1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till nationell plan för järnvägen Aktuell infrastrukturplan Den nu remitterade Framtidsplan för järnvägen innehåller avsevärt fler av Banverkets verksamheter än tidigare stomnätsplaner. De största förändringarna är: I planen ingår de insatser som ska genomföras för att vidmakthålla järnvägssystemet, det vill säga underhåll och utbyten. Banverket har övertagit planeringsansvaret för investeringar i järnvägsinfrastruktur som tidigare fanns i de regionala planerna. Banverket har övertagit planeringsansvaret för statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. 4,5 miljarder kronor har avsatts för statsbidrag till regionala spårfordon. Banverkets sektorsuppgifter ingår i planen. Planen omfattar Banverkets lånefinansierade el- och teleinvesteringar. Planeringsramarna för planen är följande: 100 miljarder kronor (inklusive 3 miljarder kronor för investeringar i rullande materiel för kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårnät) till investeringsåtgärder och åtgärder för förbättrad miljö längs befintliga stomjärnvägar (kan även innebära åtgärder på Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 601 78 NORRKÖPING Slottsgatan 82 011-19 10 00 011-10 19 49 hk@sjofartsverket.se
2 (5) Inlandsbanan). Dessutom tillförs 1,5 miljarder kronor från ramen för regionala planer för detta ändamål. Även Banverkets lånefinansierade investeringar i el- och teleanläggningar ska belasta planeringsramen för investeringar. 38 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av stomjärnvägar. 2 miljarder kronor till Banverkets sektorsuppgifter. Banverkets inventerade projekt uppgår till 250 mdr kr och utrymmet i planen till 101,5 mdr kr. 50 mdr kronor är låsta till redan pågående projekt eller politiskt utpekade (t.ex. ökad spårkapacitet genom Stockholm, Botniabanan, tunnel genom Hallandsåsen, Citytunneln i Malmö). Banverket bedömer att de mycket intressanta projekten uppgår till 120 mdr kr. Planen innebär dock en kraftig förstärkning på investeringssidan. Tidigare plan, stomnätsplan 1998-2007 innehöll investeringar om 36 mdr kr. Även om nuvarande plan täcker ett bredare område så är det en kraftig förstärkning av spårinvesteringar. Bland viktiga satsningar märks pendeltågstunneln genom centrala Stockholm, förstärkningar av Svealandsbanan, Mälarbanan, Botniabanan, utbyggnad till fyra spår på sträckan Göteborg-Alingsås, sträckan Göteborg- Borås byggs ut till Landvetter flygplats. Stora delar av Nordlänken mellan Göteborg och Öxnered norr om Trollhättan får dubbelspår med snabbare tåg till Norge och ökad godskapacitet i stråket väster om Vänern. I stort sett hela Västkustbanan får dubbelspår och tunneln i Hallandsåsen färdigställs. Ostlänken byggs i en första etapp mellan Norrköping och Linköping. En av landets viktigaste godssatsningar är utbyggnad till dubbelspår Hallsberg- Mjölby. Citytunneln byggs i Malmö och kapaciteten förstärks mellan Malmö och Lund. I genomförd Marknadsanalys godstrafik framförde aktörer i sektorn att det är viktigt att godsflödena koncentreras till vissa stråk om godstrafiken på järnväg ska kunna utvecklas. Därmed kan effektiva transporter med hög frekvens skapas. Det ansågs också att en strategi för aktuella stråk måste bygga på en utvecklad samverkan mellan de olika transportslagen. Kombinerade transporter kräver en effektiv omlastning mellan olika transportslag för att få väl fungerande transportkedjor och transportsystem. Mot denna bakgrund framhölls att strategin, förutom strategiska godsstråk, ska omfatta viktiga noder som hamnar och terminaler. I marknadsanalysen framhölls vidare att de trafikstarka stråken måste ges en hög prioritet när det gäller nyinvesteringar och underhåll för godstrafiken, så att de har tillräcklig kapacitet och hög tillgänglighet. Satsningen på dessa stråk innebär dock inte att övriga delar av järnvägsnätet är oviktiga för
3 (5) godstrafiken. Större och effektivare godsflöden skapas genom att mindre godsflöden förs samman till huvudstråken. Övriga delar av järnvägsnätet ska därför så långt som möjligt anpassas till näringslivets behov. Banverket har i arbetet med Sektorsprogram tillsammans med järnvägssektorn identifierat strategiska godsstråk och noder som är av särskild betydelse för utvecklingen av godstransporter på järnväg. Det långsiktiga arbetet med utveckling av godstrafiken kommer att fokuseras på dessa stråk och i dessa noder, samtidigt som övriga delar av järnvägsnätet också måste säkerställas för att hela transportkedjan ska fungera. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart transportsystem krävs att dessa stråk och noder utvecklas vad gäller punktlighet, kapacitet, flexibilitet och kostnadseffektivitet. Bankapaciteten kommer successivt att öka till en nivå som skapar förutsättningar för att kunna hantera en kraftigt ökad transportvolym på järnväg. Kapacitetsökningen sker dels genom ökning av spårkapaciteten, dels kapacitetsökning i tågen. Ökningen av kapaciteten i tågen sker genom att effektivare och starkare lok kan dra längre och tyngre tåg. Det långsiktiga målet är att de strategiska godsstråken och noderna är fullt utbyggda för att klara 750 meter långa tåg. Dagens hinder i form av stigningar har eliminerats genom de nya starkare lok som trafikoperatörerna anskaffat och nya bansträckningar. Bärigheten (axellast och jämt fördelad last, så kallad metervikt) och lastutrymmet (lastprofil) förbättras på de strategiska godsstråken. En kombination av infrastrukturåtgärder och nya godsvagnar med fler axlar möjliggör denna utveckling. Åtgärderna leder till sänkta transportkostnader för näringslivet. Av de större hamnarna saknar endast Brofjorden järnvägsanslutning. I de hamnar som har järnvägsanslutning varierar järnvägstrafiken kraftigt. I vissa fall används banan inte alls, medan i andra fall är trafiken mycket omfattande. I Sektorsprogram för järnvägen framhölls att en koncentration till ett fåtal hamnar och andra terminaler är nödvändig för att undvika en överetablering och en ineffektiv spridning av investeringsmedel. Ökad kapacitet och elektrifiering på järnvägsanslutningar till hamnar är åtgärder som efterfrågas. De större investeringarna i anslutning till hamnar sker i Göteborg och Trelleborg.
4 (5) I Göteborg elektrifieras Hamnbanan och ett triangelspår byggs i Marieholm för att effektivisera trafiken till och från hamnen. Hamnbanan föreslås elektrifieras tidigt i planperioden (eventuellt påbörjas projektet 2003). Detta kommer att leda till förbättrad kapacitet för trafiken till och från hamnen. Den så kallade godstågsviadukten kommer att bytas under första delen av planperioden. På grund av oklara regler vad gäller roller och ansvar inom kombitrafiken har inga särskilda medel avsatts för spåranlutning till en eventuell ny kombiterminal i Göteborg. Däremot finns en pott reserverad i planen anslutningar till kombiterminaler och industrier som kan användas för samfinansieringsprojekt. Detta förutsätter dock att roller och ansvar tydliggörs. Den nya godstransportdelegation som regeringen tillsatt har fått i uppdrag att förtydliga ansvarsfördelningen inom kombitrafikområdet. Vidare sker en utbyggnad till dubbelspår på delar av sträckan Göteborg- Öxnered och en flerspårsutbyggnad på sträckan Floda- Aspen. Samtiliga dessa åtgärder förbättrar kapaciteten och bidrar till en hög transportkvalitet för järnvägstrafiken till och från hamnen. Bibehållen och utvecklad direktgående transocean trafik har varit möjlig i Göteborg genom transportslagsövergripande samarbete. I Trelleborg genomförs en bangårdsombyggnad eftersom hamnen bygger nya färjelägen för att utveckla trafiken med järnvägsfärjor. Kapaciteten på Godsstråket genom Skåne förstärks till och från Trelleborg genom förbättrade mötesmöjligheter. Förutom ovan angivna projekt kan åtgärder som är viktiga för utvecklingen av hamnar finansieras genom potten Marknadsåtgärder och samhällsplanering. Prövning av detta sker i den årliga verksamhetsplaneringsprocessen. För att åstadkomma ett förbättrat konkurrensläge för godstransporter kommer sektorsuppgifterna under planperioden att beså av förutsättningsskapande åtgärder för ett effektivare godsflöde med bättre punktlighet, kortare transporttider och lägre transportkostnader. Därmed stimuleras en överflyttning av godstransporter från väg tilljärnväg. Internationellt arbete är en viktig framgångsfaktor för utveckling av godstrafik på järnväg. Gränsöverskridande trafik utgör en av de största utvecklingspotentialerna för järnvägen. Sjöfartsverket ser positivt på den starka och tydliga godssatsning som prioriteringen av godsstråken innebär. Trots att järnvägen delvis konkurrerar med sjöfarten vill Sjöfartsverket hellre lyfta fram de ökade möjligheterna till trafikslagsövergripande och intermodala systemtransporter i kombination
5 (5) med sjöfart som järnvägssatsningarna skapar förutsättningar för. Planen redovisar också explicit kopplingar till hamnsystemet på ett mycket förtjänstfullt sätt. Sjöfartsverket har med intresse följt och även deltagit i Banverkets arbete med sektorsprogrammet. Den karta med strategiska godsstråk och noder, som även visar större vägar ingående i de övergripande stråken anser Sjöfartsverket är en intressant utgångspunkt för fortsatta trafikslagsövergripande diskussioner för prioriteringar inom godstransportsystemet som helhet. Kartan bör bl.a. kompletteras med pilar från alla utpekade hamnnoder d.v.s. även från Norrköping, Sundsvall och Umeå för att visa på kopplingarna till omvärlden.