Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet



Relevanta dokument
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Sprog i Norden. Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 9-22

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren

Svensk invandringspolitik

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Nationella minoriteter i förskola och skola

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språkpolicy för Umeå universitet

Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1

Språkpolitik och internationalisering på nordiska universitet. Av Frans Gregersen, Københavns Universitet och Olle Josephson, Stockholms Universitet

Krashens monitormodell

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren Forfatter: Elisabeth Alm.

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

Lagrådsremiss. Språklag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 19 februari 2009

SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET

Sprog i Norden. Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Nordiska språk. Västnordiska. Finsk-ugriska. Östnordiska. Finska. Isländska Färöiska Norska. Samiska (minoritetsspråk) Eskimåiska Grönländska

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Litet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN

Nycklar till den goda vården

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Språk i Norden

Gruppinsamling elever i

Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016


Rutgerskolan föräldrar 2016

Vi bør bli flinkere til å si hva?

SV038G Svenska språket Grundnivå

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Nordiska språk. Av Birgitta Lindgren, språkvårdare och nordisk sekreterare vid Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden)

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Tal Språkpolitikens dag 2014

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Vad pratar man på Färöarna?

Workshop: Myndighetsspråket som kulturbärare

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

Utdrag ur relevant lagstiftning

Minoritetsarbetet i Umeå kommun

Tentamen Svensl<a 1 för grundlärarprogrammet med inril<tning mot årskurs augusti 2012

Minoritetsspråken i Sverige

Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018

Augusti Tyresö kommun

Språk så in i Norden!

Grundskolan: elever per 15 oktober

Moderna språk som modersmål

Skolan F-6 Föräldrar 2016


Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik


Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun.

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan

Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Kommunernas flerspråkiga information på internet

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

M I T T F Ö R H Å L L A N D E T I L L D A N S K A S P R Å K E T

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Varför, hvorfor, kvifor?

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Tala klarspråk även i skrift!

minoritetspolitiska arbete

ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR

Situationen i Sverige

Svenska språket GR (B), 30 hp

Transkript:

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk som likvärdiga. De har dock inte samma roll. 2014-09-08 Lena Ekberg, Centre for research on bilingualism

Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk som likvärdiga. De har dock inte samma roll. 2014-09-08 Lena Ekberg, Centre for research on bilingualism

Inledning kompletta och samhällsbärande: danska, finska, färöiska, isländska, norska (bokmål, nynorska), svenska enbart samhällsbärande: samiska (i olika varieteter) och grönländska statsbärande: danska, finska, isländska, norska, samiska, svenska språk som har en speciell ställning: meänkieli, kvänska, romani (i olika varieteter), jiddisch, tyska samt de olika nordiska teckenspråken utomnordiska språk

kompletta och samhällsbärande: danska, finska, färöiska, isländska, norska (bokmål, nynorska), svenska enbart samhällsbärande: samiska (i olika varieteter) och grönländska statsbärande: danska, finska, isländska, norska, samiska, svenska språk som har en speciell ställning: meänkieli, kvänska, romani (i olika varieteter), jiddisch, tyska samt de olika nordiska teckenspråken utomnordiska språk

Fyra frågor att arbeta med 3. Mångspråkighet och flerspråkighet samiska, kvänska, meänkieli, romani, jiddisch samt finska (i Sverige) och tyska (i Danmark) = lagfästa minoritetsspråk i ett eller flera länder i Norden; teckenspråken placeras i samma kategori men tydligt språkligt skild från de lagfästa minoritetsspråken. ( ) andra språk som är modersmål för nordbor En särställning intar grönländska. 2014-09-08 / Namn Namn, Institution eller liknande

Utomnordiska modersmål Det är önskvärt att det finns fackmiljöer i Norden som har expertis, eller som kan hänvisa till europeisk expertis, inom de flesta av dessa språk. 2014-09-08 / Namn Namn, Institution eller liknande

Utomnordiska modersmål Det är önskvärt att det finns fackmiljöer i Norden som har expertis, eller som kan hänvisa till europeisk expertis, inom de flesta av dessa språk. 2014-09-08 / Namn Namn, Institution eller liknande

En demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som är samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s. danska, norska och svenska. 2014-09-08 / Namn Namn, Institution eller liknande

Nordbors språkliga rättigheter Nordisk språkpolitik tar sin utgångspunkt i att alla nordbor har rätt: att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift att tillägna sig förståelse och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken att tillägna sig språk med internationell räckvidd att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk

Nordbors språkliga rättigheter Nordisk språkpolitik tar sin utgångspunkt i att alla nordbor har rätt: att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift att tillägna sig förståelse och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken att tillägna sig språk med internationell räckvidd att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk

Målen att alla nordbor kan läsa och skriva det eller de språk som fungerar som samhällsbärande i det område där de bor att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter att alla nordbor har mycket goda kunskaper i minst ett språk med internationell räckvidd att alla nordbor har allmänna kunskaper om vad språket är och hur det fungerar 2014-09-08 / Namn Namn, Institution eller liknande

Språkideologiska begrepp i den nordiska språkplaneringen Komplett språk Et komplet sprog er et sprog der kan bruges på alle samfundets områder, fx den akademiske verden og i erhvervslivet. Andre taler om et helt og fuldt sprog. Domänförlust kognitiv förmåga eller social praktik? Kapacitetsförlust

Språkideologiska begrepp i den nordiska språkplaneringen internordisk språkförståelse; mellanförståelighet den nordiska språkgemenskapen

Avslutning och diskussion Språkval i internordisk kommunikation Hur ska andraspråkstalare integreras i den nordiska språkgemenskapen? Behöver språkdeklarationen revideras?