Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Relevanta dokument
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Personcentrerad. vård

Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Personcentrerad. vård

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning

GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron?

Positiva forskningsresultat

Tillsammans för en bättre vård GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Personcentrerad vård en etik i praktiken

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Reflektionsrapport. Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE KURS HANDLEDARE

Egenvård vid hjärtsvikt

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Implementering av. Personcentrerat arbetssätt. i akut slutenvård

Personcentrerad vård och omsorg

Hälsningar. Catarina Wallengren Lektor och koordinator utbildning och implementering på GPCC Epost:

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Patientdelaktighet Minimikrav för person-centrerad vård

Kunskapsluckor och framtid

Det blir bättre med team, helt enkelt

Var med och bidra till Personcentrerad vård

Vad alla behöver veta om personcentrerad vård. En skrift från Vårdförbundet om hur vården kan bli bättre, smartare och säkrare

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

Patientmaktsutredningen

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Personcentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren

Samverkansrutin Demens

Personcentrerad vård med en touch av hälsopromotion

Tillsammans för patientmedverkan

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Patientens Egen Registrering (PER)

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Vård av äldre i livets slut

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Samverkansrutin Demens

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

När det inte blev som planerat. Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

OKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt 2018

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Patient-Centered Medicine

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Stillasittande & ohälsa

Titel Svenskarnas syn på personcentrering i vården

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Varje dag lite bättre

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Transkript:

Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in personcentred care than in usual care European Journal of Cardiovascular Nursing published online 9 January 2013 Eur J Cardiovasc Nurs Kerstin Dudas, Lars Eric Olsson, Axel Wolf, Karl Swedberg, Charles Taft, Maria Schaufelberger and Inger Ekman Syfte Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid personcentrerad vård 1

Bakgrund Varför personcentrerad vård? Sverige har en befolkning med förbättrad hälsa och ökad livslängd. År 2050 beräknas 25% av befolkningen vara över 65 år. Vård och omsorg behöver utvecklas och anpassas till den förväntade stora ökningen av äldre. www.sesim.org. Bakgrund Regeringskansliet har i en delrapport Den ljusnande framtid är vård föreslagit sex olika förbättringsområden: Tänk nytt, tänk långsiktigt Kunskap, kompetens och modern teknik Resultat, redovisning och uppföljningar Delaktighet Samverka Kvalitets och effektivitetsutveckling Socialdepartementet. Den ljusnande framtid är vård. Regeringskansliet 2010 2

Olika begrepp Personcentrerad vård Patientcentrerad vård Patientfokuserad vård Patientnära vård Patienten i centrum Individanpassad vård Individuell vård mm Vad är en person? Homo capax Kapabel Självkänsla Självrespekt I relation med andra Paul Ricoeur 1913 2005 En kapabel medmänniska (partner i vårdplanering) P. Ricoeur. 1990. Soi meme comme un autre; Burrow R. 1999. Personalism 3

Vad kännetecknar personcentrerad vård Utgår från en person med en sjukdom och inte sjukdomen i en person. Har sin utgångspunkt i personens upplevelse av sin verklighet. 7 Verktyg i PCV Strävar efter att förstå beteenden och symtom utifrån personens perspektiv. Vård anpassas efter den enskilde personen. Främjar självbestämmande och ger möjlighet till medbestämmande. Patienten är en aktiv samarbetspartner. Strävar efter att involvera personens sociala nätverk i vården. 8 4

Trött Andfådd Smärta Stroke Heart disease and hypertension Rädd Peripheral arterial disease Otrygg Diabetic eye disease (retinopathy and cataracts) Ångest Renal disease Erectile dysfunction Peripheral neuropathy Herr Andersson, om vi behöver veta vad NI vill eller tycker, så skall vi tala om för er hur det är Elwyn G et al. Doing prescribing : how doctors can be more effective. BMJ 2003;327;864-867 5

Personcentrerad vård innebär ett partnerskap Personcentrerad vård betonar betydelsen av att känna personen bakom patienten som en människa med ansvar, viljor, känslor och behov. Patienten är en person Patientens berättelse Inleda partnerskapet Utveckla partnerskapet delat ansvar för vården Säkerställande av partnerskapet = Dokumentation av överenskommelsen Ekman I, Swedberg K, Taft C, et al. for the University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) www.gpcc.gu.se. Person-Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011 Jul 15. [Epub ahead of print] 6

Bakgrund Kronisk hjärtsvikt drabbar främst äldre och är den vanligaste orsaken till sjukhusvistelse Många patienter med kronisk hjärtsvikt upplever en osäkerhet i hur sjukdomen yttrar sig t.ex. i form av symtom, men också en osäkerhet om vård och behandling 7

Metod Patientrapporterad osäkerhet hur sjukdomen yttrar sig bedömdes under sjukhusvistelsen med hjälp av instrumentet Cardiac Population Scale (CPS) CPS består av två områden: 1) Tvetydighet (om sjukdomens svårighetsgrad) 2) Komplexitet (behandling och vårdgivare) Tvetydighet sjukdomens svårighetsgrad 10 frågor På grund av att mitt tillstånd är osäkert och kan förändras kan jag inte planera för framtiden Jag har hört många olika uppfattningar om vad det är för fel på mig 8

Komplexitet behandling och vårdgivare 6 frågor Jag är inte klar över vad som kommer att hända med mig Det är svårt att veta om behandlingen hjälper Resultat PCV Vanlig vård P värde Justerat P värde* Tvetydighet Medelvärde (SD) 27.8 (6.6) 29.8 (6.9) 0.04 0.05 Komplexitet Medelvärde (SD) 15.2 (4.7) 16.8 (4.7) 0.02 0.02 *Justerat för New York Heart Association (NYHA) class level och dyspné (femgradig skala) PCV gruppen rapporterade lägre nivå av känsla av osäkerhet än den grupp som fick vanlig vård 9

Några patientröster från vårdenhet 352A Östra sjukhuset Under 15 år som patient har aldrig någon innan frågat vad jag har för önskemål Tina 38 år. Känner mig som en VIP patient Mladen 57 år. Jag känner mig så sedd för personalen lyssnar och det spelar roll vad jag säger Baco 19 år. Framtiden Personcentrerad vård i praktiken Nationell referensavdelning Folkbildning 10

Våga Vilja Kunna Förtroende Ömsesidighet Jämbördighet 11