Ungdomstidens uppgifter Kompetens och kunskap Genom skola, utbildning och andra slags lärande aktiviteter (CV-samhället) Ett komplext samhälle förutsätter kompetenta individer. Livslångt lärande Arbetslivet (variabelt) Samhället (globalt och mångkulturellt, resande etc.) Emotionell mognad Genom att växa upp i en emotionellt stabil miljö med relevanta och stabila signifikanta andra och dito referensgrupper (Goffman 1972) Att klara av att bryta med föräldragenerationen och stå som modell och grund för en egen familj
Individ, grupp, kollektiv, egenskaper Barn, barnen, barndom, barnslighet Ung, ungdomar, ungdomen, ungdomlighet Deskriptivt ---- Värderande Biologi inom ramen för det sociala och kulturella Normer och värderingar: barndomens födelse under 1500-talet, unga som hittar på rackartyg, etc. Politik, lagstiftning: ungdomslagar, ungdomspolitik, Barnkonvention Varför inte barnarbete varför legala rättigheter/skyldigheter vid 18 etc. Sociala praktiker: institutionalisering av barndoms- och ungdomstid Ålderssegregerat samhälle. Stora delar av befolkningen förhindras delta i det på lika villkor som de vilka är äldre än 18 år. Kulturella preferenser: eftersträvansvärda egenskaper eller förkastningsvärda egenskaper Barnslig ungdomlig Timing av biologisk utveckling i relation till sociala/kulturella preferenser Värdering: lillgammal, barnslig, omogen Biologisk mogenhet social mogenhet Beroende visavi frihet (föräldrar, offentliga och privata institutioner etc.)
Nature and Nuture Nature: biologi/fysiologi utvecklingsstadier Nuture: fostran/socialisation - samhällets hantering av biologin/fysiologi, antagna utvecklingsstadier och förhållningssätt till dem. Being and becomming Being: för sig själv (individen och gruppen) Becomming: i tillblivelse, transition, övergång inget bestående (ngt. man passerar) Struktur, kultur och aktör Passivt accepterande av färdiga modeller för vuxenblivandet (marknad och stat) Default individualization (Côte) Aktivt kulturskapande aktivt/strategiskt förhållningssätt till struktur/regler Developmental individualization (Côte) Generationer visavi livsfaser Olikhet genom skilda förutsättningar Likhet genom utmaningar och förväntan (social interaktion, man är den man blir sedd att vara som)
Generation Mannheim, Karl (1952[1928], 1943) Människor som föds vid ungefär samma tidpunkt och upplever likartade samhälleliga förutsättningar under sin barn/ungdomstid kommer att likartade värderingar och beteenden t.ex. krigsgenerationer, Generation X, moklofs, materialister/ postmaterialister (Wyn, Woodman 2006, Haavio- Mannila et al. 1996, Inglehart 1977) Karghet eller överflöd basala förutsättningar Grundläggande för vilka prioriteringar som görs av skilda ålderskohorter (eller avgränsade generationer). Vad är viktig, arbete eller fritid kollektiv eller individen? Värderingar följer med individen genom hela livet (Fürth, 2002/3), berör således inte enbart ungdomar utan också vuxna och pensionärer Vilken musik kommer ni att lyssna till på ålderdomshemmet?
Generationer Generationer Samma tid och samhälle, sociala och ekonomiska omständigheter under uppväxttiden påverkar medvetande och handlingsramar. Både ålders- och socialt betingat Generationsenheter Skilda reaktioner inom samma ålderskohort som betingas av sociala och kulturella olikheter i uppväxtmiljö, t.ex. klass- och könsspecifika, områdesspecifika, etnicitet (t.ex. 1:a 3:e generationsinvandrare Varför barn/ungdomar Novel experiences dvs. vuxna har redan en referensram att tolka och hantera samhällsförändringar vilket barn och ungdomar inte har.
Status passage A rite of passage is that series of instructions, ceremonies, and ordeals by which those already in a special status initiate neophytes into their charmed circle, by which men turn boys into fellow men, fit to be their own companions and successors (Becker et.al. 1961, s.4) Formell: juridik/ålder (12 år, 15 år, 16 år, 18 år, 20 år, 25 år etc ) Informell: när andra uppfattar att man kan ta ansvar och betraktar individen som likvärdig: t.ex. lärling/novis gesäll mästare/mentor. Nyckelövergångar: av samhället/sociala sammanhang sanktionerade markörer för vuxenblivandet (i) sluta skolan, (ii) varaktigt arbete (iii) flytta hemifrån, (iv) bilda egen familj (Hurrelman 1989, George 1993) Standardisering genom att vuxenblivandet är strukturerat genom skolan och utbildningssystemets försorg (Buchmann 1989). Alla gör samma resa Korta och långa transitioner (short track, long track klassbundet) Komplext genom media och många olika slags referensgrupper/identiteter.
Identitet/självet en process alla genomgår oavsett tid och rum Identitetskriser knutet till plasticitet, life careers Ständigt (om)skapa sin identitet, sitt jag och sina mål en successiv tillblivelseprocess i ett socialt och kulturellt rum Livsstilslaborering Subkulturer (genom sin klass mot samhället) eller motkulturer (inom sin klass) en eller flera övergångsrit(er) Rationalisering från Vad jag är (Något) Vem jag är (Någon) genom anpassning efter yttre omständigheter) Yttre gestaltning av vad man är genom media och populärkultur åldersadekvata markörer Tillskriven (som gruppassociation) eller förvärvad identitet en generationsspecifik process unik för dagens barn/ungdomar (som särskiljer sig från gårdagens ) A. Barn/unga idag jämfört med förr. B. Barn/unga idag jämfört med föräldrar idag.
Identitet/självet Strukturperspektiv: (Structure) Individen påverkas och kommer förr eller senare att handla i riktning med vad som föreskrivs. Genom individers handlande reproduceras strukturer som är mer eller mindre tvingande Social reproduktion (kön, klass etc.) Styr tänkande och beteende Vad är normalt och naturligt? Individers livsstil och konsumtionsmönster utifrån vad som redan finns tillgängligt på en marknad Konsumism (utan inverkan) Neo-tribes (Maffesoli) Aktör: (Agency) Individens har en grundläggande fri vilja att göra som hon vill oavsett vilken bakgrund hon kommer ifrån. Barn och unga, även de präktiga hittar på saker. Uppbrott och att göra något annat social mobilitet Hur förklara social förändring utan ett aktörsperspektiv? Medskapare till sin egen domstid Individers livsstil och konsumtionsmönster som uttrycker personlighet Organisering av motkrafter
Identitetsutveckling Biologi (medicin psykiatri) Utifrån kroppens utveckling: Pubertet, vuxendom, ålderdom Att hantera åldrandet Kropp och psyke i ett sammanhang Psykologi (psykologi psykiatri utbildningsvetenskap) Psykisk utveckling kopplad till fysiologisk utveckling barndom pubertet (adolescens), åldrandets fysiologi Kropp och psyke i ett sammanhang Social (samhällsvetenskap humaniora utbildningsvetenskap) Samhällsfaktorer påverkar identitetsutvecklingen Villkor och möjligheter (media, utbildning, vänner, familj, släkter, religion, politik, ekonomi, ritualer, konfrontationer, generationer). Skilda barndomar i relation till klass, kön, etnicitet etc. ev. funktionshinder, var man bor etc.
Traditionellt samhälle: Lokala sammanhang (byn municipalsamhället) Självförsörjande (lokal arbetsmarknad) Migration: arbete (religiositet) Demokrati: sociala skillnader av börd, Kollektiv: förenade av likhet Trögrörligt och trygg reproduktion Utbildning: folkskola - real (selektiv) Ungdom: lydnad plikt. Gerontokrati. Både ansvar och underkastelse. Vuxenhet: attraktion Generation/genus: tydligt patriarkat mellankrigsgeneration Media: tidningar/kristallmottagare Funktionshinder: Halta och lytta, original, Delaktighet men synlighet (stigmatiserande) Byn Nationen Världen
Modernt samhälle Nationellt sammanhang: Sverige, Norden, Europa Välfärdsstaten: Uppbyggnad och expansion. Migration: Arbete och utbildning Demokrati: av börd förvärvade egenskaper Kollektiv: Social mobilitet av sakskäl karriär för alla (?) Bekämpa orättvisor Utbildning: grundskola gymnasium Ungdom: uppror något eget. Linjär process. Vuxenhet: det man inte vill (men det man blev ) Generation/genus: dolt patriarkat. Baby Boomer + Generation X Media: TV kassettbandspelare VHS (fildelning!!!) Funktionshinder: handikappade Fysiskt: hjälpmedel, rehab, etc. Psykiskt: institutionsvård, medicinering Byn Nationen Världen
Senmodernt samhälle Globala möjligheter i lokala miljöer Dolda beroenden Välfärdsstaten: nedmontering och regression Migration: Arbete, utbildning och intresse Demokrati: förvärvade egenskaper intressebaserad orientering (deltagandet minskar ) Individualitet: envar sin egen lyckas smed Utbildning: förskola grundskola gymnasium - universitet Ungdom: ökad press något unikt och eget, Vuxenhet: ointressant? Generation/genus: uppbrott? återgång? Generation Y, MeWe Media: MP3, Ipod, DVD, HD, MSN Funktionshinder: integration gm. Delaktighet (likaolika) Samhall, Paralympics etc. Byn Nationen Världen
Perspektivförskjutning - Lokalt Nationellt Globalt - Oss Jag Vi - Arbete Utbildning Erfarenhet - Likhet Pluralism Fundamentalism - Styrning Frihet Osäkerhet - Styrd Förhandlingsbar Föränderlig - Något Någon 1800 talet 1900 talet 2000 talet