Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) Valintakoetehtävät 2007 / Urvalsuppgifter 2007 Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne: / Fordringar och provtyp: Urvalsprovet består av två delar: 1) Börestam Uhlmann, U. & Huss, L.: Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur. (Boken kan beställas t. ex. från Yliopistokirjakauppa: www.yliopistokirja.fi.) Utgående från boken ges språkteoretiska frågor. Denna del mäter förmågan att aktivt behärska det lästa och kunna tillämpa det på analyser. Frågorna får besvaras på antingen finska eller svenska. 2) Fiilin, U. Hakala, K.: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab 1998 eller senare upplaga. Denna del mäter språkfärdighet och grammatisk kunskap. I delen kan t.ex. ingå en översättning och/eller en uppsats eller olika typer analysuppgifter. Delarna i urvalsprovet bedöms på följande sätt: den språkteoretiska delen 0-4 poäng, språkfärdighetsdelen 0-6 poäng. Sökande måste få godkännbart resultat i båda delarna. En del är godkännbart avklarad om sökanden får minst 1/2 av delens maximala poängantal. -- -- -- Valintakokeessa on kaksi osaa: 1) Börestam Uhlmann, U. & Huss, L.: Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur. (Kirjan voi tilata esimerkiksi Yliopistokirjakaupasta: www.yliopistokirja.fi.) Kirjan perusteella annetaan ratkaistavaksi kielitieteellisiä kysymyksiä. Osassa mitataan kirjassa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyä soveltaa niitä. Kysymyksiin saa vastata suomeksi tai ruotsiksi. 2) Fiilin, U. Hakala, K.: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab. 1998 tai myöh. Osa koostuu kielitaitoa ja kieliopin hallintaa mittaavista tehtävistä. Tehtävät voivat koostua esimerkiksi käännöksestä ja/tai aineesta tai erityyppisistä analyysitehtävistä. Kokeen osien osuus arvostelussa: kielitieteellinen osa 0-4 pistettä ja kielitaito-osa 0-6 pistettä. Kokeen molemmista osista on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos hakija saa vähintään 1/2 maksimipistemäärästä. 1
Del I Språkvetenskaplig analys (maximalt 4 poäng) Osa I: Kielitieteellinen analyysi (enint. 4 pistettä) 1. Nedan beskrivs eller exemplifieras fem företeelser och begrepp som tas upp i boken Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Vilka företeelser handlar det om? Rätt svar ger 0,4 poäng, fel svar ger 0 poäng. (2,0 p) Alla on viisi esimerkkiä eri ilmiöistä ja käsitteistä, jotka esiintyvät kirjassa Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Mistä ilmiöistä on kyse? Oikeasta vastauksesta saat 0,4 pistettä, väärästä vastauksesta saat 0 pistettä. (2,0 p) a. lavoar, à jour, grill, tejp, faxa, baby, trottoar, okej b. Milla: Nicke är en såndär fixare jåå Nalle: jåå han är närmast... jåå Milla: Se on varsinainen tekniikan ihmelapsi Jag har aldrig sett nåt liknande c. Språket är beroende av talarna, d.v.s. språkanvändarna. Det här kan man studera på många olika sätt, t.ex. genom att gå ut i samhället och undersöka hur olika grupper av talare använder språket på olika sätt i olika situationer. d. På en liten ort långt uppe i norr möttes en gång i tiden två olika grupper av handelsmän. Den ena gruppen kunde inte den andra gruppens språk och vice versa. Eftersom kontakterna mellan grupperna blev allt tätare och mer regelbundna började de två grupperna tala med varandra så gott det gick trots att de inte kunde varandras modersmål. Med tiden utvecklade handelsmännen ett alldeles nytt sätt att samtala med varandra. De tog in ord och uttrycksformer från båda språken och blandade friskt. Deras nya sätt att tala var mycket enkelt och användes bara då de två grupperna möttes för att utbyta varor och tjänster. e. Förr i tiden kunde jag alltid tala gaeliska i affärerna i vår lilla stad men det var förr det! Tiderna förändras och i dag finns det inte ett affärsbiträde kvar som kan betjäna mig på gaeliska längre. Det är bara hemma och med mina vänner jag talar gaeliska numera. 2
2. Nedan finns påståenden om vissa språkvetenskapliga begrepp. Markera om påståendena är rätt (R) eller fel (F) genom att ringa in det rätta alternativet. Korrigera de felaktiga meningarna och skriv de korrekta påståendena på raden efter exemplet. (2p) Alla on väittämiä tietyistä kielitieteellisistä käsitteistä. Merkitse ovatko väittämät oikein (R) vai väärin (F) ympyröimällä oikea vaihtoehto. Korjaa väärät väittämät oikeaan muotoon esimerkin alla olevalle riville. (2p) Rätt svar ger 0,125 poäng, fel svar ger 0 poäng. Korrekt markering av felaktig mening utan korrigering ger 0,0625 poäng. Oikeasta vastauksesta saa 0,125 pistettä, väärästä 0 pistettä. Väärän väittämän oikea merkintä ilman väittämän korjausta antaa 0,0625 pistettä. a) Språkkontakt: Individen är centrum för språkkontakten. R F b) Sociolingvistik: Sociolingvistik har människors sociala problem som utgångspunkt. R F c) Diglossi: Diglossi betyder att man kan välja olika koder i olika sociala miljöer. R F d) Kontext: Kontext betyder sammanhang. R F e) Strukturalism: Strukturalismen framställer språket som ett regelbundet system. R F f) Modersmål: Barnet lär sig modersmålet av sin mamma. R F g) Paralingvistiska signaler: Paralingvistiska signaler förmedlas med rösten och gester i talsituationen. R F 3
h) Tvåspråkighet: Systematisk, formell undervisning leder till primär tvåspråkighet. R F i) Tvåspråkighet: Simultan tvåspråkighet innebär att ett barn börjar lära sig två språk före tre års ålder. R F j) Pidginspråk: Kreolspråk är det första steget mot pidginspråk. R F k) Lån: Sauvakävely stavgång är ett exempel på betydelselån. R F l) Kodväxling: Intersententiell kodväxling betyder att man växlar kod inom satser. R F m) Språkdöd: Enligt Hyltenstam börjar språkdöd med domänförlust, d.v.s. att språket endast kan användas i officiella sammanhang. R F n) Språkö: Begreppet språkö betyder de dialekter som talas längs finska och svenska kusten. R F o) Transfer: Termen transfer används när människor använder sitt gamla språkliga kunnande i en ny situation. R F p) Integrationspolitik: Integrationspolitik innebär att man respekterar invandrarnas egen etnicitet och eget språk. R F 4
Del II: Språkkunskaper (max. 6 poäng) Osa II: Kielitaito (enint. 6 pistettä) 3. Vissa svenska ord bildar familjer, t.ex. fånga fånge fängelse fängslande löpa löpare lopp löpning. Fyll i ord som hör till samma familj som det understrukna ordet i exempelmeningen. (1,0 p) Eräät ruotsinkieliset sanat muodostavat sanaperheitä, esim. fånga fånge fängelse fängslande löpa löpare lopp löpning. Käytä alleviivattua sanaa lähtökohtana ja täydennä puuttuvat kohdat samaan sanaperheeseen kuuluvalla sanalla. (1,0 p) a. Hur mycket har du skrivit? Han sände in en till direktionen. Här har vi en duktig, han har laudatur i svenska! b. Det är bara en viss tid på året man får jaga sjöfågel. Jag är på efter en snygg kavaj. Stenåldersmänniskorna var och samlare. c. Det är inte länge sedan Frankrike valde ny president. Nästa gång går Finland till år 2008. Många kommer att rösta på centern. d. Vår lilla lanthandel har stängt för vinterhalvåret. Hela torget var fyllt av som ropade ut sina erbjudanden. Kan du vara snäll och mjölk, bröd och smör när du går till affären. e. Vi språkvetare har ett stort intresse för grammatik. Om det dig kan jag visa dig mina frimärken. Vilka frimärken, de var verkligen! 5
4. Fyll i rätt form av verben inom parentes. Kirjoita suluissa olevasta verbistä oikea muoto. (1,0 p) a. Är all mat redan? (äta upp) b. Landskapet var av snö. (täcka) c. Mötet blev till nästa måndag. (skjuta upp) d. Alla blanketter måste vara korrekt. (fylla i) e. Det är ett allmänt faktum att Gustav II Adolf dog vid slaget vid Lützen. (känna) f. Alla Kjell Westös böcker är redan (sälja slut) g. Det är kallt ute och jag känner mig faktiskt lite. (frysa) h. Hur många studenter har blivit till kursen i Praktisk svenska? (anta) i. Ska du köpa en ny eller en bil? (begagna) j. Varför ser du så ut? (ge upp) 6
5. Förklara kort varför de understrukna formerna används i texten. Perustele miksi tekstissä käytetään kyseistä muotoa. (1,0 p) Rara fjärilar förutspår klimatet Sveriges 1. första fjärilsväg som i juni invigs söder om Gävle bjuder på många 2.skönhetsupplevelser. Men studier av dagfjärilarna ger också viktig kunskap om 3.klimatförändringen. En bilfri skogsväg med kalkrika dikesrenar i Grinduga sydöst om Gävle utgör en idealisk miljö för dagfjärilar. Här invigs den 7 juni Sveriges första officiella fjärilsväg. 4. Besökare kan få se fjärilar av drygt 50-talet arter och i olika färger flyga från blomma till blomma i sökandet efter nektar. Många hävdar sina revir runt värdväxterna. Den lilla vitfläckliga 5. guldvingen är en av områdets tuffaste 6. invånare. Åtta av arterna är utrotningshotade. Fjärilar reagerar snabbt på förändringar i livsmiljö och klimat. Forskning av Nils Ryrholm vid Gävle högskola om hur 7. fjärilarna påverkas av klimatförändringar visar att några 8. arter kunnat flytta sin nordgräns omkring 30 mil norrut. Nils Ryrholm fick nyligen kungens miljöstipendium för att kunna fortsätta 9. sina studier som inleddes för tio år sedan. Den drivande kraften bakom Fjärilsvägens tillkomst är Göran Sjöberg som är 10.ordförande i Gästriklands entomologiska förening. Hans arbetsplats är Skatteverket i Gävle där han jobbar med komplicerade fastighetstaxeringar för storindustrin. Den andra världen i hans tillvaro är fjärilarnas hemvist i naturen. (Dagens Nyheter 18.5.2007) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 7
6. Plocka ut och räkna upp fem olika substantiv, fem olika verb, fem olika adjektiv, fem olika prepositioner och fem olika adverb som ingår i texten nedan. Fel ord ger minuspoäng. (0,5 p) Etsi ja kirjoita viisi eri substantiivia, verbiä, adjektiivia, prepositiota ja adverbia viivalle alla olevasta tekstistä. Väärästä sanasta saa miinuspisteitä. (0,5 p) Nu går den amerikanske filmaren Michael Moore till attack mot regeringen Reinfeldt. Det är under filmfestivalen i Cannes som han yttrar sitt missnöje med den svenska regeringen. Jag blir oerhört ledsen när jag hör att man säljer ut sjukvården. Allt som är bra med allmän sjukvård hade sitt upphov i Skandinavien, säger Moore till TT Spektra. Men jag tror inte svenska folket kommer tolerera detta. Ni kommer att rösta bort dem. (Svenska Dagbladet 21.5.2007) 5 substantiv 5 verb 5 adjektiv 5 preposition 5 adverb 7. Vilka satsdelar utgör de understrukna orden i följande meningar? (0,5 p) Mitä lauseenjäseniä alleviivatut sanat muodostavat? (0,5 p) I Bolivia använder kvinnorna ofta knallhatt. Ju fattigare de är, desto mera säkert är det att de går med en herrhatt av elegant europeiskt snitt, som vi närmast har vant oss vid att se på den belgiske tv-detektiven Hercule Poirot. 1. I Bolivia 2. knallhatt 3. vi 4. har vant 5. belgiske 8
8. Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel bedöms med minuspoäng. (2 p) Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet arvostellaan miinuspistein. (2 p) Kun Ritva Nieminen sai tarpeekseen liike-elämästä, hänestä tuli nalletohtori. On selvää, että uuden ammatin opetteleminen ei ollut helppoa. Nykyään hän ompelee nalleille uusia korvia ja nuket saavat uudet silmät. Joskus asiakkaat haluavat rikkinäisen lelun takaisin jo samana päivänä. Jotkut pienet lapset eivät pysty nukahtamaan ilman rakasta nalleaan. Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto 9