Att vara sig själv på jobbet

Att vara sig själv på jobbet En totalundersökning av hur socialarbetare inom IFO i tre kommuner ser på sin yrkesroll Marek Perlinski Björn Blom Stefan Morén Institutionen för socialt arbete Umeå universitet OBS! Löpande avrapportering av forskningsresultat (Research Note) 2009-02-12 Kontaktuppgifter till den som kan lämna information om projektet Marek Perlinski, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tel: 090-786 71 86 eller e-post: marek.perlinski@socw.umu.se

Innehållsförteckning Sida Förord 2 Sammanfattning av slutsatser 2 Problemformulering 3 Metod 3 Undersökningspopulation 3 Resultat 3 1) Man har den yrkesroll man önskar sig 3 2) Organisationstyp spelar nästan ingen roll 4 3) Organisationstyp spelar nästan ingen roll för socialarbetarnas bedömning av det egna uppträdandet i yrkesrollen 4 4) Organisationstyp spelar nästan ingen roll för hur man skulle önska sig att uppträda i yrkesrollen 5 Specialanalys av socialsekreterare 6 Ny problemformulering 6 Bakgrund 6 Resultat 6 Bilaga med undersökningens metodologiska detaljer 9 1

Förord Detta dokument är en del i en löpande avrapportering av pågående forskning, dvs. det som internationellt ibland benämns Research Note. Det är meningen är att den längre fram ska utvecklas till en fullständig artikel för publicering i vetenskaplig tidskrift där resultaten är teoretiskt analyserade. Vi har emellertid valt att göra denna research note publik genom att lägga ut den som nedladdningsbar PDF via hemsidan i syfte att göra resultaten tillgängliga för en större publik. På så sätt kan vi snabbare dela med oss av vad vi observerat och det finns möjlighet för andra att ge kommentarer. Den vetenskapliga processen är många gånger långsam, vilket gör att tiden mellan datainsamling och avrapportering stundtals kan bli tämligen utdragen. Sakförhållanden kan ändras vilket gör att resultat ibland kan bli (eller åtminstone upplevas) inaktuella. Denna research note ingår i ett projekt med flera olika studier med det övergripande syftet att beskriva och analysera hur integrerade respektive specialiserade organisationer för socialtjänstens individ- och familjeomsorg påverkar socialarbetarnas insatser och resultat. 1 Undersökningen har genomförts i tre svenska kommuner med olikartade organisationsformer: (l) specialiserad organisation, (2) integrerad organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både specialisering och integration. En viktig och föga undersökt aspekt av arbetsmiljön är graden av överensstämmelse mellan det sätt man utför sitt arbete på och det sätt man skulle vilja utföra sitt arbete på. Den organisation som man arbetar i sätter ramar för vilka arbetsuppgifter som ska utföras och på vilket sätt. Sammanfattning av slutsatser Socialarbetare inom socialtjänstens IFO i de undersökta kommunerna bedömer att deras yrkesroll ser ut på just det sätt de önskar sig att den ska se ut. Med andra ord, man är nöjd med det man har och önskar sig ingen förändring. Organisationstyp verkar ha ganska lite med ovan nämnda faktum att göra. Däremot kan organisationstyp utgöra en förklaringsfaktor, dock ganska svag, när det gäller den absoluta nivån på hur personlig och flexibel man anser sig vara i sin roll. Socialsekreterare inom IFO är den personalgrupp som är nöjdast med sin situation och inte önskar sig någon förändring. Socialsekreterare i den specialiserade organisationen intar en betydligt mer formell attityd till sina klienter än deras kollegor i de övriga organisationstyperna. 1 Projektet Specialisering eller integration av socialtjänstens individ- och familjeomsorg påbörjades 2005 och finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. 2

Problemformulering. Problemformuleringen omfattar två frågor: 1) Vilken grad av överensstämmelse finns det mellan socialarbetares faktiska yrkesroll och den yrkesroll han/hon skulle vilja ha? 2) Finns det en relation mellan olika sätt att organisera IFO och de anställdas upplevelse av eventuell diskrepans mellan hur ser ut och hur man skulle vilja att den ser ut? Vidare undersöks eventuella skillnader mellan de tre organisationstyperna avseende den substantiella innebörden av den egna yrkesrollen, dvs. graden eller styrkan av en viss aspekt av yrkesrollen. Metod För detaljer rörande urval och andra metodfrågor hänvisas läsaren till metodbilagan i slutet av detta dokument. Analysmetoden utgörs av bivariata sambandsanalyser (produktmomentkorrelationskoefficient) med two-tailed signifikanstestning samt variansanalys med One-Way ANOVA med parvis exkludering av missing cases. Eftersom de relevanta variablerna är konstruerade som skalor med distinkta numeriska värden kan, i teknisk mening, ovannämnda metoder användas. Vi är medvetna om att dessa skalor på sin höjd utgör någon form av rangordning. Som vanligt inom samhällsvetenskapen måste man väga strikt matematiska premisser för användandet av en viss metod mot den praktiska forskningsnyttan. Nedan visas en av våra skalor i den typografiska form den har på en datorskärm. Fråga 78. Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Markera i lämplig ruta på skalan 1 till 10. 1=PERSONLIG 2 3 4 5 6 7 8 9 10=OPERSONLIG Skalor rörande önskad yrkesroll har i stället frågan: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Undersökningspopulation Undersökningspopulationen omfattar 249 socialarbetare, varav 136 socialsekreterare, anställda vid IFO i tre svenska kommuner med var sitt distinkta sätt att organisera individoch familjeomsorgen. Dessa organisationsformer är: (l) specialiserad organisation, (2) integrerad organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både specialisering och integration. Resultat 1) Man har den yrkesroll man önskar sig Resultaten är slående och kan tolkas som att det handlar om nästan identiska variabler. Tabell 1 visar genomgående väldigt starka korrelationer. Att fråga om hur man skulle vilja att såg ut är samma sak som att fråga om hur ser ut. Socialarbetare i vår undersökning anser alltså att de har den socialarbetarroll de önskar sig. 3

Tabell: 1 Korrelationer mellan olika aspekter av den faktiska och den önskade Aspekter av Pearson s r Personlig opersonlig 0,885 *** Informell formell 0,873 *** Medmänniska tjänsteman 0,846 *** Varm & empatisk distanserad 0,853 *** Flexibel byråkratisk 0,800 *** N= 249 (with fluctuations because of pair-wise exclusion of cases) Det finns alltså ingen diskrepans mellan den socialarbetarroll man har och den man eventuellt skulle kunna önska sig. Tabell 2 bekräftar denna tolkning. Jämförelser mellan medelvärdena i tabellerna 3 och 4 leder tankarna i samma riktning. 2) Organisationstyp spelar nästan ingen roll En likadan analys som i tabell 1, men denna gång separat för varje kommun förändrar inte bilden av att man har den yrkesroll man skulle önska sig. Visst finns det mycket små skillnader mellan de olika IFO-organisationerna, men skillnaderna är så små att det är ganska meningslöst att diskutera dem i substantiella termer. Förmodligen kan dessa skillnader tillskrivas mätfel. Tabell: 2 Korrelationer mellan olika aspekter av den faktiska och den önskade. Jämförelse mellan olika organisationstyper. Aspekter av Specialist Blandform Integrerad Pearson s r Pearson s r Pearson s r Personlig opersonlig 0,883 *** 0,864 *** 0,950 *** Informell formell 0,864 *** 0,892 *** 0,807 *** Medmänniska tjänsteman 0,826 *** 0,913 *** 0,721 *** Varm & empatisk distanserad 0,808 *** 0,913 *** 0,849 *** Flexibel byråkratisk 0,779 *** 0,807 *** 0,900 *** N= 136 90 23 (with fluctuations because of pair-wise exclusion of cases) 3) Organisationstyp spelar nästan ingen roll för socialarbetarnas bedömning av det egna uppträdandet i yrkesrollen Organisationstyp verkar inte spela någon större roll för socialarbetarnas bedömning av hur personliga, formella, tjänstemannaaktiga, empatiska och byråkratiska de är i sin yrkesroll. Tabell 3 visar att det bara är avseende personligt förhållningssätt och flexibilitet som man kan konstatera signifikanta skillnader i medelvärden för respektive organisationsstyp. 4

Tabell: 3 One-way-ANOVA för olika aspekter av den faktiska. Organisationstyp som oberoende variabel. Aspekter av Specialist Blandform Integrerad Personlig opersonlig Mean 4,38 3,87 3,23 Std. dev. 2,047 2,073 2,137 F-value, (significance) 3,593 (0,029) ** Informell formell Mean 5,91 5,39 5,14 Std. dev. 2,11 2,197 1,642 F 2,176 (0,116) Medmänniska tjänsteman Mean 5,54 4,97 5,18 Std. dev. 2,130 2,356 2,239 F 1,574 (0,210) Varm & empatisk distanserad Mean 3,94 3,81 3,57 Std. dev. 1,747 1,968 2,014 F 0,412 (0,663) Flexibel byråkratisk Mean 4,26 3,31 3,29 Std. dev. 2,075 2,335 1,736 F 5,338 (0,005)*** N= 127 77 22 124 76 22 127 77 22 125 79 21 125 74 21 Möjligen kan man göra en viss poäng av att socialarbetare i den specialiserade organisationen är mer opersonliga och mindre flexibla. Vill man göra den poängen måste man dock följa upp analysen med post-hoc tester av multipla jämförelser. Intressant tidsfördriv för statistikintresserade men föga givande i sak. Däremot kan det vara intressant och givande att problematisera vad dessa medelvärden (samtliga medelvärden) berättar om den professionella rollen avseende vilken grad av distans respektive närhet till klienten som man håller! 4) Organisationstyp spelar nästan ingen roll för hur man skulle önska sig att uppträda i yrkesrollen Tabell 4 visar att Organisationstyp inte alls spelar roll för socialarbetarnas bedömning av hur personliga, formella, tjänstemannaaktiga, empatiska och byråkratiska o.s.v. de skulle vilja vara i sin yrkesroll. 5

Tabell: 4 One-way-ANOVA för olika aspekter av den önskade. Organisationstyp som oberoende variabel. Aspekter av Specialist Blandform Integrerad Personlig opersonlig Mean 4,19 3,86 3,05 Std. dev. 2,054 2,093 2,058 F-value, (significance) 3,023 (0,051)* Informell formell Mean 5,66 5,18 5,00 Std. dev. 2,075 2,120 1,690 F 1,849 (0,160) Medmänniska tjänsteman Mean 5,06 4,94 4,70 Std. dev. 2,046 2,226 1,949 F 0,293 (0,746) Varm & empatisk distanserad Mean 3,53 3,56 3,14 Std. dev. 1,642 1,820 1,699 F 0,568 (0,567) Flexibel byråkratisk Mean 3,57 3,14 2,82 Std. dev. 1,716 1,872 1,842 F 2,468 (0,087)* N= 127 78 22 125 77 22 126 77 20 127 78 22 127 79 22 Specialanalys av socialsekreterare Ny problemformulering Givet slutsats nummer två i föregående avsnitt inställer sig frågan om organisationstyp är en källa till varians när man bara fokuserar på socialsekreterare? Uppvisar socialsekretare samma höga korrelation mellan den faktiska och den önskade som är så framträdande för IFO-personalen som helhet? Bakgrund Socialsekreterare utgör den största kategorin anställda i de IFO-organisationer vi undersökt. 136 personer av 249 svarande arbetar som socialsekreterare. Socialsekreterare måste betraktas som den absoluta kärntruppen inom individ- och familjeinriktat socialt arbete. Resultat Svaret på andra forskningsfrågan är ett tydligt ja. Korrelationerna mellan den faktiska och den önskade, tabell 5, är nästan lika starka som för hela IFO-personalen 6

(där ju socialsekreterarna ingår). Det kan i och för sig betyda att de andra personalgrupperna inte är lika konsistenta som socialsekreterarna i sina svar. Substantiellt kan det tolkas som att det är just socialsekreterarna som är nöjdast med sin situation och inte önskar sig en förändring. Ett tankespår som kanske förtjänar att följas upp. Tabell: 5 Socialsekreterare. Korrelationer mellan olika aspekter av den faktiska och den önskade Socialsekreterare. Aspekter av Pearson s r Personlig opersonlig 0,874 *** Informell formell 0,847 *** Medmänniska tjänsteman 0,772 *** Varm & empatisk distanserad 0,820 *** Flexibel byråkratisk 0,776 *** N= 136 (with fluctuations because of pair-wise exclusion of cases) Svaret på den första forskningsfrågan är att organisationstyp är källan till varians i ungefär samma (dvs. mycket begränsade) utsträckning som vid analyser av hela IFO-personalen. Det finns dock ett klart undantag. Socialsekreterare i den specialiserade organisationen intar en betydligt mer formell attityd till sina klienter än fallet är i de övriga organisationstyperna. Alla post-hoc tester, oavsett metod, visar på signifikanta skillnader mellan specialiserad organisation och de övriga två. Samtidigt kan inte dessa tester visa på några som helst signifikanta skillnader mellan den integrerade organisationen och den blandade. Tabell: 6 Socialsekreterare. One-way-ANOVA för olika aspekter av den faktiska. Organisationstyp som oberoende variabel. Socialsekreterare. Aspekter av Specialist Blandform Integrerad Personlig opersonlig Mean 4,67 3,91 3,33 Std. dev. 1,823 1,961 2,249 F-value, (significance) 4,465 (0,013) ** Informell formell Mean 6,46 5,53 5,06 Std. dev. 1,698 2,223 1,662 F 6,016 (0,003) *** Medmänniska tjänsteman Mean 5,79 5,12 5,33 Std. dev. 1,822 1,966 2,223 F 1,617 (0,202) Varm & empatisk distanserad Mean 4,15 3,86 3,88 Std. dev. 1,582 1,775 2,088 F 0,434 (0,649) Flexibel byråkratisk Mean 4,71 3,91 3,44 7

Std. dev. 1,962 2,563 1,756 F 3,529 (0,032)** N= 81 35 18 80 36 18 81 34 18 81 36 17 79 34 18 Socialsekreterare i specialiserade organisationer är mer formella i sin socialarbetarroll. Dessutom önskar sig dessa socialsekreterare en mer formell yrkesroll mer än vad deras kollegor i andra organisationer gör (se tabell 7). Tabell: 7 Socialsekreterare. One-way-ANOVA för olika aspekter av den önskade. Organisationstyp som oberoende variabel. Socialsekreterare. Aspekter av Specialist Blandform Integrerad Personlig opersonlig Mean 4,30 3,86 3,11 Std. dev. 1,827 1,973 2,166 F-value, (significance) 3,001 (0,053) * Informell formell Mean 6,16 5,19 4,78 Std. dev. 1,735 2,136 1,700 F 6,112 (0,003) *** Medmänniska tjänsteman Mean 5,18 5,00 4,69 Std. dev. 1,820 2,028 1,957 F 0,474 (0,624) Varm & empatisk distanserad Mean 3,70 3,72 3,33 Std. dev. 1,561 1,750 1,782 F 0,410 (0,664) Flexibel byråkratisk Mean 3,75 3,60 3,00 Std. dev. 1,670 2,117 1,910 F 1,252 (0,289) N= 81 36 18 81 36 18 80 36 16 81 36 18 81 35 18 Intressant är också att man inte kan se några skillnader mellan integrerad organisation och blandformsorganisationen. En möjlig tolkning är att en blandtypsorganisation är mer lik en integrerad organisation och att den specialiserade organisationen i grunden är annorlunda (dvs. den förefaller skapar helt andra premisser för socialt arbete). 8

Bilaga med undersökningens metodologiska detaljer Datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes med hjälp av en Internetbaserad on-lineenkät med för varje respondent unik inloggning. Enkätformuläret omfattade 133 frågor. Vissa frågor kunde besvaras bara genom fasta svarsalternativ medan andra hade karaktären av öppna frågor som tillåter relativt långa skriftliga utsagor. Diverse blandningar av ovanstående frågetyper förekom också i formuläret. En av on-lineenkäters styrkor är att datorvana respondenter, vilket de flesta socialarbetare är, får tillfälle att lämna uttömmande skriftliga svar utan att hämmas av de krav på formulering och rättstavning som skrivandet för hand ställer, dessutom på ett begränsat utrymme i en pappersblanklett eller formulär. Bland annat av denna anledning lämnar enkäten ett ganska stort skrivutrymme, 450 typografiska tecken, för svar på öppna frågor. En enkät uppbyggd på detta vis genererar både numeriska data av olika slag och kvalitativa data i form av fritext. Med unik inloggning menas att varje tilltänkt respondent per e-mail erhåller en länk till enkäten. Denna länk är unik för just den personen. När enkäten besvarats och skickats in stängs den länken för gott och är inte åtkomlig för någon. Avgränsning av undersökningspopulationen Undersökningen syftar till att vara en totalundersökning d.v.s. omfatta all personal med vid IFO i tre idealtypiska kommuner med var sitt distinkta sätt att organisera verksamheten. En sådan ambition är dock något problematiskt då det kommer till genomförandet. Utgångspunkten i urvalsförfarandet utgjordes av e-maillistor över personer som av den egna kommunen bedömdes vara anställda i verksamheter som kunde betraktas som IFO. Den exakta grunden gör respektive kommuns bedömning känner vi inte till. Exempelvis i några få fall refererade den tilltänkte respondentens e-mailadress till en annan del av den kommunala verksamheten eller rentav annan del av den offentliga sektorn som t.ex. landsting. Flera överväganden måste följaktligen göras innan man påbörjar datainsamling. Framför allt måste man bestämma vad som menas med all personal. Ska t.ex. kontorister och receptionister, alltså personal som bevisligen har kontakt med klienter, ingå i undersökningen? Och vad gör man när man dessutom saknar information vilka personer på e- maillistorna som arbetar som kontorister och receptionister. Vi försökte lösa problemet på ett pragmatiskt sätt genom att i kontakter med IFO-chefer be dem att instruera sin personal att bara anställda som kan betraktas som socialarbetare ska besvara enkäten. En sådan pragmatism öppnar förstås för betydande inslag av självselektion. I några enstaka fall vände sig de anställda till projektets enkätansvarige med beskrivning av sina arbetsuppgifter och frågan om de ändå skulle besvara enkäten. I ytterligare några fall meddelade man oss bara att deras chefer har sagt personer i fråga inte ingick i målgruppen för undersökningen, ett beslut som de tänkte åtlyda. Ytterligare några personer bestämde själva att de inte ingick i målgruppen. Ovanstående gäller enkom de fall då vi fått ett tydligt besked om att personen i fråga inte skulle delta i undersökningen. 9

Rimligtvis finns det också en grupp som helt enkelt lät bli att meddela oss att de inte tillhörde målgruppen och som inte heller besvarade enkäten. Det är inte möjligt att skatta storleken av denna grupp. Första utskicket av för varje respondet unik länk till enkäten ägde rum 2 april 2008. Det gav 24 automatiska svar om frånvaron, flertalet med innebörden att dessa personer inte skulle återkomma till sina jobb innan datainsamlingens slut. Dessa 24 personer togs permanent bort från utskickslistan. Givet ovan beskrivna reservationer och begränsningar bestämdes målgruppens (undersökningspopulationens) storlek till 377 personer. Svarsfrekvens samt externt och internt bortfall Datainsamlingen avslutades den 23 juni 2008. Under datainsamlingsperioden genomfördes också två utskick av e-mail med påminnelser samt att chefer fick en gång påminna sin personal om undersökningen. Sammanlagt har 249 socialarbetare besvarat enkäten vilket motsvarar två tredjedelar av undersökningspopulationen. En svarsfrekvens på 66 procent måste bedömas som bra eller åtminstone tillfredställande hög. Svarsfrekvensen var ungefär lika hög i alla tre organisationstyperna. Samtidig måste man tillägga att integrerade organisationer i Sverige förekommer huvudsakligen i små kommuner vilket gör att en relativt hög svarsfrekvens innebär att det är ganska få individer som svarat. Nedanstående tabell visar svarsfrekvens fördelad efter sättet att organisera IFOs verksamhet. Tabell: I Svarsfrekvens i absoluta tal och procent. Fördelning efter organisationstyp. Specialise- Blandform Integrerad Svarat på enkät rad Ja 136 60,4% 90 77,6% 23 63,9% Nej 89 26 13 N= 225 116 36 Av etiska skäl har vi avstått från analys av det externa bortfallet. Samtliga respondenter har utlovats fullständig anonymitet och avpersonifierad hantering av uppgifter. Med tanke på att det handlar om små organisationer skulle en analys av bortfallet, oavsett vilka kriterier och metoder som används, leda till identifiering av enskilda individer. Det är tekniskt fullt möjligt att genomföra en sådan identifiering men vi har explicit avstått från den. Elektroniska enkäter kan förses med obligatoriska frågor d.v.s. frågor som om de lämnas obesvarade hindrar inlämning av hela enkäten och tvingar respondenten att lämna ett svar på dessa frågor. Vår enkät innehåller bara en obligatorisk fråga. Den handlar om i vilken kommun respondenten arbetar. Alla andra frågor i formuläret kan respondenten utelämna vilket skapar utrymme för internt bortfall. Storleken på det interna bortfallet på respektive fråga framgår indirekt av de N-tal som redovisas i varje tabell. Dessa ska jämföras med de absoluta tal för svarsalternativet Ja i ovanstående tabell. 10

Karaktäristika av undersökningspopulationen Åldersstrukturen i den integrerade organisationen är ganska lik åldersstrukturen i blandformsorganisationen. Båda domineras av personal i 50-årsåldern. Personalen i den specialiserade organisationen är betydlig yngre, ca 10 år, lite beroende på vilket mått av genomsnittlig ålder man använder. Tabell: II Åldersstruktur i olika organisationstyper. Mått på centraltendens och spridning. Specialise- Blandform Integrerad rad Aritmetiskt medelvärde 43,30 48,59 47,09 Median 43,00 49,00 49,00 Typvärde 41,00 52,00 50,00 Standardavvikelse 11,104 9,802 8,420 Variationsvidd 43,00 38,00 37,00 Minimum 22,00 26,00 25,00 Maximum 65,00 64,00 62,00 N= 136 90 23 Dessutom är åldersspridningen betydligt större så att ung och äldre personal blandas. Det kan röra sig om en effekt av att denna organisation är numerärt väsentligt större och förmodligen har en större personalomsättning. Följaktligen kan man gissa att rekryteringen av ny och företrädesvis yngre personal är vanligare i den organisationen. Tabellen nedan ger empiriskt stöd åt en sådan förmodan. Tabell: III Anciennitet inom IFO i olika organisationstyper. Mått på centraltendens och spridning. Specialise- Blandform Integrerad rad Aritmetiskt medelvärde 11,69 13,59 13,65 Median 10,00 14,00 12,00 Typvärde 5,00,13,00 15,00,18,00 1,00,3,00,7,00,10,00,14,00,32,00 Standardavvikelse 8,89 8,63 10,06 Variationsvidd 39,83 39,00 31,0 Minimum 0,17 1,00 1,00 Maximum 40,00 40,00 32,00 N= 126 88 23 Tabellen visar att personalen i den specialiserade organisationen har en betydligt kortare anciennitet inom IFO, därmed inte sagt att man hela tiden jobbat just inom denna organisation, än personal i blandtypsorganisationen. Den integrerade organisationen med sina få anställda uppvisar snarast en salig blandning av olika längd på yrkeserfarenhet från IFOområdet. 11