Läs med gott samvete En studie om miljöpåverkan En livscykelanalys genomförd av forskningsinstitutet Innventia på uppdrag av branchorganisationen Sveriges Tidskrifter i samarbete med SCA, Posten Meddelande, Pressretur och Sörmlands Grafiska.
Ladda ner rapporten: www.sca.com/lcastudy Fullständiga resultat samt inventeringsdata finns i rapporten samt i de två engelskspråkiga bilagorna: Appendix 1 Processes and data sources och Appendix 2 Results.
Tidskriftens miljöpåverkan Klimatfrågan har skapat ett behov av att bättre förstå tidskriftens miljö effekter på nätet och i pappersform. Det finns hos många en föreställning att tryckta tidskrifter utgör en miljöbelastning och att läsning online alltid är det klimatsmarta alternativet. För att reda ut begreppen gav därför Sveriges Tidskrifter forskningsinstitutet Innventia i uppdrag att jämföra miljöpåverkan av papperstidskrift och nättidskrift ur ett livscykelperspektiv, identifiera vilka stadier i livscykeln som ger upphov till miljöpåverkan och därmed se var förbättringsmöjligheterna finns. Resultatet av studien visar att miljöpåverkan är mycket låg för de båda medie kanalerna, vilket givetvis är ett glädjande resultat. Så läs med gott samvete både på nätet och papperstidskrifter!
Basscenario Papperstidskriften Den miljöpåverkan som en läsares årsprenumeration av en månadstidskrift orsakar. I basscenariot är siffrorna för exempelvis skapande av redaktionellt material, lästid, läsare per exemplar och andel prenumeranter genomsnittssiffror för branschen. Utgångspunkten är en typisk medlem i branschorganisationen Sveriges Tidskrifter. Läsning på Internet Internetanvändaren finns i Sverige och det är svensk elmix som avses. Produktion av dator samt av vissa råvaror och material sker utanför Sverige. Skapandet av redaktionellt material, produktion av dator med mera, datalagring, nedladdning och läsning av webbsidan på en bärbar hemmadator ingår i studien. Dessutom har produktion och avfallshantering av dator inkluderats.
Miljöeffekter Miljöstudien är gjord som en livscykelanalys. Det är en etablerad metodik för att belysa en produkts miljöpåverkan från vaggan till graven, det vill säga från råvaruuttag till produktion, användning och avfallshantering. I denna studie ligger huvudfokus på klimatpåverkan, så kallad carbon footprint, men även andra miljöeffekter har studerats; resursutarmning, försurning, övergödning, ozonuttunning samt bildning av marknära ozon. Klimatpåverkanspotential är ett mått på det totala utsläppet av växthusgaser som tillverkningen av en produkt ger upphov till. Utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid) bidrar till att höja jordens medeltemperatur. Studien avser svenska förhållanden. Carbon Footprint Bildning av marknära ozon Resursutarmning Ozonuttunning Försurning Övergödning
Hur stor är klimatpåverkan? Att läsa en papperstidskrift och att läsa en nättidskrift har en miljöpåverkan, men den är liten och likvärdig för båda. Att läsa en papperstidskrift och att läsa en nättidskrift under ett år genererar utsläpp av växthusgaser i samma storleksordning: 1 kg CO 2 -ekvivalenter*. Ett kg CO 2 -ekvivalenter står för 0,1 promille (en tiotusendel) av genomsnittssvenskens klimatpåverkan under ett år. Utsläpp av 1 kg CO 2 -ekv motsvarar: att köra en stor bensindriven bil drygt 4 km (avser endast drivmedlets miljöpåverkan) att köra miljöbil drygt 8 km (endast drivmedel) att flyga utrikes cirka 4 person-km att titta på tv cirka 2 timmar *summan av potentiell klimatpåverkan av olika växthusgaser omvandlat till CO 2 -ekvivalenter. Genomsnittssvenskens konsumtion skapar klimatpåverkande utsläpp motsvarande 10 ton CO 2 -ekvivalenter per år*. Att läsa en tidskrift, i pappersformat eller på internet, under ett år motsvarar 0,1 promille av detta. *Källa: Naturvårdsverket 2008
Vad påverkar? Journalisters aktiviteter för att skapa tidskriftens innehåll ger ett betydande bidrag till miljöpåverkan, både för papperstidskrift och nättidskrift. Här står resor, särskilt med bensin- eller dieselbil samt flyg, för den mest betydande andelen av miljöpåverkan. Resultaten visar betydelsen av produktionsplats för energiintensiv verksamhet som massa- och papperstillverkning samt tryckning. Eftersom svensk elmix till så pass liten del utgörs av fossila bränslen innebär det en betydande klimatvinst att trycka i Sverige, på svenskt papper. Eftersom ingen miljöpåverkan för papperstidskriften är relaterad till själva läsningen innebär det att ju fler läsare per tidskrift, desto lägre miljöbelastning per läst tidskrift. Detsamma gäller för lästid ju längre tid som ägnas åt att läsa tidskriften, desto mer klimatsmart är det att läsa på papper. Miljöpåverkan för att läsa en nättidskrift ökar med lästiden. När lästiden överskrider 40 minuter per månad är nättidskriftens miljöpåverkan högre än papperstidskriftens. Miljöpåverkan för att läsa en prenumererad papperstidskrift är lägre än för att läsa en papperstidskrift som säljs som lösnummer. Alla tidskrifter som står i tidskriftshyllorna säljs inte det innebär att för varje sålt lösnummer trycks 1,7 exemplar. Osålda exemplar går dock till återvinning. Återvinningssystemet för papperstidskrifter innebär att papperstidskriftens miljöpåverkan reduceras. I Sverige återvinns 9 av 10 tidskrifter dessa kan användas som råvara för framställning av nytt papper och genererar också värme och elektricitet, genom förbränning av det som inte återvinns. Välskött skog med nettotillväxt innebär ett nettoupptag av koldioxid i skogen. Denna effekt är inte inkluderad i basscenariot. Om den effekten inkluderas blir papperstidskriftens miljöpåverkan ännu lägre än 1 kg co 2 - ekvivalenter.
Läsning av papperstidskrift Så här ser flödesschemat ut för de olika produktionsmodellerna som ligger till grund för LCA-analysen. På redaktionen arbetar cirka 15 anställda och samma arbetstid läggs ner på produktionen av papperstidskriften som på nättidskriften. För att inte påverka jämförelsen av mediekanalerna har redaktionell miljöpåverkan fördelats lika på alla läsare, oavsett om man läser papperstidskrift eller nättidskrift. Utsläpp som undviks vid produktion av tidningspapper T Massa & papper T Skapande av innehåll Skogsbruk Offsettryck Distribution via post: 91% Användare/ Läsare Återvinning Arkivering T= transport Distribution via affär: 9% Förbränning Utsläpp som undviks vid produktion av värme och elektricitet Miljöpåverkan per läsare är lägre vid prenumeration än vid lösnummerförsäljning. Papperstidskriften produceras, distribueras samt avfallshanteras i Sverige. Distributionen sker till 91 procent via post och 9 procent som lösnummerförsäljning. Pappret till den studerade tidskriften tillverkas i Ortviken (SCA) och den trycks i Katrineholm (Sörmlands Grafiska). Skogsbruk, transport av virke, pappersproduktion, transport av papper, skapande av tidskriftens innehåll, tryckning, efterbearbetning, distribution av tidskrift, användning samt återvinning, avfallshantering och arkivering är inkluderat.
Läsning av nättidskrift Skapande av innehåll Server och datacentral Utsläpp som undviks vid utvinning av metaller Nedladdning via internet Återvinning Produktion av dator, modem, hemmaskrivare och kontorspapper Användare/ Läsare Avfallshantering av papper Utsläpp som undviks vid produktion av tidningspapper, värme och elektricitet Internetanvändaren finns i Sverige och det är svensk elmix som avses. Produktion av dator samt av vissa råvaror och material sker utanför Sverige. Skapandet av redaktionellt material, produktion av dator med mera, datalagring, nedladdning och läsning av webbsidan på en bärbar hemmadator ingår i studien. Dessutom har produktion och avfallshantering av dator inkluderats. Redaktionellt arbete Redaktionens skapande av tidskriftens innehåll har en klimatpåverkande betydelse för såväl nät tidning som papperstidskrift. Den huvudsakliga påverkan från redaktionellt arbete kommer från resor för fältarbete samt från energiförbrukning för redaktionens datorer och för uppvärmning av kontoret. Svensk elmix I studien har svensk elmix för konsumtion av el i Sverige använts; det innebär en låg klimatpåverkan tack vare förnyelsebara källor som vattenkraft samt kärnkraft och en del fossila bränslen. Svensk elmix ger ca 1/8-del av de CO 2 -utsläpp som den genomsnittliga elmixen i EU-länderna.
Konsten att jämföra För att få fram ett rättvisande resultat måste vi jämföra rätt saker. Det här var studiens utgångspunkt. Prenumeration/inköp i affär av papperstidskrift med typisk lästid under ett år Läsare Motsvarande lästid för nättidskrift under ett år Läsare I medeltal ägnar en läsare cirka 40 minuter per nummer till att läsa en svensk papperstidskrift 1. Den genomsnittliga svenska tidskriften har 3,23 läsare per exemplar 2. Ju fler läsare, desto lägre klimatpåverkan. Den studerade, typiska tidskriften, som är tryckt i Sverige, utkommer med 11 nummer per år (varav ett dubbelnummer). Den tid som läsaren är online bidrar till klimatpåverkan. Den studerade nättidskriftens lästid är 40 minuter fördelat på tre besök på webbsidan per månad. Ju längre lästid, desto högre klimatpåverkan. Läsaren använder svensk elmix, en bärbar dator med ADSL-modem och gör två enkelsidiga utskrifter per månad. Källa: 1) Orvesto QRS 2006, Sifo Research International 2) Orvesto Konsument 2009 helår, Sifo Research International
Klimatpåverkan per läsare och år GWP=Global warming ppotential GWP (kg CO 2 -e) 1,1 0,9 0,7 0,5 0,3 0,1-0,1-0,3 Totalt Journalistiskt arbete Papperstidskrift inklusive journalistiskt arbete Skogsbruk Transport bruk Massa & papper Totalt Journalistiskt arbete Skogsbruk Transport bruk Massa & papper Transport tryckeri Transport tryckeri Offsettryck Offsettryck Postdistribution Postdistribution Transport affär Transport affär Användare/läsare Återvinning Arkivering Användare/läsare Återvinning Arkivering Förbränning Utsläpp som undviks Förbränning Utsläpp som undviks GWP (kg CO 2 -e) 1,1 14 0,9 0,7 0,5 Nättidskrift inklusive journalistiskt arbete 0,3 0,1-0,1 Totalt Journalistiskt arbete Datacenter Internet energi Totalt Journalistiskt arbete Datacenter Internet energi Modem energi Modem energi Dator energi Dator energi Produktion dator Produktion dator Dator avfallshantering Hemmaskrivare Dator avfallshantering Hemmaskrivare Papper hemmaskrivare Papper hemmaskrivare Papper avfallshantering Papper avfallshantering Basscenario. Potentiell klimatpåverkan (GWP) för en läsare under ett år; totalt och uppdelat på de olika stegen i pappers- och nättidskriftens livscykel.
Papperstidskriftens klimatpåverkan Papperstillverkningen står för den största delen av papperstidskriftens klimatpåverkan. Därför innebär det en betydande klimatvinst att trycka på svenskt papper, eftersom svensk elmix till så liten del utgörs av fossila bränslen. Ju högre andel prenumeranter, desto lägre miljöpåverkan. Om fler läser samma exemplar blir miljöpåverkan lägre per läsare. Den genomsnittliga tidskriften har 3,23 läsare per exemplar. Vi återvinner ca 50 kg papper per person varje år i Sverige, det vill säga cirka 91 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamutskick. För varje kilo återvunnet papper besparas atmosfären ett koldioxidutsläpp på 1,4 kg. Returfibrer från insamlade tidskrifter kan bli råvara för framställning av nytt tidningspapper och andra pappersprodukter. Tidskriftens framgång är passion, Sveriges mest framgångsrika tidningar är entusiasttidningar. Bascenario 100% post Med Med bilagor bilagor && DVD DVD Fler sidor* Nordisk el el Europeisk el el 11 läsare/ex 55 läsare/ex Utan journalistiskt arbete *Räknat på 200 sidor mot 120 sidor som i basscenariot. Papperstidskriftens klimatpåverkan, olika scenarier GWP (kg CO 2 -e) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Potentiell klimatpåverkan (GWP) för en läsare av en papperstidskrift under ett år med olika antaganden eller val.
GWP (kg CO 2 -e) 0 1 2 3 4 5 6 Nättidskriftens klimatpåverkan Vid läsning av nättidskrift har den tid som användaren tillbringar online betydelse för en klimatpåverkan. Ju mindre lästid online, desto mindre miljöpåverkan. Den dominerande delen av klimatpåverkan vid internetpublicering kommer från produktionen av själva datorn. Endast en liten andel av datorproduktionens miljöpåverkan har belastats nättidskriften i undersökningen. El vid användning av infrastruktur på webben, ADSL-modem och dator ger näst största bidraget. Svensk elmix ger en lägre miljöpåverkan. Antal utskrifter med hemmaskrivare påverkar den totala klimatpåverkan. Barn börjar allt tidigare att använda Internet idag använder varannan svensk fyraåring nätet. Nättidskriftens klimatpåverkan, olika scenarier Bascenario GWP (kg CO 2 -e) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Nordisk el Europeisk el Lite användning* 1/3 kvävetrifluorid** Ingen kvävetrifluorid Utan journalistiskt arbete *Räknat på 10 minuter mot 40 minuter som i basscenariot. Potentiell klimatpåverkan (GWP) för en läsare av en nättidskrift under ett år med olika antaganden eller val. **En väldigt potent växthusgas (1700 gånger starkare än CO 2 ) som används för rengöring av elektroniska komponenter under produktionen.
Några ord om skogsbruk De senaste åren har papper varit föremål för negativ och ofta missvisande miljökritik. Många tror att mindre pappersförbruk ning skulle bidra till att skogen räddas och att vi får en bättre miljö. Papperstillverkning bidrar till att skogen växer. Papper är dessutom ett av få verkligt förnybara och återvinningsbara råmaterial som finns. Träfiber har fördelen att förnya sig på naturlig väg och kan återanvändas flera gånger. Välskött skog med nettotillväxt innebär ett nettoupptag av biogen koldioxid i skogen. Växande skogar binder mer koldioxid än gammal skog som inte aktivt brukas. Denna effekt är inte inkluderad i studiens basscenario. Om den räknas med blir papperstidskriftens miljöpåverkan ännu lägre än 1 kg CO 2 - ekvivalenter. Volymen virke i svenska skogar har ökat med 75 procent under de senaste 90 åren. Ett träd ger många produkter. En vanlig missuppfattning är att stora träd mals ned till pappersmassa. I själva verket har SCA ett väl fungerande skogsbruk där alla delar av trädet används till olika verksamheter och slutprodukter. Vid gallringar och röjningar som måste göras för att träden ska växa sig stora används gallringsvirket till massa. Även trädtoppar, grenar och kvistar från avverkningar av vuxen skog används till biobränsle. Stammen används till sågade trävaror, dvs timmer. Av sågspånet och flisen som blir över vid sågverken görs pellets (små ihoppressade träkuber som används till uppvärmning) respektive massa. För varje träd som fälls återplanteras tre nya. SCAs egna plantskolor producerar ca 100 miljoner plantor varje år. Skogen växer mer när den brukas än om den lämnas orörd och vårt skogsinnehav har vuxit med 50 miljoner m³ sedan 50-talet. En ung och växande skog förbrukar också mer koldioxid än en äldre skog, vilket är ovärderligt för att begränsa den globala uppvärmningen. FSC (Forest Stewardship Council) är en miljömärkning för skogsbruk som garanterar välskötta skogar. FSCs uppdrag är att uppnå ett miljöriktigt, samhällsnyttigt och ekonomiskt hållbart skogsbruk världen över. Årliga kontroller görs av externa revisioner.
Påverka genom att välja FSC FSCs märke visar vilka produkter som gjorts av virke från FSC-certifierad skog. Det gör att du kan känna dig trygg med att dessa produkter har tillverkats på ett ansvarsfullt sätt. Genom att köpa FSC-märkta produkter stärker du också intresset för ett ansvarstagande bruk av världens skogar. FSCs regler slår bland annat vakt om: Drygt 11 miljoner hektar skogsmark i Sverige är FSC-certifierad (2009). Det motsvarar ungefär halva den produktiva skogs arealen. I hela världen är över 100 miljoner hektar skogsmark fördelat på mer än 82 länder certifierad enligt FSCs system. Det motsvarar ungefär 5 procent av världens produktiva skogsmarksareal. hotade djur och växter markens framtida förmåga att bära skog säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen urbefolkningars rättigheter 200000 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 År Ton 0 SCAs leveranser av FSC-certifierat tryckpapper (Ortvikens och Laakirchens pappersbruk) 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Slutsatser All mediakonsumtion leder till utsläpp av växthusgaser, oavsett om det gäller papperstidskrift eller läsning på Internet. Att läsa en prenumererad pappersbaserad tidskrift och att läsa motsvarande tid på Internet genererar samma låga utsläpp av växthusgaser. Användarens beteende är betydande för miljöpåverkan vid Internetanvändning. Det är inte självklart att det är en miljögärning att läsa tidskriften på Internet. Om lästiden understiger 40 min per månad blir nättidskriftens miljöpåverkan lägre än 1 kg CO 2 -ekvivalenter per år. Journalisters aktiviteter för att skapa tidskriftens innehåll ger ett betydande bidrag till miljöpåverkan, både för papperstidskrift och nättidskrift. Elmixen har betydelse. El från olika källor ger olika miljöpåverkan. Den svenska elmixen har låg klimatpåverkan, tack vare hög andel vattenkraft och kärnkraft, medan europeisk och nordisk elmix har högre klimatpåverkan, på grund av att stora andelar el baseras på fossila bränslen. Tryckeri: Tryckeribolaget, 2010. FSC nr SGS-COC-00332 Både papperet (Inlaga GraphoCote, Omslag Tom&otto silk) och tryckeriet är FSC-certifierade. Återvinningssystemet för papperstidskrifter innebär att papperstidskriftens miljöpåverkan reduceras. I Sverige återvinns 9 av 10 tidskrifter. Välskött skog med nettotillväxt innebär ett nettoupptag av koldioxid i skogen. Växande skogar binder mer koldioxid än gammal skog som inte aktivt brukas. Denna effekt är inte inkluderad i basscenariot. Om den räknas med blir papperstidskriftens miljöpåverkan ännu lägre än 1 kg CO 2 -ekvivalenter. Resultatet från studien ger ett förbättrat underlag i kommunikationsprocessen med miljömedvetna intressenter samt kan användas för internt förbättringsarbete eftersom studien ger en god bild av var i flödet den största miljöpåverkan finns. Genomsnittssvenskens konsumtion skapar klimatpåverkande utsläpp motsvarande 10 ton CO 2 -ekvivalenter per år. Att läsa en tidskrift, i pappersformat eller på internet, under ett år motsvarar 0,1 promille av detta. LÄS MED GOTT SAMVETE! publicationpapers.sca.com För att våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra människor runtom i världen. För att våra råvaror och vårt sätt att arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln. Och för att vi bryr oss.