Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä

Transkript

1 Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

2 Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Urvalsprovet 2012 Urvalsprovet består av två delar. Del 1 består av språkteoretiska uppgifter som baserar sig på Nordens språk med rötter och fötter. Uppgifterna mäter förmågan att behärska det lästa och tillämpa det. Uppgifterna ska besvaras på finska eller svenska. Delen bedöms med 0-40 poäng. Del 2 består av uppgifter som mäter din språkfärdighet och dina kunskaper i grammatik. Uppgifterna ska besvaras på svenska. Delen bedöms med 0-60 poäng. Provet bedöms som godkännbart om du får minst 20 poäng i del 1 och minst 30 poäng i del 2. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Valintakoe 2012 Kokeessa on kaksi osaa. Osa 1 sisältää kieliteoreettisia tehtäviä, jotka perustuvat teokseen Nordens språk med rötter och fötter. Tehtävillä mitataan teoksessa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyäsi soveltaa tietoja. Sinun on vastattava tehtäviin suomeksi tai ruotsiksi. Voit saada osasta 0-40 pistettä. Osa 2 sisältää tehtäviä, joilla mitataan kielitaitoa ja kieliopin hallintaa. Sinun on vastattava tehtäviin ruotsiksi. Voit saada osasta 0-60 pistettä. Olet suorittanut kokeen hyväksyttävästi, jos saat osasta 1 vähintään 20 pistettä ja osasta 2 vähintään 30 pistettä. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. 1/11

3 Del 1: språkteoretiska uppgifter Osa 1: kieliteoreettisia tehtäviä (0-40 p.) Uppgift 1 / Tehtävä 1 Är påståendet sant eller inte sant? Rätt svar ger en poäng, fel svar eller inget svar ger 0 poäng. (0-10 p.) Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä tai puuttuvasta vastauksesta saa 0 pistettä. (0-10 p.) Påståendet Väite De östersjöfinska språken skiljer sig från varandra på samma sätt som de nordiska språken gör. Samisk bosättning finns endast i de nordiska länderna. Moderna skandinaviska språk har många tyska lånord. "Nordens språk" är inte samma sak som "språken i norden". Pidginspråk har inte förekommit i Norden. Danskar har lättare att förstå norska än svenska. Den nordiska runraden fick med tiden så många tecken att den blev omöjlig att använda, och ersattes därför av det latinska alfabetet. Tungrots-r:et som finns i franskan och skånskan är egentligen ett talfel. Isländskan har fyra kasus. "Norrönt" är en beteckning på den norska och isländska som talades mellan 900-talet och 1350-talet. Sant Tosi Inte sant Epätosi 2/11

4 Uppgift 2 / Tehtävä 2 Hur många språk kan ingå i skandinaviska? Diskutera, motivera och exemplifiera vilka dessa språk är. (0-5 p.) Montako kieltä kuuluu skandinavian kieliryhmään (kieliin)? Pohdiskele, perustele ja näytä esimerkein mitkä nämä kielet ovat. (0-5 p.) Uppgift 3 / Tehtävä 3 Identifiera språket i följande text och motivera kort vad som får dig att dra den slutsatsen. Leta upp fem drag som visar vilket språk det är fråga om. (0-5 p.) Tunnista alla olevan tekstin kieli ja perustele näkemyksesi lyhyesti. Löydä tekstistä viisi piirrettä jotka osoittavat mistä kielestä on kyse. (0-5 p.) Det hender eg tenkjer på det før eg skal sova. I det siste har det nesten utsett beautysvevnen min med fleire timar. Når var det eigentleg det skjedde, grundar eg, og vrir meg. Når gjekk det så armeleg gale? Kom det med den rokken som dei skreiv med c? Kvifor mista me våre eigne ord? Og idet eg kjenner augo verta tyngre, kjem eit siste, men noko meir konstruktivt, spørsmål: Kan me på nokon som helst måte få dei tilbake. 3/11

5 Uppgift 4 / Tehtävä 4 Till vilka språkfamiljer hör de olika språken i Norden? (0-5 p.) Mihinkä kieliperheisiin pohjoismaiden eri kielet kuuluvat? (0-5 p.) Uppgift 5 / Tehtävä 5 När svenska ord har lånats in i finskan har de anpassats till finskans ljudstruktur. Nämn tre olika förändringar som skett då svenska ord har blivit finska och exemplifiera dem. (0-3 p.) Kun suomen kieli on lainannut sanoja ruotsin kielestä, nämä sanat ovat mukautuneet suomen kielen äännerakenteeseen. Mainitse kolme eri muutosta ja anna niistä esimerkki. (0-3 p.) 4/11

6 Uppgift 6 / Tehtävä 6 Vad avses med begreppet urnordiska? (0-3 p.) Mitä tarkoitetaan käsitteellä urnordiska? (0-3 p.) Uppgift 7 / Tehtävä 7 Vad menas med runor? (0-3 p.) Mitä tarkoittaa runor? (0-3 p.) 5/11

7 Uppgift 8 / Tehtävä 8 I vilka sammanhang talas pidginspråk? (0-3 p.) Missä yhteyksissä pidginkieltä puhutaan? (0-3 p.) Uppgift 9 / Tehtävä 9 Vad menas med ö-nordiska? (0-3 p.) Mitä tarkoittaa ö-nordiska? (0-3 p.) 6/11

8 Del 2: språkfärdighet och kunskaper i grammatik Osa 2: kielitaito ja kieliopin hallinta (0-60 p.) Uppgift 10 / Tehtävä 10 a) Böj adjektiven, pronomenen och verben inom parentes i rätt form. (0-10 p.) a) Taivuta suluissa olevat adjektiivit, pronominit ja verbit oikeaan muotoon. (0-10 p.) Det är stiltje när den (stor) fritidsbåten hittas drivande i den (ljus) natten på Jungfrufjärden i Stockholms södra skärgård. Vattnet har en sömnig, blågrå färg och rör sig (mjuk) som dimma. Den (gammal) mannen som ror ut i sin eka ropar ett par gånger trots att han anar att han inte kommer att få (någon) svar. Han har iakttagit motorbåten från land i nästan en timme, hur den baklänges följt den (långsam) strömmen utåt. Mannen styr ekan så att sidan stöter mot sportbåten. Han förtöjer ekan och klättar uppför stegen och in över relingen. Mannen väntar en stund och lyssnar efter ljud. När han inte hör någonting öppnar han dörren och går en halvtrappa ner till salongen. Ett (grå) sken sprider sig genom de stora fönstren över inredningen av (lacka) teak och soffornas (djupblå) tyg. Han fortsätter nedför trappan och in i kojen. Ett (svag) ljus sipprar in från de (liten) fönstren intill taket och belyser en dubbelsäng (forma) som en pil. Nära huvudändan sitter en ung kvinna i jeansjacka (luta) mot väggen i en slapp, (sjunka ihop) ställning. Hon ser mannen (rak) i ögonen med ett (undra), (ängslig) drag över ansiktet. I hennes (lång), (svart) (vit) duva, en fredsduva. hår sitter en klämma som har formen av en Ur Kepler, Paganinikontraktet, något förkortat 7/11

9 b) I följande text finns meningar med både huvud- och bisatser. Din uppgift är att skriva om de satser som finns innanför parentes så att de passar in i kontexten. (0-10 p.) b) Seuraavasta tekstistä löytyy lauseita joissa on sekä pää- että sivulauseita. Tehtäväsi on muuttaa suluissa olevat lauseet sellaiseen muotoon, että ne sopivat kontekstiin. (0-10 p.) Exempel / esimerkki: Den som vill få omvärlden att förstå något nytt och komplicerat måste inse att (det sker nästan alltid till ett pris) det nästan alltid sker till ett pris. För att väcka intresse för nya, ibland svåra saker (man måste förenkla). Ändå har jag i mitt jobb intervjuat många forskare och experter som varit ovilliga att ändra sina texter så de blir begripliga för oss andra. Den vanligaste förklaringen är att (det går inte att skriva eller säga så) - för då blir det fel. Men (det blir verkligen det)? Min erfarenhet är att (det är inte ofta där skon klämmer). Det blir egentligen inte fel. Däremot har utelämnade detaljer och nyanser gjort att informationen har blivit mindre exakt. Detta gör att (forskaren själv känner sig inte längre tillfreds med den, eller tycker inte ens att den är meningsfull att förmedla). Men för vem är informationen avsedd? Professor Peter Gärdenfors brukar säga att ( det viktigaste med information är inte att den är sann utan att den är användbar ). För att backa upp sitt påstående (han brukar visa upp en tunnelbanekarta i en storstad).. På en sådan karta motsvarar sällan avstånden mellan stationerna exakt (hur ser det ut i verkligheten).. Det gör kartan oanvändbar för ingenjören som (ingenjören vill spränga en tunnel nere i berget). Men för en vanlig resenär, som (resenären vill bara ta sig från punkt A till B) är informationen inte bara sann, utan mycket användbar. 8/11

10 Uppgift 11 / Tehtävä 11 Nedan ges tio substantiv. I meningarna under substantiven ska du fylla i ord som har samma ordstam. (0-20 p.) Alta löytyy kymmenen substantiivia. Täytä alla olevien lauseiden aukot sanoilla joilla on sama sananvartalo. (0-20 p.) Exempel / esimerkki: cykel Lilla Lisa har just lärt sig cykla (pyöräillä). Finland tänker skicka tre cyklister (pyöräilijä) till tävlingen. arbete (työttömyys) har sjunkit. Nu är det färre som saknar arbete än för ett halvt år sedan. Det var (työläs) men roligt att fungera som gruppledare. beslut Hon gick med (päättäväinen) steg mot dörren. I går (päättää) hon att anmäla sig till kursen. drag Stäng fönstret! Här (vetää) så förskräckligt. Hyresgästen klagade på att lägenheten var kall och (vetoinen). förstånd Var nu en (järkevä) flicka och gör som mamma säger. Har du inte alls (ymmärtää) vad jag menar? 9/11

11 kunskap De finns alltid arbete för (osaava) personer. Svårigheterna måste (osata) övervinnas. lydnad En väluppfostrad hund (totella) sin matte. Förr var skolbarnen (tottelevainen) och snälla. mat Pappan satt och (syöttää) lillan när mamman kom hem. Det är gott med en (täyteläinen) grönsakssoppa. person Chefen ville (henkilökohtaisesti) utföra kontrollen. Den gamle spelemannen var en verklig (persoonallisuus). prat Bry dig inte om allt vad folk (puhua). Hon är glad och (puhelias). slöseri Du ska inte (tuhlata) din tid på sådant där. Vi är (tuhlaavainen) med papper i vårt land. 10/11

12 Uppgift 12 / Tehtävä 12 Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet. Fortsätt på andra sidan pappret om det visar sig vara nödvändigt. (0-20 p.) Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja puuttuvat käännökset arvostellaan pistein, jotka vähennetään maksimipistemäärästä. Jatka tarvittaessa kääntöpuolelle. (0-20 p.) Suomenruotsi ei eroa riikinruotsista niin paljon, että kielten ero heikentäisi suomenruotsin asemaa. Näin arvioivat ruotsalaiset tutkijat Linnea Hanell ja Catharina Grünbaum tuoreessa tutkimuksessa, joka selvittää kirjoitetun ruotsin kielen tilaa Suomessa. Grünbaumin mukaan joistakin koulukirjateksteistä ja lehtiartikkeleista ei pysty sanomaan, ovatko ne riikin- vai suomenruotsalaista alkuperää. Hanellin mielestä suomenruotsi on yleisesti ottaen korkealla tasolla. (STT ) 11/11