Svensk Dialysdatabas. Dialysdos PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Relevanta dokument
Svensk Dialysdatabas. Fosfat och PTH HD och PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Dialysdos HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

DIALYS I SVERIGE sddb

Resultat SDDB hösten Hemodialys. Version

Medicinsk statistik II

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Valresultat Riksdagen 2018

Datorövning 5. Statistisk teori med tillämpningar. Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för:

Parade och oparade test

egfr hos barn Peter Ridefelt

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment

Sociologi GR (A) Sociologisk Metod Examination #2 Peter Axelsson. N Minimum Maximum Mean Std. Deviation

Dialys i Sverige sddb. Svensk Dialysdatabas Hösten 2004 Svensk Njurmedicinsk Förening

F3 Introduktion Stickprov

Beskrivande statistik

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

2.1 Minitab-introduktion

NpMa2b ht Kravgränser

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Medelvärde, median och standardavvikelse

Deskriptiv statistik. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Obligatorisk uppgift, del 1

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9.

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Medicinsk statistik II

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

6-2 Medelvärde och median. Namn:

SDDB. Svensk DialysDataBas. Svensk Njurmedicinsk Förening. Hösten Version

Värdena för en diskret variabel (med få värden) kan redovisas i en tabell över frekvensfördelningen, dvs antalet observationer för de olika värdena.

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2

Grundläggande matematisk statistik

13.1 Matematisk statistik

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Jan Hagberg, Bo Rydén, Christian Tallberg, Jan Wretman

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 14 18

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

LABORATION 1. Syfte: Syftet med laborationen är att

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.

Medicinsk statistik I

Laboration 2. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Forskningsmetodik 2006 lektion 2

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

DIALYS I SVERIGE sddb

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg

Biostatistik: Begrepp & verktyg. Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning.

Kvantitativ strategi Univariat analys 2. Wieland Wermke

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Sammanfattningar Matematikboken X

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

732G01/732G40 Grundläggande statistik (7.5hp)

Kvantitativ forskning C2. Viktiga begrepp och univariat analys

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer


Föreläsning G60 Statistiska metoder

OBS! Vi har nya rutiner.

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel

MVE051/MSG Föreläsning 7

Beräkningar och diagram i EQUALIS resultatsammanställningar. P016 v

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

OBS! Vi har nya rutiner.

DATORÖVNING 2: STATISTISK INFERENS.

Laboration 2 Inferens S0005M VT16

Laboration 2 Inferens S0005M VT18

Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811)

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Sammanfattningar Matematikboken Y

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Arbeta med normalfördelningar

En typisk medianmorot

Transkript:

Svensk Dialysdatabas Dialysdos PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5

Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Fördelning av olika PD-typer 5...5 Figur 2. Aminosyreanvändning 5...6 Figur 3. Icodextrinanvändning 5...7 Figur 4. Volym in per dygn i CAPD 5...8 Figur 5. Volym in per dygn APD våt dag 5...9 Figur 6. Totalt Kt/V för urea 5...10 Figur 7. Andel med Kt/V > 1,7 5...11 Figur 8. Totalt kreatininclearance 5...12 Figur 9. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L 5...13 Tabell 1. Volym in i CAPD 2 5...14 Tabell 2. Volym in i APD våt dag 2 5... 14 Tabell 3. Andel med någon typ av APD 2 5... 14 Tabell 4. Andel med aminosyror 2 5... 14 Tabell 5. Andel med icodextrin 2 5... 15 Tabell 6. Andel med aminosyror o/e icodextrin 2 5... 15 Tabell 7. Totalt Kt/V för urea 2 5... 15 Tabell 8. Andel med totalt Kt/V > 1,7 2 5... 15 Tabell 9. Total kreatininclearance 2 5... 16 Tabell 10. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L... 16 Referenser... 16 2

Läsanvisningar och kommentarer I princip är alla diagram i rapporten av samma typ. Kategoriaxeln (x-axeln) visar varje deltagande klinik i form av en sifferkod. Kliniker som inte levererat data avseende aktuell variabel visas inte. Värdeaxeln (y-axeln) visar antingen medelvärdet eller måluppfyllelse i procent för aktuell variabel. Mätenhet framgår av diagramrubriken. I båda fallen visar felstaplarna det 95-procentiga konfidensintervallet för värdet eller procenttalet. I vissa fall är den aktuella variabeln så skevt fördelad att medianvärdet ger en bättre eller kompletterande beskrivning av data. Felstaplarna i diagram med medianvärden visar interkvartilavståndet. Detta innebär att området inom interkvartilavståndet omfattar hälften av observationerna. Metoder Data har insamlats under hösten 5. Deltagande kliniker har uppmanats rapportera en uppsättning data för varje patient i kronisk HD-behandling under valfri vecka under någon av veckorna 38 42. Databasen för 5 års undersökning omfattar 699 dataposter för PD. Den statistiska bearbetningen har gjorts med StatView for Windows version 5.0. Programmets One Sample Analysis har använts för beräkning av konfidensintervall för medelvärden. Beräkning av procentandel med konfidensintervall har gjorts i Excel med den metod (Wilson 1927) som rekommenderas i Gardner & Altmans Statistics with confidence, andra upplagan (sid. 46), efter det att andel och antal observationer har beräknats i StatView. Merparten av diagrammen har framställts i Excel. SDDB: s data är av två huvudtyper, ordinationsdata och mätdata. Ordinationsdata är principiellt påtagligt stabilare än mätdata. Mätdata i sin tur är mer eller mindre labila. Den matematiska bearbetningen av data kan inte ta hänsyn till detta. Det måste läsaren göra. Storleken på konfidensintervallet för ett medelvärde bestäms av spridningen i data (standardavvikelsen), antalet observationer och val av konfidensintervall (95-procentiga intervall används konsekvent). Förutsatt att den underliggande spridningen är den samma på alla kliniker så minskar konfidensintervallet proportionellt med antalet observationer. Vid beräkning av konfidensintervallet för procentandel används enbart värdet på andelen och antal observationer. Eftersom andelen alltid är mellan noll och 100 procent blir konfidensintervallen mer asymmetriska ju närmre dessa extremer andelen är. Dialysdos Dialysdos i PD mäts traditionellt som Kt/V för urea och som Kreatininclearance. Båda måtten avser en veckas behandling, vilket innebär att den mätning som görs ett dygn extrapoleras till att gälla en hel vecka. Kt för urea under en vecka kan enkelt beräknas med insamling av använt dialysat och urinsamling. V kan däremot inte bestämmas med kliniskt användbara rutinmetoder, utan måste beräknas med hjälp av en antropometrisk ekvation, vanligtvis enligt Watson [1]. Problemet med detta är givetvis att V beräknat med denna ekvation förutsätter att alla patienter är genomsnittspatienter vilket inte alltid är fallet. I motsats till Kt/V vid hemodialys, där V inte behöver vara känt 1, blir alltså Kt/V i PD, p.g.a. svårigheten med att bestämma V korrekt, ett osäkert mått på dialysdos [2]. Icke desto mindre används Kt/V i kvalitetssäkringssammanhang. Kreatininclearance normaliseras i stället till 1,73 m 2 kroppsyta, där kroppsytan också beräknas med en antropometrisk ekvation, vanligtvis enligt DuBois och DuBois [3]. Denna normalisering anses mer robust. Enligt senaste EBPG för PD gäller numera ett renodlat PD-clearance för urea, mätt som Kt/V, på minst 1,7, för att ett av de båda adequacy-måtten skall an- 1 Vid klassisk ureakinetisk modellering (UKM) är det, förutom Kt/V, i själva verket V som beräknas ( modelleras ). 3

ses var uppnått. Det andra måttet är att anuriska patienter skall ultrafiltrera minst en liter per dygn. Detta mått följs f.n. inte av SDDB. För APD-patienter finns ett ytterligare mål på minst 45 (50 enligt förslaget till nya nationella riktlinjer) L/vecka/1,73 kvm som renodlat PD-clearance för kreatinin. I dessa riktlinjer sägs också att restfunktion kan kompensera om dessa mål inte kan uppnås med dialysbehandlingen. I SDDB registreras total-kt/v, totalt Kreatininclearance/1,73 m 2 samt GFR. Ett litet problem är att de tre firmasponsrade datorprogram som finns för beräkning av dialysdos inte är helt transparenta. Baxters och Fresenius program använder sig av konventionella beräkningsmetoder för clearance och baseras på en dygnssamling av dialysat och eventuell urin, medan Gambros program baseras på den s.k. treporsmodellen och på specifika byten med olika påsstyrkor. Så långt det har gått att utröna ger de olika programmen samma resultat vid beräkning av de aktuella variablerna. Ett speciellt problem är att Gambros program anger kreatininclearance i ml/min/1,73 m 2, medan övriga program anger samma variabel i mätenheten L/vecka/1,73 m 2. Eftersom en vecka innehåller 10080 minuter måste värdet på Kreatininclearance från Gambros program multipliceras med 10,1, vilket framgår av manualen, men det förbises ändå ibland. Helsingborg 6-08-23 KG Prütz 4

Fördelning av olika PD-typer 5 100% 2 4 80% 24 60% 40% 70 20% 0% 5 4804 6486 7027 8498 5588 CAPD APD (våt dag) APD (torr dag) PD med HD-stöd Figur 1. Fördelning av olika PD-typer 5 De nationella procenttalen visas i stapeln för riket.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aminosyror tillsatta dialysatet 20 80 6 4804 5588 7027 8498 6486 Figur 2. Aminosyreanvändning 5 Nej Ja

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Icodextrin tillsatt dialysatet 56 44 7 4804 7027 8498 6486 5588 Figur 3. Icodextrinanvändning 5 Nej Ja

12 11 10 9 8 7 6 5 Medelvärde (95% KI) volym in per dygn i CAPD 5 8 7027 5588 8498 4804 6486 Figur 4. Volym in per dygn i CAPD 5

30 25 20 15 10 5 0 Medelvärde (95% KI) volym in APD med våt dag 9 5588 Figur 5. Volym in per dygn APD våt dag 5

5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Medelvärde (95% KI) för Kt/V urea 5 10 4804 7027 6486 8498 Figur 6. Totalt Kt/V för urea 5

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent (95% KI) av värdena för Kt/V > 1,7 11 7027 4804 6486 8498 Figur 7. Andel med Kt/V > 1,7 5

Medelvärde (95% KI) för kreatininclerance i L/vecka/1,73 m 2 5 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 12 6486 4804 8498 7027 Figur 8. Totalt kreatininclearance 5 Klinikerna och har uppenbarligen lagt in data med fel mätenhet, se de inledande kommentarerna.

Procent (95% KI) av värdena för kreatininclearance > 50 L/1,73 m 2 5. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13 6486 8498 7027 4804 Figur 9. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L 5 Se kommentaren till figur 8.

Inclusion criteria: CAPD from arbetsbok_pd.svd Ordinerad PD-volym (L), Total Ordinerad PD-volym (L), 2 Ordinerad PD-volym (L), 3 Ordinerad PD-volym (L), 4 Ordinerad PD-volym (L), 5 Tabell 1. Volym in i CAPD 2 5 Mean Std. Dev. Count # Missing Median 8,13 1,63 1814 0 8,00 8,11 1,62 382 0 8,00 8,17 1,77 474 0 8,00 8,15 1,61 471 0 8,00 8,07 1,52 487 0 8,00 Andel APD, Total Andel APD, 2 Andel APD, 3 Andel APD, 4 Andel APD, 5 Mean Count # Missing 0,26 2514 0 0,27 528 0 0,22 625 0 0,27 662 0 0,29 699 0 Tabell 3. Andel 2 med någon typ av APD 2 5 APD med våt dag dominerar kraftigt, i princip ser alla år ut som i figur 1. Inclusion criteria: APD from arbetsbok_pd.svd Ordinerad PD-volym (L), Total Ordinerad PD-volym (L), 2 Ordinerad PD-volym (L), 3 Ordinerad PD-volym (L), 4 Ordinerad PD-volym (L), 5 Tabell 2. Volym in i APD våt dag 2 5 Mean Std. Dev. Count # Missing Median 17,13 4,66 571 0 17,00 18,28 4,96 125 0 18,50 17,86 4,94 126 0 18,10 16,09 4,26 149 0 16,10 16,65 4,29 171 0 16,50 Andel AA, Total Andel AA, 2 Andel AA, 3 Andel AA, 4 Andel AA, 5 Mean Count # Missing 0,15 2514 0 0,07 528 0 0,13 625 0 0,18 662 0 0,20 699 0 Tabell 4. Andel med aminosyror 2 5 2 Andel betecknas av beräkningstekniska skäl som mean. 14

Mean Count # Missing Mean Std. Dev. Count # Missing Median Andel icodextrin, Total 0,47 2514 0 Totalt Kt/V Urea, Total 2,34 0,59 1953 561 2,26 Andel icodextrin, 2 0,40 528 0 Totalt Kt/V Urea, 2 2,33 0,58 439 89 2,20 Andel icodextrin, 3 0,40 625 0 Totalt Kt/V Urea, 3 2,32 0,56 473 152 2,20 Andel icodextrin, 4 0,49 662 0 Totalt Kt/V Urea, 4 2,34 0,59 494 168 2,26 Andel icodextrin, 5 0,56 699 0 Totalt Kt/V Urea, 5 2,35 0,61 547 152 2,27 Tabell 5. Andel med icodextrin 2 5 Tabell 7. Totalt Kt/V för urea 2 5 Mean Count # Missing Mean Count # Missing Andel AA o/e IDX, Total 0,51 2514 0 Tot Kt/V > 1,7, Total 0,90 1953 561 Andel AA o/e IDX, 2 0,43 528 0 Tot Kt/V > 1,7, 2 0,86 439 89 Andel AA o/e IDX, 3 0,43 625 0 Tot Kt/V > 1,7, 3 0,89 473 152 Andel AA o/e IDX, 4 0,54 662 0 Tot Kt/V > 1,7, 4 0,91 494 168 Andel AA o/e IDX, 5 0,62 699 0 Tot Kt/V > 1,7, 5 0,91 547 152 Tabell 6. Andel med aminosyror o/e icodextrin 2 5 Tabell 8. Andel med totalt Kt/V > 1,7 2 5 15

Mean Std. Dev. Count # Missing Median Mean Count # Missing tot Kreatcl (korr), Total 76,68 19,79 1733 781 73,00 Kreat-cl > 50, Total 0,94 1733 781 tot Kreatcl (korr), 2 76,77 18,86 385 143 73,00 Kreat-cl > 50, 2 0,96 385 143 tot Kreatcl (korr), 3 76,32 20,50 425 73,00 Kreat-cl > 50, 3 0,92 425 tot Kreatcl (korr), 4 76,28 19,44 465 197 73,00 Kreat-cl > 50, 4 0,94 465 197 tot Kreatcl (korr), 5 77,35 20,26 458 241 73,45 Kreat-cl > 50, 5 0,95 458 241 Tabell 9. Total kreatininclearance 2 5 Inverkan på medelvärde och medianvärde av de felaktiga värdena i figur 8 har eliminerats genom att de lägsta och högsta fem procenten av värdena har trimmats bort. Tabell 10. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L Samma data som i tabell 9 ligger till grund för beräkningarna. Referenser 1. Watson PE, Watson ID, Batt RD: Total body water volumes for adult males and females estimated from simple anthropometric measurements. Am J Clin Nutr 1980, 33(1):27-39. 2. Johansson AC, Samuelsson O, Attman PO, Bosaeus I, Haraldsson B: Limitations in anthropometric calculations of total body water in patients on peritoneal dialysis. J Am Soc Nephrol 1, 12(3):568-573. 3. DuBois D: Arch Int Med 1916, 17:863-871. 16