Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation? Regeringsuppdraget och det fortsätta förstudiearbetet Eva Ekenberg, kanslichef E-legitimationsnämnden Ingvar Ritzén, projektledare HiQ
Några hållpunkter Om oss och vår uppgift Regeringsuppdraget Vårt angreppssätt Findings - viktiga frågeområden att ta med sig Det vidare förstudiearbetet
Men först Digitalt först Ett regeringsprogram för att förenkla och göra fler tjänster digitala hos myndigheter och kommuner En gemensam nationell infrastruktur är en förutsättning bland annat Infrastrukturen Svensk e-legitimation Mina meddelanden Ökad satsning högre anslag till den digitala infrastrukturen 2017 och framåt E-förvaltning nu samlat under civilminister Ardalan Shekarabi, Finansdepartementet Målet är ökad samverkan mellan myndigheterna och smartare tjänster för medborgarna.
Rälsen som möjliggör den digitala transporten Säker och enkel e-legitimering och e-underskrift nationellt och internationellt
Kort om E-legitimationsnämnden och vår uppgift
Vår uppgift Stödja och samordna offentlig sektor i frågor som rör e-legitimering och e-underskrifter både nationellt och över landsgränsen. Se över försörjningen av säker e-legitimering på lång sikt Erbjuda offentlig sektor försörjning (av säker e-legitimering) på kort sikt genom avtalet eid 2016 Övergångstjänst Granska och godkänna svenska e-legitimationer för kvalitetsmärket Svensk e-legitimation. Ge vägledningar och kvalitetstöd till leverantörer av e-underskrifter. Ansvara för den svenska kontaktpunkten (noden) för utländska e- legitimationer i svenska e-tjänster.
En nämnd under regeringen med Skatteverket som värdmyndighet Nämnden: Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket, ordförande Annika Bränström, generaldirektör Bolagsverket Per Mosseby, direktör Sveriges Kommuner och Landsting Stefan Olowsson, it-direktör Försäkringskassan Katrin Westling Palm, generaldirektör Pensionsmyndigheten Jan Zetterdahl, it-direktör Skatteverket Kansliet: Eva Ekenberg, kanslichef Eva Sartorius, strateg Mattias Dandoy, informationssäkerhet Inger Greve, kommunikation
En hållbar infrastruktur för e-legitimering varför? För att göra det tryggt och enkelt för medborgaren och säkert och effektivt för offentlig sektor. Hur? Genom att erbjuda offentlig sektor en samlad och förenklad avtalshantering mellan samhällets e-tjänster och eid-leverantörerna. Göra det möjligt för alla att logga in och skriva under i våra e-tjänster (både privatpersoner, företag och offentligt anställda på sina jobb). Göra det möjligt för alla (privatpersoner, företag och offentlig sektor) att välja bland fler e-legitimationer.
Idag finns bara tre sätt att logga in.. som inte är tillgängliga för alla
I morgon finns fler tillgängliga för alla E-leg Xg 1 E-leg Yg Foreign eid
Trots hårt arbete.. Den långsiktiga försörjningen, valfrihetssystemet Svensk e-legitimation 1.0 kom inte i mål. Upphandlingsavtalet tog därför ner. Nu ser vi framåt!
Vilka är berörda och vilka påverkar? Privata användare med svenska e- legitimationer Media Potentiella tillhandahållare av e-tjänster i offentlig sektor Riksdagen Befintliga tillhandahållare av e-tjänster i offentlig sektor Ägare Regeringen, Finans-/ Näringsdep Offentliga utfärdare av e-leg till privatpersoner Privata utfärdare av e-leg EU kommissionen Grundidentifierare i privat sektor Företagsanvändare med svenska e- legitimationer Offentliganställda användare Utländska e- legitimationers eidleverantörer Privata e- tjänsteleverantörer till offentlig sektor Tillhandahållare av e-tjänster privat sektor Användare med utländska e- legitimationer Privata eidleverantörer Andra eidas-länder Offentliga utfärdare med off sektor som arbetsgivare Vägledande myndigheter MSB, FRA, m fl Offentliga eidleverantörer Grundidentifierare i offentlig sektor Andra länder
Nu ser vi över försörjningen av Svensk e-legitimation med siktet inställt mot morgondagens digitala behov
Regeringsuppdraget
Regeringsuppdraget Uppdraget Säkerställa kortsiktig försörjning Vid behov ompröva modellen för Svensk e-legitimation Nämnden lämnar in skriftlig PM i oktober Regeringsuppdraget avslutas - förstudien fortsätter fram till 31 december 2016
Mål Alla ska kunna få tillgång till enkla och trygga e- legitimationer Det ska vara enkelt och säkert att inkludera e- legitimering och e-underskrift i tjänster Det ska vara kostnadseffektivt för offentlig sektor med elektronisk identifiering och underskrift
Angreppssätt Vi har tagit ett steg tillbaka Betraktat vår omvärld och våra behov i ett bredare perspektiv Lyssnat till alla aktörer som påverkas och påverkar Kommit med förslag för en bättre grund och bättre förutsättningar att bygga en säker och tillgänglig digital infrastruktur Med siktet inställt på Digitalt först och morgondagens digitala behov
Findings och frågeområden till regeringen i oktober
Myndigheternas och användarnas behov I ett alltmer digitaliserat samhälle allt viktigare med ett medborgarperspektiv: Att trygga den elektroniska identiteten Skydda mot id-kapningar, stöld och oönskat intrång Omfatta alla även de utan e-legitimation och utan personnummer Fortsätta använda BankID - ett väl fungerande system för det stora flertalet
Kommuners och myndigheters övriga behov 8. Ev. gemensam central tjänst 7. E-underskrifter 9. Lägre tröskelkostnader..med siktet inställt mot morgondagens digitala behov 1. Säkrare id-kort Viktiga frågeområden 2. Statlig grundidentifiering 3. eid till nyanlända Myndigheternas och användarnas behov 6. Standardiserad trafik Krav på säkerhet och tillgänglighet 5. Kvalitetsmärkning av e- legitimationer 4. Statlig eid som komplement
Och slutligen.. den stora frågan: Hur ska allt detta upphandlas?.. så att vi får en så säker, tillgänglig och effektiv eid - försörjning som möjligt?.. så att alla parter som vill och kan, är med?
Efter regeringsuppdraget som inlämnas i oktober 2016 Vad händer nu?
Förstudien med avrapportering 31 dec 2016 Under gång och på nämndens uppdrag Med syfte att föreslå vad Svensk e-legitimation ska vara och bestå av. modeller och metoder som möter framtida behov av elektronisk identifiering. hur leverantörer och upphandlande myndigheter ska kunna och vilja ansluta sig till den föreslagna modellen Kostnadseffektivt, långsiktigt hållbart och framåtblickande
Tack!