Nyinstitutionell teori och kollektiva dilemman Institutionell och spelteoretisk analys Bo Persson
Uppläggning Nyinstitutionalism Kollektiva dilemman Allmänningens tragedi Ostroms institutionella modell
Nyinstitutionalismen: reaktion mot individorienterad statsvetenskap Organisationsteoretikern David March & statsvetaren Johan P. Olsen (1984) menade att statsvetenskapen var starkt präglat av: Kontextualism Reduktionsim Funktionalism Instrumentalism Förfäktade en statsvetenskap som tog större hänsyn till institutionella faktorer
Bureaucratic agencies, legislative committees, and appellate courts are arenas for contending social forces, but they are also collections of standard operating procedures and structures that define and defend values, norms, interests, identities, and beliefs (March & Olsen 1989, s. 17)
Aktörers handlande: Lämplighetens logik kontra konsekvenslogiken Konsekvenslogik Vilka är mina alternativ Vilka är mina värderingar/preferenser? Vilka konsekvenser får de olika alternativen för mina värderingar/preferenser? Välj alternativet som maximerar nyttan. Lämplighetslogik Vilken typ av situation befinner jag mig i? Vem är jag? Hur lämplig är olika handlingar för mig i denna situation? Gör vad som är mest lämpligt/passande (appropriate).
Nyinstitutionalism: tre huvudinriktningar Rational Choice-inriktad nyinstitutionalism Sociologisk nyinstitutionalism (närbesläktad: normativ NI) Historisk nyinstitutionalism
Institutionell stabilitet: Stigberoende processer Bred definition: what happened at an earlier point in time will affect the possible outcomes of a sequence of events occurring at a later point in time Smal definition: once a country or region has started down a track, the costs of reversal are very high QWERTY, ett långsamt men överlevande tangentbord. Jfr inlåsningen med pay-as-you-go pensioner. Vilka mekanismer skapar spårbundenhet i politiken?
Rational Choice Institutionalism (RCI): grundläggande antaganden Grund i traditionell rational choice: Individualism, Givna preferenser, Nyttomaximering och instrumentalism.men betonar också the rules of the game Institutioner påverkar individers strategier
Vad är institutioner inom RCI? Institutioner är system av regler Oftast formella regler (t.ex konstitutioner eller kontrakt) Typiska empiriska objekt: kommittéväsendet i kongressen, konstitutionella regler rules used by Individuals for determining who and what are included in decision situations, how information is structured, what actions can be taken and in what sequence, and how individual actions will be aggregated into collective decisions (Kiser & Ostrom 1982, s. 179)
Institutioners funktion och överlevnad inom RCI Institutioners funktion? Minska transaktionskostnader Lösa olika collective action dilemman: allmänningens tragedi, fångarnas dilemma etc. Bildandet av institutioner: av aktörer genom institutionell design Stabila lösningar: Nash equilibrium Förändring: institutioner existerar så länge aktörerna har nytta av dem (funktionalism)
Vad är ett kollektivt dilemma? Fångarnas dilemma Det kollektiva handlingens dilemma Allmänningens tragedi
Fångarnas dilemma Fånge 2 Erkänner inte Erkänner Fånge 1 Erkänner inte (1 år, 1 år) (10, 3 månader) Erkänner (3 månader, 10 år) (8 år vardera)
Mancur Olsons teori om grupper Indeed, unless the number of individuals in a group is quite small, or unless there is coercion or some other special device to make individuals act in their common interest, rational self-interested individuals will not act to achieve their common or group interest
Olsons teori: centrala aspekter Varför kollektiv handling enklare i mindre grupper? Social kontroll samt att individens andel av den kollektiva nyttan kan vara betydande Federala strukturer kan underlätta kollektiv handling: flera mindre grupper kan bilda större federal struktur Kollektiv handling som bieffekt: redan existerande institutionella lösningar eller samverkan
Olsons gruppteori: exempel Closed shop Fackföreningsrörelsen och a-kassan Mobilisering för regional utveckling
Kritik mot Olsons teori Underskattar vikten av moraliska och ideologiska åtaganden (i synnerhet hos en minoritet) Vikten av upprepade spel och tillit Entreprenörers betydelse Olsons teori mest applicerbar där mobilisering för materiella intressen är i fokus (t.ex. fackföreningar, företagsföreningar). mindre där värde-inriktade aspekter är i fokus (t.ex. miljöfrågor och medborgerliga rättigheter)
Gemensamma resurspooler och allmänningens tragedi naturligt eller människoskapande resurssystem som är så stort att det blir dyrbart (men inte omöjligt) att hindra potentiella förmånstagare från att erhålla de fördelar som följer av att det utnyttjas En gemensam resurspool en ändlig resurs där det är svårt att utestänga individer från nyttjande Exempel på allmänningens tragedi: ursprungligen analys av betesmarker, moderna exempel t.ex. fiskevatten, dammar, miljöproblem Appropriatörer: de som tar ut resursenheter från en resurs
De kollektiva handlingarnas dilemma: klassiska lösningar Extern aktör skapar institutioner Statligt tvång: regleringar Marknadslösningen: property rights
Teorier som betonar institutionsbyggande underifrån Robert Putnam och vikten av tillit Axelrod: tit for tat ; vikten av att studera flera spel Ostroms teori: regelsystem uppbyggda underifrån, självstyrelse, entreprenörer
Ostrom: analys av CPR som utvecklats underifrån Trots att CPR-regimer borde vara svåra att upprätthålla över tid, finns det, visar Ostrom, flera exempel Hennes studie utgår från ett stor antal fallstudier av hantering av CPR som t.ex.: Kustnära fiskevatten Bevattningssystem Betesmarker Centrala aspekter: Självreglering och självövervakning Kommunikation mellan aktörer Lång tidshorisont Vikten av tillit och att bygga upp rykte som tillförlitliga partners
Centrala problem för att hantera gemensamma resurspooler (CPR) Allmänna problem vid självorgansiering: Tillhandahålla en ny samling institutioner Göra trovärdiga utfästelser Anordna en ömsesidig övervakning Specifika problem vid hantering av CPR: Approprieringens problem Tillhandahållandets problem