Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Relevanta dokument
Medicinsk Informatik VT 2005

Registerforskning Oktober 2018, Stockholm City Conference Centre. Möjligheter med Artificiell Intelligens inom registerforskningen

Medicinsk Informatik VT 2004

Prototypbaserad Inkrementell Diagnos. Anders Holst SICS, Swedish Institute of Computer Science AB

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Objektorienterad programmering

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Hornklausuler i satslogiken

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Integration av 3D-geodata ovan och under jord. Ludvig Emgård, SWECO Position

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Anne Persson, Professor

Medicinsk Informatik VT 2002

TDDD92 Artificiell intelligens -- projekt

Föreläsning 5 5DV086 - Programspråk

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

Ledningssystem för IT-tjänster

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Medicinsk Informatik VT 2003

Intermountain Healthcare (IH) - modell och referens för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Matematikens grundvalar och programmering av datorer

Objektorienterad programmering, allmänt

Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha?

Förändring, evidens och lärande

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

För smartare belysning

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations

Vårdval i primärvården

HIP i Prak)ken 4D programmet

Vilken fortbildning är r effektiv?

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7)

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

30 år av erfarenhet och branschexperts

Vad är. Domändriven design?

SAST Marie Östberg Konsult & Tjänsteområdesansvarig Krav på Qtema

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT Lars Larsson Algoritmer 1

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Integrationshandledning Biverkningsöversikt

TPK Teknisk Polymerkemi QMS. Några erfarenheter från att arbeta inom kvalitetssäkringssystem. 11-Jan-2007 N.Kullberg 1

Ontologier. Cassandra Svensson

CMMS ett sätt att öka återanvändning av och interoperabilitet mellan simuleringsmodeller

Fickultraljud fördelar och nackdelar med ny teknik i glesbygd

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet

Enhetstester på.netplattformen

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Svenska palliativregistret (2009)

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Välkomna till Resurs Upplands Idéseminarium! Hur skapar vi framtidens äldreomsorg och äldrevård?

Vad har forskningen att säga om kliniskt beslutstöd? Toomas Timpka, professor/överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

CNET SOLUTIONS VÅRA TILLÄMPNINGSOMRÅDEN FÖR IOT

Cybersäkerhet några utmaningar. Teodor Sommestad, Doktor, Förste forskare Informationssäkerhet & IT-arkitektur Linköping

Hur kan man CE-märka AI? PICTA workshop 29 Maj 2018

Evidensbaserad socialtjänst

Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Implementering av Model- Based Testing i LoadRunner

Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

IRIS Integrerat Dynamiskt Prognostiserande Underhållsstöd

Asymptotisk analys innebär att... man försöker uppskatta vad som händer för stora indatamängder.

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

ESMO Intryck från Europas största cancerkonferens Fredrik Östman, Melanomföreningen

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Viktigt säkerhetsmeddelande om medicinsk enhet

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN

S/4HANA Cloud för tillverkande industri möjligheter och utmaningar

Formell Verifiering. Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati

SAST Q1. Som att börja arbeta på ett nytt jobb. Testautomatisera med Modell-baserad testning

Copyr i g ht 2014, SAS Ins titut e Inc. All rights res er ve d. ANALYTICS COACHING

Medicinteknik & Mjukvara

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

B ALLMÄNNA VALIDERINGSPRINCIPER VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND instruktioner och exempel

Hypergene Beskrivning av nya funktioner

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Appar: hur kan de kvalitetssäkras?

Vad är egentligen ett IT-system? Sandra Sjöåker

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström

Transkript:

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer Användning? Varför används ej vårdriktlinjer i större utsträckning? Uppdateringar? Pappersbaserade Datorbaserade Användbarhet? Hur är guidelinen uppbyggd? 1

Konstruktion Konstruktion av guidelines Representerar verkligen vårdriktlinjer alltid den bästa vården? Is Consensus Reproducible? Pearson, Margolis, Davis, et. al. Förklaringar/motiveringar av givna rekommendationer behövs! Shankar R., Musen M.A.: Building an Explanation Function for a Hypertension Decision-Support System, Proceedings of the 10th World Congress on Medical Informatics, 2001, p. 538-542 Konstruktion av expertsystem eller vårdriktlinjer för datorbehandling Kommunikation mellan programmerare och medicinsk expertis Production Line Clinicians Workbench (projekt DV UMU) Representation i dator Standard programspråk C/C++/Java/C#/Visual Basic etc. Problem? Dela/återanvända kunskapen Källkod Specialiserade medicinskt programspråk PROForma/Asgaard/Arden Problem? Inga programmerare 2

Tidigare försök Beslutsteori what to believe vs what to do Diagnos vs terapi Diagnos Felkällor» Viktig information om patienten kan saknas» Värdering av bevis (symptom/tecken) Terapi Felkällor» Felaktiga beslut om patientens möjlighet till förbättring av den beslutna vården» Medicin interagerar med annan Task management Vem gör vad, när, hur och var? Workflow löser delar av detta Paradigmer Procedurmässig metodik Separerade ej klinisk kunskap från specifika användningen Problem Underhåll Läsbarhet (för icke-programmerare) Återanvändbarhet Regelbaserade system MYCIN, Oncocin (regelbaserade expertsystem) Deklarativ kunskap Arden Hybrid Ofta svårt att återanvända kunskapen 3

Paradigmer Arbetsuppgiftsbaserade system (Task based systems) Agerande beror på i vilket sammanhang en regel finns Sätt logiken i ett visst sammanhang Två fördelar Enklare för domänexperter att delta i konstruktion Enklare att integrera i dagliga arbetet/workflow Ex: PROForma PROForma Påbörjades runt 1990 Krav Generell nog att beskriva processer inom alla medicinska specialiteter Tillräckligt uttrycksfull för kliniska processer. Intuitiva koncept Men också Processer ska vara möjliga att datorbehandlas Semantiken måste vara sund (sound) 4

PROForma Domino modellen Goals Beliefs Actions Options Decisions Plans PROForma Domino model and PROForma tasks Enquiry Action Clinical goals Patient data Actions Decision Options Actions Protocols Plan 5

PROForma - framtiden Utmaningar Uttrycksfullhet? Stödjer objekt och vissa icke-klassiska logiker (temporal och argumentations-logik) => mindre generellt men bra på vissa delar Är språket enkelt att läsa och intuitivt? Domän-experter ska kunna läsa och förstå, dock ej nödvändigtvis själva utveckla Har det formellt riktiga grunder? Bygger på RED (Rigorously Engineered Decisions) formalismen, dock med vissa skillnader Behövs formellt bevis på att PROForma är sound (riktigt/sammanhängande) Infrastruktur och integration? Mjukvarustöd Asgaard/Asbru Arbete påbörjades 1997 Motivation behandlingar kan ej representeras med traditionella metoder Workflow Management Systems (WfMS) Representationer saknar tillräckligt med information Passar välstrukturerade processer Kan ej representera det kaos som finns i verkliga processer Klassisk planering (AI) Agenten är ej allvetande För mycket osäkerhet (sannolikheten för en händelse okänd) Omöjligt att utföra backtracking 6

Asgaard/Asbru Asbru representation av vårdplan skeletal plans Låter konstruktören definiera huvuddragen i planen, nog med detaljer för att utföra planen men så mycket att det ej går att använda planen i andra sammanhang (med andra mål) knowledge roles Beteckning på domänkunskap, rollen som kunskapen har i slutledningsprocessen. Asgaard/Asbru Delar i hantering av vårdplaner Design time Visualisering Editiering Verifikation Validering Execution time Val av vårdplan Instansiering Övervakning av status på vårdplan Exekvering Utvärdering Historia (loggning) 7

Arden Organiserat i Medical Logic Modules (MLMs) Innehåller nog logik för att ta ett beslut Ömsesidigt oberoende Svårt att återanvända logiken (varje MLM har en specifik uppgift) Används ofta som triggers (utlöses när vissa villkor är uppfyllda) Helt programspråk Användargrupp: läkare Påminner om PASCAL Används inte så ofta numera Hybrid: Procedurmässigt med regelbaserade inslag Exempel HTExpert Används för hypertonibehandling (se gästföreläsning Beslutsstöd i primärvården ) Procedurmässig kunskap Kunskapen/logiken inbakad i källkoden/gui Examensarbete (2001) Extrahera logiken och lägg i separat modul Web-version på gång 8