TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Marita Karlsson Stab (Kultur & Utbildning Sörmland) +46155247088 2016-02-29 KN-KUS16-0004-1 ÄRENDEGÅNG Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet MÖTESDATUM 2016-04-21 Kultur & Utbildning, budgetunderlag för planeringsperioden 2017-2018 Förslag till beslut Nämnden beslutar att överlämna budgetunderlag för planeringsperioden 2017 2019 till landstingsstyrelsen. Sammanfattning Budgetunderlaget utgör nämndens framtidsanalys med ställningstaganden inför landstingsfullmäktiges beslut om Mål och budget 2017 2019. Det ska övergripande redovisa utveckling och anpassning av nämndens verksamhet. Kultur & Utbildning har upprättat ett underlag inför nämndens budgetberedning och nämndbehandling. Budgetunderlaget är bilagt till tjänsteutlåtandet. Bakgrund Enligt fastställt reglemente för planering och uppföljning ska nämnden under våren ta fram ett budgetunderlag för den kommande planeringsperioden. Utgångspunkt är bl a verksamhetsberättelsen för föregående år, gällande plan i landstingets Mål och budget samt nämndens verksamhetsplan med budget. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Kultur & Utbildnings ledningsgrupp samt nämndens budgetberedning med representanter från samtliga partier. Beslutsunderlag Budgetunderlag för planeringsperioden 2017 2019. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2) utbildning\(1)tjänsteutlåtande - Kultur & Utbildning, budgetunderlag för planeringsperioden 2017-2018.docx Utskriftsdatum: 2016-04-14 08:54
Beslutet expedieras till Landstingsstyrelsen Akten SID 2(2) utbildning\(1)tjänsteutlåtande - Kultur & Utbildning, budgetunderlag för planeringsperioden 2017-2018.docx Utskriftsdatum: 2016-04-14 08:54
Kultur & Utbildning DATUM DIARIENR 2016-03-23 KN-KUS16-0004 Budgetunderlag för planeringsperioden 2017-2019 1. Inledning Kultur & Utbildning lämnar här underlag till nämndens sammanställning av planeringsförutsättningar inför landstingets beredning av Mål och budget. Inga effekter av en eventuell framtida regionbildning ingår i underlaget. 2. Ekonomiska förutsättningar Landstingets Mål och budget 2016-2018 De nedanstående uppgifterna avser ramuppräkning, satsningar och möjlighet att ianspråkta eget kapital som återfinns i Mål och budget 2016 2018. Inga nya uppgifter finns tillgängliga rörande ramar för planeringsperioden 2017 2019. 2016 2017 2018 2019 Uppräkning, % 2,4 2,4 2,9 Uppgift saknas Satsning (ramutökning), 4 000 5 000 6 000 Uppgift tkr Resultatkrav (ianspråktagande av eget kapital) saknas 0-3 000-1 000 Uppgift saknas Angiven budget 100 325 107 732 116 857 Uppgift saknas Nämnden har rätt att disponera eget kapital under 2017 och 2018 för Sörmlands museum. Satsningen är avsedd för verksamhet och framtida lokalkostnader för Sörmlands museum. Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Marita Karlsson Ekonomi- och stabschef 0155-24 70 88 070-310 12 42 E-post: Besöksadress: Postadress: kultur.utbildning@dll.se Östra Trädgårdsg 2, Box 314 611 26 Nyköping Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): 0155-28 55 42 0155-24 50 00 kultur.utbildning@dll.se Sidan 1(18)
Statsbidragens utveckling En stor del av Kultur & Utbildnings finansiering utgörs av bidrag från staten. Dessa bidrag har under flera år tidigare haft en mycket låg uppräkning, jämfört med kostnadsökningarna. Uppräkningen av statsbidragen inom kultursamverkansområdet för 2016 års verksamhet är positiv i jämförelse med många övriga län/regioner, ca 2,4 procent. 784 tkr av beräknad ram 16 660 tkr, ca 4,7 procent är villkorade för kvalitetsförstärkande insatser inom scenkonstområdet. Beslutet är kopplat till förändrade pensionsbestämmelser inom scenkonstområdet. Samtliga tillförda medel till de kulturverksamheter som omfattas av kultursamverkansmodellen ses som en regional satsning inför dialogen med staten inom den s k samverkansmodellen. I dialogen lägger staten stor vikt vid regionala satsningar och uppfyllelse av de nationella målen för att motivera att tillföra regionen ytterligare statliga bidrag. Landstingets kulturverksamheter har tillförts nya resurser från landstinget de senaste åren vilket har varit positivt i detta hänseende. Folkhögskolornas statsbidrag per deltagarvecka, som utgör den största delen av bidraget, är höjt med 1,3 procent inför 2016. Fördelningen av ramen för ersättningsbara deltagarveckor per folkhögskola ligger kvar på föregående års nivå för Eskilstuna folkhögskola 6 841 deltagarveckor och för Åsa folkhögskola 6 626 deltagarveckor. I övrigt kan extra bidrag sökas och erhållas bl a för extra volym inom allmän kurs samt för att bedriva etableringskurs och/eller studiemotiverande folkhögskolekurs. 3. Befolkningsutveckling Under perioden 2017-2019 förväntas åldersgruppen 5-15 år att öka med 1,0 procent eller drygt 340 barn/ungdomar, endast framskrivning av befintliga barn/ungdomar. Flyttnings- och födelsenetto har inte beaktats. Utöver detta tillkommer nya barn/ungdomar genom ett ökat antal asylsökande. Detta sammantaget påverkar omfattningen av Scenkonst Sörmlands prioriterade skoluppdrag. Genom att länet även har en växande andel äldre ökar även efterfrågan av scenkonstutbud för äldreomsorgen vilket på sikt kan få ekonomiska och personella konsekvenser. SID 2(18)
Tabell: Förändring antal barn/ungdomar 6-15 år 31 december resp år i Sörmland, prognos genom s k kohortframskrivning (ingen hänsyn tagen till födelse- eller flyttningsnetto) Jämförelse 31 december aktuellt år jämfört med 2015-12-31 4. Synpunkter avseende landstingets budgetram 2017-2019 Generell påverkan I de verksamheter där personalkostnaderna utgör en stor del i förhållande till lokalkostnader och övriga kostnader har en låg uppräkning av ramen extra hög påverkan. Krav på effektivisering ger i princip en direkt effekt på den verksamhet som erbjuds besökare, deltagare m fl eftersom det oftast är program eller föreställningar som genomförs. Anpassningar har gjorts fortlöpande inom verksamheterna för att nå en ekonomi i balans. Kompletterande verksamhet har varit lösningar för att få ekonomi i delar av verksamheten, t ex vandrarhem och uppdragsutbildning för skolverksamhet, friluftsverksamhet etc. Dessutom har Sörmlands museum en väsentlig del av verksamheten som finansieras genom uppdrag/projekt med externa medel. Elevavgifter till gymnasie- och gymnasiesärskola utgör en annan väsentlig del av finansieringen och utgör dessutom merparten av intäkten för Öknaskolan. Nedan redovisas en sammanfattning av de faktorer som bedöms påverka behoven av ekonomiska resurser mest under planperioden. SID 3(18)
Påverkan genom tidigare beslut Kalkylen för drift av Sörmlands museums nya hus med en preliminär hyresnivå innebär att det totalt sett krävs en ramutökning på 19 500 tkr. I den preliminära kalkylen ingår även viss verksamhetsutveckling rörande utställningar och pedagogik samt att tillgängliggöra magasin för besökare. I Mål och budget 2016 2018 anges en utökning om totalt 15 mkr fördelade på planperioden enligt nedan. Sammanlagt har då 18 mkr anvisats för ändamålet. Dessa måste kvarstå och behöver eventuellt kompletteras med ett kalkylerat belopp på 1 500 tkr, bl a med anledning av en fortsatt osäkerhet rörande den slutliga hyresnivån. Se mer information under avsnitt 6. Övrig påverkan av verksamheten Scenkonst Sörmlands verksamhet har ett flertal samverkande faktorer som påverkar behovet av utbud inom sitt uppdrag under planperioden. Kostnadsavdraget för musiker tas bort fr o m 2017 enligt ett beslut av Skatteverket. En preliminär kalkyl visar en ökad kostnad om ca 200 500 tkr per år, beroende på vilket utbud som genomförs. Statsbidraget för 2016, och troligen framöver, har ett beslutat villkor att 784 tkr, d v s ca 4,7 procent av bidraget, ska avsättas för kvalitetsförstärkande insatser inom scenkonstområdet. Det betyder att motsvarande belopp inte fullt ut kan användas för ordinarie verksamhet. Antalet barn och ungdomar i åldern 5 15 år ökar väsentligt. Uppdraget är att samtliga barn/ungdomar i åldern 5 15 år ska erbjudas två föreställningar per år. Endast framskrivningen av befintligt antal visar en ökning om ca en procent eller 340 barn/ungdomar. Till detta kommer ett födelsenetto samt även inflyttningsnetto, vilket påverkas av antalet nyanlända på grund av asylsökande m m. Övriga prioriterade områden Nynäs En strategi för utveckling av friluftsverksamheten samt Nynäs utarbetas och beslutas troligen under 2016. De ekonomiska resurserna behöver bedömas tillsammans med önskad utveckling. Sörmlands Naturbruks förvaltning av friluftsområdet Nynäs med befintliga byggnader utgör ett stort åtagande. Oavsett framtida utveckling har besöksantalet ökat kraftigt inom Nynäsområdet, vilket kräver viss utökad service. Ett område som behöver SID 4(18)
förstärkas är resurser för det planerade fastighetsunderhållet. En utökning med 1 500 tkr har angivits. Regional konstverksamhet Sedan årsskiftet 2013/2014 ingår regional konstverksamhet som en integrerad del av Sörmlands museums verksamhet operationellt. Verksamheten har fokus på samtidskonst. Resurserna för den regionala konstverksamheten är långt ifrån tillräckliga och en ramutökning är nödvändig för att kunna bedrivas på en rimlig nivå. Ramen tillåter endast en mycket begränsad verksamhet. För att få en levande samtidskonstverksamhet och något så när kunna motsvara de behov och önskningar som finns i länet, som också tydligt har framkommit under arbetet med länets kulturplan, behövs en förstärkning. En utökning av ramen med 600 tkr per år har angivits, totalt sett 1 800 tkr. Läs- och litteraturfrämjande verksamhet Bakgrunden är att länsbiblioteket fr o m 2015 har fått ett nytt och utvidgat uppdrag läsfrämjande och litteraturfrämjande utan att extra resurser tillförts länsbiblioteket. Ett projekt för att utarbeta ett underlag för ansökning om statsbidrag utarbetas och ansökning görs under våren. Om detta nya och viktiga område ska kunna prioriteras behövs en utökning med en årsarbetare, totalt ca 600 tkr. En statlig ramutökning förutsätter en motsvarande satsning av landstinget. Sörmlandsmodellens utveckling Ett pilotprojekt för att se över möjligheter till utveckling av den s k Sörmlandsmodellen, kulturutbud två gånger per år till barn och ungdomar 5 15 år har pågått under ca två. Beroende på resultatet av en pågående utvärdering och fortsatt dialog om önskad utveckling kan kostnaderna behöva öka väsentligt för landstinget och länets kommuner. I dagsläget finns ingen kalkyl då förändringarna ännu inte är identifierade och dialogen inte är påbörjad. Bidra till kultursatsningar i vissa bostadsområden Kulturdepartementet har genom Kulturrådet tagit fram ett förslag till prioriterade kultursatsningar i vissa särskilda bostadsområden. Det har varit utsänt på remiss. Utifrån kulturplanen och det regionala kulturuppdraget behöver landstinget bereda verksamheterna möjlighet att delta i det nationella programmet. Statens inriktning är i dagsläget ännu inte tydlig. Kulturrådets förslag presenteras under senare delen av maj. Landstinget bör därför ha en beredskap för att kunna delta vid planering och eventuellt genomförande inom ramen för programmet. Kostnaderna är ännu inte möjliga att beräkna, eftersom omfattningen inte är klarlagd. En uppskattning anges endast nedan med ca 1 000 tkr. SID 5(18)
Sammanfattning prioriterade utvecklingsbehov, tkr Årlig satsning/ramutökning 2017 2018 2019 Nynäs 1 500 Regional konstverksamhet 600 600 600 Läs- och litteraturfrämjande 600 Sörmlandsmodellens utveckling? Kultursatsningar i bostadsområden 1 000 De prioriterade områdena beskrivs mer utförligt under avsnitt 6. 5. Observationsområden De samhällsförändringar - både regionala, nationella och globala - som pågår kommer att påverka verksamheternas framtida utformning och inriktning. Några som behöver tas upp under de närmaste åren är en allt större målgruppsfokusering, effekter av teknisk utveckling och digitalisering, styrande lagstiftning som exempelvis barnkonventionens införande i lag, och samhällsdebatten kring både kultur och utbildning/bildning. Införandet av kultursamverkansmodellen, med ett större regionalt fokus parallellt med det konstnärliga, förväntningar på samverkan och samarbeten inom och mellan verksamhetsområden, och frågan om tillgänglighet, delaktighet och närvaro blir faktorer att ta hänsyn till i den kommande planeringen och fördelningen av resurser. Kultur, bildning och utbildning i och med samhället och dess medborgare står i fokus. Också nya förväntningar på det lokala och regionala planet innebär att de kommande åren behöver belysas brett och i ett delvis nytt ljus. En ökad dialog med medborgare förutsätts, liksom en roll i både det regionala och det nationella perspektivet, som aktörer, delaktiga och drivande. Öknaskolans gymnasieutbildningar Under 2010 infördes förändrade regler angående ersättning från hemkommunerna för gymnasieutbildning samtidigt som en ny läroplan Gy2011 infördes. Det har påverkat Öknaskolans ekonomi negativt. I samband med minskad ersättning och demografiska faktorer, vilket leder till ett minskat elevantal generellt i riket, har dessa faktorer bidragit till en negativ ekonomi under några år. Flera nya samverkansavtal har tecknats under senare tid, bl a med Stockholmskommuner. Det har påverkat söktrycket väsentligt och medfört ett mycket bra intag av elever hösten 2015. Eftersom eleverna till stor del är utomlänselever har även efterfrågan på internatboendet ökat. Inom naturbruksprogrammet har nu åter införts möjligheten att inom ramen för programmet få en högskolebehörighet. Skolan har erbjudit denna möjlighet även tidigare, men det har då medfört ett utökat antal kurser, vilket innebär en utökat studieprogram för den enskilda eleven. SID 6(18)
Förändringen har medfört en ökad attraktivitet och fler sökande till utbildningen. Det ökade antalet samarbetsavtal med kommuner har också bidragit till det ökade söktrycket. En översyn pågår på nationell nivå av kursinnehåll m m för gymnasieskolan. Konsekvenserna av detta är ännu inte kända. Utredningen presenteras våren 2016. Vissa kända delar av Skolverkets förslag kan, om de genomförs, få stor negativ påverkan på programinriktningarna och därmed innebära behov av omarbetning av kursutbudet inom Öknaskolan. Öknaskolan arbetar långsiktigt och fokuserat med att öka elevantalet och effektivisera verksamheten och i och med ett ökat elevantal och anpassning till omvärldsförändringarna för att kunna ha en ekonomi i balans 2016. Tillgänglighet genom allmänna kommunikationer Tillgängligheten till det regionala utbudet är mycket avhängigt allmänna kommunikationer för att nå för oss aktuella målgrupper. Det finns en överenskommelse att skolklasser inom förskola/grundskola kostnadsfritt får utnyttja Länstrafiken för transporter till Nyköpingshusområdet i Nyköping. Det vore önskvärt att denna lösning kan överföras även till annan regional verksamhet, t ex Nynäsområdet, liksom till andra orter med regionalverksamhet, t ex att klasser kan åka till andra orters Historien i Sörmland pedagogik samt för att ta del av Scenkonst Sörmlands utbud då föreställning/konsert är förlagd på annan skola/spelplats än den egna enheten. Kollektivtrafiken till regional verksamhet av allmänt intresse behöver tas upp inom ramen för kollektivtrafikarbetet. De allmänna kommunikationerna till Öknaskolan för elever från näraliggande kommuner behöver förbättras. I dagsläget kan elever från Trosa, Katrineholm och Flen få restider på upp till fyra timmar dagligen. Detta kräver då en internatplats. Internatplatser behövs till de elever som kommer från andra kommuner där dagliga resor inte är en möjlighet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är en förändrad tidtabell för pendlande elever en mera realistisk lösning än att bygga flera internathus. Folkhögskolornas förutsättningar Det folkbildningspolitiska dokumentet Vägval och vilja slår fast att folkbildningen står inför stora utmaningar i anpassning till det senmoderna samhällets behov och önskemål. Komplexa globala förändringar, informationsflöde, utbildningsklyftor och demokratisk utveckling är nyckelbegrepp som folkbildningen måste reflektera över och agera på. En proposition rörande folkbildningen, Allas kunskap allas bildning 2013/14;172 är utgiven i mars 2014. I denna lyfter regeringen fram SID 7(18)
folkbildningens särart och fria ställning, och fastslår att folkhögskolan är en egen utbildningsform i utbildningssystemet med stora förutsättningar att positivt delta i utvecklandet av det framtida samhället i Sverige och världen. Också det växande behovet av kompetensutveckling kommer att betyda mycket. Allt fler unga går ut skolan med icke-fullständig utbildning. Folkhögskolorna har en möjlighet att stärka individens förutsättningar att öka kompetensen och komma ut i samhället på ett bra sätt. Den målgruppen ökar och folkhögskolorna har det senaste året bedrivit s k etableringskurser och även fått utökat antal elevveckor inom allmän kurs för dessa målgrupper. Det ökande antalet nyanlända medför även ökade behov av utbildningsinsatser. Satsningarna på dessa nya målgrupper fortsätter men begräsningar finns i form av tillgänglighet på lokaler. Skolornas personals möjlighet att nå intranätet Ca 60 procent av Kultur & Utbildnings anställda kan inte nå landstingets intranät, vilket är ett stort problem. Denna personal har inte direkt tillgång till landstingsgemensam information på Insidan, Vårt arbetssätt (ledningssystem), nyheter m m. En formell begäran om översyn av vilka möjligheterna är att få en uppkoppling för skolorna har sänts till D-data. Om detta kommer att medföra ökade kostnader eller inte är ännu inte känt. Ny teknik Den tekniska utvecklingen kommer att öka kraven på att distribuera kultur och utbildning digitalt. Inom scenkonstområdet diskuteras behoven av en ökad digitalisering och för att möjliggöra kommande krav om digitala sändningar behövs investering i utrustning för att filma, redigera, streama ljud och bild. Förändrad föreskrift avseende kostnadsavdrag Skatteverket föreslog 2014 en förändring av reglerna kring det schabloniserade kostnadsavdrag vid beräkning av arbetsgivaravgift som tillämpas för sångare och musiker. Ikraftträdandet sker 1 januari 2017. Beräkningar visar att detta kommer innebära cirka 250-500 tkr i ökade kostnader årligen för Scenkonst Sörmlands del. 6. Viktiga satsningar Tidigare beslut som påverkar behov av ramförändring Sörmlands museums nya hus i Spelhagenområdet, Nyköping Kultur & Utbildnings behov av resurser inom planperioden påverkas bl a genom beslut om nya lokaler för Sörmlands museum. Behovet av nya lokaler för Sörmlands museum samt ledning/stab med lokalisering i Nyköping har beretts under lång tid. 2015 har beslut tagits om byggnation och hösten 2015 har arbetet påbörjats. Ett långsiktigt avtal är tecknat om SID 8(18)
samverkan med Nyköpings kommun med bl a årligt driftbidrag från kommunen, som också förvärvade Konsthallen Slottsvakten från landstinget. I det nya huset, med utomhustorg, inryms lokaler för utställningar, öppna samlingar, pedagogiska verkstäder, event/hörsal, grupprum, kontor och andra arbetslokaler. Event/hörsalen kommer också att kunna användas som landstingfullmäktigesal. Kalkylen för driften av det nya huset med en preliminär hyresnivå innebär att det totalt sett krävs en ramutökning på 19 500 tkr. I den preliminära kalkylen ingår även viss verksamhetsutveckling rörande utställningar och pedagogik samt att tillgängliggöra magasin för besökare. I Mål och budget 2016 2018 anges en utökning om totalt 15 mkr fördelade på planperioden enligt nedan. Sammanlagt har då 18 mkr anvisats för ändamålet. Dessa måste kvarstå och även kompletteras med ett kalkylerat belopp på 1 500 tkr. Fortsätt osäkerhet finns rörande den slutliga hyresnivån. Årlig satsning/ramutökning 2016 2017 2018 2019 Sörmlands museum, verksamhet och 4 000 5 000 6 000 därefter även täckning av lokalkostnad Totalt 4 000 5 000 6 000 Investeringskostnader för inredning kalkyleras enligt tidigare gjord beräkning till 25 000 tkr. Det bör observeras att kostnaderna för de extra åtgärder som krävs för att event-/hörsalen ska kunna fungera för landstingfullmäktiges sammanträden inte ingår i de nu kalkylerade kostnaderna vare sig som investering eller för drift. Den preliminära kalkylen för driften bygger på att landstingsfullmäktige står för kostnaderna för sin användning av event-/hörsal, ca 200-300 tkr per år. Övriga prioriterade områden Övriga prioriterade områden för framtida satsningar är följande; Utveckling inom Nynäs Regional konstverksamhet Läs- och litteraturfrämjande Sörmlandsmodellens utveckling De angivna verksamhetsförändringarna kräver extra resurser om de ska kunna genomföras. Förslagen beskrivs nedan. SID 9(18)
Nynäs Nynäs är en gemensam arena för Kultur & Utbildning och landstinget samt ett verktyg för att nå gemensamma strategiskt långsiktiga mål inom folkhälsa och miljö. Följande områden föreslås vara utgångspunkt för ett fortsatt utvecklingsarbete; Kultur och historia Hälsa och rekreation Park och trädgård Naturbruk Friluftsliv, jakt och fiske Måltid och boendeupplevelser Nynäs är ett gemensamt redskap för att nå våra framtida generationsmål, bidra till ett levande landskap, regional utveckling och vidareutveckling av besöksnäringen samt kommer att bidra till att nå landstingets gemensamma mål att vara Sveriges friskaste län 2025. Nynäsområdet är även mycket viktigt för att behålla och öka Öknaskolans attraktivitet och möjlighet att få flera sökande till skolan. Synergieffekterna av utbildning och produktion bidrar till en större förståelse för helheten samt en högre kompetens inför det kommande arbetslivet. Ett arbete för att definiera ramarna för en långsiktig, strategisk utveckling av Nynäs och Nynäsområdet som helhet pågår och har presenterats för nämnden 2015. Beslut om utvecklingsdokumentet förväntas 2016. Samarbetet inom Kultur & Utbildning rörande kulturutbudet, både inom området och i naturreservatet har utvecklats under senare år. Marknadsföringen av Nynäs som helhet samt bemanning med guider och värdar görs nu genom ett samarbete med Sörmlands museum. Scenkonst Sörmland och Sörmlands museum har delar av sin regionala verksamhet förlagd inom området. Det ökade antalet besökare och efterfrågan av service som följer av ett ökat utbud av möjligheter till aktiviteter i närområdet samt utställningar och andra kulturaktiviteter medför ett behov av att utöka grundbemanningen inom området. Inom området finns ett stort antal byggnader. Underhållsinsatserna av slottet med tillhörande byggnader är omfattande. Dessutom finns totalt 300 byggnader inom Nynäs slott närområde och Nynäs naturreservat. En del fastigheter hyrs ut till fritids- och permanentboende. Merparten av byggnaderna är belägna på naturreservatsmark. En förskjutning från akut underhåll till planerat underhåll är viktig att genomföra och är av stor ekonomiskt betydelse sett under ett längre perspektiv. SID 10(18)
Om de befintliga byggnaderna ska underhållas på ett ekonomiskt försvarbart sätt och om verksamhetsinnehållet ska kunna utökas behöver landstingets uppdragsersättning höjas. Mer information om nuläget och de framtida möjligheterna för utveckling av Nynäs och Nynäsområdet presenteras under året i det tidigare nämnda dokumentet med förslag på långsiktig utveckling. Första steget är ett behov av en heltidsanställd person som vidareutvecklar friluftslivsdelen och arbetar med fastighetsunderhåll (ca 500 tkr). Den andra delen är utökning av planerat underhåll (ca 1 000 tkr). Regional konstverksamhet Sedan årsskiftet 2013/2014 ingår regional konstverksamhet som en integrerad del av Sörmlands museums verksamhet operationellt. Verksamheten har fokus på samtidskonst. Det ena benet är främjande av konstverksamhet genom länets länskonstkonsulent med 215 tkr i uppdragsersättning och 215 i statliga bidrag, totalt 430 tkr. Det andra benet är regional konstverksamhet med fokusering på samtidskonst genom arbete med utställnings- och pedagogisk verksamhet. Det görs nu delvis inom ramen för konstkonsulentens arbete men ska egentligen ska ligga utanför dennes huvudarbete, som är konstfrämjande arbete. Budgeten för den regionala konstverksamheten är liten och tillåter endast en begränsad verksamhet. 2015 - uppdragsersättning från landstinget100 tkr. 2016 statsbidrag 242 tkr och 200 tkr uppdragsersättning, d v s 100 tkr ytterligare tillfälligt omfördelat inom Sörmlands museums ram, totalt 442 tkr. Ett gott samarbete har byggts upp med länets olika aktörer inom konstområdet och engagemanget är stort. En förstärkning behövs för att få en levande samtidskonstverksamhet som motsvarar de behov och önskningar som finns i länet. Det har också tydligt kommit fram under arbetet med länets kulturplan. Även om verksamheten har integrerats i Sörmlands museum och därmed kan utnyttja befintliga resurser vad avser teknik och kommunikation, bör den regionala konstverksamheten ha minst två heltidstjänster, en curator/producent samt en konstpedagog. Dessutom behövs egna verksamhetsmedel. Läsfrämjande och litteraturfrämjande Bakgrunden är att länsbiblioteket har fått ett nytt och utvidgat uppdrag läsfrämjande och litteraturfrämjande utan att extra resurser tillförts länsbiblioteket från statligt håll. Länsbiblioteket arbetar med läsfrämjande för barn och unga. Området är prioriterat men mycket mer skulle kunna åstadkommas med utökade SID 11(18)
resurser. Forskning visar tydligt att läslustupplevelser har större påverkan på barns framtid än föräldrarnas utbildningsnivå. Läslust överbryggar sociala klyftor. Barn som lustläser har bättre förutsättningar att klara sina studier, få en utbildning, jobb och en god hälsa. Insatser för att stimulera till läsning och bidra till ökade läsvanor i låga åldrar är viktigt mot bakgrund av rapporter om sjunkande studieresultat i skolan och ligger i linje med de av riksdagen beslutade målen för litteratur- och läsfrämjande. Ökade läsvanor i Sörmland bidrar i förlängningen till regional utveckling och till att nå visionen om Sörmland som Sveriges friskaste län 2025. Litteraturfrämjande är ett sedan 2015 ett nytt uppdrag som ryms inom ramen för kultursamverkansmodellen. Den regionala referensgruppen för läs- och litteraturfrämjande har starkt önskat flera nya satsningar som synliggör sörmländska litterära kulturutövare. Under hösten 2015 initierade Länsbibliotek Sörmland en kartläggning av förutsättningarna för litteraturen som konstform och för att verka som professionell författare i länet. Arbetet har resulterat i en rapport som lämnats till länsbiblioteket i början av 2016. Där presenteras en rad förslag på insatser som behövs för att stärka möjligheterna för ordkonstnärer att verka i länet. Om detta nya och viktiga område ska kunna prioriteras behövs en utökning med en årsarbetare, totalt ca 600 tkr. Utan extra resurser i form av personal som får detta område som sitt huvudansvar kan inte länsbiblioteket vidareutveckla arbetet med de förslag som presenteras i kartläggningen. Länsbiblioteket avser att söka statliga resurser för att bedriva ett projekt för det litteraturfrämjande arbetet. En statlig ramutökning förutsätter en motsvarande satsning av landstinget. Sörmlandsmodellens utveckling Sörmlandsmodellen har i stora drag sett lika ut i mer än 30 år. Under denna tid har såväl kulturpolitiska mål som skolan förändrats. För cirka två år sedan påbörjades ett pilotprojekt för att se över modellens möjligheter till utveckling. Projektet analyseras i skrivande stund och resultaten kan komma visa på förändringsbehov med tillhörande resursanspråk. Beroende på omfattning av utvecklingen kan kostnaderna behöva öka väsentligt både för Landstinget och länets kommuner men i dagsläget finns ingen kalkyl då förändringarna ännu inte är identifierade. 7. Övriga satsningar för utveckling av verksamheten Inledning Kultur & Utbildnings verksamheter utvecklas fortlöpande. Här redovisas områden i verksamheten som kan lyftas fram för att få ytterligare effekter och utväxling på de insatser och den verksamhet som idag genomförs. Det SID 12(18)
handlar såväl om tillgänglighet och delaktighet som om att nå nya målgrupper, arbeta med kvalitativ utveckling och att vara regionala och nationella aktörer utifrån kultur- och utbildningspolitiska beslut och inriktningsmål. Regional kulturverksamhet Arbetet med att inarbeta Kulturplanens intentioner avseende regional samverkan inom kulturområdet i länet bedrivs intensivt under året. Målet är att stärka det regionala samarbetet inom länet, vilket på sikt kan generera utökade resurser från staten. För att nå positiva resultat i förhandlingarna med staten krävs också regionala och kommunala satsningar. Kraven på uppföljning/utvecklingsinsatser av den regionala kultursamverkan kommer att öka avsevärt de närmaste åren. Det finns även indikationer från Kulturdepartementet om att ansvarsområdena inom kultursamverkansområdet utökas. Detta kommer sammantaget att medföra att både satsningar och prioriteringar av verksamheter behöver göras. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Kompensation för avsättning av resurser inom Scenkonst Sörmlands ram till kompetensutveckling samt borttag av det s k kostnadsavdraget för musiker Scenkonst Sörmlands statsbidragsram för verksamhet påverkas avsevärt, genom att 784 tkr av beräknad ram 16 660 tkr, ca 4,7 procent är villkorade för kvalitetsförstärkande insatser inom scenkonstområdet och kan då inte helt användas för ordinär verksamhet. Beslutet är kopplat till förändrade pensionsbestämmelser inom scenkonstområdet. Scenkonst Sörmland får inte del av de sänkta premierna, eftersom man i marginell omfattning haft de personalgrupper anställda som omfattats av mycket höga premier tidigare år. Det kan påverka verksamhetsutbudet inom Scenkonst Sörmland. Skatteverkets beslut om att ta bort det s k kostnadsavdraget för musiker fr o m 2017 kommer även att öka Scenkonst Sörmlands kostnader med ca 200 500 tkr per år enligt preliminära kalkyler. Sammantaget har detta en stor effekt på det utbud som kan erbjudas. Utökat uppdrag på grund av ökat antal barn/ungdomar Scenkonst Sörmlands uppdrag är bl a att erbjuda alla barn/ungdomar 5 15 år två evenemang per år. Genom att de antalet barn/ungdomar som är bosatta inom länet ökar enligt befolkningsframskrivningarna samtidigt som ett stort antal nyanlända barn/ungdomar kommer till länet utökas uppdraget i väsentlig omfattning. SID 13(18)
Utökning av Scenkonst Sörmlands egenproducerade offentliga föreställningar och konserter Utifrån arbetet med regional kulturplan, ser Kultur & Utbildning ett behov av att det offentliga utbudet utökas på sikt genom fler egenproducerade föreställningar för att fullfölja uppdraget om regionalt/nationellt/ internationellt samarbete. Genom krympande ramar i förhållande till ökade lönekostnader och det faktum att de ekonomiska ramarna för det offentliga utbudet är mycket små är det i dagsläget svårt att genomföra större regelbundna satsningar. En större teaterproduktion med koppling till Sörmlands sverigefinska historia är planerad av Scenkonst Sörmland till 2017 för turné i länet. Produktionen kommer att kräva en stor del egna resurser men även internationella och regionala samarbeten. Utan tillskott av medel kan omprioritering krävas från annan verksamhet. Bemanning och behov av ökade personalresurser Merparten av verksamheterna inom Kultur & Utbildning har i dagsläget en mycket effektiv verksamhet. Det märks inom många områden, särskilt när det gäller bemanningen. Det gäller både de som arbetar med våra direkta tjänster och med att producera vårt utbud och även de som arbetar med lednings- och administrationsuppgifter. Att lednings- och administrationsfunktioner är särskilt utsatta handlar om att det här i det löpande arbetet oftast inte finns några resurser att fördela om uppgifter mellan. Uppgifterna att genomföra de prioriterade uppdragen inom verksamheterna har medfört neddragningar på administrativa tjänster för att på bästa sätt genomföra verksamheternas uppdrag. För att garantera en god arbetsmiljö har flera av verksamheterna på sikt behov av utökade resurser. Dialog behöver föras generellt rörande prioriteringar inom respektive verksamhet, både på tjänstemannasidan och i förlängningen även rörande prioriteringar avseende verksamheternas uppdrag med ansvariga politiker. Bland de verksamheter som berörs är Scenkonst Sörmland, Åsa folkhögskola och Sörmlands Naturbruk. Regional museiverksamhet inkl kulturmiljöarbete Utökad verksamhet för och med äldre i hela länet - Sörmlands museum Den regionala verksamheten inom Sörmlands museum efterfrågas i allt större utsträckning. Det gäller inte minst satsningen på verksamhet för och med äldre, som blivit en allt större och viktigare målgrupp för museets verksamhet. Här finns stor efterfrågan på allt från fler minnesutställningar till äldreomsorgen, fler program med berättande och slöjd inom äldrevården till fler berättarcaféer för daglediga. Det finns också stora potentialer för utveckling av verksamheten som i hög grad kan bidra till hälsa och livskvalitet inom den stadigt växande gruppen äldre. För att svara upp mot denna efterfrågan och vidareutveckla verksamheten kommer under SID 14(18)
kommande år att behövas en utökad finansiering för transporter, utställningsproduktion mm samt personalomkostnader. Den utökade ramen för drift av det nya museihuset samt utveckling av verksamheten är som tidigare har redovisats högst prioriterat. En utveckling av arbetet med den regionala konsten är även det prioriterat. Dessa områden beskrivs ovan. Regional danskonsulentverksamhet Verksamheten är väl etablerad, eftertraktad och har en god spridning över länet samarbetar metodiskt och kostnadseffektivt med aspekter som tillgänglighet, mångfald, genus samt demokrati. Metoderna är att ge inspiration i form av professionella föreställningar såväl som att arbeta praktiskt i workshop. Arbetet sker inom skolan såväl som inom det offentliga. Med utökade resurser skulle dansverksamheten kunna utvecklas ytterligare. Tidigare danskonsulent gick under 2015 i pension och efter det vidtogs en förändring och effektivisering gällande bemanning av verksamheten. Dansproducentens tjänstgöringsgrad utökades till heltid och det professionella och främjande uppdraget förenades. Utöver denna kombinationstjänst anlitas danspedagoger på visstidskontrakt för att säkerställa Dans i skolan uppdraget och andra pedagogiska delar i verksamheten. Med utökade resurser motsvarande en halvtidstjänst skulle detta möjliggöras och dansverksamheten kunna utvecklas ytterligare. Regional biblioteksverksamhet Det finns för närvarande elva asylboenden och tre evakueringsboenden i Sörmland. Antalet asylsökande registrerade i Sörmland i början av december 2015 var 6 216 personer jämfört med 3 127 personer vid samma tid 2014. Utifrån de mycket speciella omständigheterna under hösten 2015 önskar Länsbibliotek Sörmland göra en insats för att bidra till de nyanlända personernas situation. För många av de asylsökande utgör biblioteket en första kontakt med det svenska samhället och en viktig möjlighet till användning av IT, språkutveckling, boklån och läsning, möten med andra besökare, möten med personal och hjälp med olika uppgifter. Flera av kommunbiblioteken i länet har erbjudit en databastjänst kallad Pressreader, som ger tillgång till en stor mängd dagsaktuella internationella tidningar och tidskrifter. Men under senare år har vissa kommuner behövt avstå från denna service till invånarna på grund av höga kostnader. Länsbibliotek Sörmland vill bidra till att skapa likvärdig tillgång till denna tjänst som kan användas i en mobiltelefon med hjälp av en app som laddas ner på vanligt sätt. Därefter kan besökaren fritt ladda ner tidningar och tidskrifter under 72 timmar, även utanför biblioteket. Nedladdningarna sparas i appen i upp till tre månader. Vid nästa biblioteksbesök fungerar det likadant. SID 15(18)
Länsbiblioteket vill kunna erbjuda denna tjänst till alla länets invånare, men med en särskild riktad insats till asylboenden för att skapa förutsättningar en första kontakt mellan nyanlända personer och bibliotek som inte alltid finns i direkt anslutning till var de nyanlända personerna bor. Länsbibliotek Sörmland har varit i kontakt med leverantören som gett ett rabatterat prisförslag på ca 200 tkr för hela länet. Friluftsverksamhet och produktionsverksamhet inom Sörmlands Naturbruk Ökat inslag av egenproducerat kött till landstingets restauranger För att kunna öka inslaget av egenproducerat kött till landstingets restauranger undersöker Sörmlands Naturbruk tillsammans med FMenheten och miljöenheten de förutsättningar som krävs. Ett underlag har beretts genom att se över behovet av nötkött, produktionskapacitet, ekonomi, juridik och miljö. För att Sörmlands Naturbruk ska kunna förse Landstingsstyrelsen AB med 11 ton nötkött per år behövs en investering i ett slaktdjurstall på Nynäs. I dag är nötköttsproduktionen på Nynäs inställd på att producera dikalvar som säljs till en köttproducent som slutgöder kalven till slakt. För att produktionen ska fungera så bra som möjligt i befintligt dikostall så behövs en investering i ett slaktdjursstall för egen slutgödning på Nynäs. En stallbyggnad med utrymme på ca 60 djur plus omställning i befintlig dikoladugård med 30 platser för köttproduktion möjliggör en fungerande enhet för att fullt ut producera landstingets behov av ekologiskt, KRAV certifierat nötkött. Sörmlands Naturbruk levererar på försök en viss mängd nötkött till Landstingsservice AB under 2016 som ett pilotprojekt. Om detta faller väl ut och de ekonomiska förutsättningarna finns kan verksamheten utökas. Styckeri på Nynäs Nämnden tog i februari 2010 ställning till att bygga ett styckeri med försäljning i del av gamla ladugården på Nynäs. Verksamheten planerade att upplåtas till en extern entreprenör. Ärendet fördes vidare till landstingsstyrelsen. Förutsättningar rörande Servicebolagets upphandling av återtaget kött undersöktes. Under denna tid har förutsättningarna förändrats och möjligheten att leverera egenproducerat kött från Nynäs är i dagsläget en lösning. Utredningsarbetet kring Vision Nynäs innehåller frågan om framtida satsningar kring ett slakteri. Ett alternativ som nu utreds är att denna funktion sammanförs med vilthanteringskedjan på Ökna. 8. Omprioriteringar Inom ramen för den nuvarande beslutade verksamheten och planeringen för den regionala verksamheten, är det svårt att se möjliga omprioriteringar i dagsläget. En förändring av utbudet behöver planeras med lång tidshorisont. SID 16(18)
9. Disponering av eget kapital (tillfälliga behov) Nämnden behöver utnyttja eget kapital för att täcka flyttkostnader samt mindre driftkostnader för Sörmlands museum i samband med flytt till nya lokaler. Beräkningar finns ännu inte, men en mycket osäker uppskattning är ca 4 000 tkr 2018. Flytten avser ca 70 000 föremål, drygt en miljon bilder och ett stort arkiv. Prioriterade behov att ianspråkta eget kapital, tkr Kostnader i samband med Sörmlands museums flytt till nya lokaler 2016 2017 2018 2019 0 0 4 000 Totalt 0 0 4 000 10. Utrustningsinvesteringar Utrustningsinvesteringarna bör ligga på en fast nivå över åren. Utjämning kan göras inom Kultur & Utbildning vid behov. Nivån för grundläggande utrustningsinvesteringar bör som tidigare vara ca 4 Mkr. Eftersom verksamheten har maskiner m m som i förhållande till verksamheten är relativt kostsamma, kan det i undantagsfall vara så att det vid haverier kommer att bli ett överskridande av investeringsramen. 2016 2017 2018 2019 Ram för utrustningsinvesteringar 5,5 24,6 9,1 4,5 En förstärkning behöver göras avseende inventarier vid flytt till nya lokaler för Sörmlands Museum åren 2016 2018. Utrustning för en eventuell komplettering av hörsalen för att möjliggöra att landstingsfullmäktige m fl kan använda denna kräver också utökad investeringsram. Nivåerna är inte kända, men ger ett behov av ökad investeringsram från Landstinget. Investeringen rörande landstingssalen hanteras inte av Kultur & Utbildning. Övrig finansiering är möjlig till viss del genom fonder som museet kan utnyttja samt eventuellt genom bidrag från Boverket. Länsbibliotek Sörmland kommer att flytta från nuvarande lokaler under 2016, på grund av att hyresvärden Eskilstuna kommun ska genomföra renovering av fastigheten. Länsbiblioteket överväger att flytta permanent till nya lokaler och kan i samband med detta behöva göra viss förstärkning och förbättring av sin utrustning. Nivåerna är inte kända. SID 17(18)
11. Byggnadsinvesteringar genom central ram Nedan redovisas fastighetsinvesteringar inom central ram. 2016 2017 2018 2019 Nynäs Orangeriet, kök 500 Bergvärme Kotorp 1 och 2 500 Bergvärme f d inspektorbostaden 250 Bergvärme Brostugan 250 Avloppsanläggning Fröda 3 200 Avloppsanläggning Evedal 1 200 Ladugårdsbyggnad Nynäs (om projektet egenproducerat kött genomförs) Ökna Viltbod 4 500 Kallhall till bussar och fyrhjulingar 500 Sörmlands museum Ny museibyggnad inom FMenhetens ram Totalt 1 400 5 500 0 0 Sörmlands museums nya hus hanteras av FM-enheten och redovisas därför inte här med belopp. Om projektet med egenproducerat kött genomförs behövs investeringsmedel för att uppföra en ladugårdsbyggnad inom Nynäs. KULTUR & UTBILDNING Mikael Palo Kultur- och utbildningschef Marita Karlsson Stabschef SID 18(18)