Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007

REGIONALA ENHETEN FÖR CERVIXCANCERPREVENTION Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007 gällande Cervixcancerprevention i Västra Sverige Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland

Beställningsadress Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg Tel 031 343 90 60 Fax 031 20 92 50 Mailadress - mail@oc.gu.se Rapporten kan laddas ner från Onkologiskt centrums hemsida www.oc.gu.se Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen ISSN: 1654-3610:2 Onkologiskt centrum Göteborg 2008

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Kommuner i Västra Sverige 3 3 Täckningsgrad 4 4 Hörsamhet efter kallelse 10 5 Endocervikala celler saknas 11 6 Indikationsprofil cytologi 13 7 Åldersfördelning cellprov 17 8 Tid till svar 18 9 Andel icke-normala cellprover 22 10 Diagnosprofil cytologi 24 11 Utfall av cytologi 28 12 PAD-utfall av behandling 41 13 Rekoniseringar 46 14 Incidens av dysplasibehandlingar 2002 2006 47 1

1 Inledning Ur inledningen till första upplagan: Det finns flera skäl till varför det är speciellt viktigt att kvalitetsgranska arbetet att förebygga cervixcancer. Verksamheten berör hela den kvinnliga befolkningen som inbjuds till screening. Det är en intervention friska människors liv som får olika negativa effekter om det inte sköts professionellt och efter högsta standard. Överdiagnostik leder till resursslöseri men vi vet också att även lätt avvikande prov kan utlösa starka reaktioner med oro och ångest och upplevelse av sjukdom. Det finns säkra belägg idag för att överbehandling kan ha negativa effekter för kvinnors barnafödande. Screening sker för att förebygga en dödlig sjukdom. Misstag och dålig kvalité kan innebära att kvinnor dör i onödan. Vårdkedjan är komplicerad och innefattar primärvård, laboratorieverksamhet och specialistvård. Kopplingarna mellan dessa länkar i kedjan går åt alla håll och det finns hela tiden risker att överföringarna inte fungerar. Verksamheten bygger på en lång rad professionella men subjektiva bedömningar i alla delar av vårdkedjan. Detta gör verksamheten särskilt känslig för kvalitetsbrister. Första samlade rapporten med kvalitetsdata från det cervixcancerförebyggande arbetet i Västra Sverige är en milstolpe. Rapporten innehåller data från alla delar av vårdkedjan, men innefattar bara några mätbara variabler. Som med alla kvalitetsdata måste uppgifterna tolkas med eftertanke. Det är många kompromisser som ligger bakom sådana data och det är inte alltid som de mest mätbara egenskaperna är de viktigaste ur kvalitetssynpunkt. Vissa uppgifter kan inte omedelbart omsättas i kvalitetstermer men kan vara av intresse för att belysa olika delar av verksamheten. Denna rapport gäller 2007 års data och är i huvudsak gjord i samma format som den tidigare rapporten. Som tidigare har vi gjort en specialbilaga för var och en av de 55 kommunerna i Västra Sverige och en indelning på församlingsnivå har gjorts för Göteborg. Vi vill uppmärksamma läsare av förra årets rapport på att en ändring av kodningen av oklara atypier nu gör att Halmstadslaboratoriet har en lägre andel avvikande prover än vad som tidigare rapporterats. Vi är angelägna om synpunkter av alla de slag kring rapporten, i synnerhet som vi planerar en revision av formatet till nästa år, då rapporten ska komma ut redan i början av året. Vi hoppas att rapporten kan ge underlag för kvalitetsförbättringar. 080522 Björn Strander Mikael Holtenman Mare-Liis Ryd 2

2 Kommuner i Västra Sverige 3

3 Täckningsgrad Täckningsgraden är beräknad utifrån antalet kvinnor skrivna i VGR eller Halland 31/12 2007. Antalet unika individer som tagit ett prov under den föregående 4-årsperioden delas sedan med detta tal. Täckningsgraden innefattar alltså all provtagning, oavsett om provet är taget inom organiserad screening eller i annat sammanhang. Täckningsgraden är det mest relevanta måttet på vilket skydd som kvinnorna i området har av cellprovstagning. Täckningsgraden för 4 år ska vara högst i åldrarna 27 54 år eftersom screeningen glesas ut efter 50 års ålder och börjar först vid 23. Kommentar: Jämfört med 2006 är täckningsgraden väsentligen oförändrad. Den ökning som kunde visas i den förra rapporten har inte fortsatt på något tydligt sätt. Göteborg har dock ökat med en procentenhet. Det finns en tröghet i statistiken eftersom ¾ av underlaget ligger kvar till nästa år mätningarna sker ju under ett fyraårsintervall. I en nationell jämförelse ligger VGR väsentligt bättre än övriga storstadsregioner och även en jämförelse mellan Göteborgsområdet och Stockholm/Skåne är tydligt till Göteborgs fördel. De tre mest eftersatta stadsdelarna (församlingar) i Göteborg visar förbättringar och endast ett område har nu täckningsgrad under 60%. Att öka deltagandet i screening är sannolikt den viktigaste åtgärden för att minska insjuknande och död i cervixcancer. 4

5

Täckningsgrad V. Götaland 31/12 2007 Täckningsgrad Fyrbodal 31/12 2007 6

Täckningsgrad Göteborg och S. Bohuslän 31/12 2007 Täckningsgrad S. Älvsborg 31/12 2007 7

Täckningsgrad Skaraborg 31/12 2007 Täckningsgrad Halland 31/12 2007 8

3 Täckningsgrad Göteborg per församling 31/12 2007 Geografiskt område Täckningsgrad % 1 Björlanda 87 2 Torslanda 86 3 Älvsborg 85 4 Tuve 85 5 Askim 85 6 Säve 83 7 Styrsö 83 8 Haga 82 9 Näset 82 10 Oskar Fredrik 81 11 Nylöse 80 12 Härlanda 80 13 Bäckebol 80 14 Masthugg 79 15 Lundby 79 16 Bergum 79 17 Björkekärr 79 18 Vasa 78 19 Annedal 78 20 Högsbo 78 21 Domkyrkoförsamlingen 77 22 Karl Johan 77 23 Brämaregården 77 24 Tynnered 77 25 Sankt Pauli 77 26 Örgryte 76 27 Rödbo 76 28 Brunnsbo 75 29 Johanneberg 74 30 Backa 74 31 Västra Frölunda 73 32 Kortedala 71 33 Biskopsgården 68 34 Angered 61 35 Gunnared 60 36 Bergsjön 55 9

4 Hörsamhet efter kallelse Hörsamhet är det direkta måttet på hur stor andel av kvinnorna som får en inbjudan som tar ett prov. Vi har valt att räkna hörsamhet som andelen kvinnor som får ett prov taget inom tre månader efter en inbjudan skickats ut och utgått från inbjudningar utskickade 2007. Vi fångar då också upp de kvinnor som inte går till barnmorskemottagningen utan ordnar provtagning på annat sätt men som sannolikt gör detta som en effekt av att man fått en inbjudan. Under 2007 har Fyrbodal, SÄS och Halland infört årliga omkallelser vilket ökar antalet kallelser och också antalet prover men minskar hörsamheten som ju är ett relativt mått. I Göteborgsområdet genomfördes denna reform hösten 2006. Dessa uppgifter om hörsamhet är alltså inte jämförbara med tidigare års och inte heller jämförbara med landsting eller områden som inte utför årliga omkallelser av dem som inte kommit. 10

5 Endocervikala celler saknas Avsaknad av endocervikala celler är det mått vi använder för provtagningskvalité. I sällsynta fall kan man inte få med endocervikala celler i provet trots god provtagningsteknik. I normalfallet skall metaplastiska celler eller körtelceller finnas med i provet som tecken på att övre delen av transformationszonen är representerad. Provtagning på kvinnor efter menopaus och kvinnor som tidigare behandlats för dysplasi är svårare. Gynekologmottagningar kan f.n. förväntas ha en något större andel av dessa kvinnor än MVC men framöver kommer kontroller av fler kvinnor som behandlats för cellförändringar att överföras till mödravårdscentraler via den s.k. kontrollfilen och denna skillnad kommer att utjämnas. Vi har valt att göra jämförelse mellan olika typer av mottagningar samt geografisk belägenhet för att kunna värdera behovet av utbildning i provtagningsteknik. Mottagningarna är indelade som MVC, kvinnoklinik, gynekologisk mottagning med flera läkare eller gynekologisk mottagning med en läkare. De senare är uppdelade utifrån ägartyp - privat eller offentlig. Kommentar: Jämfört med 2006 års siffror är kvalitén oförändrat god vid MVC. Privata gynekologmottagningar med en läkare sticker fortfarande ut negativt och den lilla förbättring som sågs i förra rapporten har inte fortsatt. Liten förbättring har skett i S Älvsborg, viss fortsatt försämring i Halland. Endocervikala celler saknas VGR och Halland per enhetstyp 2007 11

Endocervikala celler saknas Västra Götaland 1999-2007 Endocervikala celler saknas per sjukvårdsområde 2007 12

6 Indikationsprofil cytologprov Indikationsprofil är beräknad utifrån uppgifter på remissblanketterna. Prover levererade med screening-remiss räknas alltid som screening. Kommentar: I VGR tas 19% av proverna på klinisk indikation och 78% som allmän screening. Resterande 3 % är screening av kvinnor som haft dysplasi mer än 2 år tillbaka. Rapporteringen av indikation är god men har försämrats något sedan 2006. Göteborgs/Södra Bohusläns data är fortfarande anmärkningsvärda med 22% klinisk indikation vilket också drar upp genomsnittet för regionen. Ett fåtal mottagningar anger mycket stort antal prover p.g.a. symtom eller kontroll/utredning. Detta framgår av den särskilda rapporten för Göteborgs kommun. Halland har nu en utmärkt inrapporteringsfrekvens. Kontrollfilspatienter ingår för närvarande i gruppen screening. Indikationsprofil Västra Götaland 2007 13

Indikationsprofil Fyrbodal 2007 Indikationsprofil Göteborg och Södra Bohuslän 2007 14

Indikationsprofil Södra Älvsborg 2007 Indikationsprofil Skaraborg 2007 15

Indikationsprofil Halland 2007 16

7 Åldersfördelning cellprov Detta är ett mått på hur väl de rekommenderade åldersintervallen följs. 100 % följsamhet till åldrarna 23-60 är inte önskvärd, men prover utanför dessa åldrar bör vara mindre vanliga, framförallt hos de unga. Den geografiska indelningen utgår från provtagningsstationernas belägenhet. Observera att åldersindelningen här är i treårsintervall. Detta innebär att de åldrar där man blir kallad vart femte år blir ojämnt representerade. Detta kommer att upphöra då effekten av tidsbaserad kallelse slår igenom helt. Variationerna mellan områdena är små varför endast data för västra Sverige som helhet redovisas. Kommentar: Provtagningen i regionen följer mycket väl rekommendationerna och få prover tas utanför dessa intervall. Det är rimligt med en viss provtagning efter 60 års ålder och denna kommer att öka i intervallet upp till 64 eftersom vissa underscreenade kvinnor i dessa åldrar kommer att kallas till screening framöver. Vissa äldre kvinnor ingår också i kontrollprogram p.g.a. tidigare dysplasi. Åldersfördelning cellprov hela Västra Sverige 2007 17

8 Tid till svar Tid till svar visar det totala antalet kalenderdagar från registrering till svar skickas ut från laboratoriet. Ingen åtskillnad görs för screeningprover och prover tagna utanför organiserad screening. Försenad transport av provet från mottagningen kan påverka denna tid (mindre vanligt) men huvuddelen av tiden processas provet på laboratoriet. Svar om normalt prov går direkt till kvinnan medan svar om avvikande prov skickas tillsammans med följebrev och vanligen en bokad tid från en gynekologmottagning. Data redovisas som s.k. boxplots. Medianvärdet är den tjocka linjen mitt i boxen. Boxen representerar 25% ovan och 25% under medianvärdet medan antennerna visar de återstående kvartilerna. Hela spridningen (utom enstaka extremvärden) ligger alltså mellan antennändarna. Kommentar: Normalt rapporterar laboratorierna ut svar inom rimlig tid och mer än 75% av kvinnorna får svar inom 2½ veckor. Socialstyrelsens riktlinjer från 1998 är att prov ska svaras ut inom 4 veckor. NÄL och SÄS har föredömligt korta handläggningstider. Capio/Skövde har förbättrats och rapporterar ut 75% av proverna inom 22 dagar jmf med 28 dagar året innan. Halmstadslaboratoriet har dessvärre försämrats rejält och klarade 2007 inte att rapportera ut ens 75% av proverna inom 4 veckor. Tid till svar Västra Sverige 2007 18

Tid till svar NÄL 2007 Tid till svar SU 2007 19

Tid till svar SÄS 2007 Tid till svar Capio Diagnostik 2007 20

Tid till svar Halmstad 2007 21

9 Andel icke-normala cellprover Något riktmärke finns inte eftersom den sanna förekomsten av avvikande cellprover kan variera mellan olika områden och under olika tidsperioder. Skillnaderna beror dock sannolikt i hög grad på olika bedömningar vid laboratorierna. En hög andel avvikande prover innebär en större belastning på gynekologin som har att utreda och följa upp. En för låg andel å andra sidan innebär risk att precancerösa förändringar missas. Diagrammen representerar de prover som har diagnos och har gjorts utifrån laboratorierna. Kartan utgår från vilken kommun provtagningsenheten tillhör. Kommentar: Laboratorierna i Västra Sverige ligger relativt väl samlade men det är ändå en nästan 100%-ig skillnad mellan det laboratorium som har lägst andel och det som har högst. Tidigare ganska markant avvikande siffror för Halland har kunnat spåras till felaktigheter i diagnoshantering och Halmstadslaboratoriets diagnosprofil är fullt jämförbar med de övriga (se också nedan). Det finns en variation mellan kommunerna som till stor del kan förklaras av skillnad i laboratoriekultur, men som också kan bero på en faktisk skillnad i befolkningen, exempel när det gäller höga siffror från Uddevalla och Åmål och låga siffror i Hylte. Andel icke-normala cellprover Sjukvårdsområdena 1999 2007 22

Andel icke-normala cellprover kommunvis 2007 23

10 Diagnosprofil cytologi Här kan vi jämföra förekomsten av olika avvikande diagnoser. Ett prov kan ha flera diagnoser men här är bara den "värsta" medräknad efter en hierarkisk skala. Diagrammen har gjorts utifrån respektive laboratorium. Kommentar: Inga stora skillnader i diagnosprofil räknat varje diagnos för sig jämfört med 2006. Trenden över tid är stabil men 6% av alla diagnoser är avvikande diagnoser. De tidigare höga siffrorna för Oklar atypi i Halmstad visade sig vara resultatet av en felaktig kodning/konvertering och är korrigerade. Diagnosprofil cytologi Västra Sverige 2007 24

Diagnosprofil cytologi NÄL 2007 Diagnosprofil cytologi SU 2007 25

Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2007 Diagnosprofil cytologi Capio Skövde 2007 26

Diagnosprofil cytologi Halmstad 2007 27

11 Utfall av cytologi Denna lite snåriga tabell är viktig att studera inte minst för gynekologer, cytodiagnostiker och patologer. Den visar den allvarligaste diagnosen som uppträtt i vävnadsprov inom 12 månader efter ett avvikande cytologprov. Den ger en bl.a. en fingervisning om risken för en kvinna att ha en höggradig dysplasi i PAD vid en given cytologisk diagnos. Den visar oss också hur stor andel av avvikande diagnoser som följs upp med histopatologi. Redovisningen här görs utifrån laboratorium eftersom diagnostiken skiljer sig en del mellan laboratorierna och en given cytologisk diagnos helt klart har olika allvarlighetsgrad och olika samstämmighet med cytologi. Två tabeller redovisas. Den första utgår från alla cellprover med en given diagnos. Den andra visar den procentuella fördelningen endast av de prover som följts upp med histopatologi. Varje cellprov förekommer bara en gång i sammanställningen medan ett histopatologiskt prov kan förekomma flera gånger om en kvinna har tagit flera cellprover inom tidsintervallet. Cellproverna härrör från 2006 för att kunna ge ett års uppföljning av alla. Detta är ett strikt datauttag och vi måste försiktigtvis reservera oss för tveksamheter eller fel i programkoder, dateringar, konverteringar och andra ofullkomligheter i databasen. Kommentar: Dessa data är mycket innehållsrika och ger en unik möjlighet för gynekologer att lära känna sitt laboratorium. Utfallet av Svårvärderad skivepitelatypi, CIN1, Körtelcellatypi och Oklar atypi i cytologprov ger jämförbart c:a 22-26% höggradig dysplasi i PAD i VGR. Det är dock skillnad mellan laboratorierna i andel av Svårvärderad skivepitelatypi som ger CIN2+. Intervallet är 17%-32%. De laboratorier som har högst andel CIN2+ har också störst andel uppföljda prover. Körtelcellsatypi och framför allt AIS svarar ofta mot cancer. Tecken på HPV-infektion ger mycket liten andel höggradig dysplasi och mildrar närmast utfallet när den finns med som tilläggsdiagnos till Svårvärderad skivepitelatypi (ASCUS). En CIN3 diganos i VGR leder till en verifierad diagnos av höggradig dysplasi i histopatologi i hela 86%. Halmstads data avviker från VGR med en mycket liten andel höggradig dysplasi i Svårvärderad skivepitelatypi men en tydlig skillnad mellan denna diagnos och CIN1. Graden av histopatologisk uppföljning av dessa prover är relativt hög och jämförbar med Göteborgsområdet. Överensstämmelsen mellan CIN3 i cytologi och höggradig förändring i histopatologi är även här mycket g 28

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov 2253 2.0 % 262 0.2 % 302 0.2 % 119 0.1 % 244 0.2 % 105372 97.0 % 108552 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 408 17.0 % 289 12.0 % 599 24.9 % 19 0.7 % 135 5.6 % 949 39.5 % 2399 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 199 19.0 % 180 17.2 % 228 21.8 % 6 0.5 % 105 10.0 % 327 31.2 % 1045 100.0 Tecken på HPV-infektion 19 5.9 % 23 7.2 % 16 5.0 %.. 15 4.7 % 244 76.9 % 317 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 109 9.6 % 248 21.9 % 281 24.8 % 7 0.6 % 58 5.1 % 429 37.8 % 1132 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 32 5.1 % 67 10.7 % 446 71.8 % 6 0.9 % 19 3.0 % 51 8.2 % 621 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 23 4.4 % 9 1.7 % 419 80.8 % 33 6.3 % 14 2.7 % 20 3.8 % 518 100.0 Skivepitelcancer.... 1 5.0 % 16 80.0 % 1 5.0 % 2 10.0 % 20 100.0 Körtelcellsatypi 37 26.4 % 11 7.8 % 36 25.7 % 25 17.8 % 13 9.2 % 18 12.8 % 140 100.0 Adenocarcinom / AIS 3 6.0 %.. 10 20.0 % 33 66.0 % 2 4.0 % 2 4.0 % 50 100.0 Oklar atypi 40 33.3 % 7 5.8 % 31 25.8 % 13 10.8 % 7 5.8 % 22 18.3 % 120 100.0 Mal. tumör oklart urspr....... 1 100.0 %.... 1 100.0 Totalt 3123 2.7 % 1096 0.9 % 2369 2.0 % 278 0.2 % 613 0.5 % 107436 93.4 % 114915 100.0 29

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: NÄL Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov 306 1.7 % 29 0.1 % 13 0.0 % 18 0.1 % 29 0.1 % 16966 97.7 % 17361 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 35 15.1 % 40 17.3 % 37 16.0 % 3 1.2 % 11 4.7 % 105 45.4 % 231 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 23 18.8 % 28 22.9 % 7 5.7 %.. 9 7.3 % 55 45.0 % 122 100.0 Tecken på HPV-infektion 7 5.9 % 10 8.5 % 4 3.4 %.. 6 5.1 % 90 76.9 % 117 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 42 11.0 % 106 27.9 % 78 20.5 % 2 0.5 % 25 6.5 % 126 33.2 % 379 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 7 6.7 % 14 13.4 % 75 72.1 % 2 1.9 % 1 0.9 % 5 4.8 % 104 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 1 2.1 % 1 2.1 % 41 87.2 % 4 8.5 %.... 47 100.0 Skivepitelcancer...... 2 100.0 %.... 2 100.0 Körtelcellsatypi 4 20.0 % 2 10.0 % 9 45.0 % 3 15.0 %.. 2 10.0 % 20 100.0 Adenocarcinom / AIS 1 33.3 %.. 1 33.3 % 1 33.3 %.... 3 100.0 Oklar atypi 1 16.6 %.. 3 50.0 % 2 33.3 %.... 6 100.0 Totalt 427 2.3 % 230 1.2 % 268 1.4 % 37 0.2 % 81 0.4 % 17349 94.3 % 18392 100.0 Tot 30

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: SU Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov 1112 2.0 % 101 0.1 % 156 0.2 % 62 0.1 % 137 0.2 % 52891 97.1 % 54459 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 235 18.9 % 137 11.0 % 394 31.6 % 9 0.7 % 91 7.3 % 377 30.3 % 1243 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 175 19.4 % 144 15.9 % 218 24.1 % 6 0.6 % 96 10.6 % 262 29.0 % 901 100.0 Tecken på HPV-infektion 3 30.0 % 2 20.0 %...... 5 50.0 % 10 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 24 10.4 % 37 16.1 % 83 36.2 % 2 0.8 % 21 9.1 % 62 27.0 % 229 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 14 6.7 % 15 7.2 % 151 72.9 % 3 1.4 % 10 4.8 % 14 6.7 % 207 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 13 4.6 % 5 1.7 % 217 77.5 % 16 5.7 % 11 3.9 % 18 6.4 % 280 100.0 Skivepitelcancer...... 5 83.3 %.. 1 16.6 % 6 100.0 Körtelcellsatypi 5 13.1 % 2 5.2 % 6 15.7 % 9 23.6 % 7 18.4 % 9 23.6 % 38 100.0 Adenocarcinom / AIS 1 5.2 %.. 6 31.5 % 9 47.3 % 2 10.5 % 1 5.2 % 19 100.0 Oklar atypi 4 22.2 %.. 5 27.7 % 2 11.1 % 2 11.1 % 5 27.7 % 18 100.0 Totalt 1586 2.7 % 443 0.7 % 1236 2.1 % 123 0.2 % 377 0.6 % 53645 93.4 % 57410 100.0 Tot 31

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Borås Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov 382 2.1 % 78 0.4 % 32 0.1 % 13 0.0 % 32 0.1 % 17292 96.9 % 17829 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 77 11.9 % 82 12.7 % 89 13.8 % 3 0.4 % 23 3.5 % 370 57.4 % 644 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 1 6.2 % 6 37.5 % 1 6.2 %.... 8 50.0 % 16 100.0 Tecken på HPV-infektion 1 1.7 % 3 5.2 % 3 5.2 %.. 3 5.2 % 47 82.4 % 57 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 30 7.8 % 80 21.0 % 63 16.5 %.. 17 4.4 % 190 50.0 % 380 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 7 3.5 % 35 17.6 % 125 63.1 %.. 4 2.0 % 27 13.6 % 198 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 1 1.1 % 2 2.3 % 78 91.7 % 3 3.5 %.. 1 1.1 % 85 100.0 Skivepitelcancer.... 1 14.2 % 5 71.4 % 1 14.2 %.. 7 100.0 Körtelcellsatypi 5 21.7 % 2 8.6 % 3 13.0 % 7 30.4 % 2 8.6 % 4 17.3 % 23 100.0 Adenocarcinom / AIS...... 5 83.3 %.. 1 16.6 % 6 100.0 Oklar atypi 9 21.4 % 3 7.1 % 10 23.8 % 6 14.2 % 2 4.7 % 12 28.5 % 42 100.0 Mal. tumör oklart urspr....... 1 100.0 %.... 1 100.0 Totalt 513 2.6 % 291 1.5 % 405 2.0 % 43 0.2 % 84 0.4 % 17952 93.0 % 19288 100.0 Tot 32

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Skövde Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov 453 2.3 % 54 0.2 % 101 0.5 % 26 0.1 % 46 0.2 % 18223 96.4 % 18903 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 61 21.6 % 30 10.6 % 79 28.0 % 4 1.4 % 11 3.9 % 97 34.3 % 282 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion.. 2 33.3 % 2 33.3 %.... 2 33.3 % 6 100.0 Tecken på HPV-infektion 8 5.9 % 8 5.9 % 9 6.6 %.. 8 5.9 % 102 75.5 % 135 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 13 8.4 % 25 16.2 % 57 37.0 % 3 1.9 % 5 3.2 % 51 33.1 % 154 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 4 3.5 % 3 2.6 % 95 84.8 % 1 0.8 % 4 3.5 % 5 4.4 % 112 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 8 7.5 % 1 0.9 % 83 78.3 % 10 9.4 % 3 2.8 % 1 0.9 % 106 100.0 Skivepitelcancer...... 4 80.0 %.. 1 20.0 % 5 100.0 Körtelcellsatypi 23 38.9 % 5 8.4 % 18 30.5 % 6 10.1 % 4 6.7 % 3 5.0 % 59 100.0 Adenocarcinom / AIS 1 4.5 %.. 3 13.6 % 18 81.8 %.... 22 100.0 Oklar atypi 26 48.1 % 4 7.4 % 13 24.0 % 3 5.5 % 3 5.5 % 5 9.2 % 54 100.0 Totalt 597 3.0 % 132 0.6 % 460 2.3 % 75 0.3 % 84 0.4 % 18490 93.2 % 19838 100.0 Tot 33

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Halmstad Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov 533 4.0 % 40 0.3 % 33 0.2 % 17 0.1 % 177 1.3 % 12331 93.9 % 13131 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 287 41.4 % 83 11.9 % 58 8.3 % 1 0.1 % 61 8.8 % 203 29.2 % 693 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 63 36.6 % 21 12.2 % 15 8.7 %.. 22 12.7 % 51 29.6 % 172 100.0 Tecken på HPV-infektion 1 50.0 %........ 1 50.0 % 2 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 61 24.1 % 54 21.3 % 58 22.9 % 1 0.3 % 28 11.0 % 51 20.1 % 253 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 27 15.1 % 31 17.4 % 105 58.9 % 2 1.1 % 7 3.9 % 6 3.3 % 178 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 4 3.2 % 7 5.6 % 103 83.7 % 2 1.6 % 6 4.8 % 1 0.8 % 123 100.0 Skivepitelcancer.... 3 60.0 % 2 40.0 %.... 5 100.0 Körtelcellsatypi 11 35.4 % 1 3.2 % 1 3.2 % 8 25.8 % 1 3.2 % 9 29.0 % 31 100.0 Adenocarcinom / AIS.... 1 11.1 % 7 77.7 % 1 11.1 %.. 9 100.0 Oklar atypi 27 36.9 % 2 2.7 % 13 17.8 % 4 5.4 % 11 15.0 % 16 21.9 % 73 100.0 Totalt 1014 6.9 % 239 1.6 % 390 2.6 % 44 0.2 % 314 2.1 % 12669 86.3 % 14670 100.0 Tot 34

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov 2253 70.8 % 262 8.2 % 302 9.4 % 119 3.7 % 244 7.6 % 3180 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 408 28.1 % 289 19.9 % 599 41.3 % 19 1.3 % 135 9.3 % 1450 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 199 27.7 % 180 25.0 % 228 31.7 % 6 0.8 % 105 14.6 % 718 100.0 Tecken på HPV-infektion 19 26.0 % 23 31.5 % 16 21.9 %.. 15 20.5 % 73 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 109 15.5 % 248 35.2 % 281 39.9 % 7 0.9 % 58 8.2 % 703 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 32 5.6 % 67 11.7 % 446 78.3 % 6 1.0 % 18 3.1 % 569 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 23 4.6 % 9 1.8 % 419 84.8 % 33 6.6 % 10 2.0 % 494 100.0 Skivepitelcancer.... 1 5.5 % 16 88.8 % 1 5.5 % 18 100.0 Körtelcellsatypi 37 30.3 % 11 9.0 % 36 29.5 % 25 20.4 % 13 10.6 % 122 100.0 Adenocarcinom / AIS 3 6.5 %.. 10 21.7 % 33 71.7 %.. 46 100.0 Oklar atypi 40 40.8 % 7 7.1 % 31 31.6 % 13 13.2 % 7 7.1 % 98 100.0 Mal. tumör oklart urspr....... 1 100.0 %.. 1 100.0 Totalt 3123 41.7 % 1096 14.6 % 2369 31.7 % 278 3.7 % 606 8.1 % 7472 100.0 35

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov 306 77.4 % 29 7.3 % 13 3.2 % 18 4.5 % 29 7.3 % 395 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 35 28.0 % 40 32.0 % 37 29.6 % 3 2.4 % 10 8.0 % 125 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 23 34.3 % 28 41.7 % 7 10.4 %.. 9 13.4 % 67 100.0 Tecken på HPV-infektion 7 28.0 % 10 40.0 % 4 16.0 %.. 4 16.0 % 25 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 42 16.7 % 106 42.2 % 78 31.0 % 2 0.7 % 23 9.1 % 251 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 7 7.0 % 14 14.1 % 75 75.7 % 2 2.0 % 1 1.0 % 99 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 1 2.1 % 1 2.1 % 41 87.2 % 4 8.5 %.. 47 100.0 Skivepitelcancer...... 2 100.0 %.. 2 100.0 Körtelcellsatypi 4 22.2 % 2 11.1 % 9 50.0 % 3 16.6 %.. 18 100.0 Adenocarcinom / AIS 1 33.3 %.. 1 33.3 % 1 33.3 %.. 3 100.0 Oklar atypi 1 16.6 %.. 3 50.0 % 2 33.3 %.. 6 100.0 Totalt 427 41.1 % 230 22.1 % 268 25.8 % 37 3.5 % 76 7.3 % 1038 100.0 36

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov 1112 70.9 % 101 6.4 % 156 9.9 % 62 3.9 % 137 8.7 % 1568 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 235 27.1 % 137 15.8 % 394 45.4 % 9 1.0 % 91 10.5 % 866 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 175 27.3 % 144 22.5 % 218 34.1 % 6 0.9 % 96 15.0 % 639 100.0 Tecken på HPV-infektion 3 60.0 % 2 40.0 %...... 5 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 24 14.4 % 37 22.2 % 83 50.0 % 2 1.2 % 20 12.0 % 166 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 14 7.2 % 15 7.7 % 151 78.2 % 3 1.5 % 10 5.1 % 193 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 13 5.0 % 5 1.9 % 217 83.4 % 16 6.1 % 9 3.4 % 260 100.0 Skivepitelcancer...... 5 100.0 %.. 5 100.0 Körtelcellsatypi 5 17.2 % 2 6.8 % 6 20.6 % 9 31.0 % 7 24.1 % 29 100.0 Adenocarcinom / AIS 1 6.2 %.. 6 37.5 % 9 56.2 %.. 16 100.0 Oklar atypi 4 30.7 %.. 5 38.4 % 2 15.3 % 2 15.3 % 13 100.0 Totalt 1586 42.1 % 443 11.7 % 1236 32.8 % 123 3.2 % 372 9.8 % 3760 100.0 37

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov 382 71.1 % 78 14.5 % 32 5.9 % 13 2.4 % 32 5.9 % 537 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 77 28.1 % 82 29.9 % 89 32.4 % 3 1.0 % 23 8.3 % 274 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 1 12.5 % 6 75.0 % 1 12.5 %.... 8 100.0 Tecken på HPV-infektion 1 10.0 % 3 30.0 % 3 30.0 %.. 3 30.0 % 10 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 30 16.3 % 80 43.7 % 63 34.4 %.. 10 5.4 % 183 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 7 4.1 % 35 20.5 % 125 73.5 %.. 3 1.7 % 170 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 1 1.1 % 2 2.3 % 78 92.8 % 3 3.5 %.. 84 100.0 Skivepitelcancer.... 1 14.2 % 5 71.4 % 1 14.2 % 7 100.0 Körtelcellsatypi 5 26.3 % 2 10.5 % 3 15.7 % 7 36.8 % 2 10.5 % 19 100.0 Adenocarcinom / AIS...... 5 100.0 %.. 5 100.0 Oklar atypi 9 30.0 % 3 10.0 % 10 33.3 % 6 20.0 % 2 6.6 % 30 100.0 Mal. tumör oklart urspr....... 1 100.0 %.. 1 100.0 Totalt 513 38.6 % 291 21.9 % 405 30.4 % 43 3.2 % 76 5.7 % 1328 100.0 38

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov 453 66.6 % 54 7.9 % 101 14.8 % 26 3.8 % 46 6.7 % 680 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 61 32.9 % 30 16.2 % 79 42.7 % 4 2.1 % 11 5.9 % 185 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion.. 2 50.0 % 2 50.0 %.... 4 100.0 Tecken på HPV-infektion 8 24.2 % 8 24.2 % 9 27.2 %.. 8 24.2 % 33 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 13 12.6 % 25 24.2 % 57 55.3 % 3 2.9 % 5 4.8 % 103 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 4 3.7 % 3 2.8 % 95 88.7 % 1 0.9 % 4 3.7 % 107 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 8 7.7 % 1 0.9 % 83 80.5 % 10 9.7 % 1 0.9 % 103 100.0 Skivepitelcancer...... 4 100.0 %.. 4 100.0 Körtelcellsatypi 23 41.0 % 5 8.9 % 18 32.1 % 6 10.7 % 4 7.1 % 56 100.0 Adenocarcinom / AIS 1 4.5 %.. 3 13.6 % 18 81.8 %.. 22 100.0 Oklar atypi 26 53.0 % 4 8.1 % 13 26.5 % 3 6.1 % 3 6.1 % 49 100.0 Totalt 597 44.3 % 132 9.8 % 460 34.1 % 75 5.5 % 82 6.0 % 1346 100.0 39

Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov 533 66.6 % 40 5.0 % 33 4.1 % 17 2.1 % 177 22.1 % 800 100.0 Svårvärderad skivepitelatypi 287 58.5 % 83 16.9 % 58 11.8 % 1 0.2 % 61 12.4 % 490 100.0 ASCUS + Tecken på HPV-infektion 63 52.0 % 21 17.3 % 15 12.3 %.. 22 18.1 % 121 100.0 Tecken på HPV-infektion 1 100.0 %........ 1 100.0 Lätt dysplasi / CIN 1 61 30.1 % 54 26.7 % 58 28.7 % 1 0.4 % 28 13.8 % 202 100.0 Måttlig dysplasi / CIN 2 27 15.6 % 31 18.0 % 105 61.0 % 2 1.1 % 7 4.0 % 172 100.0 Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 4 3.2 % 7 5.7 % 103 84.4 % 2 1.6 % 6 4.9 % 122 100.0 Skivepitelcancer.... 3 60.0 % 2 40.0 %.. 5 100.0 Körtelcellsatypi 11 50.0 % 1 4.5 % 1 4.5 % 8 36.3 % 1 4.5 % 22 100.0 Adenocarcinom / AIS.... 1 12.5 % 7 87.5 %.. 8 100.0 Oklar atypi 27 55.1 % 2 4.0 % 13 26.5 % 4 8.1 % 3 6.1 % 49 100.0 Totalt 1014 50.9 % 239 11.9 % 390 19.5 % 44 2.2 % 305 15.3 % 1992 100.0 40

12 PAD-utfall av behandling 96 % av alla behandlingar av cervixdysplasi 2007 gjordes med resektion och genererade därmed ett preparat för PAD. Utfallet av dessa behandlingar redovisas här. Regionens vårdprogram har hittills i princip förordat behandling av lätta dysplasier, men tveklöst är en hög andel av höggradig dysplasi i koner och resektat ett tecken på att patienterna är väl utredda. Andelen benigna resektat kan inte vara noll ens under ideala omständigheter eftersom en del små dysplasier kan tas bort helt vid provexcision i samband med utredning. Utfallet får i hög grad ses som ett mått på utredningens kvalité och i mindre grad på själva behandlingens. Det saknas ännu svenska kvalitetsstandards på området, men som jämförelse kan nämnas att brittiska NHS kräver max 10% benigna koner vid s.k. see and treat och därmed att 90% av resektaten innehåller dysplasi. I det nya vårdprogrammet ligger ett förslag till 15% som riktmärke. Stapeldiagrammen i detta avsnitt bygger på geografisk belägenhet av opererande enhet.. Kommentar: 93% av behandlingarna i Västra Sverige som har genererat ett preparat för histopatologi innehåller dysplasi. Andelen som innehåller höggradig dysplasi är 75%. Detta är höga siffror som pekar på god kvalité. De regionala skillnaderna är dock stora. Från Halland saknas data från södra länsdelen och norra länsdelen har utrymme för förbättringar. Det totala antalet behandlingar är väsentligen förändrat jämfört med 2006: 1639 jämfört med 1616. PAD-utfall av behandling hela Västra Sverige 2007 41

PAD-utfall av behandling Fyrbodal 2007 PAD-utfall av behandling Göteborg och Södra Bohuslän 2007 42

PAD-utfall av behandling Södra Älvsborg 2007 PAD-utfall av behandling Skaraborg 2007 43

PAD-utfall av behandling Halland 2007 44

12 PAD-utfall av behandling per behandlande enhet 2007 Histoklass Benignt CIN2+ Övrigt Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Behandlande enhet Alingsås lasarett 1 3 % 29 93 % 1 3 % 31 100 Avenykliniken 4 4 % 76 85 % 9 10 % 89 100 Borås lasarett 5 3 % 114 85 % 15 11 % 134 100 Falkenbergs sjukhus 5 17 % 16 55 % 8 27 % 29 100 Falköpings sjukhus 1 3 % 22 84 % 3 11 % 26 100 Fröja 2 5 % 26 76 % 6 17 % 34 100 Göteborgs Kvinnoklinik 2 7 % 18 69 % 6 23 % 26 100 Kungsbacka sjukhus 16 19 % 52 64 % 13 16 % 81 100 Lidköpings sjukhus.. 7 100 %.. 7 100 Lundby sjukhus 7 5 % 106 84 % 13 10 % 126 100 Mariestads sjukhus.. 1 33 % 2 66 % 3 100 NÄL 4 3 % 94 76 % 25 20 % 123 100 SU/Sahlgrenska 26 6 % 289 76 % 62 16 % 377 100 SU/Östra 8 15 % 35 66 % 10 18 % 53 100 Skene lasarett 3 7 % 31 73 % 8 19 % 42 100 Skövde sjukhus 9 6 % 96 69 % 33 23 % 138 100 Uddevalla sjukhus 1 1 % 49 75 % 15 23 % 65 100 V:a Frölunda sjukhus 15 8 % 118 69 % 37 21 % 170 100 Varbergs sjukhus 13 28 % 24 52 % 9 19 % 46 100 Varmbadhusets gyn.mott... 4 80 % 1 20 % 5 100 Totalt 122 7 % 1207 75 % 276 17 % 1605 100 45

13 Re-koniseringar 2007 Vissa dysplasibehandlingar behöver göras om. Trots rubriken innefattar diagrammet alla behandlingar som behövt göras på nytt på samma patient, inte bara koniseringar. En viss andel re-behandlingar ska accepteras. Det aktuella årets siffror speglar naturligtvis behandlingarna som gjordes 1-2 år tidigare. Om siffran är för låg kan det vara ett uttryck för att borttagandet/destruktionen av vävnad i många fall varit onödigt stor vid den ursprungliga behandlingen. Inte heller här finns svenska kvalitetskriterier. Brittiska NHS standard är max 5% re-behandling inom ett år. Kommentar: Andelen re-koniseringar har återgått till 2005 års siffror efter en viss höjning 2006 och ligger nära NHS standard. 46

14 "Incidens" av dysplasibehandlingar 2002-2007 Detta diagram visar hur stor andel av den kvinnliga befolkningen som behandlats för cervixdysplasi. Genom att göra jämförelser mellan olika områden kan vi bevaka att inget område "sticker ut" med kraftig underbehandling eller överbehandling. Låg "incidens" kan vara orsakad av underrapportering till Cytburken. Kommentar: Skillnaderna mellan de olika delarna av Västra Sverige är oväntat stora. Om man räknar med en cancerincidens om 10/100 000 görs mer än 40 behandlingar för varje cancerfall i Göteborgsområdet. Hur många behandlingar som görs för att förhindra ett cancerfall vet vi naturligtvis inte. Hallands siffror är inte pålitliga p.g.a. en klar underrapportering under 2007, eftersom länssjukhuset i Halmstad fortfarande avstår från att rapportera behandlingar och rapporteringen från Varberg är för låg. 47