Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Relevanta dokument
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Block 1 Den sociala dimensionen

Välfärds- och folkhälsoprogram

Städers omvandling och sociala risker

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

rt 2010 o p ap cial r o S

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Rädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering

Projekt Sociala risker 2011

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Eldanläggelse och annan ungdomsbrottslighet: jämförelser med avseende på prevalens och förklarande faktorer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Stadens bränder. Del 1: Anlagda bränder och Malmös sociala geografi. Nicklas Guldåker och Per-Olof Hallin

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Stockholmsenkäten 2014

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Samverkan Trygg och säker stad

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Arbetsmarknadsutskottet

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun

BRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

ANTAGEN KF

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Foto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

STADENS BRÄNDER. Del 1 Anlagda bränder och Malmös sociala geografi. Nicklas Guldåker Per-Olof Hallin MAPIUS 9

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Hela staden socialt hållbar

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder (GU)

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Vad ska jag prata om?

Stockholmsenkäten 2008

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Jens Persson Kommunalråd. Barnen i fokus

Nordiskt perspektiv på förebyggande - Sverige

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare

Antagna av Kommunfullmäktige

Hur gick det egentligen? Är vi bra nog?

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Levnadsförhållanden. Ohälsotal. Bostadsmarknad. Arbetsmarknad. social segregation. Social historia utanförskap. ekonomisk segregation.

Claes Nilholm Malmö Högskola

Tillsammans skapar vi vår framtid

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

RINKEBY-KISTA STADSDELSNÄMND

Transkript:

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS

Projektet analyserar: Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden Anlagd brand som konfliktstrategier för vissa ungdomsgrupper Skolan som arena för missnöje och frustration Barns och ungdomars syn på anlagda bränder

Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden 900 Anlagda bränder utomhus, i byggnad och kabel - Malmö 800 Antal anlagda bränder 700 600 500 400 300 200 Anlagd Brand utomhus ej kabelbrand Anlagd Brand i byggnad kabelbrand Anlagd Brand utomhus kabelbrand 100 Anlagd Brand i byggnad ej kabelbrand 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden Konflikter 2007-2013

Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden Hot spots bränder 2011 ------- Anlagda bränder ------- Ej anlagda bränder

Skolor med flest bränder 2007-2011 Hot spots bränder 2011 ------- Anlagda bränder ------- Ej anlagda bränder Föräldrars utbildningsnivå Andel elever ej behöriga till gymnasiet Upplevt inflytande i skolans verksamhet Upplevt stöd från skolan

Vad kännetecknar områden med många bränder? Hög utsatthet för social stress? Social stress = Stressreaktioner som beror på en individs relationer till andra och sin omgivning. Att långvarigt utsättas för social stress kan leda till stressymptom som hotar människors hälsa, välbefinnande och relationer till andra.

Sociala stressorer kan leda till social stress Sociala stressorer Ekonomisk stress - Exkludering från möjlighet till egen försörjning Etnisk segregation - Exkludering på grund av etnisk härkomst Otillfredsställande boendesituation Bostaden passar inte familjens behov Familjesituation Många barn och ungdomar Indikatorer Andel arbetslösa Andel med låg utbildningsnivå Andel födda utomlands Trångboddhet Antal pojkar 16-18 år

Index av sociala stressorer och anlagda bränder, Delområden, Malmö 2000-2008 5 4 Index of Living Conditions 3 2 N = 98, r = 0,801, p <.01. 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Number of intentional fires per 1 000 inhabitants, 2000-2008

Klusteranalys - områdestyper Clustertyp Antal grannskap (%) Andel arbetslösa % Antal personer per rum Andel utlandsfödda, % Andel unga män, % Andel med endast grundskola, % Cluster 1 låg social stress Cluster 2 Cluster 3 hög social stress 42 (42,9) 3 0,41 14 10 15 37 (37,8) 5 0,65 21 4 15 19 (19,4) 8 0,82 47 9 28

Klusteranalys - områdestyper Clustertyp Antal grannskap (%) Andel arbetslösa % Antal personer per rum Andel utlandsfödda, % Andel unga män, % Andel med endast grundskola, % Antal anlagda bränder per 1000 invånare Cluster 1 Cluster 2 Cluster 3 42 (42,9) 3 0,41 14 10 15 08,75 37 (37,8) 5 0,65 21 4 15 10,95 19 (19,4) 8 0,82 47 9 28 26,91

Många familjer lever under socialt utsatta förhållanden och socio-ekonomisk och psykisk stress. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med svåra uppväxtförhållanden. STRUKTURELL PREVENTION SOCIAL PREVENTION Varför anläggs bränder just här? Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med låg självkänsla, dåliga relationer till vuxna, beteendeproblem och svårigheter att klara sig i skolan. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar som kan tänka sig att anlägga bränder eller begå andra brott. SITUATIONELL PREVENTION Situation Möjliga motiv: Nyfikenhet Tristess och spänning Gemenskap och social status Avbryta verksamheter Frustration och vandalism Konflikter och hämnd Dölja brott Skola Ekonomisk vinning Kamrater - Motiverad person - Lämplig plats, objekt - Liten risk för upptäckt ANLAGD BRAND Medier

Fördjupad områdesanalys Klotter (2011) och anlagda bränder 2007-2001 Social prevention Stöd till familjer med barn och ungdomar i riskzon Hembesök till alla med brandskyddsinformation Bygga sociala kontrakt Stöd till elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem Meningsfull sysselsättning Information och lärande om eld Goda rollmodeller Stärka civilsamhälle och socialt kapital Kroksbäck Holma Situationell prevention Identifiera mikroplatser och hot spots Förbättra övervakning och social kontroll Öka insyn och möjligheterna för upptäckt Skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna Begränsa konsekvenserna av anlagda bränder m.m.

Tack!

Anlagd brand som konfliktsstrategi Grannskap och boende Informell ordningsmakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Socialtjänst Stor grupp ungdomar RTJ Riskgrupp tonårspojkar, unga män Skola m.fl. Mindre grupp drivande tonårspojkar, unga män Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Konfliktfält Oklara sociala kontrakt Andra aktörer Kortsiktig investering Fastighetsägare Föreningsliv Myndighetssektor Formell ordningsmakt