Potential för ökad tjänstehandel. Jonas Frycklund Juni, 2004

Potential för ökad tjänstehandel Jonas Frycklund Juni, 2004

1 Innehåll Den viktiga tjänstehandeln... 2 Studier om tjänstehandelns potential... 2 Vad tjänstedirektivet är... 3 Vad tjänstedirektivet inte är... 4 Tjänster särskilt viktiga för småföretagen... 4 Hur mycket kan tjänsteexporten öka?... 6 Slutsatser... 8

2 Den viktiga tjänstehandeln Byråkrati och olika nationella regler lägger fortfarande många hinder i vägen för den företagare som vill sälja sina tjänster i ett annat EU-land, oavsett om det gäller en turistguide, en hårfrisör eller en läkare ur skriften VM i hållbar tillväxt publicerad av Finansdepartementet mars 2004 Att skapa en europeisk marknad för tjänster är en särskilt viktig uppgift för EU med stora möjligheter till ökad tillväxt och pressade priser ur skriften VM i hållbar tillväxt De flesta bedömare är eniga om att det finns en stor potential för ökad tjänstehandel. Tjänstesektorns betydelse har växt och utgör en allt större del av de totala inhemska ekonomierna. Samtidigt har inte utrikeshandeln med tjänster hängt med i samma takt. Utrikeshandeln domineras fortfarande av varuexport. Något som är tydligt för Sverige, där tjänstesektorn svarar för 54 procent av näringslivets produktion samtidigt som tjänster endast står för 24 procent av exporten. 1 Det finns med andra ord en betydande potential för att öka tjänsteexporten. Det är framförallt inom området affärstjänster som de intressanta utvecklingsmöjligheterna för tjänsteexport finns. Globaliseringen underlättar kommunikationer, samtidigt som tekniken medger nya distributionsformer som underlättar tjänsteexporten. Inom den reguljära varuexporten blir det dessutom allt vanligare att man kombinerar export av varor med export av tjänster. Till exempel underhåll och installation i samband med att man säljer en maskin. Intresset för ökad tjänstehandel har också satt sina spår i den internationella handelspolitiken. GATS-överenskommelsen från 1995 som ingåtts mellan medlemsländerna i WTO syftar till att liberalisera tjänstehandeln. Inom EU ingår fri handel med tjänster som en av de fyra friheterna på den inre marknaden. Nyligen presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till tjänstedirektiv som syftar till att uppnå en fri handel med tjänster inom EU. Direktivet är en del av EU:s Lissabonstrategi som syftar till att göra EU till den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen. Studier om tjänstehandelns potential Inom ramen för Australiens Produktivitetskommission har ett forskningsarbete skett kring effekterna av en liberalisering av tjänstehandeln. Dee och Hanslow (2002) har beräknat att en global liberalisering av tjänstehandeln skulle ge totala välfärdsvinster som skulle vara större än en fullständig liberalisering av alla återstående handelshinder inom jordbruks- och varusektorerna. 2 En global tjänsteliberalisering skulle ge en välfärdsvinst på 130 miljarder amerikanska dollar. 1 Tjänstesektorn är här definierad som tjänstebranscher enligt definitionen i Nationalräkenskaperna. I själva verket sker en omfattande tjänsteproduktion också i de varuproducerande branscherna, vilket gör att 54 procent är en underskattning. 2 Dee och Hanslow (2002): Mulitlateral Liberalisation of Services Trade, Productivity Commission Working Paper 1619, Australien.

3 Brown och Stern (2001) har använt Michiganmodellen för världsproduktion och handel för att beräkna effekterna av en global liberalisering av tjänstehandeln. Förutom tjänstehandelsliberalisering antar man även en samtidig avreglering av reglerna för direktinvesteringar. I beräkningarna ser man dels hur handeln ökar men även att liberaliseringarna med tiden bidrar till att världens totala kapitalbas ökar. 3 Enligt deras analys skulle det uppstå en långsiktig global välfärdsvinst på 704 miljarder dollar. För EU:s del handlar det om en vinst på 202 miljarder dollar, vilket motsvarar 2,5 procent av BNP. Under antagande att EU-länderna påverkas homogent skulle det innebära en välfärdsvinst för Sverige på 61 miljarder kronor. OECD (2003) har nyligen sammanställt forskningsläget gällande effekterna av en global liberalisering av tjänstehandeln. 4 Sammanlagt gick man igenom resultaten från 13 olika studier. Alla studier visade på positiva välfärdseffekter av en liberalisering. Enligt denna forskning kommer utvecklingsländerna att tjäna förhållandevis mer på en avreglering än industriländerna. Mattoo, Rathindran och Subramanian (2001) har kommit fram till att länder som öppnat sina tjänstemarknader för utländsk konkurrens fått en högre tillväxt. 5 De mätte effekterna för två branscher och fann att en liberalisering av tjänstehandel inom finansiell sektor hade en starkt signifikant effekt på tillväxten och en liberalisering av tjänstehandeln inom telekomsektorn hade en svagare men likväl signifikant effekt. Bhattarai och Whalley (1998) beräknar stora välfärdsvinster av en liberalisering av handeln med telekomtjänster. I deras modell är välfärdsvinsterna i förhållande till BNP ungefär lika stora oberoende om landet som öppnar sig är stort eller litet. Vad tjänstedirektivet är Tjänstedirektivet syftar till att förverkliga den inre europeiska marknaden för tjänster. Målet är att det ska vara lika lätt att köpa tjänster mellan två EU-länder som inom ett land. Samma frihandel som gäller för varor ska även gälla tjänster. Direktivet kan ses som en kodifiering av den rättspraxis som växt fram inom EU. Genom direktivet kan man förvänta sig att processen att liberalisera tjänstehandeln snabbas upp och att konkurrensskadliga regelverk i medlemsländerna åtgärdas. Småföretag möter en stor mängd regler när de ska driva sitt företag och detta är ett viktigt hinder för deras möjligheter att expandera. Av småföretagarna uppger 86 procent att en halverad regelbörda är en viktig eller mycket viktig förändring. 6 Om man exporterar tjänster drabbas man dubbelt upp i och med att även det mottagande landet har ett lika omfattande regelverk. Inom Europa är det oftast inga större skillnader i regelbörda. Ungefär samma saker är reglerade och reglerna liknar varandra till syfte och omfattning. Det största problemet är att utformningen skiljer sig åt, vilket gör att man som företagare måste lägga ner mycket energi på att först sätta sig in i reglerna, därefter förstå reglerna och sedan leva upp till reglerna. 3 Brown och Stern (2001): Measurement and Modeling of the Economic Effects of Trade and Investment Barriers in Services, Review of International Economics 9, 262-286. 4 OECD (2003): Quantifying the Benefits of Liberalising Trade in Services. 5 Matto, Rathindran och Subramanian (2001): Measuring Services Trade Liberalization and Its Impact on Economic Growth: An Illustration, World Bank. 6 Juth och Nykvist (2003): Småföretagare kan. Ännu bättre! - så skapas 375.000 nya jobb, Svenskt Näringsliv.

4 Den dubbla regelbördan innebär en betydande tröskel för mindre företag som vill börja med tjänstehandel. Tjänstehandeldirektivet syftar till att underlätta för företagen. Principen är att man bara ska drabbas en gång, det ska räcka med att man lever upp till reglerna i hemlandet för att man ska få sälja sina tjänster i hela EU. Auktorisationskrav som finns för vissa yrken ska dessutom harmoniseras så man slipper auktorisera sig i flera länder samtidigt. Redan idag finns möjlighet att på olika områden få sin auktorisation i ett land godkänt i ett annat. Men det sker inte med automatik och man måste göra separata ansökningar i respektive land. Följden av krånglet har blivit höga kostnader och långa väntetider för företag och arbetstagare. Konkurrensbegränsande krav som finns i vissa medlemsländer tas bort. Exempelvis gäller det kraven att svenska företag måste bli medlemmar i en handelskammare innan de får verka i Tyskland. Vad tjänstedirektivet inte är Redan idag kan företag från de andra medlemsländerna komma till Sverige och bedriva verksamhet här. Redan idag gäller att utländsk personal som arbetar i Sverige under en begränsad tid kan omfattas av lönevillkoren i hemlandet. På dessa punkter blir det ingen skillnad. Det finns alltså ingen grund för påståendet att tjänstedirektivet skulle innebära någon förändring som gör att fackföreningarna får försämrade möjligheter att teckna kollektivavtal. Tvärtom är det så att det i tjänstedirektivet finns en hänvisning till utstationeringsdirektivet som redan är infört i svensk lagstiftning. Utstationeringsdirektivet slår fast att personal som tillfälligt vistas i ett annat land kan ha kvar lönevillkor från det egna landet, men att samtidigt andra bestämmelser ska följa värdlandets lagstiftning. Utländsk personal kommer därför även i fortsättningen att omfattas av svenska regler för arbetstider, svenska regler för arbetsmiljö och svenska regler för diskriminering. 7 De som på senare tid protesterat mot tjänstedirektivet gör med andra ord en logisk kullerbytta. Det man protesterar emot finns redan infört i europeisk och svensk lagstiftning. Sverige lever i stor utsträckning redan upp till tjänstedirektivets krav. Större betydelse kommer direktivet att få på ett antal andra länder som har satt upp protektionistiska hinder för tjänsteimport och som nu kan tvingas öppna sig. Sverige och svenska företag har därför allt att vinna på att tjänstedirektivet blir av. Tjänster särskilt viktiga för småföretagen Som konstaterats ovan är en minskad regelbörda särskilt viktigt för småföretagen. Genom tjänstedirektivet minskas regelbördan vilket bör gynna småföretagens tjänsteexport. Dessutom finns ett annat skäl att förvänta sig positiva effekter för de mindre och medelstora företagen. Dessa företag är nämligen överrepresenterade i tjänstesektorn. 7 Enligt Lagen om utstationering (1999:678) som även i fortsättningen kommer att gälla ska de svenska bestämmelserna i semesterlagen, föräldraledighetslagen, diskrimineringslagarna, arbetstidslagen, arbetsmiljölagen, lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning, samt delvis medbestämmandelagen gälla för utländsk personal i Sverige.

5 Av småföretagen återfinns 78 procent inom tjänstebranscherna. Bland stora företag är endast 53 procent tjänsteföretag. 8 Det faktum att tjänstehandeln inte är lika liberaliserad som varuhandeln slår därför särskilt hårt mot de mindre företagen. Andel tjänsteföretag inom olika företagssektorer Antal anställda Andel tjänsteföretag inom storleksklassen 0 9 78 % 10 99 63 % 100-53 % Källa: SCB:s företagsdatabas Att minska barriärerna för tjänstehandel blir därmed en av de viktigaste saker man kan göra för att främja småföretagens export. Särskilt gäller detta tjänstehandel inom Europa, eftersom småföretag har en tendens att i första hand bedriva handel med närområdet. Att de mindre företagen har hållit tillbaka sin export är tydligt när man studerar exportstatistiken. Småföretagen är mycket viktiga för den svenska ekonomin. De minsta företagen med 0-9 anställda svarar för 21 procent av omsättningen inom näringslivet. Samtidigt står de för endast 11 procent av exporten. Motsvarande tendens finns bland företagen med 10 99 anställda. Dessa medelstora företag står för 26 procent av omsättningen, men endast 17 procent av exporten. 9 De mindre företagen har i högre utsträckning än de större valt att begränsa sig till den inhemska marknaden. Om denna begränsning fortgår utnyttjar vi inte landets exportmöjligheter fullt ut. Företagens andel av omsättning och export 2003 Antal anställda Andel av omsättningen Andel av exporten 0 9 21 % 11 % 10 99 26 % 17 % 100-53 % 72 % Källa: utdrag ur SCB:s momsregister Det finns med andra ord en outnyttjad potential för de mindre företagen att öka sin export. Och det är viktigt att denna potential utnyttjas. Tidigare kunde småföretag nöja sig med att vara underleverantörer. Man blev därmed indirekt en del av den svenska exportmaskinen. Nu ser de svenska storföretagen över sina underleverantörssystem och är mindre benägna att ge fördelar till svenska underleverantörer. Följden blir att utländska underleverantörer går in och konkurrerar på den svenska marknaden. För att inte tappa mark måste därför de svenska underleverantörerna svara med att i sin tur ge sig ut internationellt och inte begränsa sig till endast svenska kunder. De svenska småföretagen är underrepresenterade i exportsektorn. En av förklaringarna kan vara att man är överrepresenterade i tjänstesektorn. Att underlätta tjänsteexporten är därför en bra metod för att underlätta småföretagsexporten. 8 Med tjänsteföretag avses här företag i SNI 50 74, uppgifterna har hämtats från SCB:s företagsdatabas. 9 Beräkningarna grundar sig på uppgifter ur momsregistret. Endast omsättning och export som är momsbelagd ingår i registret. Det innebar att vissa momsbefriade tjänster, exempelvis sjukvård, inte ingår.

6 Hur mycket kan tjänsteexporten öka? Som framgår av diagrammet nedan har den svenska tjänsteexporten ökat som andel av total export sedan 1990-talets början. Ökningen är dock relativt måttlig i jämförelse med två andra länder som lyckats väl med sin tjänstehandel. Danmark har hela tiden legat högre i sin tjänstehandelsintensitet och det verkar som avståndet till Sverige har ökat på senare år. Irland hade tidigare en relativt outvecklad tjänstehandel, men har på senare år upplevt en kraftig ökning. Tjänsteexport som andel av total export i Danmark, Sverige och Irland Procent 35 30 25 20 15 10 Danmark Sverige Irland 5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Källa: Ecowin Om Sverige hade en lika stor tjänstehandelintensitet som Danmark så skulle tjänsteexporten vara 77 miljarder högre. 10 Detta förutsätter att tjänstehandelsintensiteten ökar med 5,2 procentenheter samtidigt som varuexporten är opåverkad. Att en sådan ökning inte är orealistisk framgår av den irländska utvecklingen som under de senaste åren ökat sin tjänsteexport mycket kraftigare än så. Ett annat sätt att beräkna potentialen för tjänsteexporten är att utgå från siffrorna ovan om småföretagen. Vad skulle hända om småföretagen minskade sitt avstånd till storföretagen och började exportera en större andel av sin omsättning? Beräkningarna har utgått från en relativt måttlig förskjutning. De minsta företagen ökar sin andel av exporten från 11 till 14 procent och de medelstora företagen ökar från 17 till 20 procent. De stora företagens export förutsätts vara oförändrad i kronor räknat. Den framräknade exportökningen justeras sedan för hur pass överrepresenterade tjänsteföretagen är i respektive 10 Med tjänstehandelsintensitet avses kvoten mellan tjänsteexport och total export.

7 storleksklass. 11 Eftersom de mindre företagen i större utsträckning är tjänsteföretag kan man förvänta sig att en exportökning i den sektorn i större utsträckning leder till en ökad tjänsteexport. Resultatet blir en tjänsteexportökning på 33 miljarder kronor. Beräkning av potentialen för ökad tjänsteexport för företag i olika storleksklasser 12 Miljarder kronor, procentenheter Antal anställda Nuvarande export Fördelning Ny fördelning Ny export Ökning tjänsteexport 0 9 114 11 % 14 % 166 18 10 99 181 17 % 20 % 233 15 100-775 72 % 66 % 775 1070 100 % 100 % 1174 33 Källa: SCB och egna beräkningar 11 Den framräknade exportökningen i respektive storleksklass har multiplicerats med hur tungt tjänster väger i nuvarande export och därefter med en tjänstevikt. Tjänstevikten har fåtts genom kvoten av andel tjänsteföretag i storleksklassen och andelen i storföretagsklassen. 12 I momsregistret anges en högre total export än vad som framgår av nationalräkenskaperna. Fördelningen av exporten på storleksklass har gjorts enligt momsregistret och dessa andelstal har sedan använts för att beräkna export per storleksklass normerat för total export enligt nationalräkenskaperna.

8 Slutsatser Enligt ett antal studier kan en ökad handel med tjänster ge stora vinster för samhällsekonomin. I en av studierna beräknas att en global liberalisering av tjänstehandeln skulle leda till en välfärdsvinst för EU-länderna på 2,5 procent av BNP. För Sveriges del motsvarar det en välfärdsvinst på 61 miljarder kronor. Om Sverige hade haft en lika stor andel tjänstexport som Danmark så skulle vår tjänsteexport vara 77 miljarder kronor högre. EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv syftar till att underlätta tjänstehandel mellan EU-länderna. Länder som har kvar protektionistiska hinder mot tjänstehandel kommer att tvingas avskaffa dessa. Särskilt Sverige skulle ha mycket att vinna på en sådan utveckling eftersom andra länder oftare har protektionistiska hinder än vad vi har. Genom tjänstedirektivet räcker det att leva upp till reglerna i hemlandet för att få exportera. Problemet med dubbla regelbördor tas därigenom bort eller mildras. Omfattande regelverk är ett av de största problemen som de små och medelstora företagen upplever i sin verksamhet. En minskad regelbörda ökar förutsättningarna för små och medelstora företag att exportera. De små och medelstora företagen är underrepresenterade i exportsektorn. En förklaring till detta är att de samtidigt är överrepresenterade i tjänstesektorn. Att underlätta tjänsteexport är därför detsamma som att underlätta småföretagsexport. Tjänstedirektivet påverkar inte möjligheten att teckna kollektivavtal. Redan idag gäller att utländsk personal som under en begränsad tid arbetar i Sverige kan ha med sig sina lönevillkor från hemlandet.