*) Avkastningen anges för 1:1 certifikaten där både BULL och 1:1 certifikat är angivna.

Veckans råvarubrev Måndag 2 december 2013 Aktuella priser: www.seb.se/cert Rekommendationer Råvara Föregående veckobrev Avkastning* Aktuell rekommendation Råolja OLJA S 0% BEAR OLJA X2 S Elektricitet EL S / BULL EL X4 S -4% EL S Naturgas Neutral Neutral Guld Neutral Neutral Platina PLATINA S -2% Neutral Palladium Neutral Neutral Silver Neutral Neutral Koppar KOPPAR S 0% KOPPAR S Aluminiuim ALUMINIUM S -2% ALUMINIUM S Zink ZINK S -2% ZINK S Nickel NICKEL S 0% NICKEL S Kaffe Neutral Neutral Socker SOCKER S -2% SOCKER S Kakao Neutral Neutral Vete BEAR VETE X4 S -7% Neutral Majs Neutral Neutral Rapsfrö Neutral Neutral Sojabönor BEAR SOJA X4 S -9% BEAR SOJA X4 S Råvarumarknaden RAVAROR S -1% RAVAROR S *) Avkastningen anges för 1:1 certifikaten där både BULL och 1:1 certifikat är angivna. Råolja Brent Oljepriset gick hela vägen upp till det gamla tekniska motståndet på 111.79 dollar per fat, innan det vände ner igen. SEB har uppdaterat sin prognos för oljepriset. Både för det första kvartalet och det andra nästa år, tror bankens oljeanalytiker på ett pris på 100 dollar per fat. De faktorer som bidrar till ett lågt pris är den

SEB Veckobrev råvaror 2 (29) stadigt ökande produktionen i USA, som innebär att mer olja blir kvar på världsmarknaden i kombination med fortsatt, förhållandevis, låg tillväxt i tillväxtländer. EIA kunde i veckan meddela att bensinpriset i USA var det lägsta inför Thanksgiving-helgen på tre år. Förr i tiden ansågs ett lågt oljepris vara en drivkraft för tillväxt och det kanske är därför som USA - med såväl billig olja som ännu billigare naturgas drar ifrån resten av världen just nu. EU-28 pekades i veckan ut av chefen för International Energy Agency som i strykläge vad gäller tillväxt pga energipriser som är ca tre gånger så höga som i USA - och att detta är helt politiskt orsakat. Priset på olja är nu så högt att vi inte längre kan rekommendera en köpt position i olja, utan går över till säljrekommendation. Den som vill kapitalisera på det, kan placera i BEAR OLJA X2 S med 2 gångers daglig hävstång eller BEAR OLJA X4 S med 4 gångers daglig hävstång - dvs en ganska hög risknivå. I onsdagens DOE-rapport steg råoljelagren återigen och ligger nu som vi ser på rekordnivåer för säsongen 450,000 400,000 350,000 300,000 250,000 200,000 150,000 100,000 50,000 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Vecka 5 års intervall 2012 2013 Källa: DOE, SEB Commodities Lagerökningen i USA har hänger delvis ihop med lite högre import för en månad sedan - vilket är en typisk uppladdning inför Thanksgiving-helgen.

SEB Veckobrev råvaror 3 (29) 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Vecka Källa: DOE, SEB Commodities Vi tycker alltså at priset på olja är för högt i dag och rekommenderar att man tar hem vinster på OLJA S och kortsiktigt går in i något av våra BEAR-certifikat. SEB:s certifikat på olja har inte bara lägre avgifter än något annan emittents utan också lägre skillnad mellan köp- och säljkurs. Elektricitet Certifikatet byter nu kontrakt från vinterkontraktet kvartal 1 till vår/försommarkontraktet kvartal 2. I diagrammet nedan ser vi den historiska prisutvecklingen på kvartal 1-kontraktet. Priset har rekylerat ner på förbättrad hydrologisk balans. Kärnkraften i det nordiska börsområdet gick på 11 reaktorer, 82% av installerad kapacitet. Fredagens väderleksprognos visar på lägre genomsnittlig temperatur i veckan som kommer: -0.2C mot tidigare 0.2C prognosticerat. Normalt är 1.4C, så det är något kallare än normalt. Enligt Markedskrafts prognosmodell ligger vattenkraften på +0.3 TWh över normalt om två veckor.

SEB Veckobrev råvaror 4 (29) Nedan ser vi priset på energikol, den närmaste månadens leveranstermin. Priset steg successivt till 85 dollar, men föll kraftigt i torsdags och stängde veckan på 82.10 dollar / ton. Att marknaden inte orkade ta sig upp till föregående topp på 90 dollar, utan stannade på 85 dollar, får anses vara ett svaghetstecken. Prisutvecklingen på utsläppsrätter fortsätter att dala sakta. Omsättningen var dock mycket hög i veckan som gick. Hydrologisk balans ser vi nedan. Både den aktuella och 10-veckors prognos ligger strax under normala nivåer.

SEB Veckobrev råvaror 5 (29) Vi rekommenderar köp av EL S. Naturgas Naturgaspriset i USA har handlats upp på det kalla vädret. Liksom i Norden, har det varit kallt i USA. Nedan ser vi januari-kontraktet.

SEB Veckobrev råvaror 6 (29) Metaller Den första delen av förra veckan kan bara beskrivas som väldigt tråkig. Kursrörligheten är på den lägsta nivån på flera år. Låga volatiliteter är ett fenomen som delas av de flesta finansiella marknader och är inte unikt för metallmarknaderna. Den här veckan var kursrörelserna mindre än vanligt - fram till onsdagens eftermiddag. USA var stängt på torsdagen för Thanksgiving. Vad som kan ha börjat som en likvidering av positioner inför helgen, startade en rask prisnedgång. Priserna gick ner med 1-2% i basmetallerna i en annars lugn marknad. Dollarn var lite svagare då och aktierna lite starkare, så det går inte att förklara prisrörelsen med de vanligaste faktorerna. Det gick inte heller att hitta någon annan förklaring. "Non-commercials" i CFTC:s värld, dvs "spekulanter" är extremt sålda terminer på basmetaller just nu, vilket historiskt har visat att marknaden är känslig för "short covering". Positionen i Comex terminskontrakt på koppar visar att non-commercials är nettosåld 35,000 kontrakt. Det är den största negativa positionen sedan 1993 och så långt bakåt informationssystemet Bloomberg har data. Vi tror att det ser likadant ut i andra basmetaller, som vi inte har CFTC-data på eftersom de handlas på den engelska börsen LME och alltså inte rapporterar positioner till det amerikanska CFTC. Från en teknisk synvinkel ligger koppar och zink fortfarande över de lägsta priserna från sommaren, medan nickel ligger nära botten. Aluminium sticker ut genom att nu handlas på fyra års lägsta pris de senaste två dagarna. Vi tror att marknaden är överdrivet såld och tillflöde av nya säljare för att på riktigt trycka ner priset ytterligare. Vi håller fast vid åsikten att marknaden diskonterar en allt för pessimistisk framtid. Vi tror att det finns utsikter för en ordentlig rekyl uppåt innan nyår. Den säsongsmässigt starka perioden ligger framför oss. December / januari brukar vara starka månder vad gäller priset. Nedan ser vi non-commercials nettoposition i Comex-koppar-terminer: Net non-commercial position Comex Copper Koppar Koppar är just nu inte i fas med resten av basmetallgänget. Trots vad en teknisk analytiker skulle säga är en tydlig säljsignal efter utbrottet från triangelformationen för ett par veckor sedan, handlas koppar starkare än de övriga basmetallerna. Om man tar hänsyn till att spekulanterna på rekordhög nivå tycker att kopparpriset är säljvärt, är kopparprisets styrka ännu märkligare. De flesta marknadskommentatorer pekar på "det ökade utbudet" som det huvudsakliga skälet till det negativa sentimentet kring metallen. Lagren vid börserna uppvisar tillbakavisar dock detta. Lagren vid LME har sedan toppen på 675,000 ton sjunkit till 424,000 ton. Det är en minskning med 38%. Mest material har levererats ut från lagerhus i Malaysia. Materialet antas ha gått till Kina, men det finns (som vanligt) rykten om att det har parkerats någon annanstans (Vietnam talas det om). Vad som talar emot detta, är att det är en stadig minskning av LME-lagren och inte enskilda, stora uttag, som man skulle färvänta sig att se om ägarna till metallen "parkerade om" den på en billigare parkeringsplats. Skillnaden mellan spotpriset på koppar och tre månaders terminen är försumbar, vilket talar för att det är något av en bristsituation. Detta förefaller alltså peka på att "non-commercials" är ute i ogjort väder. Minskande lager brukar hänga ihop med högre volatilitet. Vi tror att sannolikheten är stor att dagens lugna marknad kommer att övergå i högre volatilitet. De senaste 30 dagarna har prisrörligheten legat på 30%

SEB Veckobrev råvaror 7 (29) omräknat till årsvolatilitet. Det är extremt lågt. Optioner på koppar prissätts också lågt och vi tror att detta är ett tillfälle att köpa optioner. Högre volatilitet på råvaror hänger också ihop med stigande priser, eftersom båda påverkas av låga lager. USA:s ekonomi börjar expandera allt snabbare nu, enligt flera indikatorer. Man ska dock inte av den anledningen tro att det har en positiv påverkan på kopparpriset. Om vi försöker förklara kvartalsvis prisförändring på koppar med följande variabler: BNP-tillväxt i Kina, BNP-tillväxt i USA och förändring av lagernivån på LME, ser vi att: Lagerförändringen på LME har högst statistisk signifikans. En lagerminskning med 1% från föregående kvartal tenderar att höja priset med 9.5% (sannolikhet att det inte skulle stämma är 2%). BNP-tillväxt i Kina är signifikant på 6%-nivån (det är 6% sannolikhet att högre BNP i Kina inte höjer kopparpriset). BNP-tillväxt i USA, däremot är inte alls statistiskt signifikant för påverkan på kopparpriset. Parametern skattad på data från de 78 senaste kvartalen visar faktiskt ett negativt samband. Förmodligen är det så att ett högt kopparpris innebär högre kostnader för den amerikanska ekonomin och alltså lägre tillväxt. Att det är högre tillväxt i USA är alltså inte något att glädja sig åt på kopparmarknaden. Kinas ekonomi stampar fortfarande på samma nivå som i våras och den ledande indikatorn "Inköpschefsindex" har inte böjt av uppåt, som den gjort för USA och Storbritannien, t ex. Lagernivåerna på LME är dock väsentligt lägre, och det är ett positivt tecken, som kopparmarknaden ännu inte reagerat på. Lägre lagernivåer behöver inte vara drivet av högre efterfrågan, som vi varit vana vid, utan kan också erhållas genom lägre utbud. Världens största kopparproducent, det statliga chilenska bolaget Codelco ligger nära förlust vid dagens kopparpris. Under det andra kvartalet, när det genomsnittliga kopparpriset låg på 7038 dollar per ton, hade Codelco endast 7% marginal före skatt. Skulle priset alltså gå ner 7% till 6550 dollar, börjar bolaget gå med förlust, före skatt. Kopparmarknaden har vissa likheter med oljemarknaden, då Chile står för så stor del av världsproduktionen. Chile har också en Sovereign Wealth Fund för att samla produktionsskatter från kopparn, precis som många arabländer - och Norge - har för produktionsskatter på oljan. Chile kan naturligtvis liksom OPEC för oljan, begränsa produktionen, så att priset håller sig över en viss nivå. Räkneexemplet med Codelcos lönsamhet visar, att det kanske inte är långt ner till den nivån. Vi tycker att prisfallet har gett en möjlighet att komma in på den långa sidan till bra pris och rekommenderar köp av KOPPAR S.

SEB Veckobrev råvaror 8 (29) Aluminium Priset på aluminium föll under sommarens lägsta notering. Den kortsiktiga köprekommendation vi avgav för ett par veckor förutsatte att botten inte skulle brytas. Den som vill skydda sitt kapital och inte låta en liten förlust bli större, bör ta stoppen nu. Däremot ser vi att RSI ligger på under 30, vilket indikerar en "översåld" marknad. Det behöver inte i sig innebära en helt säker rekyl uppåt, som skedde till i slutet av juni. Ett möjligt scenario är att prisfallet får igång de länge väntade produktionsneddragningarna. Samtidigt är contangot på aluminium så stort, hela 7%. Det innebär att köpare har en intäkt på 7% på att äga metallen utan prisrisk. Kostnaden för finansiering och lagring är för många betydligt lägre än 7% per år. Materialet har därför inga svårigheter att hitta köpare. Detta håller i sin tur premierna för fysisk metall höga. Sammantaget alla faktorer, förväntas efterfrågan öka med mellan 5% och 7% per år, vilket innebär att produktionsöverskottet sakta kommer att betas av. Vi favoriserar fortfarande en köpt position, även om uppsidan också är begränsad. Vi tror att det kommer en rekyl och rekommenderar att man säljer in i den. En rekyl uppåt kan ta priset upp till 1900 dollar per ton. Nedan ser vi hur aluminiumpriset historiskt har utvecklat sig i genomsnitt för årets tolv månader. Perioden är från januari 1990 till november 2013. Vi ser att december och januari historiskt har varit starka månader för aluminium.

SEB Veckobrev råvaror 9 (29) 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12-1.0% -1.5% -2.0% Källa: SEB Commodities Zink Zinkmarknden handlar ner mot 1850-nivån, där det bör finnas stöd. Det är i botten av det konsolideringsintervall som varit rådande sedan april i våras. Vi rekommenderar köp av ZINK S. Nickel Vår grundsyn är att man ska försöka köpa nickel, i synnerhet om priset kommer ner mot 13,500 dollar per ton. Som vi ser i prisdiagrammet nedan, är priset nere vid den bottennivå som började etableras under juli och vi tror att det är ett bra köptillfälle nu, då priset faktiskt är under den nivå som vi indikerat som köpvärt.

sep-02 mar-03 sep-03 mar-04 sep-04 mar-05 sep-05 mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 SEB Veckobrev råvaror 10 (29) Nedan ser vi produktion och konsumtion av nickel i historiskt perspektiv, uppdaterat till september, enligt siffror från World Bureau of Metal Statistics. Produktionen är något lägre i sen tid och konsumtionen något högre. Det innebär att överskottet i september var bara hälften så stort som i augusti. 200,000 150,000 Balance / month 1000 tons Production / month 1000 tons Consumption / month 1000 tons 100,000 50,000 0-50,000 Källa: World Bureau of Metal Statistics, SEB Commodities Vår grundsyn är att man bör försöka köpa nickel och rekommenderar köp av NICKEL S. Priset (cash och 3 månaders termin, som vi alltid avser), går att följa på www.basemetals.com

SEB Veckobrev råvaror 11 (29) Guld Guldpriset (i dollar), som för ett par veckor sedan föll under den tekniska stödnivån på 1273, har sedan dess rört sig förvånande lite. I termer av kronor, har priset hållit sig stabilt, med endast marginella prisrörelser under veckan. Vi ser kursdiagrammet på priset i kronor för ett troy uns nedan. Notera att vi inte har någon teknisk köpsignal, men vi har ett tekniskt stöd vid 8000 kr. Trenden är fortfarande nedåtriktad. Finansiella placerares likvidering av innehaven i börshandlade guld-etp-er har tagit ny fart i november. Den utplaning av likvideringen som vi såg i början av månaden visade var alltså tillfällig. I diagrammet nedan ser vi antalet uns som innehas av börshandlade fonder det senaste halvåret. Den gula kurvan avser guld och den svarta silver.

SEB Veckobrev råvaror 12 (29) Det är inte bara investerarna av likvida ETP-er som är skeptiska till guld som investering. US Mint rapporterade i fredags att försäljningen av deras American Eagle bullion coin, minskade med 1% i november jämfört med oktober. I oktober såldes 48,500 uns och i november 48,000. Mönstret tidigare under året har varit att lägre pris lett till likvidering av guld-etp:er, men ökade köp av fysisk metall. Nu har alltså även de fysiska köparna börjat dra sig för att köpa. Vi fortsätter tills vidare med neutral vy på guld. Silver Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Priset stängde i fredags på 20 dollar per uns. Silverpriset har haft svårt att ta sig bort från 20 dollar. Vi hade förväntat oss något svagare utveckling efter att priset gick under 20 dollar första gången för en dryg vecka sedan.

SEB Veckobrev råvaror 13 (29) Vi fortsätter att vara neutrala guld och silver. Platina & Palladium Platinapriset borde ha stöd från strejkerna i Sydafrika, men har det inte. Den triangelformation som etablerats i prisutvecklingen sedan botten i juni, har nu brutis på nedsidan, vilket indikerar att trenden fortfarande är nedåtriktad. RSI ligger har dock varit under 30, vilket indikerar en översåld marknad och en nära förestående rekyl uppåt i priset. Priset på palladium har funnit stöd på 710 dollar per uns. I dagsläget är det omöjligt att säga om den konsolidering som skett vid den nivån kommer att följas av ytterligare en nedgång eller om det blir en rekyl uppåt.

SEB Veckobrev råvaror 14 (29) Vi behåller vår neutrala rekommendation på palladium och går även över till neutral på platina. Jordbruksprodukter Förra veckan fick sin prägel av den amerikanska Thanksgiving-helgen som inleddes på onsdagskvällen. Veckan började med överenskommelsen med Iran förra helgen om ett stopp på deras produktion av anrikning av uran till vapennivå. Överenskommelsen gör att Iran kunde importera spannmål. Ett par stora försäljningar av baltiskt och polskt vete kan ha Iran som destination. Kina avbeställde också amerikanska sojabönor och det fick sojamarknaden på fall. Sedan dök volymen upp igen i rullorna som "okänd destination". Sojamjölet steg under haussartade former i början på veckan, de korta terminskontrakten. Sojapriset för ny skörd sjönk i pris under veckan, eftersom dåligt väder i Sydamerika fortsätter att lysa med sin frånvaro. Odlingsväder Det är kallare än normalt just nu, såväl i norra Europa som i Nordamerika. I veckan som kommer väntas temperaturen sjunka ytterligare i USA och det saknas snötäcke som skyddar höstvetet. På södra halvklotet har det regnat i centrala Argentina, medan norra delarna och södra Braslien varit torra. De centrala delarna av Braslien hade normal nederbörd. Normalt väder är vad som väntas, då ENSO förväntas att hålla sig på helt normal nivå ända till prognosens yttersta tidsgräns, i juli, enligt Australiens Meteorologiska byrå.

SEB Veckobrev råvaror 15 (29) Källa: Australian Bureau of Meteorology Så länge ENSO är normalt kan Sydamerika få fram rekordskördar av sojabönor och majs och ge kraft åt de fallande pristrenderna på dessa produkter. Inte alla prognosmakare delar dock australiensarnas neutrala prognos. NOAA och Englands "Met Office" säger att det finns en risk för en temporär återkomst för La Niña i februari och om det händer är just Sydamerikas skörd i farozonen. Nedan ser vi olika meteorologiska instituts prognoser till februari (4 månader framåt från november): Källa: Australian Bureau of Meteorology Torkan i USA ligger på en låg nivå vad gäller de värsta sorterna, men 60% av USA:s yta är fortfarande något torrare än normalt. Det finns alltså alltjämt en känslighet för torrare väder framöver, om detta skulle inträffa.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 SEB Veckobrev råvaror 16 (29) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Extreme + Exceptional Drought Källa: US Drought Monitor Vete November 2014 - kontraktet på Matif steg under hausse-artade former i torsdags och fortsatte upp i fredags. Vi tror att detta har att göra med Thanksgivinghelgen i USA, som inleddes på onsdagskvällen. På flera andra marknader kunde man se effekten av att öppna positioner stängdes för att handlare i lugn och ro skulle kunna umgås med sina nära under Thanksgiving. Man kan ana att Non-Commercials (spekulanter) köpt tillbaka tidigare sålda terminskontrakt. I den senaste CFTC-rapporten var den här kategorin av handlare sålda netto 95,500 kontrakt, alltså 13 miljoner ton. Det är faktiskt en rekordstor kort position i marknaden. Det senaste rekordet i kort position nåddes i början på 2012 på 88,000 kontrakt. Decemberkontraktet 2014 på CBOT steg även det, under lugn handel i torsdags och fredags och stängde veckan på 688 cent. Stödet på 665 cent gick priset inte under vid prisnedgången i november.

SEB Veckobrev råvaror 17 (29) I diagrammet nedan ser vi "non-commercials" nettoposition i terminer på Chicagovete. Som vi ser är de mer sålda än de någonsin varit tidigare. Det är i sig ett observandum, eftersom det kan bli "trångt i dörren" om priserna skulle börja vända uppåt. Det innebär också att "commercials" är rekordmycket köpta, eftersom de är den andra halvan av kategoriseringen "Commercials" eller "Non-commercials". Det innebär också att det förmodligen inte är lantbrukare som är köpta, eftersom den kategorin normalt inte köper på termin. Lantbrukare brukar också dra sig för att prissäkra på låga prisnivåer. I Sveriges korta erfarenhet är det tydligt att det är riktigt höga priser som lockar fram prissäkringsbeslutet hos lantbrukarna, medan man hellre "spekulerar" om priset är lågt. Nedan ser vi terminskurvorna för Chicagovete och Matif. Matif är nu ett av världens dyraste veten, men exporten fortsätter i snabb takt. USA:s vete är åt det andra hållet, världens billigaste vete. Amerikanskt vete skulle ha vunnit den senaste GASC-tendern, om det inte misslyckats på grund av en teknikalitet med frakten. När GASC återvänder i januari, skulle det förvåna om inte amerikanarna vinner och EU inte får sälja något alls.

SEB Veckobrev råvaror 18 (29) Måndagens Crop Progress var den sista för året och där föll andelen "good/excellent" en procentenhet till 62%. Hösten 2009 var det bättre. Det är i och för sig illavarslande med tanke på vad som hände med skörden 2010. Argentina fortsätter att förbrylla marknaden. Efter Excel-missen tidigare i höstas, när det låga estimatet på 8.8 mt sades bero på ett summeringsfel i Excel, där flera siffror inte tagits med, blev det tyst från Argentinas jordbruksdepartement. Nu har jordbruksdepartement äntligen publicerat ett estimat som ska vara rätt. Den ligger på 8.5 mt. Alltså lägre än det estimat, som för någon månad sedan sades vara för lågt på grund av att en analytiker missat att ta med flera miljoner tons väntad produktion. Jordbruksdepartementet förtydligade nu också att det här "estimatet" på 8.5 mt avgör hur mycket vete som kommer att erhålla exportlicens. Estimatet förefaller inte vara annat än en lögn, men en ursäkt för att kunna hålla vete kvar inom landet, med lägre inhemska priser som följd. Detta i sin tur missgynnar bönderna, men gynnar presidenten Kirchner, som naturligtvis hopps vinna röster på detta, får man förmoda. Dessutom får man nog justera ner exporten från Argentina för beräkningen av globalt tillgängligt vete. Därmed verkar informationen som en prishöjande faktor avseende terminspriserna.

SEB Veckobrev råvaror 19 (29) Oberoende av detta, publicerade också BAGE sitt estimat i torsdags och det låg på 10.35 mt. IGC, som också rapporterade i torsdags angav 11.0 mt. IGC kan man nog bortse helt från. De tenderar att börja lågt och sedan höja estimaten, förmodligen i förhoppningen om att folk ska vara sparsamma med maten under så stor del av året som möjligt. Ingen tog heller någon notis om deras rapport när den kom. Antagligen kommer de fram till sina estimat genom att försiktigt justera sina egna tidigare medvetet felaktiga estimat med andras nyare, främst då troligtvis USDA:s. Jag var en gång på ett av IGC:s årsmöten, som hölls i London. Huvudtalare var en politiker från Nigeria, ett land som i egenskap av tidigare brittisk koloni med kvarvarande smak för rostat bröd, importerar mycket vete. Under en frukost innan årsmötet, med kollegor från en amerikansk investmentbank berättades under viss munterhet att US Grain Board bekostat talarens resa och vistelse med fickpengar (2000 dollar), samt skrivit talet, vilket möjligtvis var övertydligt, då talet avslutades med "God bless you". Talet var naturligtvis en hyllning till amerikanskt vete. IGC:s rapport då, som kom i torsdags, vad sade den? IGC höjde sitt estimat för utgående lager av vete från 374 mt till 379 mt. Samtidigt steg priset på vete på börserna. Kan onödigheten med IGC förklaras tydligare? Chicagovetet har vunnit mark i förhållande till majsterminen (basis december nästa år). Sedan höstsådden blev avklarad i höstas, har det framstått som ännu mer attraktivt att odla vete i förhållande till majs. Vi ser detta nedan: Detta får naturligtvis terminerna på vårvete i USA att rasa, då priset fått fler att planera sådd av vårvete istället för majs. December-terminen på Minneapolis-vetet nådde kontraktslägsta i veckan som gick, men stängde veckan strax över på 731 cent. I början av året handlades kontraktet på 900 cent per bushel. Brasilianska regeringen försöker förmå landets lantbrukare att odla vete istället för sojabönor som andra skörd, safrinha. Normalt odlas majs, men eftersom priset på sojabönor är så högt, är det många som planerat en andra skörd av sojabönor. Det är möjligt att lantbrukarna kommer att hörsamma regeringens uppmaning och det av två skäl. För det första importerar Brasilien vete huvudsakligen från Argentina och när nu Argentinas skörd tycks bli flera miljoner ton lägre än normalt - och väntat, bör det finnas efterfrågan på vete. För det andra har sojaodlingarna i år drabbats av en skadegörande skalbagge, som Brasilien inte har något godkänt bekämpningsmedel mot. Såsom odlingarna ser ut, har dessa då fritt fram att härja. Nedan ser vi terminspriset på vete (dec 14) dividerat med terminspriset (nov 14) på sojabönor. Vete förefaller inte fullt så attraktivt i förhållande till sojabönor, men det ser ut som om trenden kan ha vänt till vetets fördel.

SEB Veckobrev råvaror 20 (29) Den sista crop progress-rapporten har kommit för året och december-wasde:n är i regel inte fullt så intressant. Förra året var det dock den som fick de stigande priserna på marknaden att inleda den prisnedgång som fortfarande pågår och samma sak skulle kunna hända i år igen. Det är kallare än normalt i såväl norra Europa som i USA och det saknas snötäcke både här och där. I veckan som kommer väntas kylan tillta i USA. De flesta i branschen vi talat med väntar sig sakta dalande pris på vete fram till april, ungefär, när vädret eventuellt kan få priset att stiga. I en sådan situation där nedsidan är relativt begränsad, men uppsidan kan få högre momentum, är talar risk/reward egentligen för att man bör stänga korta positioner. Vi väljer därför att gå över till neutral rekommendation igen. Majs Majspriset föll tillbaka i veckan efter den omedelbara uppgången direkt efter WASDE-rapporten, helt i linje med vad jag skrev förra veckan. Vi har tidigare haft köprekommendation och går över till neutral.

SEB Veckobrev råvaror 21 (29) Sojabönor Novemberkontraktet sjönk i veckan som gick, men ligger fortfarande på samma nivå som i slutet av oktober. 1150 cent är en nivå som priset gärna uppehåller sig kring, vad det verkar. Trenden är dock nedåtriktad och i takt med att vädret inte försämras i Brasilien, bör priset kunna fortsätta sjunka. Skörden i USA är nu helt avklarad. Sådden i Brasilien är klar till 78%, vilket är något snabbare än normalt. I Argentina är hälften sått. Nedan ser vi relationen mellan priset på Nov 2014 sojabönor och Dec 2014 majs, alltså priset på SX4 dividerat med priset på CZ4. Kvoten backade lite i veckan, från rekordet 2.55 till 2.52. Trots detta är det alltså mycket mer attraktivt att odla sojabönor än majs. Vi behåller säljrekommendation.

SEB Veckobrev råvaror 22 (29) Raps November 2014-kontraktet har fortsatt att röra sig ovanligt lite. Medan priset på sojabönor rört sig lite också den senaste tiden, har det i alla fall varit mer än terminerna på rapsfrö. Nedan ser vi kvoten mellan rapsfrö (november 14) och kvarnvete. Vi ser att priset på rapsfrö har handlats svagare under lång tid i förhållande till vete. Troligen är det detta som ligger bakom siffrorna från Jordbruksverket i veckan att rapsarealen är oförändrad jämfört med förra året, medan höstvetearealen är 78% större än förra året och 23% större än genomsnittet för de senaste fem åren. Förra året ökade höstrapsarealen med 29% till 80,200 ha. Höstvetearealen ökar i år till 381,500 ha, förra året 221,700 ha. Vi fortsätter med neutral rekommendation för rapsfrö.

SEB Veckobrev råvaror 23 (29) Socker Marskontraktet på råsocker föll ner till 17.15 cent i fredags. Det är den lägsta prisnivån sedan i september. RSI-index på 25 (<30) indikerar en översåld marknad och man kan vänta sig ett slut på prisfallet, följt av en rekyl uppåt. Den som tycker om att köpa på rekyler, kan passa på nu. Vi rekommenderar köp. Kaffe Kaffepriset handlade hela veckan över den tidigare bottennivån strax över 100 cent och stängde veckan på 109 cent. 110 cent har rekylen dock ännu inte lyckats ta sig över. På en konferens i lördags (16 nov) i Costa Rica, sade BNP Paribas kaffeanalytiker att produktionsöverskottet i år 2013/14, som började den 1 oktober sjunker till 3 miljoner säckar (à 60 Kg) från 4 miljoner säckar under 2012/13. Nästan hela överskottet utgörs av arabica. Konsumtionen av den billigare och enklare och mer lättodlade robustan ökar i tillväxtländerna så att den relativt stora produktionsökningen framförallt i Vietnam sväljs. I fredags sänkte dock USDA estimatet för Brasiliens skörd av kaffe (huvudsakligen arabica) från 53.7 miljoner säckar till 53.1 miljoner för 2013/14, vilket är 3 miljoner säckar mindre än under 2012/13. Det står i rapporten på USDA:s hemsida att kvaliteten är sämre än förra året. Kostnaderna väntas stiga från en nivå 2012/13 på 122 cent per pund till 134 cent per pund. Det innebär att priset ligger under en nivå där 50% av kaffeproducenterna i Brasilien gör förlust. Det är naturligtvis en ohållbart låg prisnivå. Den som vill läsa rapporten kan göra det här.

SEB Veckobrev råvaror 24 (29) Lagret av robusta vid LIFFE-börsen har fortsatt att sjunka sedan i somras och är nu på extremt låga nivåer i ett historiskt perspektiv. Lagren av arabica vid NYBOT (ICE) i New York har faktiskt också slutat öka i år och sjunkit med 7300 ton sedan den 29 augusti. 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Robusta (ton) Arabica (ton) Vi behåller tills vidare neutral rekommendation, tills vi ser tecken på ett trendbrott.

SEB Veckobrev råvaror 25 (29) SEB:s råvarucertifikat BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S Guld 51.26 51.71 X2 0% -12% -23% -52% BULL GULD X4 S Guld 20.15 20.31 X4 2% -25% -43% -80% BULL SILVER X4 S Silver 7.6 7.7 X4 2% -38% -63% -94% BULL PLATIN X4 S Platina 44.25 44.67 X4-6% -23% -41% -62% BULL PALLAD X4 S Palladium 29.43 29.71 X4 0% -13% -20% 0% BULL EL X2 S El 73.2 75.63 X2-8% -6% -4% -20% BULL EL X4 S El 41.33 41.47 X4-14% -16% -15% -48% BULL OLJA X2 S Olja 108.4 109.25 X2 0% 7% -4% 14% BULL OLJA X4 S Olja 68.09 68.65 X4 1% 11% -11% 21% BULL NATGAS X4 S Naturgas 49.89 50.19 X4 15% 21% -4% 0% BULL ALU X2 S Aluminium 66.04 66.61 X2-4% -13% -16% -40% BULL ALU X4 S Aluminium 39.38 39.77 X4-7% -27% -31% -67% BULL KOPPAR X2 S Koppar 77.8 78.41 X2-1% 0% -6% -25% BULL KOPPAR X4 S Koppar 54.57 55.02 X4-2% -4% -14% -49% BULL NICKEL X2 S Nickel 63.25 63.77 X2 2% -10% -11% -44% BULL NICKEL X4 S Nickel 34.06 34.36 X4 4% -23% -23% -73% BULL ZINK X2 S Zink 81.08 81.76 X2-3% -6% -11% -26% BULL ZINK X4 S Zink 60.21 60.76 X4-5% -15% -22% -50% BULL VETE X4 S Vete 68.57 69.41 X4 7% 20% 50% -44% BULL MAJS X4 S Majs 15.19 15.34 X4-5% -15% -51% 0% BULL SOJA X4 S Sojabönor 107.85 108.75 X4 8% 24% -16% 0% BULL RAPS X4 S Rapsfrö 59.76 60.37 X4 1% 10% -12% 0% BULL KAFFE X4 S Kaffe 7.76 7.85 X4 6% -2% -37% 0% BULL SOCKER X4 S Socker 24.63 24.87 X4-6% -30% 0% 0%

SEB Veckobrev råvaror 26 (29) BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S Guld 146.25 147.5 X2-2% 20% 23% 60% BEAR GULD X4 S Guld 160.9 162.55 X4-3% 38% 43% 123% BEAR SILVER X4 S Silver 152.8 154.5 X4-4% 58% 51% 157% BEAR PLATIN X4 S Platina 91.87 92.76 X4 4% 35% 46% 23% BEAR PALLAD X4 S Palladium 126.65 127.95 X5-1% -7% 10% 0% BEAR EL X2 S El 112.75 116.5 X2 8% 8% 2% 1% BEAR EL X4 S El 96.8 100.25 X4 18% 13% -4% -17% BEAR OLJA X2 S Olja 72.6 73.36 X2-1% -1% 2% -27% BEAR OLJA X4 S Olja 48.01 48.41 X4-3% -6% 1% -50% BEAR NATGAS X4 S Naturgas 47.76 48.17 X4-15% -19% -18% 0% BEAR ALU X2 S Aluminium 119.75 120.8 X2 2% 22% 16% 32% BEAR ALU X4 S Aluminium 129 130.3 X4 6% 43% 32% 59% BEAR KOPPAR X2 S Koppar 101.45 102.25 X2 0% 6% 4% 6% BEAR KOPPAR X4 S Koppar 92.39 93.15 X4 0% 9% 6% 2% BEAR NICKEL X2 S Nickel 117.6 118.6 X2-3% 18% 7% 36% BEAR NICKEL X4 S Nickel 117.55 118.65 X4-6% 33% 9% 58% BEAR ZINK X2 S Zink 98.6 99.43 X2 2% 13% 10% 10% BEAR ZINK X4 S Zink 88.78 89.6 X4 4% 23% 19% 12% BEAR VETE X4 S Vete 106.75 108.1 X4-7% -14% -34% 36% BEAR MAJS X4 S Majs 258.4 260.9 X4 4% 19% 74% 0% BEAR SOJA X4 S Sojabönor 49.57 49.98 X4-9% -17% 3% 0% BEAR RAPS X4 S Rapsfrö 126.65 127.95 X4-1% -7% 10% 0% BEAR KAFFE X4 S Kaffe 160.75 162.3 X4-8% 2% 37% 0% BEAR SOCKER X4 S Socker 72.27 72.98 X4 5% 49% -8% 0% Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år RAVAROR S SEB CI ER 88.32 89.04 1-1% 2% -4% -10% RAVARORE S SEB CI ER 8.69 8.76 1 0% 0% -7% 0% EL S El 90.5 93.38 1-4% -2% 0% -7% OLJA S Olja 58.28 58.73 1 0% 5% -2% 7% NATGAS S Naturgas 94.53 95.27 1 3% 8% 1% 0% GULD S Guld 43.91 44.24 1 0% -5% -11% -29% SILVER S Silver 26.65 26.86 1 0% -8% -18% -43% PLATINA S Platina 38.34 38.65 1-2% -4% -11% -18% PALLADIUM S Palladium 48.56 48.95 1 0% -1% -4% 0% KOPPAR S Koppar 36.53 36.81 1 0% 1% -3% -13% ALUMINIUM S Aluminium 81.89 82.55 1-2% -5% -8% -22% ZINK S Zink 90.44 91.16 1-2% -1% -6% -14% NICKEL S Nickel 80.61 81.25 1 0% -4% -5% -24% VETE S Vete 63.81 64.37 1 2% 6% 13% -9% MAJS S Majs 36.64 36.94 1-2% -1% -15% -37% SOJABO S Sojabönor 63.92 64.41 1 2% 8% -3% 6% RAPS S Rapsfrö 91.13 91.88 1 0% 4% -1% 0% KAFFE S Kaffe 15.52 15.64 1 1% 3% -9% -37% KAKAO S Kakao 42.38 43.27 1-2% 6% 10% 7% SOCKER S Socker 40.61 40.94 1-2% -6% 2% -17%

SEB Veckobrev råvaror 27 (29) Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S Guld 30.94 31.13 2.66 1% -15% -26% -52% LONG OLJA D S Olja 65.31 65.82 1.79 0% 7% -3% 16% LONG KOPPA D S Koppar 24.05 24.24 3.13 0% -2% -10% -30% LONG VETE D S Vete 61.69 62.29 1.79 3% 10% 23% -17% Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT OLJA A S Olja 42.6 42.93-1.35-1% 0% 2% -14% SHORT OLJA D S Olja 37.35 37.65-3.11-2% -3% 6% -25% SHORT GULD A S Guld 56.87 57.3-0.77-1% 10% 11% 36% SHORT GULD D S Guld 71.69 72.24-1.15-1% 14% 18% 71% SHORT SILVE A S Silver 74.33 74.86-0.36-1% 8% 9% 29% SHORT SILVE D S Silver 102.35 103.1-0.51-1% 10% 13% 51% SHORT PLATI A S Platina 62.48 62.97-0.61 0% 8% 8% 9% SHORT KOPPA A S Koppar 64.91 65.4-0.55-1% 4% 2% 4% SHORT KOPPA D S Koppar 78.86 79.47-0.96-1% 5% 3% 10% SHORT MAJS A S Majs 66.39 66.91-0.55 0% 6% 11% 40% SHORT KAFFE A S Kaffe 87.33 87.99-0.18-1% 3% 2% 7% SHORT KAKAO A S Kakao 60.14 61.39-0.7 0% 0% -7% -10% SHORT SOCKE A S Socker 62.5 62.99-0.64 0% 10% -1% 9% SHORT SOJAB A S Sojabönor 39.36 39.67-1.6-4% -4% 5% -15% SHORT VETE A S Vete 34.15 34.48-1.85-3% -5% -13% 32% Källa: SEB Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Olja - brent CO1 USD/fat 109.74-1% 1% -5% -1% -4% Bensin XB1 USc/gallon 266.41-3% 2% -13% -4% 2% Gasolja QS1 USD/ton 937.00 0% 1% -4% -1% -1% El 2:a kvartalet NELJ4Q EUR/MWh 33.90-4% -1% 3% -4% 14% Energikol API2 API21MON USD/ton 82.10-2% -5% 8% -12% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 3.96 7% 13% 9% 8% 0% Utsläppsrätter CO2 MOZ3 EUR/ton 4.36-2% -14% -5% -37% 3% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Guld XAU USD/ozt 1,251.39 1% -7% -11% -27% 0% Silver XAG USD/ozt 20.00 1% -11% -16% -42% 1% Platina XPT USD/ozt 1,365.25-1% -7% -10% -15% 4% Palladium PA1 USD/ozt 717.55 1% -4% -3% 5% 2%

SEB Veckobrev råvaror 28 (29) Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Koppar LMCADS03 USD/ton 7,020 0% -2% -4% -10% 0% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 1,754-2% -7% -6% -12% 7% Nickel LMNIDS03 USD/ton 13,400 0% -8% -6% -21% 2% Zink LMZSDS03 USD/ton 1,869-1% -5% -5% -6% 4% Bly LMPBDS03 USD/ton 2,067-1% -7% -7% -6% 2% Järmnalm 62% Kina TSIPIO62 USD/ton 136 0% 4% -1% 17% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 209.75 2% 4% 11% -23% -4% Chicagovete W 1 USc/bu 655.00 1% -4% 2% -25% 6% Majs C 1 USc/bu 415.25-2% -4% -16% -45% 7% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 378.00 0% 4% -1% -22% -1% Sojabönor S 1 USc/bu 1,336.50 3% 4% -7% -8% -4% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 456.60 11% 11% -2% 3% -13% Sojaolja BO1 USc/pund 40.22-3% -2% -8% -19% 2% Mjölk DA1 USc/pund 18.80 0% 3% 5% -10% -5% Live Cattle LC1 USc/pund 133.48 2% 0% 8% 4% 2% Lean Hogs LH1 USc/pund 85.68-1% -6% -2% 2% 18% Ris RR1 USD/CWT 15.96 1% 2% 2% 6% 4% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Arabica kaffe KC1 USc/pund 110.25 3% 3% -3% -25% 2% Kakao CC1 USc/pund 2,791.00 0% 5% 14% 10% 0% Bomull CT1 USc/pund 78.14 4% 0% -7% 9% 6% Socker SB1 USc/pund 17.15-1% -7% 5% -11% 2% Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år SEBs Råvaruindex SEBCIER USD 209.49 1% -1% -4% -8% DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 124.33 1% -2% -6% -13% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 459.71 0% -2% -7% -3% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1,307.71 1% 1% 7% 21% USDSEK USDSEK SEK 6.56 0% 3% 0% -2% EURSEK EURSEK SEK 8.91 0% 2% 2% 3% EURUSD EURUSD USD 1.36 0% 1% -3% -5%, SEB KONTAKT Torbjörn Iwarson, Torbjorn.Iwarson@seb.se +46 8 506 234 01

SEB Veckobrev råvaror 29 (29) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbankinguppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.