toppmiljöer för forskning och innovation som kan attrahera investeringar i FoU, företag och kompetens. Det innebär också att forskningsresultat på ett effektivt sätt måste kunna kommersialiseras och nyttiggöras i näringsliv och offentlig verksamhet. Det ställer i sin tur betydligt större krav än tidigare på behovsmotiverad forskning och på öppenhet för interaktion och rörlighet av kompetens hos alla inblandade aktörer. Internationella marknader och nätverk för kunskap och innovation har blivit helt avgörande för konkurrenskraft ifråga om forskning, innovation och tillväxt. Europeiska forskningsmiljöer och europeiskt näringsliv utgör Sveriges viktigaste samarbetsparter och marknad. Den pågående europeiska integrationen är därför en viktig grund för att stärka Sveriges och andra medlemsländers konkurrenskraft inom forskning, innovation och tillväxt. Även marknads- och FoU-relationer till aktörer och FoU-miljöer i andra delar av världen, som USA och Asien, är av stor betydelse för svensk konkurrenskraft. Mot denna bakgrund bör innovationsoch tillväxtstrategier för Sverige baseras på ambitiösa och målmedvetna strategier för internationellt samspel och internationell konkurrenskraft. 2.2 Utvecklingen inom VINNOVAs ansvarsområde VINNOVAs ansvar spänner över ett stort antal politikområden, som har stor betydelse för hållbar tillväxt i Sverige. Utmaningarna ifråga om vilka effekter på hållbar tillväxt som behöver uppnås inom dessa områden skiljer sig åt på viktiga punkter. Samspelet mellan politikområdena är avgörande för de effekter på tillväxten som kan uppnås inom VINNOVAs ansvarsområde. Även i det avseendet finns betydande utmaningar. Det finns en rad obalanser inom de politikområden som berör VINNOVAs ansvarsområde. En obalans i svensk forskningspolitik är att den inomvetenskapliga forskningen är alltför dominerande relativt den behovsmotiverade forskningen jämfört med förhållanden i vår omvärld, t.ex. Finland. Det hämmar ett effektivt lärande och utbyte av kunskap och kompetens mellan de aktörer som tillsammans genererar hållbar tillväxt. Det begränsar också förnyelsen i det svenska forskningssystemet, eftersom enbart inomvetenskapliga prioriteringar är mindre effektiva än behovsmotiverade på att generera mångvetenskaplig forskning som är nyskapande. Den behovsmotiverade forskningen har särskilt stor betydelse för en hållbar tillväxt eftersom den har en stark koppling till såväl befintliga som potentiella framtida behov. 8

Investeringar i behovsmotiverad forskning kan därför på goda grunder förväntas ge avkastning i tillväxt genom nya produkter, processer och tjänster inom en inte alltför avlägsen tid, t.ex. 5-25 år. Den inomvetenskapligt motiverade forskningen har inte samma direkta koppling till en förväntad tillväxt men den ger i vissa fall stor avkastning, ofta på längre sikt, t.ex. 10-50 år. Såväl den inomvetenskapligt motiverade som den behovsmotiverade forskningen har stor betydelse för kunskapsförsörjningen av grundutbildningen vid universitet och högskolor. För att innovationssystemet skall kunna fungera både effektivt och långsiktigt med en bred kunskapsutveckling, inte minst för grundutbildningen, behövs därför både inomvetenskapligt och behovsmotiverad forskning. Men det råder en obalans i det svenska forskningssystemet till nackdel för den behovsmotiverade forskningen och avkastningen i form av hållbar tillväxt. En viktig obalans inom näringspolitiken är att befintliga strukturer, spelregler och stödsystem är betydligt bättre anpassade till stora företags villkor än till villkor för små och medelstora företag. Även förutsättningarna för stora företag att samverka med forskning vid högskolor och forskningsinstitut har dock de senaste åren försämrats, främst pga. kraftigt minskade FoU-investeringar. Strukturer och system för att stimulera nyetableringar och tillväxt i företag är särskilt svagt utvecklade. I synnerhet är strukturer och system för att stimulera tillväxten i nya och befintliga företag genom att hämta kunskap från FoU outvecklade. Det gäller också strukturerna för att ta tillvara avknoppningar från redan etablerade FoU-intensiva företag. Därmed minskar möjligheterna till förnyelse och framtida tillväxt i svenskt näringsliv. En stor obalans råder också i svensk arbetslivspolitik. I kunskapssamhället är människan den viktigaste resursen. Det är därför av avgörande betydelse att samhället investerar i utveckling och nyttiggörande av människors kompetens. Avsevärt mycket mer resurser läggs dock på att lösa akuta arbetsmarknads- och hälsoproblem än på investeringar i utveckling som förebygger problem i svenskt arbetsliv. Svensk arbetslivspolitik har fått en alltför svag inriktning mot åtgärder som på ett tidigt stadium kan förebygga arbetslöshet och utslagning. Det gör att människors drivkraft att bidra till tillväxt inte kan tas tillvara. Obalans råder även inom svensk regionalpolitik. Regional tillväxtkraft är av stor betydelse för Sveriges samlade tillväxt. Det är avgörande att Sveriges regioner kraftsamlar för att uppnå internationell konkurrenskraft och tillväxt. I svensk politik för regional utveckling läggs dock betydligt mer resurser på att lösa akuta problem och att omfördela medel mellan regioner än på att stimulera näringslivsprofilering mot olika områden där olika funktionella regioner, inte alltid administrativa regioner, har möjlighet att uppnå internationell konkurrenskraft genom fokusering. Även i regionalpolitiken finns enligt VINNOVAs bedömning en alltför liten koncentration mot tidiga insatser. Politiken för transportinfrastrukturen har också alltför svagt tillväxtfokus. De modeller och processer som tillämpas för prioriteringar av statliga investeringar i sådan infrastruktur är inte transparenta och ger därmed oklara spelregler för regionala och nationella aktörers tillväxtstrategier. 9

Mot denna bakgrund anser VINNOVA att en kraftfull innovationsoch tillväxtstrategi för Sverige är nödvändig för att säkra framtida tillväxt och välfärd i Sverige. Centrala inslag i en sådan strategi bör vara: Stärkt innovationspolitisk samordning mellan politikområden. Stärkt behovsmotiverad forskning inom områden som är viktiga för framtida tillväxt i Sverige. Ökat forskningsbaserat nyföretagande från högskolor, forskningsinstitut och företag genom ett nationellt program för inkubatorer och såddfinansiering. Stärkt konkurrenskraft hos små- och medelstora företag genom investering i FoU. Ta tillvara individen i arbetslivet genom utveckling av nya insatsformer för lärande och hälsa. Stärkt fokus på högskolors och forskningsinstituts roller i innovationssystemen. Stöd till regionala innovationssystem för internationell konkurrenskraft inom framtida tillväxtområden. Tillväxtorienterat perspektiv på infrastruktur och transporter. Stimulera internationellt FoU-samarbete för tillväxt i Sverige. VINNOVAs forskningsstrategi och verksamhetsplan är en tillväxtstrategi med insatser i enlighet med detta. 10

3 Belysning av VINNOVAs verksamhet 3.1 Bredd, profilering och specialisering Behovsmotiverad forskning är ett bärande element i VINNOVAs verksamhet. Den utgår från befintliga och potentiellt framtida behov i näringsliv och offentlig verksamhet. Den behovsmotiverade forskningen är ofta multidisciplinär till sin karaktär. Den genomförs i samspel mellan de aktörer som utför forskningsarbetet och de aktörer som efterfrågar forskningsresultat och forskningskompetens, inklusive vetenskapliga metoder för att lösa problem. Behovsmotiverad forskning kan ur ett vetenskapligt perspektiv vara både grundforskning och mer applikationsnära forskning. VINNOVA arbetar med olika insatsformer för behovsmotiverad forskning Programutlysningar - vänder sig med öppna utlysningar till både forskare och problemägare och syftar till innovation och förnyelse hos dessa, Projekten är i regel 2-4 åriga. Exempel är utlysningar inom området Gröna Material eller Effektiv produktframtagning Kompetenscentrum är satsningar på mer långsiktig samverkan och samfinansiering, där en grupp av problemägare, främst företag men också offentliga organisationer tillsammans med universitet och högskolor genomför behovsmotiverad, vanligen multidisciplinär forskning. Kompetenscentrum utgör 10 åriga satsningar, med utvärderingar efter ungefär vart tredje år. Ett exempel på Kompetenscentrum är CID - Centrum för Interaktion och Design vid KTH. Nationella program för sektoriella industrigrupper utgör ytterligare en form för satsning på behovsmotiverad forskning. De nationella programmen är till lika delar samfinansierade mellan stat och näringsliv. I de nationella programmen är näringslivet beställare av forskning vid högskolor och forskningsinstitut. De nationella programmen är tidsbegränsade, i regel till 3-5 år. Exempel på nationella program är PFF Fordonsforskningsprogrammet och NFFP Nationella flygforskningsprogrammet. Den bredd som VINNOVAs ansvarsområde omfattar är IT/telekom, Bioteknik, Produktframtagning och Material, Arbetslivsutveckling och Transport. Behovsmotiverad forskning är grunden för de effekter som VINNOVAs verksamhet genererar. Forskning är dock inte tillräckligt för att åstadkomma stora tillväxteffekter i en allt hårdare internationell konkurrens. Det krävs också kvalificerade insatser för att nyttiggöra och kommersialisera forskningen. VINNOVA arbetar med både behovsmotiverad forskning och dess nyttiggörande i ett samlat perspektiv. Ett nära samspel mellan aktörer i innovationssystem är avgörande för att stegen från forskning och formulering av behov fram till marknaden och användningen ska gå så snabbt och effektivt som möjligt. VINNOVAs insatser för att främja hållbar tillväxt baseras på en helhetssyn på olika innovationssystem. Därför syftar insatserna till att stärka samspelet mellan direkta effekter på hållbar tillväxt inom olika tillväxtområden och effekter på de kritiska tillväxtförutsättningar som indirekt påverkar hållbar tillväxt inom dessa områden. Generellt söker man i studier av olika innovationssystem efter hinder och möjligheter i syfte att kunna utforma effektiva insatser så att möjligheterna utnyttjas och hindren undanröjs så långt möjligt. I prioriteringar 11

och i satsningarnas utformning och genomförande betraktar VINNOVA innovationssystem i flera dimensioner nationellt, sektoriellt och i regioner. De olika dimensionerna överlappar och samspelar med varandra.! Nationella innovationssystem. Insatser för utveckling av innovationssystem måste ta hänsyn till specifika särdrag för Sverige i en internationell jämförelse vad avser aktörer, ramvillkor, strukturer, resurser och innovationsförmåga.! Sektoriella innovationssystem. Insatser för utveckling av innovationssystem måste beakta att olika branscher eller teknikområden har olika funktionssätt. För att VINNOVAs insatser ska ge goda effekter måste vi förstå de olika sektoriella innovationssystemens unika förutsättningar, utveckling över tiden, drivkrafter och hinder för innovation.! Innovationssystem i regioner. Insatser för utveckling av innovationssystem måste anpassas till att olika regioner har olika förutsättningar för innovation och tillväxt. 3.2 Uppbyggnad av starka forskningsoch innovationsmiljöer Ett viktigt övergripande mål för VINNOVAs verksamhet är att satsningarna ska bidra till att skapa starka forskningsoch innovationsmiljöer i Sverige. Starka forskningsoch innovationsmiljöer förutsätter kritisk massa på flera sätt. Den internationella konkurrenskraften i forskningsoch innovationsmiljöer genereras av ett dynamiskt och ömsesidigt förstärkande samspel mellan forskning, utvecklingsarbete, innovationsverksamhet, produktion och samhälleliga investeringar. Sådana internationella toppmiljöer attraherar ledande FoU-kompetens och stora investeringar i FoU, kompetens och företag. Starka forskningsoch innovationsmiljöer är beroende av en kvalificerad forskarutbildning och tillgång till etablerade forskare i världsklass. För att det ska uppstå en stark forskningsoch innovationsmiljö krävs förutom forskningskompetens och goda forskningsresultat också kunskaper om innovationer och deras förädlingsvärde. Det fordras också kompetens om hur man kommersialiserar forskning samt ett samspel med entreprenörer och företag av olika storlek. En sådan miljö blir attraktiv för forskningsfinansiärer, för kompetenta personer, för företag och för kapital. Kvalificerad forskarutbildning och rörlighet av forskarutbildade är en viktig del i dessa miljöer eftersom det sker ett intensivt utbyte och samspel mellan universitet och högskolor och övriga aktörer. Dynamiken i miljön erbjuder intressanta karriärmöjligheter inom både näringsliv, offentlig verksamhet och akademi, som gör att miljöerna kan dra till sig ledande forskare och duktiga forskarstudenter. Utbytet mellan forskning, näringsliv och annan verksamhet innebär också en stimulans för forskningens och forskarutbildningens innehåll. VINNOVAs strategi innebär att huvudfokus riktas mot att stimulera utvecklingen av starka forskningsoch innovationsmiljöer. Här är inte forskarutbildning huvudmålet, utan ingår som en integrerad del där doktorander utför forskning med finansiering från VINNOVA. 12

3.3 Internationellt FoU-samarbete för tillväxt i Sverige Internationell konkurrenskraft inom forskning, innovation och tillväxt är utgångspunkten för VINNOVAs samtliga insatser. Det förutsätter att Sverige är attraktivt för investeringar i företag, forskning och kunnande. För att vara en sådan attraktiv miljö är det nödvändigt att VINNOVA kan utveckla strategiskt samarbete och länkar till ledande aktörer och forskningsoch innovationsmiljöer internationellt. Det finns planer på att inrätta ett europeiskt forskningsråd som är avsett att förstärka den inomvetenskapligt motiverade forskningen. Därför anser VINNOVA att det nu är speciellt viktigt att förstärka det internationella samarbetet för den behovsmotiverade forskningen. VINNOVAs strategi innebär att allt internationellt samarbete ska vara en integrerad del i VINNOVAs övriga insatser, nationellt, sektoriellt och regionalt. Därigenom kan utväxlingen på de egna insatserna maximeras och det internationella samarbetet vara både mångsidigt och bedrivas med kontinuitet. Inom EU erbjuds från och med sjätte ramprogrammet en ny, strategiskt viktig mekanism för ett integrerat internationellt samspel genom projekten inom ERA-NET. VINNOVA kommer att arbeta offensivt för att främja förutsättningarna för deltagande i dessa projekt om och när de kan tillföra mervärde för övriga insatser. Inför ett sjunde ramprogram kommer VINNOVA att arbeta för att projekt av denna typ ges ökat utrymme. Europasamarbetet har en särställning i VINNOVAs strategi, främst genom Sveriges medlemskap i EU, men även genom att det i medlemsländerna finns forskningsmiljöer, som är betydelsefulla för svenska innovationssystem VINNOVA har uppdraget att samordna det svenska deltagandet inom EUREKA och COST. Inom EUREKA-samarbetet avses stödet till deltagare inom de så kallade klusterprojekten att ökas. Utanför Europa bedrivs bilateralt samarbete som under de närmaste åren främst är inriktat mot Asien och Nordamerika. 3.4 Anpassning av verksamheten till omvärldens förändrade behov Den framtida tillväxten i Sverige på lång sikt avgörs i stor utsträckning av att näringslivet kan utveckla konkurrenskraft inom nya sektorer eller marknadssegment med hög tillväxttakt. Det finns ofta trögheter i exempelvis regioner, näringslivsområden eller forskningsområden som försvårar omställningar till nya fokusområden. En viktig strategisk uppgift för VINNOVA är därför att påverka olika aktörer (företag, offentlig verksamhet, forskningsinstitutioner m.fl.) på ett tidigt stadium så att de stimuleras och ges förutsättningar att göra omprioriteringar mot nya kunskapsområden med hög tillväxtpotential. För att åstadkomma sådan förnyelse utformas särskilda insatser. Därigenom bidrar VINNOVA till strukturomvandling. Analyser av en bransch eller sektor kan identifiera behovet av förnyelse. Ett annat sätt att stimulera förnyelse är att arbeta systematiskt med uppföljning och utvärdering av olika insatsers effekter på innovation och tillväxt. Det är ett 13

nödvändigt komplement till traditionella utvärderingar av forskningsområden via peer review. Alla insatser som initieras och finansieras av VINNOVA är avsedda att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Ett effektivt samspel mellan forskare, företag och politik/offentlig verksamhet för ömsesidigt lärande och nyttiggörande av det samlande kunnandet är det centrala. Det är framför allt mellan dessa tre typer av aktörer som brukar benämnas Triple Helix som samspelet, dvs. innovationssystemet, måste fungera väl för att ge stora effekter på tillväxten. Ett väl fungerande samspel ger goda förutsättningar för samhandling och stora mervärden för samtliga parter. De projekt som finansieras via VINNOVA är alltid, med undantag av ett fåtal pilotprojekt, en del av större sammanhållna program som utgår från existerande eller förutsedda behov hos både näringsliv och samhälle. Inriktningen av programmen beslutas av VINNOVA efter förslag från programråd som innehåller representanter från forskning, företag och politik/offentlig verksamhet. Merparten av projekten är samfinansierade av VINNOVA och andra organisationer, både företag och offentliga aktörer. 3.5 Samspel med andra myndigheter och organisationer Kraftsamling för behovsmotiverad forskning kan inte åstadkommas enbart genom att VINNOVA prioriterar områden med tillväxtpotential och anpassar insatser till respektive område utan måste också ske genom samverkan med andra forskningsfinansiärer och myndigheter. VINNOVA samverkar med forskningsråden (VR, FAS och FORMAS) inom det forskningspolitiska ansvarsområdet. Det finns också ett nära samarbete med de olika forskningsstiftelserna, med teknikbrostiftelserna, med universitetens holdingbolag. Med Högskoleverket samverkar VINNOVA kring frågor som rör högskolans tredje uppgift. Samverkan bedrivs också med NUTEK, ITPS, ISA, STEM, Industrifonden samt med FMV och FOI. Det finns också viktig samverkan inom transportområdet där forskningsinsatserna från Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Energimyndigheten som koordineras i samverkansorganet Transam. Inom energiområdet samordnas forskningsinsatserna med Energimyndigheten. En strategiskt viktig form av samverkan mellan forskningsfinansiärer håller på att utvecklas i programmet Brain Power. I detta program koordineras forskningsfinansiärernas pågående satsningar inom olika områden mot ett gemensamt mål. I programmet samverkar VINNOVA med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, Stiftelsen för strategisk forskning, Invest in Sweden Agency och Vårdalstiftelsen. I VINNOVAs forskningsstrategi för hållbar tillväxt ingår att vidareutveckla pågående samverkansprogram samt att identifiera nya områden där VINNOVAs kompetens och 14

resurser kan samverka med andras och skapa mervärde, främst avkastning i form av hållbar tillväxt, för respektive finansiärs investering. VINNOVA avser att utveckla sådan samverkan mellan civil och militär FoU och materielnära forskning inom VINNOVAs prioriterade insatsområden. 3.6 Samspel med näringsliv och offentlig verksamhet I VINNOVAs verksamhet så deltar näringslivet, och ofta även offentlig verksamhet, i nästan alla insatsområden och insatsformer. Några exempel:! FoU-programmen kräver i regel deltagande och medfinansiering från företag eller offentlig verksamhet.! Programråden som bedömer projektförslag är sammansatta av personer hämtade från de tre aktörsgrupperna näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet.! Kompetenscentra, dvs. starka forskningsoch innovationsmiljöer, har ett trepartsengagemang inkluderande finansiering från VINNOVA, högskolan samt näringsliv/offentlig verksamhet.! Inkubatorprogrammet innehåller engagemang och medfinansiering från regioner och näringsliv.! VINNVÄXT-programmet bygger på engagemang och finansiering från näringsliv och regionen (politik/offentlig verksamhet). 3.7 Jämställdhet Den viktigaste utgångspunkten för VINNOVAs arbete med jämställdhet är att den bidrar till hållbar tillväxt genom att ge en bättre balanserad fördelning, mångsidigare belysning och därmed höjd kvalitet. VINNOVA har som mål att jämställdhetsaspekten ska ingå i alla satsningar och att det alltid finns ett genusperspektiv på innovationssystem. Strategin innehåller särskilda insatser för att stärka genus- och jämställdhetskunskap och insatser för att integrera perspektiven i alla satsningar som VINNOVA gör. VINNOVA har jämn könsfördelning i sina programråd och beredningsgrupper och strävar efter att också ordförandeuppdragen fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Även i andra grupper som tillsätts på VINNOVA uppmärksammas könsfördelningen så att snedfördelningar undviks. Bland dem som söker medel från VINNOVA är kvinnor starkt underrepresenterade och ett långsiktigt arbete har därför inletts för att komma tillrätta med situationen. En viktig del i strategin är genomförandet av ett internt förändringsprojekt för jämställdhet. Där bygger VINNOVA upp egen erfarenhet. Avsikten är att resultaten ska kunna användas i utformningen av framtida insatser samtidigt som den genusvetenskapliga kompetensen och jämställdhetsintegrationen i den egna verksamheten ska stärkas. 15

3.8 Information om forskning och dess resultat I den systemansats som VINNOVA arbetar med är information om forskningsresultat en naturlig del. Den dialog och det samspel som hela tiden sker mellan forskarna å ena sidan och övriga aktörer i ett innovationssystem utgör en av grundförutsättningarna för att stärka tillväxten. Kommunikation med och mellan innovationssystemets olika aktörer är en av de strategiska hörnpelarna i arbetet med att bidra till konkurrenskraft och tillväxt. Här stimuleras de enskilda FoU-projekten att utveckla sin kommunikation. För att bidra till ökat fokus på behovsmotiverad forskning i en bredare krets, stödjer VINNOVA webbplatsen forskning.se och andra insatser som vänder sig till en bredare publik. Vetenskapsrådet, som har huvudansvaret för populärvetenskap, har tillsammans med VINNOVA kommit fram till att det är effektivt att VR fokuserar på just detta, medan VINNOVA å sin sida inriktar huvuddelen av sina insatser mot den nyttoinriktade kommunikation, som kan bidra till ökad tillväxt. 3.9 Nationellt och internationellt forskarutbildningssamarbete Primärt inriktas inte VINNOVAs verksamhet på forskarutbildning utan på områden och insatsformer som bedöms behovsmotiverade. Verksamheten innebär dock att doktorander finansieras av VINNOVA, främst inom teknikområdet. De internationella programmen kan på samma sätt innehålla finansiering av doktorander. 3.10 Produkter, processer och tjänster från forskningsresultat Hela verksamheten har målsättningen att främja en hållbar tillväxt genom att nya och förbättrade produkter, processer och tjänster kommer fram baserade på ny kunskap från forskningen. För att detta skall fungera väl krävs effektiva innovationssystem, dvs bra samspel mellan de aktörer som genererar, sprider och använder ny kunskap och ny teknik för nya produkter, processer och tjänster. Några få exempel på detta är:! FoU-program som kräver deltagande och medfinansiering från företag eller offentlig verksamhet.! Kompetenscentra, starka forskningsoch innovationsmiljöer, har ett trepartsengagemang inkluderande finansiering som består av VINNOVA, högskolan samt näringsliv/offentlig verksamhet.! Inkubatorprogrammet inklusive såddfinansiering innehåller engagemang och medfinansiering från regioner och näringsliv med syfte att främja start och utveckling av nya forskningsbaserade och högteknologiska företag.! VINNVÄXT-programmet bygger på engagemang och finansiering från näringsliv och regionen (politik/offentlig verksamhet).! EUREKA-programmet är inriktat på stärkt konkurrenskraft hos företag, bl a genom forskningssamarbete med företag, högskolor och forskningsinstitut, såväl internationellt som nationellt. 16

! VINST, ett FoU-program tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning, riktat mot små forskningsbaserade och högteknologiska företag.! FoU-program inriktade på småföretag samt det planerade svenska SBIR-programmet (Small Business Innovation Research). 17

4 Strategiska insatser För den kommande perioden 2004-2008 kommer VINNOVAs verksamhet att vara inriktad på att uppnå effekter i form av hållbar tillväxt genom följande strategiska insatser: Nationellt Starka forskningsoch innovationsmiljöer. Inkubatorer och såddfinansiering för ökat forskningsbaserat nyföretagande från högskolor och företag. FoU-program för små- och medelstora företag, ett svenskt SBIR-program (Small Business Innovation Research). Forskningsinstitutens grundfinansiering förstärks. Internationella FoU-program som EUREKA, COST, ramprogram och bilaterala program. Sektoriellt Behovsmotiverad sektoriell forskning inom VINNOVAs ansvarsområden enligt verksamhetsplanen. Arbetslivsutveckling för hållbar tillväxt med fokus på individen genom utveckling av nya former för att främja hälsa, lärande och jämställdhet. Tillväxtorienterat perspektiv på infrastruktur och transporter. Miljön som tillväxtfaktor. Regionalt VINNVÄXT Stöd till regionala innovationssystem för internationell konkurrenskraft inom framtida tillväxtområden. Nyckelaktörer i innovationssystemen, främst högskolor och forskningsinstitut Professionalisering av högskolornas och forskningsinstitutens roll i innovationssystemen. Stöd till kommersialisering av forskning, främst resurser till holdingbolagen vid högskolan. Stöd med resurser till Teknikbrostiftelserna. En större del av det regionala tillväxtkapitalet bör användas till FoU som nationellt kvalitetsgranskas och konkurrensutsätts, främst genom VINNOVAs försorg. Detta föreslås i den gemensamma skrivelsen från de statliga forskningsfinansiärerna, SUHF, IVA och KVA. 18

4.1 Nationellt Starka forskningsoch innovationsmiljöer VINNOVA Kompetenscentrum är internationellt väl utvärderade Centers of Excellence i svensk universitetsmiljö. Det är en beprövad och effektiv insatsform för att utveckla starka forskningsoch innovationsmiljöer. Programmet stimulerar behovsmotiverad och multidisciplinär forskning med högsta vetenskapliga kvalitet samtidigt som den ger stor nytta i industri och offentlig verksamhet. I ett kompetenscentrum arbetar forskare från akademi, företag och offentlig verksamhet i gemensamma projekt. Genom det direkta samarbetet mellan individer från dessa organisationer sker ett effektivt och djupgående ömsesidigt lärande. Det skapar också grund för rörlighet av individer mellan de olika organisationerna, liksom för ett bredare samarbete. Avsikten är att kompetenscentrum ska bidra till att profilera forskningsstrategierna vid de högskolor som deltar. Kompetenscentrum byggs upp i konkurrens, där de deltagande aktörerna formulerar forskningsprogrammen gemensamt och manifesterar sin vilja att delta och verka för centrumets mål. Varje kompetenscentrum utvärderas av internationell expertis tre gånger under en tioårsperiod. Därigenom ges stöd till utvecklingen mot att bli ett internationellt ledande centrum inom det profilområde centret har. I VINNOVAs nya generation av kompetenscentrum som nu kommer att byggas upp med början hösten 2003 ställs uttryckliga krav på att varje centrum ska vara en väl integrerad del av den aktuella högskolans forskningsstrategi. Det ställs också krav på att miljön utformas så att den kan bilda en stark forskningsoch innovationsmiljö, enligt det mönster som redovisas i kap 3. Verksamhet vid forskningsinstitut bör kunna ingå i framtida kompetenscentrum förutsatt att institutet är konkurrenskraftigt på området i fråga. Inkubatorer och såddfinansiering Stödet till framtidens kunskapsföretag är svagt. Den offentliga FoU-finansieringen är främst inriktad mot att stödja forskning vid universitet och högskolor. Den statliga såddfinansieringen av mycket tidiga skeden i kommersialiseringen av FoU som tidigare fanns har i stort sett upphört. De privata riskkapitalbolagen och även Industrifonden är inget alternativ, eftersom de fokuserar på senare faser i kommersialiseringen med mindre kommersiella risker och på företagsekonomiska, inte samhällsekonomiska grunder. För att understödja framväxten av FoU-baserade företag med stark tillväxtpotential bör ett nationellt system för inkubatorer och såddfinansiering skapas med offentlig, främst statlig, finansiering. Så är fallet i jämförbara länder. Inkubatorer är organisationer som arbetar nära det akademiska entreprenörskapet och stöttar de första stegen i nystartade företags kommersialisering av FoU-baserade affärsidéer med rådgivning, affärsutveckling och såddfinansiering. (Det finns också andra liknande former, t.ex. kulturella och även sociala inkubatorer som används i Brasilien). 19