Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm Tel: 08 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se Kurskod: Fristående kurs UQ154F Specialpedagogik I: Barns och ungas utveckling och psykiska hälsa 7.5 hp ht 2011
Innehåll 1. Kursens innehåll och lärandemål... 3 2. Kursens uppläggning... 3 3. Kontaktinformation... 3 4. Schema... 4 5. Arbetsuppgifter... 5 6. Examination och bedömning... 7 7. Kursutvärdering... 8 8. Mondo... 8 9. Studentinflytande... 8 10. Studera med funktionshinder... 8 11. Jämlikhet & likabehandling... 9 12. Kurslitteratur... 9 2
Välkommen till Specialpedagogik 1: Barns och ungas utveckling och psykiska hälsa 1. Kursens innehåll och lärandemål Kursens innehåll Kursen behandlar barns och ungas psykosociala utveckling och fokuserar viktiga relationer och utvecklingsarenor. Det relationella perspektivet ser människans utveckling och beteende som ett resultat av relationerna mellan henne och hennes omgivning, vilket också inbegriper den sociala miljön. I kursen betonas barns och ungas psykiska hälsa respektive ohälsa. Kursen vänder sig till personer som i olika roller och i sin vardag möter barn och ungdomar eller vuxna. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga 2. Kursens uppläggning Arbetsformer I kursen ingår föreläsningar, seminariegruppsarbete, studiegruppsarbete, individuella studier samt examination. Lär- och samarbetsplattformen Mondo används för distribuering av material och för kommunikation lärare och studenter emellan. Förutsättningen för att komma in på Mondo är att du har en studentmail. Föreläsningar, seminarier och studiegrupper Seminariegruppen blir indelad i mindre studiegrupper om 4-6 studenter i varje grupp. Litteratur och föreläsningar bearbetas i seminariegruppsträffar och i studiegrupperna. Kursen förutsätter närvaro under såväl föreläsningar som seminarier och studiegrupper. Frånvaro kompenseras med en skriftlig uppgift. 3. Kontaktinformation Kursansvarig lärare/ Seminariegruppsansvarig Elisabeth Lundström Fil.dr/Universitetslektor elisabeth.lundstrom@specped.su.se08-1207 64 61 Kursadministratör Jeanette Kling Olofsson jeannette.kling-olofsson@specped.su.se 08-1207 64 25 Studierektor Helen Knutes Nyqvist Fil.dr/Universitetslektor helen.knutes@specped.su.se 08-1207 64 79 3
4. Schema Tid Lokal Innehåll Litteratur Vecka 45-46 Mån 5/11 14.00-18.00 Vecka 47-48 Mån 19/11 14.00-16.00 16.15 18.00 Vecka 49 Mån 3/12 14.00 15.45 16.00 18.00 Vecka 50-1 Mån 10/12 14.00 16.00 Z 307 Z 308 Z 308 C 214 Kursintroduktion Fil. dr Elisabeth Lundström Film Uppgift 1 Föreläsning Fil. dr Ingrid Hårsman Anknytningsteori barns utveckling och psykiska hälsa Tema: Småbarn Seminarium om föräldraskap Elisabeth Lundström Broberg, Almqvist & Tjus, (2003, kap 5). Gustafsson & Kihlbom (2010). Kihlbom (2003). Lundström (2009) i Psykisk hälsa 3-4 2009 Gustavsson, L.H. UR Samtiden - Växa inte lyda Broberg, Almqvist & Tjus (2003, kap 5). Lundström (2009) i Psykisk hälsa 3-4 2009 Uppgift 1 Broberg, Almqvist & Tjus, (2003, kap 5). Gustafsson & Kihlbom (2010). Kihlbom (2003). Lundström (2009) i Psykisk hälsa 3-4 2009 Gustavsson. UR Samtiden - Växa inte lyda Läs och se: Allodi (2010) Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart (2009). Sylva, K. (2010) Muntlig redovisning av gruppuppgift 1 Elisabeth Lundström Föreläsning Professor Mara Westling Allodi Tema: Skolbarn Förbered seminariet nästa gång genom att läsa olika kapitel : Läs också inför föreläsningen nästa gång: Seminarium Elisabeth Lundström Allodi (2010) Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart (2009) Sylva, K. (2010). Broberg, Almqvist & Tjus, (2003 Ehrling & Hwang (red.) (2001). Gustafsson, (2009). Broberg, Almqvist & Tjus, (2003 4
16.15-18.00 Föreläsning Fil. Dr Margareta Ahlström Tema: Ungdomar Uppgift 2 Vecka 2 Mån 7/1 14.00-16.00 Z 307 Läs: Seminarium// Redovisning av uppgift 2 Ehrling & Hwang (red.) (2001). Gustafsson, (2009). Ehrling & Hwang (red.) (2001). Gustafsson, (2009). 16.15-18.00 Vecka 3 Mån 14/1 14.00 18.00 Fre 18/1 Föreläsning Tema: Funktionshinder Uppgift 3 Z 307 Redovisning av uppgift 3 Utvärdering och avslutning Elisabeth Lundström Examinationsuppgiften lämnas in på Mondo 5. Arbetsuppgifter Första uppgiften en grupprapport Utifrån föreläsningar och litteratur om tidigt samspel och föräldraskap ska en grupprapport sammanställas. Utgå sedan från ett exempel i verkligheten eller ett fiktivt. Rapporten kan ses som förberedande för del av den teoretiska bakgrund som examinationsuppgiften ska innehålla. Syfte - beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare Exempel på frågeställningar Vilka möjligheter och svårigheter kan det finnas för tidigt samspel? Vilka påverkansfaktorer finns i samhället? Hur kan det tidiga samspelet påverkas/stimuleras/hindras av kontakten med professionella? Vilken blir den professionella uppgiften? Redovisning Uppgiften mailas till kursansvarig senast 28 november. En av gruppmedlemmarna skickar mailet och övriga gruppmedlemmar får samtidigt en kopia. Till seminariet 3 december redovisas och diskuteras fallbeskrivningen eller så väljer gruppen att belysa/diskutera en särskild fråga. 5
Återkoppling Kommentarer på grupprapporten skickas per mail till samtliga i gruppen. Gruppredovisningen bedöms med G (godkänt) eller U (underkänt). Uppgift 2 diskussion och gruppredovisning Undersök bland er i gruppen vad ni gjorde i ert tonårsgäng eller bland klasskamrater/skolkamrater som ni idag ser som rent av hälsovådligt/farligt för psykisk hälsa. Beskriv det ni sett eller varit med om och analysera vilka faktorer och förhållanden som gjorde att det inte blev allvarliga konsekvenser eller att den berörda/e dessvärre inte klarade sig så väl framledes. Vilka anledningar kan ni se hos ungdomen själv, i familjen, skolan eller andra verksamheter? Vilket stöd för detta finner ni i litteraturen? En kort skriftlig beskrivning av situationen lämnas in av grupperna, ca 200-400 tecken under fliken Forum på Mondo Syfte - redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren Uppgift 3 - diskussion och gruppredovisning Gruppen presenterar en situation, händelse eller förlopp som exemplifierar risk- och skyddsfaktorer i pedagogiska verksamheter (t.ex. i förskola, skola, fritidshem, särskola, högskola). Situationen kan presenteras muntligt och/eller med hjälp av andra medel (litteratur, film, drama, bild) och relateras i diskussionen till relevanta delar av kurslitteraturen Delge hela gruppen era tankar på slutseminariet på valfritt sätt. Syfte - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga Individuell skriftlig uppgift Uppgiften är en vidareutveckling av de tidigare uppgifterna. Utgå från material från tidigare uppgifter och utveckla dina tankegångar utifrån detta. Förankra dina tankar i den litteratur och de föreläsningar som är kursens utgångspunkt. Arbetet ska innehålla: Teoretisk bakgrund till de områden kursen behandlar (Utgå från obligatorisk och vald litteratur, föreläsningar och seminarier) 6
Problemformulering där du också formulerar syftet med din text Beskrivning av ett pedagogiskt sammanhang där barns/ungas psykiska hälsa främjats eller äventyrats. Hur såg den professionella uppgiften ut alternativt hur borde den ha sett ut? Diskussion som innehåller reflektioner över dina ställningstaganden genom förankring i den teoretiska bakgrunden. Försök reflektera på individ - grupp - organisations- och samhällsnivå Sammanfattande avslutning där några viktiga punkter från arbetet lyfts fram. Korrekta källhänvisningar när du refererar (var sparsam med citat) och korrekt referenslista. Examinationsuppgiften ska vara 4-6 sidor exklusive titelsida och referenslista (skriven med 12 punkter i typsnittet Times och enkelt radavstånd). Arbetet lämnas i inlämningsmappen på Mondo senast 18 januari 2013. Syftet med uppgiften är att kursens lärandemål ska uppnås. Enligt kursplanen ska studenten efter avslutad kurs kunna: - beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga 6. Examination och bedömning Kurskrav Kursen förutsätter obligatorisk närvaro. Eventuella avsteg görs upp i samråd med utbildningsledningen. Examinationsformer Kursen examineras genom dels en muntlig framställan dels en individuell skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen betygsätts enligt den sjugradiga målrelaterade betygsskalan (A-F). För att erhålla lägst betyget E på hel kurs krävs godkänt resultat på samtliga examinationer i kursen. Betygsättning på kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Kursens betygskriterier finns under fliken Filsamling på Mondo 7
Omexamination Studerande som fått betyget F eller Fx på prov har rätt att genomgå ytterligare minst fyra prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget F eller Fx på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen slutat gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska moment i kursen. Övergångsbestämmelser Om kursinnehållet väsentligen ändras har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Plagiering Nedan finns informationslänkar för studenter på Stockholms universitet om regler för tentamen, examination och disciplinärenden vid misstanke om fusk. Följ länken nedan och ta del av hanteringen av konsekvenser vid plagiat. Regel för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet och Föreskrifter för examination vis Stockholms universitet: http://www.su.se/pub/jsp?d=970&a=2854 7. Kursutvärdering En kursutvärdering sker i slutet av kursen. 8. Mondo Samtliga registrerade studenter ska ha tillgång till nätplattformen Mondo samt kontinuerligt kommunicera via Mondo med studentarbetslag och utbildningsledning. 9. Studentinflytande Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. En utvärdering sker i slutet av kursen. 10. Studera med funktionshinder Studenter med funktionshinder välkomnas att kontakta Stockholms universitet via informationslänken. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Du kan läsa mer i Stockholms universitets handlingsplan nedan: http://www.su.se/utbildning/studieinformation/studera-med-funktionshinder 8
11. Jämlikhet & likabehandling Alla anställda och studenter ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. En förbättrad balans ska eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på verksamheten samt mellan antalet kvinnor och män inom densamma. Läs vidare om riktlinjer inom universitetet nedan: http://www.su.se/utbildning/studieinformation/jamlikhet-likabehandling 12. Kurslitteratur Allodi, M. W. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79 Delegationen för Jämställdhet i skolan DEJA Rapport IX, Stockholm: Fritzes (106 s). Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. (delar) Ehrling, A. & Hwang, P. (red.) (2001). Ungdomspsykologi. Utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur och kultur (delar) Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Gustafsson, I. & Kihlbom, M. (red.). (2010). Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd. Sfph:s monografiserie nr 49 (delar) Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352. doi:10.1080/03054980902934613 Kihlbom, M. (2003). Om små barns behov och utveckling Nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön. Myndigheten för skolutveckling. (89 s.) sfph Svenska föreningen för Psykisk hälsa. (2009). Psykisk hälsa 3-4 2009 Tema Barns och ungas psykiska hälsa. (delar) Social rapport. 2010 [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Socialstyrelsen Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11 (kapitel 7) SOU Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (2010). "Se de tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola : delbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/26/91/50e04e23.pdf (delar) 9
Föreläsningar Sylva, K. (2010). School and peer influences on child development. Föreläsning från KVA konferensen Skola, lärande och barns psykiska hälsa. Stockholm, 26 april 2010. http://kva.se/getvideo.aspx?eventid=204&mediaid=81 UR Samtiden - Växa - inte lyda Författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson föreläser om trender och mottrender i barnfostran. Förslag på valbar litteratur/föreläsning BRIS (2012). Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. http://www.bris.se/?pageid=148&id=1760 Kungl. Vetenskapsakademien. Hälsoutskottet (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences. Tillgänglig på internet: http://kva.se/sv/vetenskap-isamhallet/halsa/psykiskhalsa (delar) SBU. (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapportnr: 202 http://www.sbu.se/sv/publicerat/post.aspx?epslanguage=sv%2csv%2csv UR Samtiden (2010). Barns psykiska hälsa. 10 föreläsningar från ett seminarium organiserad av Socialstyrelsen. Tillgängliga på internet http://www.ur.se/play/159859 10