Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Stockholms län

Text Erik Huldt, Analysavdelningen Fredrik Ribbing, Analysavdelningen

Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...2 Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Näringsgrenar och yrken...9 Utbudet av arbetskraft...22 Öppet arbetslösa och sökande i program...24 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...29 Yrkesbarometer...36 Om prognosen...36 Källor...36 Diagrambilaga...37

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 2 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Stockholms län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen! Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 3 Sammanfattning Utvecklingen på arbetsmarknaden de närmaste åren är ovanligt svårbedömd eftersom mycket fortfarande står och väger med det skakiga ekonomiska läget i Europa. Svaren från företagen i arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2012 ger en någorlunda positiv bild. Trots att bedömningen av efterfrågan på företagens varor och tjänster ligger lite under det historiska genomsnittet har det skett en omsvängning sedan undersökningen i höstas och företagen tror nu på en viss uppgång framöver. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen ligger alltjämt på en hög nivå. Uppgången har mattats av men det är trots allt en indikation om att efterfrågan på arbetskraft är god på Stockholms arbetsmarknad och att den upprätthållits även under nedgången i höstas. Svag sysselsättningsökning under prognosperioden Sysselsättningen i Stockholms län har växt med i genomsnitt 1,2 procent, eller cirka 11 000 personer, per år sedan millennieskiftet. Länet fortsätter vara en stark motor i Sveriges ekonomi. Svaren från vårens intervjuundersökning visar på något minskade rekryteringsproblem men ett fortsatt högt utnyttjande av företagens personalresurser. Samtidigt återhämtar sig framtidstron vad gäller efterfråge- och sysselsättningsutvecklingen något i jämförelse med höstens undersökning. Situationen gör sammantaget att vi räknar med en svag sysselsättningsökning på 9 000 personer mellan det fjärde kvartalet 2011 och fjärde kvartalet 2012, samt en ökning på ytterligare 15 000 personer till det fjärde kvartalet 2013. Huvuddelen av denna ökning kommer med stor sannolikhet ske inom Privata tjänster. Arbetskraften ökar Arbetskraften i Stockholms län har ökat kraftigt under senare år vilket är en påtaglig fördel i den pågående generationsväxlingen. Arbetskraften ökar främst på grund av att befolkningen ökar kraftigt. Åldersstrukturen i befolkningen är gynnsam med en hög andel av befolkningen i arbetsför ålder. Den kraftiga ökningen av arbetskraften väntas fortsätta under såväl 2012 som 2013. Arbetslösheten ökar Arbetslösheten i Stockholms län är alltjämt betydligt lägre än genomsnittet för riket. Andelen öppet arbetslösa och deltagare i program uppgick under första kvartalet 2012 till 6,4 procent av den registerbaserade arbetskraften i länet. Sedan i augusti 2011 har det varit en konstant ökning av antalet deltagare i program med aktivitetsstöd. De senaste månaderna har det skett en viss inbromsning av ökningstakten, men eftersom antalet normalt går ner under vårmånaderna är det inget starkt tecken. Då antalet personer som går från arbetslöshet till arbete samtidigt har minskat finns det inte mycket som talar för att antalet arbetslösa snart ska börja minska. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka mindre än arbetskraften under resten av 2012 och början av 2013. Det betyder att sysselsättningsökningen inte får effekt i en minskande arbetslöshet förrän under andra halvåret 2013.

Utmaningar på länets arbetsmarknad Det som är mest oroande på arbetsmarknaden i Stockholms län är att det är så många som har varit arbetslösa under lång tid. Den starka återhämtningen på arbetsmarknaden under 2010 och början av 2011 var inte tillräckligt långvarig för att ge utrymme också till dem som stod lite längre från arbete. En förutsättning för riktiga åtgärder är att kartlägga vilka problem som i första hand är orsaken till att så många har lång och ökande tid i arbetslöshet. Individer som tillhör vissa grupper av de arbetslösa möter i genomsnitt en svårare situation på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen följer därför dessa grupper extra noga. Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre 55-64 år Arbetslösa födda utanför Europa. Men alldeles oavsett de svårigheter som arbetssökande står inför finns det inga jobb att få om inte någon förmår se vilket mervärde den enskilde individens kompetenser kan skapa. Arbetsgivares rekryteringssvårigheter behöver därför också analyseras noga och en särskilt viktig utmaning är att hitta hur arbetsgivare i ännu större utsträckning ska lyckas släppa in nytillträdande på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Det internationella ekonomiska läget är alltjämt mycket skakigt och den kommande utvecklingen svårbedömd. Framförallt är det situationen i Europa som i ett svenskt perspektiv gör framtiden osäker. Ett scenario med en utökad ekonomisk kris är inte uteslutet och skulle få stora återverkningar på svensk export och ekonomi. Utgångspunkten för bedömningarna i denna prognos är trots denna risk att situationen löser sig under ordnade former. Efter en stark konjunkturnedgång i efterdyningar av finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin under 2010 och första halvan av 2011 för att återigen falla något under andra halvan av 2011. Denna lite svagare konjunktur bibehölls i Stockholms län under de första månaderna av 2012. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2012 är nettotalen för företagens bedömningar av efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret lägre än de var i höstas och har minskat från 26 till 17. I det framåtblickande perspektivet har företagen dock en mer optimistisk syn än under föregående undersökning. På 6 månaders sikt ökar nettotalen från 26 till 33, och på 6-12 månaders sikt från 31 till 38. Trots att värdena ligger en bit under det historiska genomsnittet 1 och fortfarande måste karaktäriseras som avvaktande, är ökningen en indikation på en något bättre konjunkturutveckling framöver. Denna bild stärks också av konjunkturinstitutets barometer, i vilken hushållen anger en mer positiv syn på sin egen ekonomi än normalt 2. Arbetsförmedlingens bedömning är att efterfrågesituationen blir något bättre på 6-12 månaders sikt. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår 2011 2011 2012 2011 2011 2012 2011 2011 2012 Jord- och skogsbruk 63 43-14 25 43 29 75 0 43 Byggnadsverksamhet 40 31 2 69 23 32 59 23 28 Industri 43 25 24 58 19 30 58 30 38 Privata tjänster 40 25 18 54 25 35 53 31 40 Totalt 40 26 17 54 26 33 53 31 38 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Under årets fyra första månader har runt 45 000 lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Stockholms län. Det motsvarar drygt 27 procent av alla nyanmälda lediga platser i riket och innebär en mindre ökning i jämförelse med motsvarande period 2011. 1 Medelvärdet i Arbetsförmedlingens undersökning i Stockholms län sedan hösten 2004 är 39 för frågan om de kommande 6 månaderna och 43 för frågan om de kommande 6-12 månaderna. 2 Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutet 2012-05-29.

Antalet lediga platser har ökat kontinuerligt sedan början på 2010. Under de första månaderna 2012 har ökningen stannat av men ligger trots det kvar på historiskt sett höga nivåer strax under 17 000 platser per månad. Utvecklingsriktningen är en bekräftelse på att ekonomin mattats av de senaste månaderna, samtidigt som det fortsatt höga antalet är en indikation på att efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län trots det alltjämt är god. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Fortsatt högt resursutnyttjande Företagens lediga personalresurser har under våren fortsatt legat på låga nivåer med mycket små förändringar i jämförelse med närmast föregående undersökningar. Andelen företag med fullt resursutnyttjande uppgår till 64 procent. En av tio arbetsgivare kan öka sin produktion med mer än 30 procent innan de behöver nyanställa, en i ett historiskt perspektiv låg siffra. Av de större näringsgrenarna har byggverksamheten det högsta resursutnyttjandet och industrin det lägsta. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 20 40 20 20 Byggnadsverksamhet 36 44 14 7 Industri 15 44 28 13 Privata tjänster 18 42 29 11 Totalt 22 42 26 10 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 7 Minskade rekryteringsproblem Andelen arbetsgivare som uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna har minskat från 27 till 22 procent sedan höstens undersökning. Liksom varit fallet sedan höstundersökningen 2008 är bristen störst inom byggverksamhet och offentliga tjänster. Bortsett från jord- och skogsbruk, en relativt marginell sektor i länet sett till antal sysselsatta, är det endast offentlig verksamhet som haft ökade bristandelar under våren. Inom denna näringsgren råder det liksom tidigare framför allt brist på förskollärare, men i viss mån på även lärare inom naturvetenskapliga ämnen och specialistsjuksköterskor. Inom bygg är det främst högutbildad arbetskraft som civilingenjörer och arbetschefer som efterfrågas. Inom flera sektorer uppges brist på kvalificerad IT-personal. De vanligaste konsekvenserna av bristen var att rekryteringarna drog ut på tiden eller misslyckades eller att kraven på yrkeserfarenhet och utbildning sänktes. Bristproblemen har tacklats främst genom att den befintliga personalen fått arbeta mer och att man hyrt in personal från bemanningsföretag. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Genomsnittligt bristtal, våren 2007-våren 2012 Jord- och skogsbruk 13 14 17 12 Byggnadsverksamhet 34 41 31 34 Industri 26 23 22 25 Privata tjänster 27 27 22 25 Offentliga tjänster 34 40 45 36 Totalt 27 28 23 25 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Antalet varslade personer har ett starkt samband med konjunkturläget. Således var varslen särskilt många i Stockholm efter IT-bubblan i början på 00-talet och efter finanskrisen 2008. Varseltalen började öka under 2011 från ett lågt utgångsläge och har därefter hållit sig på högre nivåer under 2011 och hittills under 2012 än under motsvarande perioder föregående år. De höga varseltalen hittills i år hör i stor utsträckning samman med ett stort varsel inom läkemedelsindustrin i februari. Trots den ekonomiska oron förväntas företagen ligga lågt med varsel. Dels därför att rekryteringssvårigheterna fortfarande är betydande, i synnerhet för nyckelpersoner. Dels därför att det finns andra sätt att dra ner på sysselsättningen som brukar gå före, exempelvis att dra ner på inhyrning av personal från bemanningsföretag, eller minska antalet arbetade timmar för den ordinarie personalen.

Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade Antal varslade t.o.m. april 2002 20863 5136 2003 19835 7579 2004 15987 5686 2005 13793 6627 2006 9644 2618 2007 7226 2665 2008 17104 3128 2009 23709 11827 2010 10759 4375 2011 12637 3246 2012-4933 Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 9 Näringsgrenar och yrken Antalet sysselsatta i Stockholms län uppgick i slutet av 2010 till 1 077 000 personer. År 2000 var motsvarande siffra 960 000 personer, vilket innebär att sysselsättningen mellan dessa år ökade med 117 000 personer eller 1,2 procent årligen. Länet domineras av den privata tjänstesektorn med en andel på 57 procent av samtliga sysselsatta. Därefter följer den offentliga tjänstesektorn med 28 procent, industrin med knappt 8 procent, byggverksamhet med 6 procent och, slutligen, jord- och skogsbruk med 0,3 procent av samtliga sysselsatta. Svag sysselsättningsökning under prognosperioden Svaren från vår intervjuundersökning visar på något minskade rekryteringsproblem men ett fortsatt högt utnyttjande av företagens personalresurser. Ökningen av antalet anmälda lediga platser vid länets arbetsförmedlingar har stannat av men ligger på historiskt sett höga nivåer. Samtidigt återhämtar sig framtidstron vad gäller efterfrågeoch sysselsättningsutvecklingen något i jämförelse med höstens undersökning. Situationen gör sammantaget att vi räknar med en svag sysselsättningsökning på 9 000 personer mellan det fjärde kvartalet 2011 och fjärde kvartalet 2012, samt en ökning på ytterligare 15 000 personer till det fjärde kvartalet 2013. Motorn utgörs av den privata tjänstesektorn, men även byggverksamheten ökar svagt under 2012 för att ta starkare fart mot slutet av prognosperioden. Antalet sysselsatta inom offentliga tjänster väntas också öka något, samtidigt som det minskar inom industrin. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 9000 15000 Källa: Arbetsförmedlingen Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Industri Den svenska industrin är starkt beroende av export och över 70 procent av exporten går till länder i Europa. På grund av den instabila finansiella situationen i världsdelen för närvarande är osäkerheten om framtiden särskilt stor inom industrisektorn. Vår bedömning är att sysselsättningen kommer minska något under prognosperioden.

Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Näringsgrenen består av tillverkningsindustri, energi- och vattenförsörjning samt avfallshantering och återvinning. Knappt 81 000 personer, 7,7 procent av länets samtliga sysselsatta, arbetar inom sektorn. Denna andel är i jämförelse med riket förhållandevis låg men på grund av Stockholms läns storlek återfinns trots det knappt 13 procent av landets samtliga sysselsatta inom industrin i länet. Antalet anställda har följt en fallande tendens under ett flertal år. Mellan 2000 och 2010 var den genomsnittliga sysselsättningsminskningen 1,4 procent årligen 3. Delvis beror detta på att man i högre utsträckning köper tjänster men även på att enklare produktion flyttar utomlands. En stor del av sysselsättningsminskningen kom i efterdyningarna av 2008 års finanskris då efterfrågan på industriprodukter sjönk kraftigt. Efter en stark återhämtning under hösten 2010 och första halvåret 2011 försvagades efterfrågesituationen åter under hösten 2011. Svaren i vårens intervjuundersökning visar på att efterfrågan på industriprodukter stannat kvar på låga nivåer, men pekar samtidigt mot en något förbättrad situation framöver. Nettotalet för den förväntade efterfrågan på 6 månaders sikt går från 19 till 33, och ökar även på 6-12 månaders sikt. Denna bild bekräftas av konjunkturinstitutets konjunkturbarometerstatistik, enligt vilken Stockholms industriföretag tror på en viss ökning av orderingången under kommande månader. Kapacitetsutnyttjandet ligger fortsatt på historiskt ganska normala nivåer strax under det historiska genomsnittet. Cirka 15 procent av företagen, något fler än i vårens undersökning, anger att de inte kan öka produktionen alls utan att rekrytera ny personal. Samtidigt är det fler än tidigare som säger sig kunna öka produktionen med mer än 10 procent utan att behöva rekrytera. 3 RAMS 2010, dagbefolkning

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 11 Antalet utannonserade platser på Arbetsförmedlingen inom industri minskade från 900 till 800 mellan första kvartalet 2011 och 2012. I linje med detta har också rekryteringsproblemen enligt höstens undersökning lättat en aning. Andelen arbetsgivare som uppger sig ha problem med brist var 20 procent, något under genomsnittet räknat från hösten 2004. Det som efterfrågas är personer med högre utbildning, såsom ingenjörer inom elektronik, teleteknik, maskin, samt VVS. Brist förekommer därutöver på larmtekniker, styr- och reglertekniker, tunnplåtslagare och drifttekniker vid värme- och vattenverk. Företagen anger att mängden inhyrd personal har ökat i jämförelse med ett år tillbaka. Industrins utveckling i Stockholms län har varit relativt svag under våren, men det finns samtidigt en försiktig optimism gällande efterfrågeutvecklingen framöver. Utsikterna för framtiden är dock mycket osäkra, vilket återspeglas i svaren angående sysselsättningens utveckling. Företagen är försiktiga med en anställningsbenägenhet klart under det historiska genomsnittet. Vår bedömning är att sysselsättningen i näringsgrenen minskar fram till slutet av 2012 för att därefter ligga still under 2013 när konjunkturen åter vänder uppåt. Byggnadsverksamhet Efter en stark utveckling under 2010 och 2011 mattades efterfrågan på byggsektorn av under våren 2012. För det kommande året är förväntningarna trots det relativt goda. Drygt fyra av tio arbetsgivare anger att de tror på en ökning av efterfrågan de kommande sex månaderna, samtidigt som endast en av tio tror på en minskning. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Andelen anställda inom byggsektorn i relation till samtliga anställda är 6,1 procent, att jämföra med 6,9 procent för landet som helhet. Sammantaget arbetar drygt 63 000 inom sektorn, motsvarande 22 procent av samtliga anställda inom bygg i hela landet.

Byggsektorn omfattar både småhus och flerbostadshus samt anläggningsarbeten. Ett antal större bygg- och anläggningsprojekt är för närvarande igång i länet. Norra länken väntas bli färdigställd under 2015 och Nya Karolinska Solna liksom Citybanan har båda 2017 som beräknat slutdatum. Samtidigt avslutas en del projekt under året, bland dessa den nya nationalarenan i Solna, och under sommaren och hösten påbörjas inte så mycket nytt. Även byggandet av bostäder har varit svagt och förväntas ligga på låga nivåer under hela 2012. Under 2013 väntas byggsektorn återhämta sig, pådriven av anläggningsinvesteringar i energi och transport med det under 2013 påbörjade byggandet av Förbifart Stockholm som främsta exempel. Även bostadsbyggandet väntas öka svagt under 2013. Eventuellt är detta början på en ökning av resurserna i syfte att avhjälpa bostadsproblemen i Stockholms län. Befolkningsökningen i regionen kommer på sikt nödvändiggöra kraftigare investeringar i såväl byggande av nya bostäder som en upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus. Trots avmattningen under 2012 är kapacitetsutnyttjandet fortsatt högt inom byggverksamheten. Mer än var tredje arbetsställe anger att de inte kan öka produktionen alls utan att behöva anställa, och 8 av 10 kan öka produktionen med högst 10 procent. Vid en konjunkturuppgång får denna situation olika konsekvenser beroende på företagens storlek. För små byggföretag, som inte är intresserade av att anställa mer personal, innebär det längre väntetider för kunderna, medan större företag istället troligen nyanställer. Det höga kapacitetsutnyttjandet är sammankopplat med en ökad risk för brist på arbetskraft. Drygt 30 procent av arbetsställena anger att de upplevt brist det senaste halvåret, en minskning med 10 procentenheter från i höstas. Bristtalen är trots det jämförelsevis höga och bristsituationen gäller för ett flertal av näringsgrenens yrkesgrupper. Särskilt eftersökt är personal till nyckelroller med krav på högre utbildning såsom civilingenjörer och arbetschefer, men även träarbetare med yrkeslegitimation och erfarna VVS-montörer efterfrågas. Det förekommer också underskott på yrkeskategorier som takmontörer och byggnadsplåtslagare, där bristen i antal personer är liten, men ändå kan bli kännbar för företagen. Sysselsättningen inom byggverksamheten i Stockholm ökade under perioden 2000-2010 med i genomsnitt 3,4 procent årligen. I ett längre perspektiv är det troligt att denna utveckling kommer att fortgå, särskilt som inflyttningen till Stockholm beräknas vara stark under flera år framöver. Trots en avmattning av efterfrågan är företagen i vår intervjuundersökning fortsatt optimistiska gällande sysselsättningsutveckligen på 1-2 års sikt, en bild som också bekräftas av konjunkturinstitutets barometerindikator. Vår bedömning är att sysselsättningen kommer att ligga stilla under 2012 för att ta större fart under 2013. Privata tjänster Under hösten och vintern föll efterfrågan på företagens varor och tjänster från höga nivåer. Vårens intervjuundersökning tyder på att nedgången åtminstone tillfälligt har avbrutits. Jämfört med hösten är det fler företag som väntar sig en ökande efterfrågan. Företagen har dessutom ett fortsatt högt resursutnyttjande. Det rimmar väl med att företagen också skruvat upp sin bedömning av hur många anställda man kommer att ha på ett års sikt.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 13 Vår bedömning är att privat tjänstesektor kommer att fortsätta växa under de närmaste två åren. Jämfört med 2010 blir sysselsättningsökningen beskedlig. Krisen i Europa innebär också att det fortfarande finns stor risk för en sämre utveckling. Med privat tjänstesektor menas här näringsgrenarna handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. 4 Det är en bred sektor som omfattar närmare 60 procent av antalet sysselsatta i länet. På Stockholms arbetsmarknad är sektorn ofta kärnan i utvecklingen och även 2012 och 2013 väntas majoriteten av sysselsättningsökningen komma i dessa näringsgrenar. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Försiktig optimism i handeln Efterfrågan i handeln sjönk kraftigt under andra halvan av 2011 och fortsatte skakigt under vintern. I intervjuundersökningen förra våren svarade 51 procent att de haft en positiv utveckling och 11 procent att de haft en negativ utveckling de senaste 6 månaderna, vilket innan avrundning ger ett nettotal på 41. På ett år har nettotalet sjunkit till 19 varav de sista tre enheterna sedan i höstas. Motsvarande fall fanns även för de framåtblickande indikatorerna i höstas, men i vårens undersökning syns nu en försiktig optimism igen. Nettotalet för efterfrågan kommande sex månader har ökat från 24 till 38 och för de nästföljande sex månaderna har det ökat från 31 till 44. Det är inte lika höga värden som under 2010 men en markant uppgång. Det är i första hand företag inom livsmedelshandel som har en mer positiv bild av framtiden. Näringsgrenen inkluderar därutöver övrig detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon. 4 Enligt SNI 2007 är det grupperna 45-82 samt 90-98

Vändningen under början av året har även synts i Konjunkturinstitutets senaste mätningar. För riket har hushållens förtroendeindikator vänt uppåt och det brukar påverka handeln. 5 I barometersvaren för handeln i Stockholm syns följdriktigt en kraftig ökning av försäljningsvolymen från fjärde till första kvartalet. Å andra sidan är lagren fortsatt stora och resursutnyttjandet är i princip oförändrat. Som vanligt ligger resursutnyttjandet i branschen på en låg nivå. Närmare hälften av företagen anger att de kan öka försäljningen med mer än tio procent. I näringsgrenen arbetar knappt 14 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sammantaget är vår bedömning att sysselsättningen kommer att öka men endast svagt under det kommande året. Sysselsättningsökningen är å andra sidan bara en liten del av antalet rekryteringar. Det finns en omfattande personalomsättning i branschen så även med en svag sysselsättningsökning kommer det att finnas gott om rekryteringar. Det är bra för arbetsmarknaden inte minst med tanke på att den sista av de stora årskullarna från 90-talet går ut gymnasiet i år. Transportbranschen växer efter vinterns tapp Transportbranschen drabbades i vinter av ett ännu kraftigare efterfrågefall än handeln. Både handelns dämpning och att byggverksamheten gick sämre än väntat påverkade utvecklingen. Det tillbakablickande nettotalet för utvecklingen under senaste sex månaderna sjönk från plus 23 till minus 10 mellan höstens och vårens undersökningar. Efterfrågan kommande två halvår ser något bättre ut, nettotalet stiger från 11 till 16 för närmsta halvåret och från 13 till 24 för halvåret där efter. Transportbranschen står för 5,5 procent av de sysselsatta i länet och innehåller utöver distributionstjänster även magasinering och lagerhantering. Sysselsättningsmässigt domineras branschen av föraryrken i vägtrafik men även kringtjänster och andra trafikslag ingår i branschen. Efter en höst och vinter med svagare efterfrågan är resursbehoven inte lika akuta längre. Andelen företag som kan öka produktionen åtminstone något innan de behöver anställa har ökat från 71 till 79 procent. Bristen har också minskat något. Det är 22 procent i vårens undersökning som uppgivit att det är brist på sökanden, mot 29 procent i höstas. Med en något bättre situation framöver kan även sysselsättningen komma att öka. I intervjuundersökningen uppger företagen att de kommer att öka sysselsättningen under det närmaste året med 2,4 procent. De senaste åren har det varit vanligt att revidera ner förutsägelserna med 1-2 procent i efterhand. Om det blir fallet även den här gången finns det utrymme kvar för en mindre ökning av sysselsättningen under det närmaste året. Till det ska läggas en stor mängd ersättningsrekryteringar. Bland annat bedömer branschen att det finns behov av 3000 bussförare per år i Sverige de kommande tre åren. En betydande del av dessa gäller Stockholms län både på grund av pensionsavgångar och eftersom regionens befolkning växer kraftigt. Behoven av bussförare påverkas mycket av pendlingsmönstret i länet. Det innebär att delade arbetspass är vanligt och det är i sin tur en bidragande orsak till att arbetsgivare uppger svårigheter att rekrytera personal. 5 Konjunkturbarometern 2012-05-29

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 15 Alltjämt sysselsättningsökning inom Hotell och restaurangbranschen Utvecklingen i länet har varit god de senaste åren. Intäkterna för hotellen i Stockholms län har ökat med i genomsnitt 8 procent per år sedan 2005, inräknat 2009 då intäkterna backade kraftigt. 6 Stockholms höga representation av multinationella företag och centrala betydelse för internationellt knutna branscher har gynnat hotell- och restaurangverksamheten under många år. Konsumtion utanför hemorten står för närmare hälften av förädlingsvärdet i branschen 7 och Stockholm fortsätter att attrahera många resenärer. Sedan årsskiftet har restaurangbranschen fått något större marginaler genom sänkt moms. Eftersom det är vanligt med stora svängningar är det däremot svårt att uttala sig om vad som är en effekt av momssänkningen och vad som hade inträffat ändå. Branschen präglas av hög etablering i Stockholms innerstad och en stark ökning av efterfrågan under sommarhalvåret. För några kranskommuner är sommaraktiviteten väldigt dominerande. Under loppet av ett år är det 4 procent av det totala antalet sysselsatta i länet som arbetar i hotell- och restaurangbranschen. 8 Till branschen räknas här restaurang-, catering-, baroch hotellverksamhet samt annan form av tillfällig logi. 9 Det finns en stor andel deltidsarbetande, 35 procent arbetar mindre än 35 timmar i veckan, och det är endast 70 procent av de anställda som har en fast anställning. 10 Branschen har även en stor personalomsättning och liksom för handel är det en vanlig ingångsbransch för både unga och utrikes födda. Utfallet jämfört med förväntad efterfrågeutveckling i arbetsförmedlingens senaste två undersökningar var varken så starkt som förväntades i våras eller så svagt som den förväntade dämpningen i höstas. Dämpningen jämfört med 2010 har dock varit påtaglig. Det syns bland annat i att arbetsgivare inte upplever arbetsmarknaden lika ansträngd som för ett år sedan. Det var bara 18 procent som angav att de haft svårigheter att rekrytera personal, det kan jämföras med 26 för ett år sedan och 29 i höstas. Även om den normalt svänger starkt med konjunkturen så har sysselsättningen fortsatt öka även under den senaste krisen 2009. Både enligt RAMS och enligt Arbetsförmedlingens undersökning var ökningen också exceptionellt hög (mer än 8 procent) i samband med återhämtningen efter krisen. Tillsammans med dämpningen i höstas innebär det att fler företag nu klarar en viss ökning av efterfrågan utan att anställa mer personal. Samtidigt är det också 63 procent av företagen som anger att de har fullt resursutnyttjande och behöver anställa om efterfrågan på deras tjänster växer med mer än 10 procent. Företagens egen uppskattning är att antalet anställda kommer att fortsätta växa även kommande år. Med reservation för europeiska orosmoln finns ingen anledning att tro annat än att sysselsättningen kommer att öka såväl 2012 som 2013. 6 Boende och inkvarteringsstatistik, Tillväxtverket 2012-02-06. 7 Fakta om svensk turism, Tillväxtverket 2011-06. 8 RAMS 2010, dagbefolkning 9 SNI 2007 55-56 10 AKU Q1 2012

Information och kommunikation har starkast efterfrågeutveckling Branschen information och kommunikation har mött en ökad efterfrågan under många år. Men andelen företag som befarar en minskande efterfrågan har nu ökat vid de senaste två undersökningarna. Jämfört med förra våren har nettotalet för de närmaste sex månaderna minskat från 66 till 48. Men trots en rejäl nedgång under andra halvan av förra året är det även i vårens undersökning en majoritet av företagen som ser en ökande efterfrågan på deras tjänster framöver. Branschen innefattar även förlagsverksamhet, telekommunikation, film- och ljudarbete samt andra informationstjänster, men numera domineras den av IT-tjänster. I november 2010 fanns det 81 000 förvärvsarbetande i branschen. 11 I länet motsvarar det knappt 8 procent av det totala antalet sysselsatta. I de senaste årens undersökningar har den stigande efterfrågan på företagens tjänster varit mer markant än det avtryck på arbetsmarknaden som visat sig i ökad sysselsättning i branschen. En förklaring kunde ha varit att resursutnyttjandet i branschen varit lågt och att man därför väntat med rekryteringar. Från hösten 2009 till hösten 2011 steg andelen företag med fullt resursutnyttjande från 52 till 69 procent. Men den ökningen skiljer sig inte lika markant från övriga delar av arbetsmarknaden som efterfrågeutvecklingen. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster har det fulla resursutnyttjandet följt en liknande bana och ligger även kvar högt i vårens undersökning. Inom information och kommunikation sjönk däremot andelen företag med fullt resursutnyttjande tillbaks till 60 procent i senaste mätningen. Bristsituationen för information och kommunikation skiljer sig däremot lika markant från övriga branscher som den starka efterfrågeutvecklingen. Till skillnad från övriga branscher ligger bristen på arbetskraft kvar på samma nivå, till och med ökat något, sedan i höstas. Nu senast angav 44 procent av företagen att de haft svårt att rekrytera personal under vintern. För 30 procent av företagen som angav brist var det så svårt att rekrytera att de fick tacka nej till order, och för drygt 25 procent innebar det att planer på expansion fick läggas åt sidan. Det är främst mjukvaru- och systemutvecklare som det råder brist på. De ingår i den yrkesgrupp som haft den kraftigaste sysselsättningsökningen. Sedan 2005 har antalet förvärvsarbetande systemerare och programmerare 12 i Stockholms län ökat med 30 procent eller drygt 8000 personer. IT-arkitekter med den erfarenhet som krävs är det om möjligt ännu större svårigheter att få tag på. Något lättare att rekrytera, men fortfarande ordentlig brist, är det även på testare och framför allt testledare inom IT. Antagligen med orsak i den stora bristen inom nyckelyrken i kombination med ihållande efterfrågeökning har arbetsgivare haft en tendens att överskatta sysselsättningsökningen i branschen. I höstas var företagen mer försiktiga i sin bedömning och hamnade istället lågt i förhållande till utfallet under vintern. I vårens undersökning stack företagens förväntan på sysselsättningsökning åter iväg över 4 procent för det kommande året. Med anledning av hur utfallet blivit tidigare är det inte troligt att utvecklingen blir riktigt så starkt den här gången heller. Men klart är att branschen är både utmärkande och stark 11 RAMS 2010, dagbefolkning 12 SSYK 2131, Yrkesregistret.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 17 i Stockholms län. I Stockholm finns ett av Europas största kluster inom informationsoch kommunikationsteknik (IKT). Koncentrationen av internationella företag skapar goda förutsättningar för nya företag att etablera sig i länet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att fortsätta öka i god takt under såväl 2012 som 2013. Finansiell verksamhet och företagstjänster sysselsätter flest i länet Med undantag för 2009 har sysselsättningsökningen inom finansiella verksamheter och företagstjänster varit riktigt stark de senaste fem åren. Men nedgången i höstas drog ned även den här branschen. I vårens undersökning var det återigen färre företag som sett en positiv utveckling i efterfrågan på deras tjänster under de senaste sex månaderna jämfört med i höstas, nettotalet minskade från 24 till 18. Det är i princip samma utfall som för privata tjänstesektorn i sin helhet. Det är å andra sidan inte så konstigt eftersom näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster utgör närmare 40 procent av den privata tjänstesektorn och drygt 20 procent av hela arbetsmarknaden i Stockholm. Inom näringsgrenen ryms finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster såsom uthyrningsverksamhet samt service inom bland annat marknadsföring, redovisning, teknik och juridik. Till näringsgrenen hör även forskning och utveckling samt verksamhet vid huvudkontor. I Stockholm finns nordiska eller nordeuropeiska huvudkontor för många internationella finansiella koncerner och dessutom har många stora industriföretag sina huvudkontor i länet. Tidigt i våras varslades ett stort antal forskare på ett av de riktigt stora läkemedelsföretagen. Efterspelet till det är på sätt och vis talande för hur branschen fungerar. Även om det orsakas av en bredare strukturförändring inom läkemedelsindustrin så blir konsekvenserna för sysselsättningen inom näringsgrenen finansiellverksamhet och företagstjänster antagligen inte mer än krusningar på ytan. Däremot kommer sysselsättningen påverkas kraftigt inom den snäva näringsgrenen för naturvetenskaplig forskning och utveckling, åtminstone på kort sikt. Det är tveksamt om det kommer att startas små forskningsföretag på samma sätt som i Lund för något år sedan eftersom förutsättningarna den här gången ser helt annorlunda ut. Bland annat sker omställningen under snävare tidsramar. Utbildningsnivån och erfarenheten är hög bland dem som blir uppsagda så risken för att de skulle hamna i långvarig arbetslöshet är minimal. Däremot kommer konkurrensen säkerligen att hårdna om de jobb där deras kompetens är värdefull. Den långsiktiga risken är snarare att regionen kommer att tappa värdefull kompetens när företag från andra håll rekryterar bland dem som blivit uppsagda. Branschen präglas av en hög koncentration av yrken som kräver lång utbildning och/eller lång erfarenhet. En del av dessa, exempelvis marknadsanalytiker och marknadsförare, är dessutom utpräglade stockholmsyrken där så mycket som hälften av yrkets arbetsmarknad finns i Stockholm. Trots nedgången i höstas är resursutnyttjandet fortfarande högt. I vårens undersökning, liksom i höstas, anger två tredjedelar (67 procent) av företagen att de har fullt resursutnyttjande. Andelen företag som har haft svårigheter att rekrytera personal sjönk dock från 27 till 23 procent. Givet att efterfrågan fortsätter att öka finns det därmed goda chanser att sysselsättningen också fortsätter att öka under de närmaste åren.

Efter nedgången i höstas ökar nu förväntningarna på efterfrågeutvecklingen framöver. I undersökningen ökade andelen företag som ser en växande efterfrågan det närmaste året markant. Nettotalen för 6 respektive 6-12 månader framöver närmar sig men är ännu inte tillbaks över genomsnittet sedan 2004. Starkast återhämtning av förväntningarna är det för arbetsgivare inom uppdragsverksamheten. Fastighetsbolag samt finans- och försäkringsverksamhet var mer återhållsamma i höjningen av sina förväntningar. Återigen är det en förutsättning att man lyckas styra förbi kraftigare följdverkningar av bakslagen i den europeiska ekonomin. Men givet det scenariot finns det all anledning att tro på en fortsatt sysselsättningsökning. Eftersom det är en stor näringsgren innebär det en stor ökning i antal även om det inte kommer att vara någon kraftig ökning i procent räknat. Personliga och kulturella tjänster fortsätter uppåt även 2012 och 2013. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning skiljs företagen som sysslar med kulturell verksamhet från övriga. De bildar underlag till en specifik prognosrapport som enbart handlar om kultursektorn. 13 Här behandlas enbart övriga delar av branschen. Utöver kulturföretagen innehåller branschen för personliga och kulturella tjänster företag med inriktning mot sport, nöjen, reparationer av hushållsartiklar, intresseorganisationer samt kropps- och skönhetsvård. Totalt antal sysselsatta i branschen motsvarar 5 procent av länets arbetsmarknad. 14 Synen på hur efterfrågan såg ut i branschen de senaste 6 månaderna var i princip oförändrad sedan i höstas. Vårvintern 2011 syntes en kortvarig ökning men nu är efterfrågan tillbaka på en nivå som är en bit lägre än genomsnittet sedan 2004. Förväntningarna på efterfrågan de kommande sex månaderna har med utfallet från senaste året i bakhuvudet minskat ytterligare något sedan i höstas. Nettotalet sjönk från 38 till 31 i vårens undersökning. Branschen har ofta ett högt resursutnyttjande men sällan svårigheter att rekrytera personal. Andelen företag som inte klarar någon efterfrågeökning alls utan att anställa fler har sjunkit något men andelen med fullt resursutnyttjande ligger kvar på 79 procent i vårens undersökning. Andelen med rekryteringssvårigheter ligger också kvar på låga 15 procent. Personliga och kulturella tjänster är inte den drivande delen av ekonomin, men branschen har i princip haft en konstant ökning av antalet sysselsatta under det senaste decenniet. En bidragande orsak är antagligen att länet under samma tid haft en kraftig befolkningsökning. Företagen bedömer att efterfrågan kommer att minska något närmsta månaderna. Men när nu privat konsumtion har börjat öka igen finns ingen anledning att tro att det skulle gå så långt att branschen börjar backa. Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen även i den här branschen kommer att öka något fram till slutet av 2013. 13 Se Kulturprognosen 2012 14 RAMS 2010, dagbefolkning

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 19 Jord- och skogsbruk Sedan 2004 är näringsgrenen jord- och skogsbruk en av de näringsgrenar som haft allra bäst utveckling i Stockholms län. 15 Om man ser till ökningen i antalet sysselsatta personer hamnar näringsgrenen däremot ohjälpligt sist av dem som har ökat under den här tiden. Anledningen är att mindre än en procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom jord- och skogsbruk. Det gör även att det blir allt för skakigt att använda Arbetsförmedlingens enkätundersökning som prognosunderlag. Vad vi förstår finns däremot inga tecken på att utvecklingen i regionen håller på att stanna upp. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. I Stockholm är hästnäringen relativt stor. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) får tio procent av jordbrukarna i länet sin huvudsakliga intäkt från hästnäringen, genomsnittet i riket är endast två procent. 16 Offentliga tjänster Offentliga tjänster är en av de största näringsgrenarna i såväl Stockholms län som landet i sin helhet. Näringsgrenen styrs i hög utsträckning av demografiska faktorer, vilket gör att efterfrågan på de offentliga tjänsterna väntas öka under prognosperioden. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Antalet personer 16-64 år som arbetar inom offentlig verksamhet i Stockholms län var i slutet av 2010 293 000. Som andel av samtliga sysselsatta 16-64 år motsvarar detta 28 procent, fyra procentenheter mindre än i riket som helhet 17. De två största arbetsgivarna inom offentlig verksamhet, Stockholms läns landsting och Stockholms Stad, är också två 15 Ibid. 16 Lantbruksbarometern (LRF) 2011. 17 RAMS 2010, dagbefolkning

av Sveriges största arbetsgivare. Stockholms stad, den största av länets 26 kommuner, omfattar närmare hälften av den totala kommunala verksamheten i länet. I och med att den offentliga verksamheten finansieras med skattemedel är dess utveckling beroende av den offentliga finansiella situationen. Efter ett mycket starkt 2010 och ett svagare 2011 förbättras den ekonomiska situationen i kommuner och landsting under 2012. Detta beror både på ökade skattesummor och på engångsintäkter. Under 2013 försvinner engångsintäkterna samtidigt som den demografiska utvecklingen bidrar till ökade kostnader. Det samlade finansiella resultatet beräknas trots detta vara positivt även under 2013. En växande befolkning ökar efterfrågan på offentliga tjänster på de flesta områden, något som avspeglats i ett ökat antal anställda inom de offentligt finansierade verksamheterna åren 2000-2010. Respondenterna i vår undersökning är avvaktande gällande utvecklingen av verksamhetsproduktionen särskilt de närmsta 6 månaderna men även i 6-12-månadersperspektivet. På grund av att befolkningsökningen i Stockholms län fortsätter att vara stor under kommande år, bedömer vi trots det att sysselsättningen inom offentlig verksamhet följer den historiska trenden och ökar något under prognosperioden. Privat och offentlig huvudman Offentlig verksamhet innefattar offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Verksamheten finansieras med offentliga medel, men själva utförandet av tjänsten kan även ske i privat regi. En stor andel av de tjänster som finansieras av kommuner och landsting erbjuds på en konkurrensutsatt marknad med både offentliga och privata utförare. Utvecklingen för offentligt respektive privat utförda tjänster i Stockholms län skiljer sig åt. En del av de offentligt utförda tjänsterna har övergått i privat regi under senare år, vilket gjort den offentligt finansierade privata tjänstesektorn till en bransch i stark tillväxt. På grund av detta har de privata utförarna tenderat att vara mer optimistiska än de offentliga i sina framtidsbedömningar av den egna verksamhetens storlek och utsikter. Det finns dock signaler att denna process nu har planat ut. Detta syns dock ännu inte i vår intervjuundersökning där de privata utförarna fortsatt ser framtiden an med betydligt större tillförsikt än de offentliga. Ökat tryck på utbildningssektorn Bortsett från gymnasieskolan kommer utbildningsvolymerna på riksnivå under prognosperioden att öka på alla utbildningsnivåer. Detta mönster går igen i Stockholms län där ett ökat tryck på särskilt förskolan och grundskolan kan observeras. Befolkningsstrukturen i länet har stor påverkan på efterfrågan på personal inom barnomsorgen och utbildningssektorn. De senaste årens rekordhöga födelsetal innebär ett fortsatt ökat behov av personal inom förskolan. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger närmare 7 av 10 av länets kommuner att de upplevt brist på arbetskraft inom barnomsorgen. Främst gäller detta förskollärare, en yrkeskategori som är efterfrågad i hela landet men i särskilt hög utsträckning i Stockholm. Beroende på de stora barnkullarna sedan 2000-talets början samt en omfattande inflyttning till länet, kommer antalet elever i grundskolan fortsätta att öka under de

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Stockholms län 21 kommande åren. För att möta detta behov utökas för närvarande antalet platser i grundskolan i Stockholms stad genom nybyggnad samt tillbyggnad av befintliga skolor. Hälften av kommunerna i länet anger att det råder brist på personal, i första hand lärare med behörighet i teknik, matematik och NO-ämnen men också fritidspedagoger. Precis som att den demografiska utvecklingen utgör grund för ett ökat behov inom föroch grundskola är den orsak till det minskande trycket på gymnasieskolan. I Stockholms stad beräknas behovet minska på 6-12 månaders sikt. Trots detta råder det för närvarande inte övertalighet av personal. Sammantaget väntas sysselsättningen inom utbildningssektorn öka svagt under prognosperioden. Vård och omsorg Liksom i fallet med utbildningssektorn sätter den demografiska utvecklingen tryck på vård och omsorg. Befolkningen blir allt äldre och i ett längre perspektiv kräver en bibehållen nivå på vård och omsorg att större resurser allokeras till området. Det demografiska trycket kommer att bli mer kännbart först om några år och märks på detta område inte så tydligt i det kortare prognosperspektivet. Sammantaget råder det enligt Stockholms läns landsting i princip balans mellan tillgång och efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården. Beroende på att vårdsektorn är så stor med en kontinuerlig omsättning av personal, föreligger emellertid alltid ett visst anställningsbehov. Situationen ser naturligt nog olika ut för olika yrkeskategorier. Brist råder främst på vissa specialister, t.ex. tandläkare, psykiater och sjuksköterskor inom psykiatri samt biomedicinska analytiker. På grund av pausade upphandlingar är det för tillfället en viss osäkerhet gällande dimensioneringen av vård och omsorg i Stockholms stad framöver. Bedömningen från kommunen, liksom i de flesta av länets övriga kommuner, är att tjänsteproduktionen förblir oförändrad det närmaste året. Stockholms stad uppger vidare att det förekommer viss övertalighet på vårdbiträden och undersköterskor. Samtidigt uppger ett ökat antal kommuner, närmre hälften, att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Sammanvägt väntas sysselsättningen inom vård och omsorg öka något under 2012. Offentlig administration Stockholms Läns Landsting har haft svårt att rekrytera strategiska kompetenser såsom erfarna fastighetsförvaltare, IT-specialister samt personer med kunskap om upphandling och affärsförvaltning. Även i länets kommuner har man haft svårigheter vid rekrytering och då främst när det gäller erfaren teknisk personal såsom civilingenjörer inom samhällsplanering, landskapsarkitekter, trafikingenjörer och trafikplanerare. Det rör sig inte om någon stor brist i antal personer för någon av dessa kategorier. Däremot är kompetenserna centrala för kommunernas verksamhet. Sysselsättningen inom offentlig administration väntas bli oförändrad under prognosperioden.