Svenska företag i Indien hur påverkas verksamheten i Sverige?

Svenska företag i Indien hur påverkas verksamheten i Sverige?

Förord Tatas köp av Jaguar, Infosys expansion inom IT-området och Mittals stålproduktion är tecken bland många på Indiens ökade betydelse i den globala världsekonomin och tecknen blir snabbt fler och fler. Svenska företag har sedan många år varit närvarande i Indien men det är först de senaste åren som de Svensk industris närvaro tagit fart på allvar. Med denna rapport vill vi bidra till att öka förståelsen för Indien och betydelsen av svensk industris närvaro i landet. Rapporten beskriver företagens verksamheter i Indien och vi analyser hur detta påverkar Sverige och företagens verksamhet i Sverige. Slutsatsen i rapporten är att företagens verksamhet i Indien är bra, inte bara för de enskilda bolagen, utan även för Sverige. Hittills har utbytet främst drivits av marknadsskäl, dvs. av ett närvarobehov i det växande landet med 1,1 miljarder innevånare. Redan i en relativt nära framtid kommer förutsättningarna för produktion i Indien att förbättras påtagligt. Därmed kommer landets roll som en global produktionsnation att växa. Betydelsen av detta för företagens verksamhet i Sverige är däremot ännu inte avgjord. Klart är att det blir konkurrensförutsättningarna i Sverige som avgör hur verksamheten i Indien kommer att påverka produktionen i Sverige. Dessa måste vara i världsklass för att säkra en fortsatt framgångsrik industri med verksamhet i Sverige även i framtiden. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Anders Rune som är Teknikföretagens chefekonom och Rahul Sanyal som är en ekonom från New Delhi. Rahul Sanyal har även skrivit ett antal bakgrundsrapporter om indiska teknikbranscher som publiceras samtidigt som denna rapport. 1 Stockholm i september 2008 Anders Rune Chefekonom 1) Se bland annat Teknikföretagen (2008) som handlar om den Indiska fordonsindustrin. Rapporterna som berör olika delbranscher inom den indiska teknikindustrin finns tillgängliga hos Teknikföretagen. 1

2

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 11 Svenska företag i Indien... 13 Området runt Pune är ett kluster för svensk tillverkande industri... 13 Flera huvudkontor i New Delhi och en stor Ericssonfabrik i Jaipur... 16 IT-staden Bangalore är även tillverkningsbas för svensk industri... 17 Svenska företag har utvecklingsenheter i Chennai... 18 Mer verksamhet vid svenska företag i Indien i framtiden... 19 Svensk industris verksamhet i Indien... 21 Växande storföretag på en växande indisk marknad... 21 Marknaden är viktigast även om kostnadsskäl har betydelse... 24 Tillverkning sker främst för den lokala marknaden... 26 Leverantörer finns i Indien men en hel del levereras från Kina... 28 Utveckling både för lokalt och globalt behov sker i Indien... 29 Mer komponentexport och produktion för global marknad i framtiden... 32 Svensk teknikhandel med Indien... 37 Begränsad men växande teknikhandel mellan Sverige och Indien... 37 Teleprodukter utgör nästan halva teknikexporten till Indien... 40 Alltmer delar till fordonsindustrin importeras från Indien... 41 Växande handel i framtiden inte minst med delar till motorfordon... 43 Indiens betydelse för Sverige och svensk industri... 45 Företagen expanderar i Indien de flyttar inte från Sverige... 45 Verksamhet i Indien har bidragit till produktion och jobb i Sverige... 47 Växande marknader har ändrat företagens struktur i Sverige... 48 Indiens inverkan i framtiden avgörs av förutsättningarna i Sverige... 50 Referenser... 55 3

4

Sammanfattning Svenska företag växer i Indien och har redan fler än 20 000 anställda Bolagens närvaro i Indien har ökat kraftigt de senaste åren och svenska teknikföretag har redan över 20 000 anställda i landet. Det är mer än en fördubbling på fem år och omsättningen har ökat ännu snabbare. Pune är det område i Indien där svensk industri finns närvarande mest frekvent och SKF, Alfa Laval, Atlas Copco och Sandvik är exempel på bolag med tillverkning där. En annan tillverkningsbas för svensk industri är Bangalore. I Bangalore har ABB en av sina produktionsanläggningar samtidigt som Volvo tillverkar både bussar och lastbilar strax utanför staden. Gurgaon i New Delhis utkant är ett område där flera svenska företag har huvudkontor. Här finns Ericssons huvudkontor för den indiska marknaden och i Jaipur har Ericsson en fabrik där teleutrustning produceras för den indiska marknaden. Både Sony Ericsson och Ericsson har FoU-enheter i Chennai och telefoner för Sony Ericssons räkning tillverkas i Flextronics fabrik, strax utanför staden. Flera svenska företag är på väg att starta verksamhet i Indien, däribland Scania. Många av företagen arbetar dessutom med att kraftigt utöka sin verksamhet och företagens expansionsplaner indikerar att storleksordningen 30 000 personer kommer att vara anställda i Indien om fem år. För svensk industri i Indien är detta är troligen lågt räknat totalt sett eftersom prognosen inte tar hänsyn till att nya företag lär komma in på marknaden. l Svenska företag har redan över 20 000 anställda i Indien. l Svensk industri växer kraftigt i Indien och en försiktig bedömning är att antalet anställda kommer att vara drygt 30 000 om fem år. 5

Marknadsskäl är viktiga och främst storföretag har produktion i Indien Det är nästan bara stora svenska företag som har egen verksamhet i Indien och de är främst i Indien av marknadsskäl. Marknadsnärvaro i landet är viktigt inte minst för att förstå den indiska marknaden. Dessutom gör den snabba utvecklingen inom industri och infrastruktur, tillsammans med landets stora befolkning, marknaden intressant för de flesta multinationella företag. Kostnaden för en arbetare är för närvarande i genomsnitt 3 000 SEK per månad. Därmed är arbetskraftskostnaden betydligt lägre i Indien än i västra Europa men även klart lägre än i både östra Europa och t.ex. Kina. Lönenivån stiger relativt snabbt i Indien och löneökningar på över 10 procent per år är inte ovanligt. Trots det kommer löneläget att vara förhållandevis lågat många år framöver i jämförelse med västra Europa, på grund av det låga utgångsläget. Tillverkning i Indien sker främst för den lokala marknaden och företagen har inte speciellt mycket produktion för regionen eller den globala marknaden. Dålig infrastruktur, korruption och byråkrati är viktiga förklaringar till att företagen inte producerar för global marknad i Indien och dessa faktorer hämmar överlag industrialiseringen av landet. Vissa av de svenska företagen har FoU i Indien för globalt behov även om de flesta företagens FoU i landet mest handlar om produktanpassning för den lokala marknaden. Indien är mycket intressant som FoU-land mycket tackvare den goda tillgången till engelskspråkiga ingenjörer. I framtiden kommer vi att se mer svensk produktion i landet för regional och global marknad och andelen av produktionen som exporteras kommer att öka trots en förväntat kraftigt ökad inhemsk efterfrågan. Trenden med FoU i Indien har antagligen kommit för att stanna och vi kommer att se hur de svenska företagen etablerar alltmer utvecklingsverksamhet i Indien. l Det är nästan bara stora svenska företag som har egen tillverkning i Indien och de är främst i landet av marknadsskäl. l Även kostnadsskäl har betydelse för verksamheten i Indien och kostnaden för en fabriksarbetare är ca 3 000 SEK per månad. l Produktionen i Indien sker främst till den lokala marknaden, delvis på grund av landets dåligt fungerande infrastruktur och byråkrati. l FoU sker i ökande utsträckning i Indien och särskilt tillgången till duktiga engelskspråkiga ingenjörer gör landet intressant för utvecklingsverksamhet. l I framtiden kommer mer produktion för global marknad att ske i landet, mer FoU kommer dit och mer insatsvaror kommer att importeras från Indien till Sverige. 6

Fordonskomponenter importeras från Indien i ökad grad Alltmer teknikprodukter skeppas mellan Sverige och Indien och handeln har ökat från en tidigare mycket låg nivå. Vi kan konstatera att svensk teknikexport tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer på den växande indiska marknaden. Andelen har ökat med 0,85 procentenheter mellan 1998 och 2006. Det kan låta lite men motsvarar en försäljning på flera miljarder kronor. Sveriges teknikexport till Indien har ökat med i genomsnitt hela 24 procent per år i tio år och vår export tog fart på allvar i mitten av 1990-talet. Teknikprodukter exporterades till ett värde av drygt 7 miljarder SEK 2007. Ericssons verksamhet syns tydligt i statistiken och den kraftigt ökade exporten av teleprodukter förklarar en stor del av exportökningen totalt. Näst efter telebranschen är Maskinindustrin den del av teknikindustrin som står för störst andel av den svenska exporten till Indien. Därutöver utgör elektrisk utrustning en relativt stor andel av exporten. Exporten av fordonskomponenter till Indien har ökat i snabb takt. Under fem år har den årliga tillväxttakten varit 64 procent och ökningstakten var extra kraftig under 2007 och 2008. Importen av teknikprodukter till Sverige från Indien är mycket mindre än vår export dit, under 2007 importerades teknikvaror för drygt 1 miljard SEK. Därmed var teknikimporten från Indien mindre än en sjättedel så stor som teknikexporten samma år. Sverige har ett stort handelsbalansöverskott med Indien vilket är ett välkommet bidrag för svensk del då handelsbalansen med många andra delar av den nya världen utvecklas negativt. Motorfordonskomponenter är den grupp av teknikvaror som i störst utsträckning importeras från Indien och importen av fordonskomponenter utgjorde drygt 6 procent av importen 2007. Ett växande antal motorfordon importeras också från Indien. Därutöver importeras bearbetade metallvaror i växande utsträckning och tillsammans med importen av fordonskomponenter, är det främst insatsvaror som importeras från Indien. Det är sällan exakt likvärdiga produkter som skickas i båda riktningarna utan produkterna skiljer sig i både modell och kvalitet. Skillnaderna syns i prissättingen på de produkter som handlas med Indien. Värdet per kilo på den svenska exporten av delar till motorfordon är exempelvis ungefär dubbelt så högt som motsvarande värde för impoten. Vi kan räkna med att teknikhandeln med Indien kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Inte minst utvecklingen inom fordonsindustrin indikerar att vi kommer att få se en snabbt ökad import av både fordon och fordonskomponenter från Indien. Därutöver kommer importen av teknikvaror överlag att öka. Även vår export från Indien kommer att växa eftersom produkter från svensk industri i ökande utsträckning behövs i Indien. Att vår import växer snabbare än exporten kommer på lite sikt innebära att Sveriges stora handelsöverskott med teknikvaror minskar. Dessutom är det även troligt att även skillnaden i pris per kilo minskar. 7

l Svensk teknikexport tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer på den växande indiska marknaden. l Teknikexporten, som domineras av teleprodukter, har ökat med 24 procent per år under en tioårsperiod. l Teknikimporten från Indien är mycket liten men har vuxit snabbt de senaste åren. Vår import domineras av fordonskomponenter. l Importen av teknikprodukter från Indien är mindre än en sjättedel så stor som teknikexporten och Sverige har därmed ett stort handelsbalansöverskott med landet. l Framförallt mer fordonskomponenter och personbilar kommer att importeras från Indien de närmaste åren, men handeln mer generellt kommer att växa kraftigt överlag. Verksamhet i Indien ger jobb och produktion i Sverige Utbytet med Indien har haft en positiv inverkan på verksamheter också i Sverige. Den växande teknikexporten bidrar till både ökad produktion och fler jobb i Sverige. Flera faktorer indikerar att företagen har expanderat i Indien och inte flyttat verksamhet dit från Sverige. Inte minst att närvaron främst förklaras av marknadsskäl visar att verksamheterna i Indien i allt väsentligt handlar om ren expansion. Den ökande exporten till Indien med ca 8 miljarder på tio år innebär att ungefär 1 700 arbetstillfällen skapats i teknikföretag i Sverige. Tackvare exportökningen till Indien har vissa företag kunnat öka produktion och anställda i Sverige medan andra bolag kunnat behålla befintligt produktion och personal i landet. Dessutom har försäljningen i Indien inneburit bättre kostnadstäckning för FoU och allehanda annan verksamhet samtidigt som närvaron i Indien gjort att företagen kunnat upprätthålla marknadsandelar och konkurrenskraft. Överlag kommer industrin i Indien att växa kraftigt de närmaste åren. Exakt hur mycket avgörs i stor utsträckning om den dåliga infrastrukturen förbättras i tillräcklig utsträckning och om landets politiker kan komma tillrätta med korruption och dåligt fungerande byråkrati. Hur Sverige och produktion i Sverige påverkas av det växande Indien ännu inte avgjort. Att företag alltför ofta har svårt att rekrytera duktiga ingenjörer och akademiker i Sverige är ett stort problem. Dessutom är höga skatter och bristande flexibilitet på arbetsmarknad saker som inverkar negativt när företag bestämmer huruvida verksamhet ska vara kvar i Sverige. Mycket är bra i Sverige men i en global värld krävs förutsättningarna i världsklass. Lagar och regler måste anpassas till företagens globaliserade verklighet och behovet av anpassning är extra stort inom arbetsmarknadsområdet. Dessutom måste kompetensförsörjningen förbättras samtidigt 8

som kvalitet på grundforskning, infrastruktur m.m. bör bli bättre. Det är även viktigt att skattesystemet reformeras dels för att möjliggöra rekrytering av kvalificerad personal och dels för säkra kapitaluppbyggnad investeringar i Sverige framtiden. Om inte politiska makthavare och arbetsmarknadens parter skapar rätt förutsättningar och nödvändig flexibilitet i Sverige, är sannolikheten stor att vi kommer se verksamhet flytta från Sverige till bland annat Indien. Skapas däremot bättre förutsättningar i Sverige, kommer vi att se hur företagen fortsätter att expandera både på hemmaplan och på världsmarknaden Då kan vi glädja oss åt en svensk industri som producerat alltmer varor och tjänster i både Indien och Sverige och som därmed gör livet enklare för människor runt om i världen. l Företagens verksamhet i Indien handlar om expansion i Indien och inte om flytt från Sverige. l Fler jobb har skapats i Sverige tackvare utbytet med Indien och den ökade teknikexporten dit motsvarar ungefär 1 700 jobb. l Betydelsen av verksamheten i Indien för Sverige och möjligheterna att utveckla verksamheten i Sverige avgörs av de svenska konkurrensförutsättningarna som måste vara i världsklass. l Följande förbättringar är speciellt viktiga i Sverige: Kompetensförsörjningen bör förbättras Lagar och regler bör anpassas till företagens globaliserade verklighet, speciellt inom arbetsmarknadsområdet. En reform inom skatteområdet bör genomföras där både bolagsskatt och skatt på högre inkomster sänks. Kvalitet inom grundforskning, infrastruktur m.m. bör förbättras l Följande förbättringar är speciellt viktiga för företagen i Indien: Infrastrukturen och framförallt vägnätet bör förbättras Byråkratin och regleringarna bör minska Problemen med korruptionen bör hanteras 9

10

Inledning Kor, kastsystem och kryddad mat är vad många människor förknippar med Indien. Dock är Indien mycket mer än så och det kontrastfyllda landet innehåller allt från öknar i Rajasthan till vita bergstoppar i Kashmir. I Indien sker en kraftig tillväxt som ofta beskrivs med bilder från IT-boomens Bangalore. Satsningar på infrastruktur och en växande fordonstillverkning bidrar samtidigt till den minst lika betydelsefulla industrialisering av landet. Svensk industri har genom åren bidragit till jobb och välstånd i Sverige och även utomlands. De över 3 400 teknikföretagen, med mer än 300 000 anställda i Sverige, står för drygt halva svenska varuexporten och nu exporteras alltmer teknikprodukter till Indien. Svenska företag har varit närvarande på den indiska marknaden åtminstone sedan 1960-talet, men närvaron har ökat kraftigt de senaste åren. Landets 1,1 miljarder invånare gör förståss landet till en stor potentiell marknad. Dessutom har landet världens kanske största arbetskraftsreserv, tackvare den relativt unga befolkningen. Att både produktion i Indien och försäljning dit kommer att ske i ökad utsträckning i framtiden är något vi kan vara säkra på. Mot denna bakgrund har Teknikföretagen tagit fram denna rapport om Indien och svensk industri i Indien. Underlag för studien är främst intervjuer med ledande företrädare för svenska storföretag med verksamhet i Indien. Intervjuer har skett med företrädare för ABB, AB Volvo, Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Haldex, Höganäs, IBM, Nefab, Sandvik, Seco Tool, SKF, Sony Ericsson, Tetra Pak och Trelleborg. De flesta intervjuer har skett på plats i Indien och i samband med dem har besök skett vid företagens olika verksamheter i landet. I rapport presenteras först en genomgång av företagen i Indien där lokalisering och verksamhet beskrivs. Därefter presenteras den svenska industrins strategier och verksamhet i Indien tillsammans med beskrivningar av bland annat kostnadsläget samt utveckling och problem i landet. Vi försöker hålla ett perspektiv i rapporten där vi beskriver nuläget, situationen tio år tillbaka i tiden samt vad vi kan förvänta oss i landet om tio år. Det näst sista kapitlet innehåller en redogörelse för Sveriges teknikhandel med Indien och rapporten avslutas med en diskussion om hur verksamheten i Indien påverkar och verksamheten i Sverige. 11

12

Svenska företag i Indien Pune, Bangalore, Chennai och New Delhi med omnejd är de viktigaste klustren för svenska företag i Indien och av de svenska bolagen har ABB, Ericsson och SKF flest anställda i landet. För svensk industri är Pune det område där absolut flest producerande företag har verksamhet medan Chennai har blivit ett utvecklingscenter för svensk teleindustri. Samtidigt är Bangalore, som annars har rykte om sig att vara en IT-stad, en tillverkningsbas för svensk industri och både ABB och Volvo har produktion där. Området runt Pune är ett kluster för svensk tillverkande industri I Svenagar i Pune ligger Sandvik, Atlas Copco och Alfa Laval på rad mellan järnvägen och en stor väg. Bilfärden till Svenagar från hjärtat av Pune tar ungefär en kvart och går norr ut på huvudvägen mot Mumbai. Kor samsas med bilar, tvåhjulingar och trehjulingar i den kaotiska trafiken och vägen är kantad av människor och små affärer där man kan köpa bananer, telefonabonnemang och mycket mer. Välskötta parker med palmer och blommor omger de svenska fabriksbyggnaderna och pågående eller nyligen avslutade byggprojekt syns på flera håll vid anläggningarna i Svenagar. Sandvik, Alfa Laval och Atlas Copco finns i Svenagar som är svenskbyn i Pune Svensk industri finns utspridd på flera håll i Indien men närvaron är mer frekvent i vissa delar av landet. 2 Ett av kluster för svensk industri sträcker sig från New Delhi till Jaipur i norra Indien. Dessutom finns en hel del verksamhet i städerna Bangalore och Chennai i södra delen av landet. Pune utmärker sig ändå lite extra eftersom ett stort antal svenska företag är koncentrerade där. Att tre av företagen finns på ett ställe i staden har exempelvis givit området Svenagar dess namn. Sandvik etablerade sig där 1960 och Alfa Laval och Atlas Copco kort där efter. I dag har Sandvik 1 900 anställda i Indien varav merparten i finns Pune. Vid anläggningen i Svenagar har Sandvik bland annat tillverkning av verktyg till skärande bearbetning och av utrustning för mineralbrytning. Dessutom sitter ingenjörer och arbetar med utvecklingsverksamhet i staden. Förutom i Pune har även Sandvik verksamhet i Goa, Gujarat och i New Delhi. Alfa Laval gör både separatorer och dekanteringsmaskiner i Pune. Dessutom har bolaget en fabrik för flödeskontrollutrustning i Sarole precis utanför staden och en fabrik för värmeväxlare i Satara ca 10 mil söder ut. Sammanlagt har bolaget drygt 2) Beskrivningen av svenska företag i Indien baseras på intervjuer med chefer vid de svenska företagen och på erfarenheter från studiebesöken. Redogörelsen ger en tämligen heltäckande bild av svensk industri i Indien, speciellt för de stora företagen. Av utrymmesskäl har vi dock inte gjort en fullständig redogörelse för alla företagens enheter. När inga källor anges är informationen hämtad från intervjuerna vilka finns förtecknande längst bak i rapporten. 13

2 200 anställda i Indien. Många arbetar med produktion men en del av de anställda är ingenjörer och arbetar med produktspecifik utveckling samt med design och planering av industriprojekt. Granne med Alfa Laval ligger Atlas Copco som valt att koncentrera sin tillverkning till städerna Pune och Nashik. Därmed har två fabriker på andra håll i Indien stängts. I Pune gör företaget kompressorer av varierande modell och storlek och i Nashik som ligger 5 timmars bilresa norr om Pune gör företaget bergborrningsutrustning och vägmaskiner. Atlas Copco har även en utvecklingsenhet i Bangalore och sammanlagt har företaget 1 550 anställda i Indien. I Pune finns bland andra Seco Tools, SKF, De Laval och Höganäs Några minuters resa norr ut från svenskklustret Svenagar finns en SKF-fabrik. Den stora fabriken i Pune tillverkar över 130 000 kullager varje dag, främst till den snabbt växande bilindustrin. Ringar härdas, ytbehandlas och passas in till färdiga kullager i fabriken och i kontorsdelen sitter ingenjörer och ekonomer och ser till att produktion och försäljning fungerar. Totalt räknat har SKF 2 200 anställda i Indien och SKF har även en fabrik i Bangalore i södra Indien samt nyöppnade fabriker i delstaterna Uttarkhand och Gujarat i norra respektive västra delen av landet. Den snabba utbyggnaden av industri i Indien har ökat efterfrågan på verktyg och maskiner. Seco Tools tillverkar, precis som Sandvik, hårdmetallskär till maskiner och har en snabbt växade marknad i Indien. Företaget har totalt drygt 200 anställda i Indien varav hälften är säljare. Under 2006 invigde Seco Tools en ny fabrik för svarvhållare i Pune bredvid den redan etablerade tillverkning av vändskär. Företaget bedriver även viss kundanpassning och testning av produkter vid anläggningen i staden. I ett land med kor i varje gathörn finns en stor potential för mjölkmaskiner och De Laval, som tillhandahåller sådan utrustning, har sitt center i Pune. Företagets produktionsenhet finns på en mindre ort som heter Karad och ligger drygt 10 mil söder om Pune. Ett annat företag som, precis som De Laval, har sitt kontor i Pune är Höganäs. Företaget gör pulver som används för att pressa metalldetaljer, och levererar detta till bilindustrin i stor omfattning. Företagets produktion sker i Ahmadnagar som ligger några timmars bilresa öster om Pune och företaget har sammantaget närmare 70 anställda i Indien. Det är inte bara de svenska företagen som finns i Pune utan staden är överlag ett kluster för tillverkande industri med många multinationella och indiska företag. Skyltar med namn som Tata, Bosch, Dana och Visteon syns när man åker runt i staden med omnejd, vilket visar att både biltillverkare och underleverantörer finns på plats. Skälen till att Pune är ett av Indiens mest industrialiserade områden är flera men de många universiteten med tekniska utbildningar är en förklaring. Andra förklaring är stadens gynnsamma klimat, dess relativa närhet till hamnen i Mumbai samt flygindustrins och militärens närvaro i området, vilket skapat en efterfrågan på teknikprodukter. Tetra Paks fabrik ligger i Takawe mellan Pune och Mumbai Nästan halvvägs utmed motorvägen mellan Pune och Mumbai finns den lilla byn Takawe där Tetra Pak har en fabrik. Tetra Pak har närmare 300 anställda i Indien 14

och fabriken i Takawe tillverkar papper till förpackningar. Anläggningen grundades tidigt under 1980-talet och lokaliseringen valdes delvis på grund av att man fick vissa skattelättnader i området men även för den utmärkta placeringen utmed vägen till hamnen i Mumbai. Motorvägssträckan mellan Pune och Mumbai är en av de få sträckor motorväg i Indien som har en riktigt god standard. Vägen som har både planskilda korsningar och ordentligt separerade körfält går genom ett mjukt kuperat jordbrukslandskap. Haldex finns i Nashik och tillverkar bromsarmar till bilindustrin I Nashik har Haldex två fabriker och verksamheten bedrivs som ett joint venture med Anand Group som är en relativt stor indisk familjekoncern inom bilindustrin. Båda fabrikerna tillverkar bromsarmar och företaget skaffade den andra fabriken när man vuxit ur sin första fabrik. Nashik är en stad som man når via slingrande bergsvägar oavsett om man kommer från Pune eller Mumbai och resan från dessa respektive städer tar ungefär fem timmar med bil. Förutom bananodlingar och dammiga byar, passerar man en och annan vinodling på vägen och det vackra området utmärker sig som ett av Indiens få vindistrikt. Som vi nämnt tidigare har även Atlas Copco verksamhet i Nashik. Dessutom finns ABB närvarande i staden med en mindre enhet. ABB, ERICSSON OCH SKF HAR FLEST ANSTÄLLDA I INDIEN Antal anställda vid de svenska företagen i Indien 2008 (antal) Antal anställda ABB 7 655 Ericsson 3 238 SKF* 2 200 Sandvik 1 900 Atlas Copco 1 550 Alfa Laval 1 265 AB Volvo** 1 700 Trelleborg*** 445 Tetra Pak* 274 Seco Tools* 235 Haldex 142 Nefab 100 De Laval* 80 Höganäs 67 Sony Ericsson 35 Roxtec* 20 Summa 20 906 Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008) * Dessa värden kommer från Exportrådet (2008) och avser 2007 i motsats till övriga uppgifter som kommer från res pektive företag och avser 2008. ** Inklusive Volvo bussar med ca 500 anställda. *** Siffran anger både Trelleborg och Trelleborg Sealing Solutions med 325 respektive 120 anställda, varav det första värdet kommer från Exportrådet (2008) och andra från företaget. 15

Flera huvudkontor i New Delhi och en stor Ericssonfabrik i Jaipur Gurgaon i New Delhis sydvästra del är ett område där skyskraporna just nu växer upp som svampar ur jorden. Mellan de moderna byggnaderna, som ofta kröns av skyltar med kända företagsnamn, syns kor, kraftledningar, byggarbetsplatser och dammiga parkeringar. Området ligger strax utanför flygplatsen utmed motorvägen till Jaipur och har kommit att bli hemvist för många multinationella företags indiska huvudkontor. Ericssons har huvudkontor och en enhet för business services i Gurgaon Ericsson finns i en smakfullt designade byggnad som syns tydligt utmed motorvägen. I byggnaden finns kontor med lednings och marknadsfunktioner för Indien och delar av Asien samt enheten för business services, vilken hjälper operatörerna med administration och drift av mobilnäten. Totalt har Ericsson ca 3 200 anställda i Indien. Förutom verksamheten i Gurgaon har företaget tillverkning i Jaipur och en utvecklingsenhet i Chennai. Dessutom har Ericsson både egen och kontrakterad personal ute runt om i Indien för att installera och driva basstationer och mobilnät. Tetra Pak och Sony Ericsson är andra exempel på företag som har kontor i Gurgaon och närhet till myndigheter och landets centralregering i kombination med bra flygförbindelser och annan infrastruktur gör det attraktiv att vara lokaliserad i Gurgaon. I området har även det svenska företaget Roxtec en liten verksamhet med ca 20 anställda. Nefab tillverkar emballage strax utanför Gurgaon och Trelleborg finns i Noida I en nästan nyöppnad fabrik förvandlar Nefab plywood och metallband till kluriga emballagelösningar. Fabriken ligger några mil från Ericssons kontor i riktning mot Jaipur. Nefab har ca 100 anställda i Indien. Ericsson är en mycket viktig kund vilket också är en bidragande orsak till företagets lokalisering. Företagets indiska huvudkontor finns i Mumbai och när Nefab startade försäljning i Indien importerades emballagen till landet. Trelleborg finns bland annat strax utanför New Delhi i staden Noida och bolaget har totalt ca 450 anställda i Indien (inklusive Trelleborg Sealing Solutions). Noida når man när floden Yamuna passerats om man åker från New Delhi i sydöstlig riktning. Den stora och dessvärre kraftigt förorenade floden Yamuna kommer från Himalaya och är ett av källflödena till Ganges. Basstationer till den växande indiska marknaden tillverkas i Jaipur Mobilnätsutbyggnaden i Indien sker i stor skala och fram till den första december 2007 hade Ericsson levererat 50 000 basstationer bara i Indien. Basstationer för den indiska marknaden sätts samman i staden Jaipur och företaget har i dag ca 300 anställda vid fabriken. Verksamheten i Jaipur har funnits sedan 1994 och ett av skälen till placeringen i Jaipur sägs vara att en minister kom från området och uppmuntrade en lokalisering där. Ericssonstaden Jaipur är provinshuvudstad i Rajasthan, en provins känd för sina stora öknar och magnifika fästningar. Med bil tar resan från New Delhi ca 6 timmar och går över bördigt slättland. Motorvägen är en av Indiens mest trafikerade 16

eftersom den utgör en del av rutten ned till Mumbai. Så fort man kommer utanför Gurgaon blir vägens standard tämligen dålig. Oändliga karavaner med små färgglada lastbilar syns bredvid och på vägen som förövrigt även används av de lokala bönderna för vallning av getter och transport av spannmål på kärror dragna av kameler. SVENSK INDUSTRI FINNS FRÄMST RUNT PUNE, BANGALORE, CHENNAI OCH NEW DELHI Illustration av kluster i Indien där svensk industri finns i störst koncentration Jaipur New Delhi Mumbai Pune Bangalore Chennai IT-staden Bangalore är även tillverkningsbas för svensk industri Bangalore är en stad som uppmärksammats som världens främsta IT-kluster näst efter Silicon Valley. Staden har historiskt varit känd för vackra trädgårdar, ett gynnsamt klimat och som ett område för rekreation. I dag finns många IT-företag i staden däribland IBM, Microsoft, Yahoo och Infosys. De många företagen finns i flotta kontorsbyggnader i det virrvarr av butiker, överfulla vägar, slumområden och golfbanor som är Bangalore. 17

ABB har en tillverkning, huvudkontor och utveckling i Bangalore För svensk industri är Bangalore en tillverkningsstad vilket står i kontrast till stadens generella tjänstefokusering. ABB finns på många ställen i Indien men en av de större anläggningarna finns i Bangalores nordvästra del i en industristadsdel som kallas Peenya. Företaget gör här allt från motorer och kondensatorer till avancerad styrutrustning. I moderna kontorslokaler i Bangalores centrala del finns även huvudkontor för ABB:s indiska verksamhet och en FoU-enhet. Totalt har ABB ca 7 700 anställda i Indien och förutom i Bangalore finns även tillverkningsenheter i Faridabad, Haridwar, Mumbai, Nashik och Vadodara. Trelleborg Sealing Solutions finns i Bangalores södra delar och företaget har 120 anställda. Huvudkontoret ligger i den trevliga stadsdelen Jaynagar och en bit därifrån ligger fabriken där företaget gör tätningsringar. Företagen har två fabriker i samma byggnad för att på ett enkelt sätt hantera byråkrati och handelstariffer. Produktion för export är därmed helt skiljd från produktion för inhemsk marknad. I fabriksbyggnadens övre plan har företaget även lager och distributionscentral för den indiska marknaden. Volvos bygger lastbilar och bussar strax öster om Bangalore I byn Hoskote som ligger några mil öster om Bangalore tillverkar Volvo lastbilar och bussar i två separata, men intilliggande, företag. Balkar kommer in i ena ändan av lastbilsfabriken, förses med allehanda komponenter och rullar ut som färdiga lastbilar i andra ändan. I närheten av lastbilsfabriken byggs bussar både för citytrafik och intercitytrafik och inne i Bangalore har företaget flera kontor. Bland annat sitter Volvo IT i staden och administrerar olika typer av IT-system för Volvokoncernen globalt. Enheten i Bangalore har exempelvis hand om bolagets Intranät och sysselsätter i dagsläget ca 400 personer. Sammantaget har Volvobolagen ungefär 1 700 anställda i Indien varav 500 jobbar i Volvo bussar som är ett separat bolag. Räknar man även in de av Volvo kontrollerade bolagen har koncernen ungefär 5 000 anställda i Indien. Volvo kontrollerar den kinesiska tillverkaren Lingong och har även förvärvat Ingersoll Rand som tillverkar anläggningsmaskiner. Båda dessa företag har fabriker i Bangalores västra del, nära ABB:s anläggning. Dessutom har Volvo ett joint venture med Eicher för att förse den indiska marknaden med mindre lastbilar. Att kunna sälja små lastbilar i Indien är viktigt eftersom dessa är väldigt vanliga i landet. Skälen är flera men en förklaring är den dåliga vägstandarden samtidigt som restriktioner som hindrar stora lastbilar från att åka in i städer är en annan orsak. Svenska företag har utvecklingsenheter i Chennai Även Chennai har kommit att bli ett något av kluster för IT och elektronikföretag, delvis på grund av att Bangalore blivit aningen överetablerat. Trots att temperaturen i Chennai stiger över 40 grader Celsius delar av året är staden ständigt full av liv och rörelse. I västra Chennai syns lyftkranarna stå täta där Cyber city byggs. Stadsdelen kommer när den är färdig att ge tusentals indier arbetsplatser vid de nybyggda kontoren. I östra Chennai, på kvällen i solnedgången vid Marina beach, syns tusentals unga pojkar och flickor roa sig på stranden och i vågorna. Vissa av dem blickar förväntansfullt ut över havet och undrar kanske vad som finns för dem i framtiden i det snabbt växande Indien. 18

Ericsson och Sony Ericsson har utvecklingscenter i Chennai Precis vid havet i Chennai, i ett stort glashus, finns Ericssons indiska R&D-center. Högst upp i huset sitter för närvarande cirka 250 medarbetare och utvecklar Ericssons mobilsystem. Ingenjörerna som jobbar i det toppmoderna kontorslandskapet arbetar i första hand med mjukvara till det betalningssystem som gör att rätt belopp hamnar på fakturan eller dras från kontantkortet när man ringer med en mobiltelefon. Sony Ericssons finns i sydöstra Chennai, nära flygplatsen, i det delvis färdställda Cyber city. Företaget har främst produktutveckling och mjukvarutestning i staden men även viss administration av den indiska mobilproduktionen. Utvecklingsarbetet innebär i huvudsak att komponenter integreras till nya telefonmodeller. Både för Ericssons och Sony Ericssons del förklaras valet att lokalisera sig till Chennai av att regionen har förhållandevis bra infrastruktur samtidigt som staden inte är överetablerad, i motsats till Bangalore. Flextronics tillverkar telefoner åt Sony Ericsson nära Chennai Några mil sydväst om Chennai finns en så kallad ekonomisk zon (SEZ) som i folkmun kallas för Nokialand. Detta eftersom Nokia har en stor fabrik för mobiltelefontillverkning där. Zonen är i dagsläget kanske det viktigaste området för elektroniktillverkning i hela Indien. Vid sidan om Nokia kan Foxconn och Flextronics nämnas som exempel på aktörer i zonen och i Flextronics stora anläggning tillverkas bland annat mobiltelefoner för Sony Ericsson. Vid produktionslinorna plockas komponenter från underleverantörer ihop till färdiga telefoner som testas och förpackas. I fabriken tillverkas även delar till basstationer åt Ericsson. Fördelar med etableringen i den ekonomiska zonen utanför Chennai är närheten till hamnen som gör att skeppning av gods kan ske smidigt. Dessutom är infrastrukturen i och runt den ekonomiska zonen överlag bättre än på andra håll i landet. Andra fördelar är att företag som etablerar sig där erhåller allehanda skattelättnader. Företagen är i många fall även befriade från importtariffer och dessutom ges företagen en gräddfil förbi den komplicerade byråkrati som finns i Indien. Mer verksamhet vid svenska företag i Indien i framtiden Nya byggnader, byggställningar i bambu och konstruktionsarbete är en vanlig syn vid svenska anläggningar i Indien. Alfa Laval har precis byggt ut i Pune, ABB bygger en helt ny anläggning i Bangalore och Volvo planerar för tillverkning av anläggningsmaskiner utanför Bangalore. Samtidigt anställer Ericsson och Sony Ericsson medarbetare till utvecklingsverksamheten successivt och i en takt så att man hinner fasa in dem i verksamheten. Flera svenska företag är även på väg in i Indien för att sätta upp sina första anläggningar, på liknande sätt som Nefab nyligen gjort. Scania är ett exempel på ett stort svensk företag som håller på att etablera sig på den indiska marknaden. Vi kan även förvänta oss att Volvos delägande i Eicher kommer att öka försäljning i Indien de närmaste åren. Sammantaget kommer en rejäl expansion av svensk industris verksamhet i Indien att ske inom en nära framtid. 19

20

Svensk industris verksamhet i Indien Det är nästan bara stora svenska företag som har verksamhet i Indien och de har redan över 20 000 anställda i landet sammanlagt. Svenska företags produktion i Indien sker främst för den lokala indiska marknaden men successivt ökar andelen produkter som exporteras från landet. Dessutom har företagen FoU i landet både för lokalt, regionalt och globalt behov. I framtiden kommer vi att se mer svensk produktion och FoU i Indien för både den regionala och globala marknaden. Mer komponenter kommer även att importeras från Indien till företagens verksamhet i Sverige. Växande storföretag på en växande indisk marknad Rickshawföraren och flickan som säljer frukt på marknaden har i dag mobiltelefon och familjen i den fattiga byn på landsbygden kommer att skaffa en inom kort. Antalet användare av mobiltelefoni växer för närvarande snabbare i Indien än någon annan stans i världen och att ungefär 8 miljoner människor i dagsläget skaffar sig mobiltelefon varje månad är ett tecken, bland många, på Indiens snabba utveckling. 3 Nästan var som helst kan man köpa telefonabonnemang, det finns många operatörer att välja mellan och samtalskostnaderna är mycket lägre än i Sverige. Mest storföretag i landet och antal anställda har ökat snabbt Svensk industri i Indien anställer redan över 20 000 personer och det är nästan enbart stora svenska företag finns närvarande med egen produktion i landet. 4 Detta i motsats till i Kina och östra Europa där även mindre företag har egen verksamhet. Antalet anställda vid de svenska företagen i Indien har mer än fördubblats de senaste fem åren. 5 Sett till en hel tioårsperiod är det just de senaste fem åren som antalet anställda tagit fart medan antalet anställda minskade något femårsperioden dessförinnan. Tillväxten beror dels på att redan befintliga företag har expanderat och dels på att andra företag startat produktion i Indien. Omsättningen vid de svenska företagen har ökat ännu snabbare än antalet anställda, vilket är naturligt eftersom företagen ständigt förbättrar produktiviteten. 3) Uppgiften kommer från den svenska telekommunikationsindustrin i Indien men motsvarande uppgift finns även i Meredith (2008) som är en utmärkt bok om utvecklingen i Indien och Kina. 4) Redogörelsen för svensk industris verksamhet i Indien baseras på alla de intervjuer som genomförts med företagsledare i Sverige och Indien samt på intryck från studiebesök i Indien. Förteckning över intervjuer finns längst bak i rapporten. 5) Antal anställda är en sammanställning av uppgifter från respektive företag. I några fall har dock siffror hämtats från Exportrådet (2008) och i dessa fall är värden för 2003 och 1998 approximerade utifrån den generella förändringstrenden i de andra bolagen. 21

ANTALET ANSTÄLLDA HAR ÖKAT SNABBT OCH FÖRETAGEN HAR I DAG ÖVER 20 000 ANSTÄLLDA Antal anställda vid svenska teknikföretag i Indien 20 000 20 906 10 000 9 301 8 677 0 1998 2003 2008 Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008), bearbetning Teknikföretagen Företagen har dels anställda i egen regi och dels kontrakterade arbetare. Den senare kategorin kan närmast liknas vid inhyrd personal från bemanningsföretag och utgör drygt 15 procent av den totala personalstyrkan vid de svenska företagen i Indien. 6 De arbetar ofta med att sköta kantiner och företagens trädgårdar och med bevakning men utför också arbete i produktionen. Svenska företags anläggningar i Indien skiljer sig inte nämnvärt från bolagens motsvarande anläggningar i Sverige. Masterfabriker används ofta som mall när företag sätter upp fabriker på nya växande marknader med resultat att maskinpark och arbetsvillkor blir likartade på olika håll i världen. I fabrikerna möter man regelmässigt anställda som stolt demonstrerar produkter och berättar om verksamheten. De berättar även om hur det är att jobba inom svensk industri och att de, förutom en relativt sett god inkomst, får social status tackvare arbetet för ett stort välrenommerat företag. Det anställda tas väl omhand av företagen och ofta finns bussar som hämtar och lämnar personalen morgon och kväll. Därtill är det vanligt att företagen tar ansvar för sjukvård för både de anställda och deras familjer. I kantiner serveras personalen dessutom mat helt kostnadsfritt, på indiskt välkryddat vis. Stadig tillväxt i den indiska ekonomin sedan reformer 1991 Indiens tillväxt tog fart på allvar först under 1990-talet efter att ett antal reformer sjösatts i juli 1991. Inför reformerna stod landets ekonomi på ruinens brant och enda vägen ut ur krisen var att liberalisera ekonomin och öppna marknaden, inte 6) Uppgifterna om andelen kontrakterade medarbetare kommer från företagen och analysen baseras på ett genomsnitt vid där företagen är viktade utifrån antalet anställda. 22

minst för att få ett välbehövligt lån från IMF. En stor del av det byråkratiska system med licenser och tillstånd som tidigare fanns för kontroll av både handel och industri, avskaffades. 7 Även tullar och skatter sänktes och valutan devalverades i samband med dessa reformer. Nu växer den indiska ekonomin i snabb takt och de senaste fem åren har den indiska bruttonationalprodukten vuxit med 8,8 procent per år vilket kan jämföras med en genomsnittlig tillväxttakt på 5,4 under femårsperioden dessförinnan. 8 Tillväxten syns fysiskt runt om i Indien i form av moderna fabriker och fler IT-jobb som givetvis bidrar till att förädlingsvärdet per invånare stiger. Under en period fram till reformerna 1991 kunde inte utländska intressen äga en majoritet i indiska verksamheter och det fanns även begränsningsregler för hur stor en verksamhet kunde bli. Dessa restriktioner fick en del utländska företag att undvika Indien eller att dra sig tillbaka därifrån. Samtidigt skapade en del företag joint ventures vilka ibland beskrivits som att man sovit i samma säng som de lokala delägarna men drömt olika drömmar. Denna liknelse har i högsta grad varit relevant för Indien och det finns exempel där joint ventures skapat stora problem för svenska företag. I dag är det dock helt i sin ordning att ha joint ventures i Indien. Flera svenska koncerner har sedan reformerna 1991 ändå köpt tillbaka majoriteten i sina indiska dotterbolag. Svensk industri bäst där Indien växer mest En växande industri, infrastrukturinvesteringar och en öka efterfrågan på fordon är viktiga drivkrafter till Indiens nuvarande tillväxt. Därmed har svenska företag goda affärsmöjligheter. En specialisering inom varor som används inom uppbyggnad av infrastruktur och transportsystem ger överlag svensk industri goda möjligheter på växande marknader och så även i Indien. FLEST ARBETAR I FÖRETAG SOM TILLVERKAR MASKINER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING Antal anställda inom olika delar av den svenska industrin i Indien 2008 (antal)* 2008 Andel Elektrisk utrustning 7 655 37 % Maskiner och andra investeringsvaror 5 324 25 % Tele- och elektronikprodukter 3 273 16 % Insatsvaror (främst till bilindustrin) 2 954 14 % Motorfordon 1 700 8 % Summa 20 906 100 % Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008), bearbetning Teknikföretagen 7) Ett licenssystem som tillsammans med diverse handelshinder skapats efter kolonialtiden för att göra Indien självförsörjande och för att skydda den inhemska industrin. Se exempelvis Baijpai (2002) för beskrivning av ekonomiska reformer i Indien 1991 och åren därefter. 8) Statistiken som anger BNP-tillväxt kommer från Reserve Bank of India (2008). 23

För att ge en tydlig bild av strukturen för svensk industri har vi valt att dela in företagen i grupper utifrån vad de producerar. I tabellen ovan framgår tydligt att tillverkning av elektrisk utrustning är den del av svensk industri som hittills anställt flest medarbetare i Indien. Förklaringen är främst ABB:s omfattande närvaro i landet. Även maskinindustrin har många anställda i Indien och här finns ell flertal företag verksamma, vilket vi konstaterade i föregående kapitel. Även teleindustrin och företagens som tillverkar insatsvaror utgör stora och växande delar, räknat i antal anställda. Indiens investeringar i infrastruktur kan illustreras av att myndigheterna planerar att bygga 50 000 km motorväg i landet fram till 2015. Ett av de viktigare projekten är det så kallade Golden quadrilateral projektet som kommer att utgöra en ringled i landet som förbinder de viktigaste städerna med 6 500 km motorväg. 9 Exakt hur mycket som kommer att byggas kommer framtiden att utvisa och olika källor ger olika uppgifter. Vi kan dock vara säkra på att utbyggnaden inte helt kommer att följa planerna precis som så mycket annat i Indien. Hittills har utbyggnadstakten i varit blygsam vid jämförelse med satsningarna i Kina. Dock skapar de Indiska satsningarna ändå en efterfrågan på allehanda produkter från svensk industri. I Indien är den traditionella cykeln i de flesta fall redan utbytt mot en motorcykel. I många fall är även den utbytt mot en bil vilket skapat en kraftig tillväxt i landets fordonsindustri. Tillväxten drivs främst av inhemsk efterfrågan och sammantaget producerades 1,3 miljoner personbilar i landet 2006-2007. 10 Många globala aktörer finns redan i landet och andra håller på att etablera sig där. Att Tata, som är Indiens i särklass främsta biltillverkare, dessutom nyligen presenterat budgetmodellen Nano, kommer detta ytterligare bidra till tillväxt inom bilindustrin. Sammantaget skapar detta goda förutsättningar för svensk industri eftersom varje bil innehåller ett flertal kullager, vilka kan levereras av SKF. Dessutom består bilar av diverse metalldelar som ofta tillverkas i maskiner med hårdmetallskär från exempelvis Sandvik eller Seco Tools. Marknaden är viktigast även om kostnadsskäl har betydelse Volvo är ett av de svenska företag som satt ett tydligt avtryck på den indiska marknaden. När man ska köpa biljett för en bussresa i Bangalore kan man välja mellan olika typer av biljetter. Man kan antingen köpa en vanlig bussbiljett eller en Volvo ticket. Den sistnämnda varianten är en biljett för en resa i en fin buss med luftkonditionering. I hela Indien är Volvo förknippat med kvalitet och lyx och Volvobussarna stannar ofta på speciellt utmärkta busshållplatser. Lokal närvaro är viktigt på den indiska marknaden Företags närvaro på växande marknader kan ofta beskrivas utifrån marknads- eller kostnadsskäl. I Indien är marknadsskäl avgörande även om även om kostnadsbilden har betydelse. Ofta krävs lokal närvaro för att förstå den indiska marknaden. Hushållsmaskiner används på andra sätt på den indiska landsbygden än vad vi är vana vid, elektrisk utrustning måste klara både dammig hetta och den blöta monsunpe- 9) The Economic Times (2008) är en källa som anger utbyggnadstakt för motorvägsprojekt och andra källor anger andra siffror. Exakt hur mycket som byggs kommer framtiden att utvisa. 10) Siffrorna som anger tillväxt inom bilindustrin kommer från Ministry of Heavy Industries (2007). 24

rioden. Dessutom är kraven på en lastbil är helt annorlunda i Indien än i Sverige på grund av de gropiga vägar och den jämförelsevis mer obefintliga kostnaden för en chaufför. Närvaro är även viktig för att tidigt etablera en position och ta marknadsandelar på den indiska marknaden. Utveckling vi beskrivit inom industri och infrastrukturområdet, i kombination med det faktum att Indien är snart är världens folkrikaste land gör Indien mycket intressant för de flesta multinationella företag. MARKNADSSKÄL ÄR HUVUDFÖRKLARINGEN TILL FÖRETAGENS VERKSAMHET I INDIEN Generalisering av skäl till svenska företags närvaro i Indien Mer marknadsdriven expansion Närvaro av marknadsskäl är mycket vanligt i Indien Mindre vanligt med närvaro av kostnadsskäl även om kostnader har betydelse Mer kostnadsdriven expansion Kostnaden för arbetskraft har betydelse Konkurrenskraftig försäljning på den indiska marknaden kräver ofta lokal produktion. Dels på grund av den låga kostnaden för arbetskraft och dels på grund av landets importtullar. De låga arbetskraftskostnaderna och möjligheten att få tag i både råmaterial och insatsvaror till bra pris alltså är av stor betydelse trots att marknadsskäl är huvudförklaringen till produktionen i Indien. Företagens kostnad för en arbetare är för närvarande i genomsnitt 3 000 SEK per månad. 11 Därmed är arbetskraftskostnaden betydligt lägre i Indien än i västra Europa men även klart lägre än i både östra Europa och Kina. Lönerna varierar tämligen mycket mellan olika delar av landet och är högre i mer utvecklade och urbaniserade områden. Dessutom kan lönen variera högst väsentligt mellan olika medarbetare och den relativa lönenivån bestäms ofta utifrån den anställdes senioritet. Lönenivån stiger tämligen snabbt i Indien och löneökningar på över 10 procent per år är inte 11) Den angivna arbetskraftskostnaden är ett genomsnitt av de kostnader de olika företagen i Indien rapporterat om. Företagen är inte viktade utifrån antal anställda. 25

ovanligt. Trots det kommer löneläget, vid jämförelse med västra Europa, att vara förhållandevis lågat många år framöver på grund av det låga utgångsläget. Kollektivavtal mellan företaget och den lokala fackliga organisationen är mer regel än undantag vid de svenska fabrikerna och avtalen reglerar vanligtvis förhållandena mellan parterna under tre år i taget. Utöver vad som regleras i dessa avtal har företagen ofta globala koncernriktlinjer för bland annat arbetsmiljön som de följer även i Indien. De svenska företagen betalar vanligtvis något bättre än den generella lönenivån men framförallt attraherar de arbetskraft genom att ha bra arbetsförhållanden och genom att erbjuda prestigefyllda jobb. Tillverkning sker främst för den lokala marknaden Snabba och effektiva transporter är ingen man kan räkna med i Indien där licenser och byråkrati styr det mesta. Vid gränsen mellan delstaterna Rajasthan och Haryana, någon timmes bilresa utanför New Delhi, är köerna långa med små färgglada lastbilar. Runt bilarna springer barn barfota och försöker sälja frukter, tidningar och annat till männen som väntar i den stekande solen. Ofta väntar chaufförerna i många timmar på att få passera kontrollstationen, för att få åka vidare till nästa tullstation mot Mumbai, på landets viktigaste väg. Geografi och lokala förutsättningar avgör utbytets karaktär De förutsättningar som finns i ett land i kombination med landets geografiska placering och möjligheterna på marknaden, avgör hur företag agerar där. Grovt generaliserat kan svensk industris verksamhet på växande marknader kategoriseras i fyra typfall och för Indiens del är det vanligast att företagen producerar för den lokala marknaden. 12 1) Export till Indien tämligen vanligt förekommande Det är förhållandevis vanligt att stora svenska företag exporterar till Indien och den här formen av utbyte sker av marknadsskäl, ibland utan lokal närvaro och ibland via lokala sälj- och serviceorganisationer. Export till Indien kan ske i ett inledningsskede eller genom att företag exporterar som ett komplement sin produktion i landet. Export sker ofta från mer lokala företag eller när stora företag har betydande skalfördelar i sin produktion. Dessutom uppstår ett exportflöde från Sverige av insatsvaror till den Indien när företag har montering i landet. 2) Produktion i Indien för lokal marknad mycket vanligt Stora svenska företag har ofta produktion i Indien för den lokala marknaden och detta sker främst av marknadsskäl. I vissa fall finns en stor del av värdekedjan i Indien och i andra fall sätts endast moduler samman till färdiga produkter som säljs i landet. De marknadsskäl vi redogjort för ovan gör att företagen ser ett stort värde i den lokala närvaron även om komparativa nackdelar som infrastruktur och byråkrati, gör att lokaliseringen inte lämpar sig för global produktion. 3) Produktion i Indien för regional eller global marknad förekommer Det förekommer att företagen producerar i Indien för regional eller global marknad men i väldigt liten utsträckning. Ofta får företag, som i ett inlednings- 12) Jämför gärna med Teknikföretagens studier av svensk industri i Kina och östra Europa, dvs. med Teknikföretagen (2005) och Teknikföretagen (2007). 26