NR 1:2009 SKOGEN SOM MEDICIN. ny undersökning Miljövänligast trycka i Sverige

Transkript

1 NR 1:2009 Scanorama valde rätt 6 SKOGEN SOM MEDICIN 3 ny undersökning Miljövänligast trycka i Sverige

2 Fakta om miljöarbetet på Sörmlands Grafiska Låt inte 2009 bli ett förlorat miljöår Enligt tradition drabbar en lågkonjunktur också vår bransch hårt. Vi ser tydliga tecken på att vår egen liksom många andra branscher inte mår så bra. Först och främst är nästan alla kunder mer försiktiga. Det visar sig genom att man minskar volymerna, tidskrifterna blir helt enkelt tunnare. Det kan röra sig om upp till 20 procent mindre volym men det märks också på upplagorna vilka redan under hösten gick ner. Vissa branscher har det besvärligare än andra. Byggsektorn är en sådan. Leverantörer av byggmaterial, golv, vitvaror och liknande, skjuter upp produktionen av sina kataloger i väntan på bättre tider. Glädjande nog har vi inget nettotapp i vår kundbas, men visst drabbas vi också av en så kraftig konjunktursvacka. Den stora nyheten från oss är naturligtvis den studie av våra produkters klimatpåverkan som presenteras i denna tidning. Slutsatsen är att det kan innebära upp till tio gånger så stor klimatpåverkan att producera en likvärdig produkt i Polen som i Sverige. Studien innehåller också en utvärdering av miljökonsekvensen i att välja Danmark eller Finland som producentland. Jag blev naturligtvis lika överraskad som alla andra. Eller säg så här jag hade heller inte sett på saken ur det perspektivet. Nu när man vet svaret är det både logiskt och enkelt. Vi vet att våra kunder är ambitiösa när det gäller miljöfrågorna och vill kunna göra rätt miljöval. Vår uppgift är att bidra med beslutsunderlag kring vår verksamhet. Den nya kunskap som vi fått genom studien hjälper även oss att göra rätt miljöval. Nya insikter som hjälper oss att sätta in resurserna där de gör mest nytta. Ur ett branschperspektiv är studien mycket intressant och ger oss här hemma i Sverige ett argument vi inte kände till att vi hade. Nu är det upp till oss att kommunicera till marknaden att det är ett mycket klokt miljöval att lägga sin produktion i Sverige. Vi upplever också att vi kan ge våra kunder konkurrenskraftiga priser varför argumenten att producera utomlands blir svagare. Den grafiska branschen ifrågasätts även ur andra aspekter. Vi möter allt som oftast osakliga och även direkt felaktiga påståenden om att den grafiska industrin bidrar till den globala skogsskövlingen, man hör till och med i debatten hur den grafiska industrin genom sitt pappersbehov är delaktig i utrotningen av hårda träslag i Amazonas regnskogar. Träslag vilka överhuvudtaget inte används inom papperstillverkningen. Faktum är att våra svenska skogar växer mer än vad som avverkas och det planteras dubbelt så många träd som det tas ner. Det är den typen av information som Skogsindustriernas kommunikationschef Lotta Larson förmedlar till svenska folket. Läs mer om hennes arbete i tidningen. Avslutningsvis vill jag uppmana till att inte tappa miljöperspektivet trots de för tillfället dåliga tiderna. Vi får inte låta 2009 bli ett förlorat miljöår, det får vi och våra barn betala för i framtiden. Vi på Sörmlands Grafiska jobbar i alla fall vidare med vårt miljöarbete. Hans Engström På Sörmlands Grafiska är miljöarbetet viktigt och vi har valt att certifiera oss inom ett flertal miljöområden. ISO 14001:2004 Sedan 2000 är vi certifierade i enlighet med ISO 14001:2004. Det innebär att vi internt bedriver ett systematiskt arbete för att minimera miljöbelastningen på den yttre miljön. REPA Vi är anslutna till REPA-registret vilket innebär att vi uppfyller vårt producentansvar när det gäller insamling och återvinning av förpackningar av plast, papper/kartong och wellpapp. Svanen Tidigare kunde trycksaker Svanenmärkas, nu finns kriterier för att också märka tryckeriernas hela verksamhet. På det sättet kan Svanenmärkningen medverka till avsevärt större miljöförbättringar inom branschen. Vi är ett Svanenmärkt tryckeri och hela vår verksamhet skall betraktas som Svanenmärkt. FSC Forest Stewardship Council FSC uppmuntrar ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC-certifierade skogar har ett spårbarhetssystem som bygger på att varje länk i produktionskedjan har ett eget spårbarhetscertifikat. Vi har FSC spårbarhetscertifikat och kan FSC- märka din produkt. Gröna Transporter Vi kan erbjuda dig som kund en Grön transport av din produkt. Det innebär att du mot en liten merkostnad kan välja att frakta gods med fordon som drivs på miljövänligt bränsle. Har du frågor eller undringar om vårt miljöarbete är du välkommen att ta kontakt med Pia Hallén som är vår Miljö- och Kvalitetschef på tel: alt eller e-post: pia.hallen@sormlandsgrafiska.se 2 INSIKT NR 1:2009

3 Skogsindustrierna Skogen medicin mot klimatförändringar Det florerar en mängd myter och missuppfattningar om skogen och det svenska skogsbruket. En del av det spiller över på den grafiska industrin när människor oroas över skogsavverkningar och klimatförändringar till följd av vår konsumtion av papper. Skogsindustrierna arbetar hårt för att reda ut begreppen och få människor att förstå att modernt skogsbruk är bra för klimatet. Vi svenskar är ett skogfolk, men har ett lite kluvet förhållande till den verksamhet som bedrivs i skogen. Många glömmer bort att skogen är en av våra viktigaste näringar och inte bara en plats för avkopplande promenader. Den vanligaste målgruppen för Skogindustrierna är myndigheter och beslutsfattare, men sedan förra året är målgruppen hela den svenska allmänheten. Syftet är att klargöra skogens och skogsindustrins roll i klimat- och miljödebatten. Många myter och mer eller mindre välgrundade åsikter behöver ventileras. Klimat och hållbarhet är egentligen vår paradgren, säger Lotta Larson kommunikationsdirektör på Skogsindustrierna, när hon berättar om skogens betydelse för klimatet på ett seminarium för Sörmlands Grafiskas kunder. Många har glömt vad fenomenet fotosyntes innebär nämligen att den växande skogen tar upp stora mängder koldioxid. Vår svenska skog tar årligen upp ungefär 110 miljoner ton koldioxid, det är ungefär dubbelt så mycket som vi släpper ut. Hela världens skogar tar upp cirka miljarder ton koldioxid. Det är heller inte så att den svenska skogen håller på att ta slut. Tvärtom ökar den svenska skogen. Ett skäl är att det planteras minst två nya plantor för varje träd som avverkas och tack vare professionellare skötsel växer skogen snabbare nu än tidigare. Nyplanteringen i Sverige uppgår till cirka 330 miljoner nya träd varje år, totalt finns det 60 miljarder träd i våra skogar. Eftersom träden tar upp koldioxid bidrar de till att hålla klimatförändringarna i schack och som råvara fortsätter trä att binda koldioxiden. Dessutom är trä både en återvinningsbar och miljövänlig råvara, betydligt mer klimat-smart än mycket annat. Vi är också duktiga på återvinning. 8 av 10 tidningar och 7 av 10 förpackningar återvinns. En pappersfiber används mellan 5 och 7 gånger innan den slutar som bränsle och blir till värme. Så vi behöver inte ha dåligt samvete när vi använder papper, som dessutom är tillverkat av en råvara som inte tar slut. Lotta Larson, kommunikationsdirektör på Skogsindustrierna. Allt från en avverkning blir inte sågade trävaror eller pappersmassa. Grenar, bark och andra trärester tas tillvara och används som biobränsle. Det är ett bättre alternativ än fossila bränslen. Fram till 1994 var det förbjudet att bygga höga trähus. Skälet var de stora stadsbränderna på 1800-talet. Nu har nya spännande byggprojekt startats med flerbostadshus i trä. Det är ett sätt att ta tillvara alla positiva egenskaper hos trä. Under husets livstid lagrar det koldioxid och när det så småningom rivs kan det återvinnas. Vi startade vår upplysningskampanj förra året och koncentrerar oss på tre huvudbudskap, berättar Lotta Larson. Det första är att träprodukter, papper och bioenergi är bra för klimatet. Det andra är att växande och brukad skog tar upp och lagrar koldioxid, vilket bidrar till att behålla balansen i miljön. Sista huvudbudskapet är att branschen bidrar till ett hållbart samhälle, något vi är stolta över. I kampanjen får skogen själv komma till tals med enkla, renodlade budskap med underrubriken Naturens egen medicin mot klimatförändringar. Under 2008 kunde man se annonser och utomhusreklam i framför allt storstäderna riktade till, vad Lotta Larson kallar frustrerade klimatkämpar. Nu ska vi hålla ögonen öppna för kampanjens TV-reklam som startade i början av februari. En egen webbplats lanserades samtidigt med adress: Förhoppningsvis kommer aktiviteterna att bidra till bättre förståelse för nyttan vi har av vår svenska skog, att den växer och används till skogsbaserade produkter och att den aktivt deltar i arbetet för ett bättre klimat. Något vi alla har glädje av. INSIKT NR 1:2009 3

4 Ny undersökning visar Bättre för miljön att trycka i Sverige Att lägga tryckningen i Sverige ger minst klimatpåverkan jämfört med Finland, Danmark och Polen. Tryckning i Polen kan innebära i tio gånger högre utsläpp av fossil koldioxid. Den stora skillnaden ligger i hur den elektricitet tryckeriet och pappersbruket förbrukar har producerats. Inte transporterna som man kanske trodde. Allt detta framkommer i studien Översiktig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker som forskaren Maria Enroth, från MSG Management System Group utfört på uppdrag av Sörmlands Grafiska. Utgångspunkten i Maria Enroths studie var att kartlägga utsläppen av fossil koldioxid vid tryckning av en tidskrift hos tryckerier i fyra länder på två olika papper. Utsläpp av andra klimatpåverkande gaser har inte tagits med. Tre parametrar har studerats pappersproduktion, tryckproduktion och transporter. Den fiktiva produkt som studien bygger på är ett 100-sidigt magasin (96 sidor plus omslag) i format 230 x 298 mm i en upplaga på exemplar för den svenska marknaden. För att få ytterligare underlag har man även räknat på två olika papper. Första alternativet är GraphoCote från SCA tillverkat på Ortvikens pappersbruk, det andra ett finskt papper, My Brite tillverkat av Myllykoski på bruket i Anjalankoski. Båda med ytvikten 70 g. Som underlag för papprets klimatpåverkan har Maria Enroth använt den information som tillverkarna lämnat i papprets Paper Profile som anger utsläppen av fossil koldioxid från både massa- och pappersproduktionen. Däremot har ingen hänsyn tagits till hur den elektriciteten producerats. I pappersåtgången för produktion finns makulatur på totalt 21 procent inkluderat. För beräkningen av tryckningens klimatpåverkan har det antagits att samma tryckprocess i heatset rulloffset använts i alla fyra länderna. Det innebär att lika stor energiförbrukning i varje land, kwh/ton. Det finns även specifika data från Sörmlands Grafiska som hade en energiförbrukning på cirka 870 kwk/ton men mer makulatur. Vid beräkningen av transporternas klimatpåverkan utgår studien från att de färdiga produkterna samlas i en antagen distributionscentral i Värnamo. Uppgifter om produktion av elektricitet i de olika länderna kommer från redovisade energimixer hos International Energy Agency (IEA, 2009). Maria Enroth När resultaten från alla alternativen ställs samman får vi en mycket stor spridning mellan länderna. Att trycka i Sverige på det utvalda svenska pappret ger utsläpp på 43 g per magasin. Tryckning i Polen på det finska pappret ger utsläpp på 460 g fossil koldioxid. Med andra ord mer än tio gånger som mycket koldioxid. En titt i Figur 1 visar att det är den röda delen, tryckningen, av stapeln som åstadkommer de stora skillnaderna. Att det blir så förklarar Maria Enroth så här: Bakom de stora skillnaderna ligger att elproduktion i de fyra länderna bygger på olika källor. I Sverige kommer den största del av elektriciteten från vatten- och kärnkraft, medan 4 INSIKT NR 1:2009

5 » När man jämförde de olika alternativen var den relativa betydelsen av transporterna inte så stor som man trodde från början Figur 1. Klimatpåverkan i form av fossila CO2-utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade den polska elen till mer än 90 procent kommer från koleldade kraftverk. Även Danmark har en stor andel kolkraftverk, 43 procent av deras el kommer därifrån. Holland som har stor grafisk industri, får ungefär 60 procent av sin el från fossila bränslen. Siffrorna på papprets påverkan har inte påverkats av hur den använda elektriciteten producerats, men med samma beräkningsgrund bör klimatpåverkan från det finska pappret öka med tanke på finska el-mixen. När studien sattes igång var det frågan om transporternas klimatpåverkan som tycktes mest intressant. Sörmlands Grafiska har länge arbetat för att få ett allt bättre flöde och därmed reducera transporternas miljöpåverkan. När man jämförde de olika alternativen var den relativa betydelsen av transporterna inte så stor som man trodde från början. När man från Sörmlands Grafiska beställde studien tog man vara på tillfället att få en tydligare belysning av den egna situationen. I den övergripande studien utgick man från generella data, alla tryckerier förbrukade till exempel lika mycket energi och hade lika mycket makulatur. I Figur 3 har ytterligare två alternativ lagts till, 1c och 1d. Tryckeriet i Katrineholm är betydligt energieffektivare än de antagna, generella tryckerierna. Makulaturen är däremot något högre i Katrineholm än vad som antagits för de generella fallen, vilket får viss effekt på bidraget från pappersproduktion och transporter av tryckpapper. Skillnaderna är inte särskilt stora, men det är dock något mindre klimatpåverkan när Sörmlands Grafiska trycker på det svenska pappret. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de svenska tryckerierna, tack vare den svenska el-mixen, påverkar klimatet i betydligt mindre utsträckning än andra i Europa, möjligen med undantag av Norge som har stor produktion av vattenkraft. Nu gäller det för Sörmlands Grafiska och andra svenska tryckerier att ta till vara den konkurrensfördel man har. Det finns många kunder som värdesätter en miljövänlig produktion Figur 2. Klimatpåverkan i form av fossila CO2-utsläpp (g/kwh) från produktion av el i de fyra länder som är aktuella i studien. Utsläppen speglar hur mycket fossila bränslen som används för elproduktion i respektive land Figur 3. Klimatpåverkan i form av fossila CO2-utsläpp (kg) för studerade alternativ i Sverige. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. I alternativen 1a och 1c används ett svensk papper och i 1b och 1d används ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. INSIKT NR 1:2009 5

6 Gjorde allt rätt! Det var med stort intresse Annica Sunnerfors tog del av Maria Enroths studie av trycksakers klimatpåverkan. Det är mer än tio års sedan hon själv var med och drog igång miljöarbetet på dåvarande SAS Media. Sedan ett drygt år har bolaget fått nya ägare och heter numera DG Media. Men fortfarande producerar man flaggskeppet Scanorama. För Annica har det interna miljöarbetet pågått i ungefär tio år. Hon vill lyfta fram ett par saker som är viktiga för att lyckas. Arbetet måste vara väl förankrat och ha ledningens stöd. Det bör också finnas en eldsjäl som håller tempot och intresset uppe, en roll som hon gärna har tagit på sig. I vår miljöpolicy säger vi att vi ska vara så miljöeffektiva som möjligt och vi har satt igång att utvärdera våra magasin. Det är ett ganska besvärligt arbete med många saker att ta hänsyn till. Ibland tror jag att det är bättre att koncentrera sig på ett färre antal parametrar och göra det bra. I vårt fall har vi tittat på papper och koldioxidutsläpp. Då kom studien från Sörmlands Grafiska lämpligt för er? Absolut, vi fick de svar vi var ute efter, även om resultaten inte såg ut som jag trodde. Koldioxid kopplade jag till transporter i första hand. Dessutom är det fiktiva magasin som används i studien snarlikt Scanorama. Men vad som gör det ännu mer intressant för oss är att vi fram till för några år sedan tryckte Scanorama i Polen, på det finska papper som används Annica Sunnerfors som exempel i studien. Numera trycker vi hos Sörmlands Grafiska, på svenskt papper från SCA. Nu kan jag gå till SAS och med fakta i handen visa hur rätt vi gjort. Hur tror du det här kommer att påverka dina kollegor när de ska välja leverantör? Det beror på vem som bestämmer. Om det bara är pengarna som styr, om kreatörerna kräver vissa lösningar eller om de som värnar om miljön får bestämma. Ofta handlar det inte om så stora skillnader. Det är lite som när man väljer ekologisk mjölk, man flyttar handen lite åt sidan och betalar lite mer. Men när det är dåliga tider kan det vara lätt att flytta tillbaka handen. Själv hoppas jag naturligtvis att miljöfrågorna överlever lågkonjunkturen. Hitta lösningar i stort och smått Miljökraven i den grafiska branschen håller på att bli självklara. Utan ett bra miljöarbete är man inte med i matchen, menar Pia Hallén, kvalitets- och miljöchef på Sörmlands Grafiska. Miljöarbete i den grafiska branschen handlar ofta om certifieringar och märkning. Svanen, FSC och ISO är alla bra hjälpmedel att komma framåt och något marknaden kan förstå. Det visar att företaget bryr sig och lever upp till kraven från omvärlden. Men hur ser det vardagliga miljöarbetet ut för Pia Hallén? Vi jobbar väldigt mycket med alla små detaljer som sammantaget gör att vi blir bättre. För tillfället håller vi på att göra en ny miljlöutredning, av samma typ som när vi blev ISO certifierade. Den ska hjälpa oss använda våra resurser så effektivt som möjligt. Mycket handlar om att arbeta smart, menar Pia Hallén. På samma sätt som man pratar om smart produktion ska vi ur miljösynpunkt försöka optimera allt från transportutnyttjandet till att spara energi till vardags i hela anläggningen. Ibland kanske man glömmer alla små besparingar i jakten på den stora lösningen. Det gäller att vi är alerta hela tiden, man vet inte var lösningarna gömmer sig. Miljöfrågorna växer i betydelse och kundernas krav innebär att fler måste vara engagerade och kunniga på Sörmlands Grafiska. Därför kommer Pia att lägga ner mer tid på internutbildning, både i produktionen och för säljarna/projektledarna som ska kunna svara på allt fler frågor. Det har varit mycket fokus på miljön de senaste åren. Frågan är vad som händer när de ekonomiska villkoren blir kärvare. Kommer kunderna att vara beredda att betala det lilla extra som miljöarbete och certifieringar kostar? Resultaten från studien av trycksakers klimatpåverkan visade att det går att tänka i nya banor. Man skapar lätt sina egna sanningar, men studien visade på helt nya infallsvinklar och det är något vi tar med oss i vårt arbete. Det självklara är inte lika självklart längre. Men det betyder inte att miljöarbetet på Sörmlands Grafiska förändras radikalt. Fortfarande gäller att många små besparingar och förbättringar till vardags också ger bra resultat. 6 INSIKT NR 1:2009

7 Internet inte oskyldigt ur miljösynpunkt Det är lätt att tro att man genom att läsa sin tidning direkt på nätet inte bidrar till utsläpp av koldioxid eller annan miljöpåverkan. Men så är inte alls fallet. När Tidningsutgivarna tittade på dagstidningars miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, kunde man konstatera att ett års läsning på nätet gav upphov till nästan hälften så mycket koldioxidutsläpp som en helårsprenumeration av en dagstidning. Om man räknade med att papperstidningen lästes av ytterligare en person, hamnar man på ungefär samma nivå. Vid en annan jämförelse som gjorts mellan att använda tryckta läromedel i skolan, med en livslängd på flera år, och att använda internet som informationskälla, går läroboken segrande ur striden. Ändå rör vi oss på rimliga nivåer jämfört med mycket annat. En bilresa tur och retur mellan Stockholm och Göteborg orsakar tio gånger så stora utsläpp. Badrummet en plats för läsning Att vi är många som tar med något att läsa på toaletten bekräftades när badrumstillverkaren Gustavsberg undersökte svenska folkets badrumsvanor. Två tredjedelar av männen läser på toaletten, och nästan lika många kvinnor, 56 procent. Helst läser vi tidskrifter och tidningar, men i Norrland läste 12 procent böcker. Beställ undersökningen Vill du ta del av hela studien Översiktig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker som forskaren Maria Enroth, från MSG Management System Group utfört på uppdrag av Sörmlands Grafiska. Kontakta Peter Söderstam: telefon eller mail peter.soderstam@sormlandsgrafiska.se Inte alltid som man tror Först vill jag säga att det inte är helt lätt att alltid göra rätt ur miljösynpunkt. Det som är bra ena dagen kan vara dåligt nästa, nya rön kan ställa saker och ting på ända över en natt. Man känner ofta att det behövs bättre underlag inför de beslut och investeringar som görs. För oss och våra kunder har miljö- och klimatfrågornas betydelse vuxit ordentligt de senaste åren. Vi började tidigt lägga kraft på att anpassa vår produktion till de krav som omgivningen ställde i form av Svanen-märkning, ISO certifiering och FSC-certifiering. Samtidigt har vi hela tiden försökt förbättra oss genom att utvärdera vårt arbete i både stort och smått. Transporterna är ett exempel, vi erbjuder nu våra kunder Gröna Transporter. Men det saknas ofta fakta kring vilken klimatpåverkan vår produktion medför. Ofta är det svårt att ge fakta och underlag när kunderna ställer frågor. Många företag och organisationer har en miljöpolicy som innebär att man i möjligaste mån ska välja alternativ med minimal klimatpåverkan. Därför bestämde vi oss för att ta hjälp av en expert som kunde reda ut begreppen för oss. Själv har man en bild av hur verkligheten ser ut, men det är inte säkert att den stämmer. Jag var övertygad om att det var transporterna som orsakade mest klimatpåverkan i form av utsläpp av fossilt koldioxid, som bland annat bidrar till uppvärmningen av vår planet. När forskaren Maria Enroth, från MSG Management System Group som utförde studien Översiktig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker, kom tillbaka med sina resultat vände det upp och ner på min bild. Det var inte alls transporterna som avgjorde utan var produktionen skedde. Eftersom elproduktionen ser så olika ut i respektive land, så orsakar den de stora utsläppen. I Polen kommer elektriciteten till mer än 90 procent från koleldade kraftverk. Det betyder ungefär tio gånger så stor klimatpåverkan jämfört med Sverige, eftersom vår el i huvudsak kommer från vatten- och kärnkraft. Det här överraskade oss alla, både internt och externt, och innebär en helt ny syn på vår klimatpåverkan. Tittar man övergripande på resultaten är det utan tvekan viktigast att lägga produktionen i Sverige. Och helst hos oss då, eftersom vi är mycket resurssnåla. Tittar man enskilt på utfallet hos oss på Sörmlands Grafiska står transporterna för en förhållandevis stor del av utsläppen och därför ska vi fortsätta att fokusera där. Vi kommer att fortsätta att arbeta med alla detaljerna, vi har verktygen och tillsammans med våra kunder kan vi hitta den mest optimala lösningen ur miljösynpunkt. Slutligen hoppas jag att alla som har en uttalad miljöpolicy och som tycker det är viktigt att ta hänsyn till vilken klimatpåverkan produktionen har, också handlar därefter. Välkomna! Peter Söderstam INSIKT NR 1:2009 7

8 BIPACKSEDEL Dämpar allvarliga koldioxidutsläpp. Alla vet att klimatet inte mår bra. Men alla vet inte att skogen får klimatet att må bättre. Träd tar nämligen upp koldioxid när de växer, koldioxid som de sedan lagrar i form av kol. På så sätt hjälper oss alltså träden att minska mängden koldioxid i luften bara genom att växa! (Och med tanke på att vi har 60 miljarder träd i Sverige tar skogen hand om ganska mycket åt oss.) Även träd har bäst före-datum. Skogen är alltså som naturens egen medicin mot klimatförändringar. Och precis som andra mediciner kan träden antingen ge stor effekt eller lindra bara lite grann. Träd som växer är bättre för klimatet än träd som har slutat växa. Växande träd tar nämligen upp mer koldioxid än träd som blivit gamla och vuxit klart (vilket de flesta har vid års ålder). Därför behöver vi avverka de gamla träden så att de kan ge plats åt nya. Skogsbruket är alltså viktigt för klimatet! Du vårdar klimatet varje dag! Det fina med träd är att de fortsätter lagra koldioxiden (i form av kol) även när de blivit till en pall, sommarstuga eller en bunt A4-papper. Så antagligen hjälper du skogen att hjälpa klimatet mer än du tror du läser t ex den här annonsen! Och trä kan man inte överdosera. För varje träd vi avverkar i Sverige planterar vi nämligen minst två nya. Så skogen tar inte slut. Tvärtom. Vi har aldrig haft så mycket skog i Sverige som vi har idag! Lär dig mer på Naturens egen medicin mot klimatförändringar