Integration genom föreningsliv

UMEÅ UNIVERSITET Integration genom föreningsliv Invandrares upplevelser av och tankar kring föreningslivet i Umeå som en möjlig väg för integration Författare: Emma Möller Masterprogram i samhällsanalys och utredningsarbete Handledare: Åsa Gustafson Sociologiska institutionen Umeå universitet

Tack till Jag vill ta tillfället i akt och tacka samtliga informanter som ställt upp och låtit sig intervjuas för studien. Era erfarenheter och tankar har bidragit med ny kunskap som kan vara till nytta för integrationsarbete både i Umeå kommun och andra svenska kommuner. Jag har också personligen lärt mig mycket genom samtalen med er. Ett tack till min handledare Åsa Gustafson vid sociologiska institutionen på Umeå universitet som väglett mig genom begreppens och definitionernas snarskogar. Tack också till Umeå Fritid och Klara Enmark som bidragit med sina kontakter inom föreningslivet i Umeå. Tack för att jag fått förtroendet att sammanställa denna utredning och därmed kunna bidra till ert arbete med att förbättra integrationsprocessen i Umeå. /Emma Möller 1

SAMMANFATTNING För att invandrare ska känna sig välkomna behövs fler samhällsinsatser utöver själva mottagandet och för etablering i samhället krävs mer än endast en daglig sysselsättning. Denna utredning belyser olika sociala aspekter av integrationsprocessen och hur det sociala kapital man kan erhålla genom ideellt arbete kan spela en viktig roll för etablering i det svenska samhället för nyanlända invandrare. Utredningen vill bidra med kunskap till Umeå Fritids projekt In i Umeå och syftar till att ta reda på hur invandrare i Umeå upplever Umeås föreningsliv som en möjlig väg för integration. Genom en kvalitativ intervjustudie får nyanlända icke föreningsaktiva invandrare och etablerade föreningsaktiva invandrare komma till tals om deras tankar kring föreningsliv, integration och utestängande strukturer. Intervjuerna anlyseras mot bakgrund av relevanta teorier som beskriver det civila samhället där människor bland annat tränas till organisering, erhåller kunskaper om den demokratiska processen, ökar sina kontaktnät, sitt sociala kapital och får utlopp för sin kreativitet. Resultatet av intervjustudien visar att föreningsengagemnag leder till ökad gemenskap och en känlsa av meningsfullhet och delaktighet. Samtidigt bekräftar studien svensk forskning om det civila samhället som pekar på att invandrare som grupp inte har samma tillgång till föreningslivet eftersom de ofta har begränsad tillgång till sociala arenor och samhälleliga mötesplatser och därför har svårare att knyta kontakter som kan leda till ett ideellt arbete. Studien visar också att föreningslivet kan vara en plats där människor utestängs genom kulturella och språkliga barriärer och där regler och praxis som formar föreningslivet kan begränsa mångfald och skapa hinder för dem som vill engagera sig. För att föreningslivet ska kunna fungera som en väg till inträde i det svenska samhället krävs ökad kunskap om de inneboende hinder för integration som finns inom organiseringskulturen och man behöver också utveckla nya arbetssätt för att kunna rekrytera personer utan sociala länkningar och erfarenheter som knyter an till föreningsliv. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 Förutsättningar för integration 5 In i Umeå 7 SYFTE 8 Frågeställningar 8 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN 9 BAKGRUND 9 Organisering 9 Föreningsliv för alla? 11 METOD 13 Intervjustudie 13 Grundad teori 15 Forskningsetiska principer 16 TEORI 18 Det civila samhället 18 Organisation och välfärdsuppdrag 18 Demokrati 19 Integration 20 Det civila samhällets funktioner för individen 22 Socialt kapital 22 Kasam 23 Kreativitet 24 ANALYS 26 Presentation av intervjupersoner 26 Resultat och slutsatser av intervjuanalys 27 Brist på information 27 Gemenskap och integration 31 Kreativitet minskar passivitet 36 Kulturella missförstånd som blir till krav på anpassning 39 Direkta hinder för integration 41 Språket 41 Ekonomiska hinder 42 Utestängande strukturer 43 3

SAMMANFATTANDE DISKUSSION 46 Invandraren som nykomling i det svenska samhället 46 Invandraren som medlem i en etnisk grupp 47 Invandraren som medlem i andra samhällskategorier 49 Föreningslivets utmaning 49 REKOMMENDATIONER 51 LITTERATURFÖRTECKNING 54 Publicerade källor 54 Offentligt tryck 55 Internetreferenser 55 BILAGOR 56 Bilaga 1. Intervjumallar 56 Bilaga 2. Exempel på kodning av material enligt Grundad teori 59 Bilaga 3. Grundad teori som metod 61 Bilaga 4. Gunters modell över fritidens villkor 62 4

INLEDNING Ett aktuellt och komplext problem för Sverige idag är hur man ska kunna förbättra integrationsprocessen för den växande gruppen invandrare som söker sig till landet från olika delar av världen. Hur ska invandrare kunna få tillgång till alla de arenor som krävs för att man ska känna sig som en fullvärdig medborgare som är delaktig i samhället? Hur kan vi arbeta för att förkorta den tid det tar för invandraren att etablera sig i samhället? Förutsättningar för integration Sedan mitten av 1900-talet har Sverige upplevt dramatiska förändringar i befolkningens sammansättning. År 1950 fanns det knappt 200 000 personer som invandrat från andra länder och år 2002 hade en miljon människor invandrat från fler än tvåhundra olika länder. Människor söker sig till Sverige av många olika anledningar och invandringen varierar från år till år beträffande vilka som invandrar och orsakerna bakom invandringen. 1 Flyktingar m.fl. 11237 EU/EES medborgare 19398 Anhöriginvandrare 33687 Invandrar pga arbete och studier 25699 Figur 1. Fördelning av beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter på olika kategorier av ärenden i Sverige 2008. Fritt efter Migrationsverkets statistik, Migrationsverkets hemsida 2010. 2 Staten ska i ett demokratiskt samhälle sträva efter att alla medborgare ska ges jämlika förutsättningar av kulturellt, ekonomiskt och socialt slag. Detta förutsätter att samtliga medborgare har de resurser som krävs för att kunna delta i gemensamma beslut om samhällets utveckling samt möjlighet att utforma sitt liv som man själv vill. Kunskaper om samhällets 1 Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända Värden, välfärdsstat, vardagsliv. SOU 2010:16 (Stockholm 2010), 27. 2 Migrationsverkets hemsida, åtkomst 2010-09-09. 5

fundamentala värden, spelregler och organisatoriska uppbyggnad är några av de grundläggande resurser en person behöver för att kunna verka i samhället. 3 Umeåregionens kommuner har sedan 2006 gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända invandrare. 4 Migrationsverket och Umeå kommun har avtal om mottagning av 80 120 personer per år. I Umeå står VIVA Introduktion för samhällsinformation till nyanlända men introduktionen sker också i nära samarbete med andra myndigheter och institutioner då syftet är att ge varje invandrare nödvändiga förutsättningar för att kunna verka självständigt i det svenska samhället. Introduktionen är anpassad efter individens behov och kan innehålla information och planering kring allt från boende, studier, samhällsorientering, möjligheter till arbete, barns eventuella behov, rehabilitering. Viva introduktion erbjuder information och rådgivning till alla invandrare men den grundläggande samhällsintroduktionen omfattar inte så kallade anhöriginvandrare som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon som är bosatt i Sverige. 5 Erik Amnå professor i statskunskap vid Örebro universitet är kritisk till att den grundläggande samhällsorienteringen idag inte omfattar alla invandrargrupper och att omfattningen och genomförandet av samhällsorienteringen skiljer sig betydande mellan olika kommuner. Amnå har i en utredning om samhällsorientering för nyanlända invandrare givit förslag till regeringen på samhällsorientering på modersmål för samtliga nyanlända invandrare folkbokförda i Sveriges samtliga kommuner, arton år fyllda som inte går i gymnasieskola eller har tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Förslaget innebär bland annat att varje nyanländ person ska erbjudas minst 60 timmars samhällsorientering. 6 I Umeå diskuterar man också att införa en ny form av introduktionsprogram med samhällsorientering på modersmål som skulle inkludera anhöriginvandrare och invandrare utan permanent uppehållstillstånd. Umeåpolitikerna Marie-Louise Rönnmark från socialdemokraterna och Britt-Marie Lövgren från Folkpartiet har i ett brev till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni föreslagit att Umeå ska stå modell för en ny typ av 3 Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända Värden, välfärdsstat, vardagsliv, 23. 4 Umeåregionens flyktingmottagning, hemsida, åtkomst 2010-08-07. 5 Umeå kommuns hemsida, åtkomst 2010-06-03. 6 Erik Amnå, utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet SOU 2010:37 (Stockholm 2010), 10-12, 14, 25-27. Samt: Erik Amnå, Nyanlända måste utbildas i grundläggande värderingar, Dagens nyheter, internet, publicerat 2010-05-20. 6

obligatoriskt introduktionsprogram som skulle bestå av svenskundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, samhällsinformation och föräldrautbildning. 7 Kommunen har också skyldighet att skapa kontaktytor med det svenska samhället för den nyanlände. Den svenska sociologen Kirsti Kuusela har intervjuat kommuntjänstemän som ansvarar för att ta emot invandrare i en handfull mindre svenska kommuner och hon menar att det saknas kontaktskapande och nätverksfrämjande aktiviteter för de nyanlända. Kommuntjänstemännen i Kuuselas studie uppger att det finns för lite samverkan med frivilliga organisationer som kan stödja integrationsarbetet samt att det behövs fler arenor för kulturmöten mellan svenskar och invandrare. 8 In i Umeå Umeåregionens gemensamma mottagning har uppmärksammat att det behövs fler samhällsinsatser utöver själva mottagandet för att alla nyanlända ska känna sig välkomna och för att öka delaktigheten mellan nyanlända, deras anhöriga och myndigheterna. Aktörerna för mottagningen tog därför initiativet att bjuda in andra samhällsaktörer, representanter från olika studieförbund, kyrkliga organisationer, kultur- idrotts- och intresseföreningar med flera, för att samtala om det civila samhällets ansvar och se över vilka möjligheter man har att tillsammans arbeta för en förbättrad integrationsprocess för de nyanlända. Integrationsnätverket, Umeå Fritid och Viva Introduktion har kunnat observera att nyanlända invandrare och flyktingar av olika anledningar har svårt att ta sig in i föreningslivet, initiera kontakter med föreningar och hitta rätt i föreningslivet. Man uppfattar det också som att gruppen nyanlända invandrare är underrepresenterad inom Umeås föreningsliv. I januari 2010 startade igång projekt In i Umeå som riktar sig till Umeås föreningsliv samt nyanlända invandrare, anhöriga samt arbetskraftsinvandrare. Med föreningslivet som en möjlig arena för en förbättrad integrationsprocess syftar In i Umeå till att göra Umeås föreningsliv mer tillgängligt för nyanlända invandrare och man vill att föreningarnas befintliga medlemmar tillsammans med nyanlända invandrare ska utveckla hållbara metoder för ett integrerat föreningsliv i Umeå. Projektet riktar sig alltså till två målgrupper; Umeå föreningsliv med samtliga medlemmar och styrelser samt nyanlända invandrare och deras 7 Umeå kommuns hemsida, åtkomst 2010-06-03. 8 Kristi Kuusela, Sigrun Sand, Introduktion och integration- om arbete med flyktingar och invandrare i norska och svenska kommuner (Vallset: Oplandske Bokförlag, 2006), 53, 57-58. 7

anhöriga. Projektet placerades av fritidsnämnden hos Umeå Fritid för att skapa goda förutsättningar för att nå ut med projektet till alla olika delar av föreningslivet i Umeå. Umeå Fritid driver idag In i Umeå i samarbete med Viva introduktion och integrationsnätverket. In i Umeå vill arbeta för ökad information om utbudet av föreningsliv i Umeå till nyanlända invandrare. Man planerar att utbilda föreningsvärdar som på olika sätt ska förbättra rekryteringsprocessen av nya medlemmar till föreningarna. Man sammanställer också en mångspråkig informationsbroschyr samt planerar aktivitetsdagar där föreningarna får ökad möjlighet att visa upp sig och fler får möjlighet att prova på deras aktiviteter och ställa frågor. 9 För att kunna utveckla nya metoder för ett integrerat föreningsliv i Umeå har projektet behov av ytterligare kunskap om hur föreningslivet fungerar som en plats för integration för invandrare idag. Därför har jag fått i uppdrag av In i Umeå att kartlägga situationen för invandrare i och utanför föreningslivet i Umeå. SYFTE Jag vill med min utredning ta reda på vad invandrare har för upplevelser av och tankar kring Umeås föreningsliv och dess möjligheter för integration. Därmed hoppas jag kunna förstå mer kring de orsaker som ligger bakom att invandrare generellt är underrepresenterade inom föreningslivet i stort samt kunna bidra med ny kunskap till Umeå Fritids projekt In i Umeå. Frågeställningar: - Varför verkar invandrare ha svårare att komma i kontakt med föreningslivet? - Kan föreningslivet tillmötesgå den nyanlände invandrarens olika behov, tex som nykomling i det svenska samhället och som medlem i en etnisk minoritetsgrupp? - Finns det inneboende hinder för integration inom föreningkulturen? I sånna fall vilka? - Är organisering inom etniska föreningar hindrande i invandrarens integrationsprocess? Mitt syfte ligger till grund för studiens inriktning och utreds grundligt i analysdelen och utvecklas ytterligare i utredningens diskussionsdel. Frågeställningarna är däremot konstruerade efter att studien färdigställts och även om dessa också återkopplas i analysdel och diskussionsdel så är de främst tänkta att fungera som ett pedagogiskt verktyg för läsaren. 9 Umeå Fritid, Projektansökan för projekt In i Umeå integration genom föreningsliv (Umeå 2009), 4-7. 8

AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN Med begreppet invandrare syftar jag i min studie till både nyanlända och etablerade invandrare eller flyktingar. Jag har valt att inkludera en av projektet In i Umeås målgrupper, nyanlända invandrare. Detta för att kunna bistå projektet med kunskap om hur man som nyanländ icke föreningsaktiv invandrare tänker och funderar kring engagemang inom föreningslivet i Umeå. Vem räknas då som nyanländ? Enligt migrationsverkets hemsida räknas en person som nyanländ under sin första tid i Sverige när personen varit bosatt och folkbokförd i Sverige i upp till två år. 10 Min studie inkluderar även etablerade invandrare som bott i Sverige en längre tid. Personer som har mer erfarenheter om svenska normer och tillvägagångssätt kan bidra till studien med värdefull information om sina erfarenheter kring föreningsdeltagande samt upplevelser och insikter relaterade till integration. Genom att inkludera både nyanlända och etablerade invandrare i min studie får jag olika perspektiv på integration genom föreningsliv vilket bör kunna vara mycket användbart för projekt In i Umeå. Intervjupersonerna i min studie beskriver sina och andras personliga erfarenheter från engagemang inom sin förening men att ta reda på information om In i Umeås andra målgrupp, föreningslivet, är inte den huvudsakliga intentionen med min studie. BAKGRUND Organisering Neil Cheek och William Burch konstaterade 1976 i The Social organization of Leisure in Human Society att själva syftet med vår fritid är att skapa sammanhang för interaktioner som sammanbinder fundamentala grupper. Fritiden är den sociala arena där familj, vänner och andra relationer utvecklas och binder oss samman i större sociala nätverk. 11 Hur mycket fritid vi har och vad vi gör med den bestäms utifrån rollförväntningar relaterade till personlighet, arbete, utbildning, familjebakgrund, kulturella förhållanden, ekonomisk status och de 10 Migrationsverkets hemsida, åtkomst 2010-08-22. 11 John R Kelly, Leisure Identities and interactions (London: George Allen & Unwin Publishers Ldt, 1983), 5-6. 9

materiella tillgångar vi har att tillgå. Våra fritidsintressen formas genom band till familj och vänner och förändras därför när vi byter från en social roll från en annan. 12 I det förindustriella Sverige var de flesta människor upptagna med arbetet med jordskogsbruk och de hemmasysslor som självhushållningen krävde. Det var endast överklassen som hade tid och möjlighet att utöva improduktiva fritidsaktiviteter. Efter den industriella revolutionen ändrades dessa levnadsmönster och de vardagliga sociala kontakterna med familj och grannar byttes till en arbetsfri tid hemma tillsammans med familjen och en lång arbetsdag på fabriken utan samma sociala kontakter. 13 År 1899 beskriver den amerikanske sociologen och ekonomen Thorstein Veblen hur överklassen använder konsumtion av fritidsaktiviteter som att gå på promenad, att delta i sport och spel, att sitta på café för att kunna visa upp att man har det så gott ställt att man inte behöver arbeta. En trend som i och med den industriella revolutionen snabbt spred sig till den växande medelklassen och senare också till arbetarklassen. 14 Redan vid 1900-talets ingång började ett organisationsväsende med stor medlemsanslutning och en stabil organisationskultur formas i Sverige. Man lyckades tidigt mobilisera olika samhällsgrupper eftersom man skapat en samarbetskultur, byggd på fredlig och ordnad interaktion mellan olika befolkningsskikt. 15 Sedan mitten av 1900-talet har minskad arbetstid per vecka, ökad realinkomster, sjunkande pensionsålder samt ökat antal semesterveckor per år bidragit till att fritiden kommit att få en allt mer framträdande roll i västvärlden. 16 Den svenska och nordiska föreningstraditionen har vid internationell jämförelse visat sig vara något unik med ett vida utbrett ideellt engagemang. Genom SCB:s befolkningsstudier om det svenska ideella och informella arbetet kan man se att engagemanget även verkar vara stabilt över tid då omfattningen av det ideella arbetet är lika stort i 2009 års undersökning som för år 1992. Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen (16-74 år) arbetar ideellt för närvarande eller 12 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 103- Fritid 1976-2002 (Statistiska centralbyrån: 2004), 30-31. 13 Ibid., 21-22. 14 Ibid., 23. 15 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 98- Föreningslivet i Sverige Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola (Statistiska centralbyrån 2003), 18. 16 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 103 Fritid 1976-2002, 22-24. 10

har gjort det tidigare och Sverige är också föreningstätare än flertalet andra länder. Bara i USA, Norge och Holland har man samma utbredda ideella engagemang. 17 Föreningsliv för alla? När tre fjärdedelar av befolkningen på olika sätt är eller har varit engagerade i den ideella sektorn så är det en fjärdedel som tycks stå helt utanför det organiserade civila samhället. Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola lämnade i december 2009 över rapporten Svenskarnas engagemang är större än någonsin till regeringen. Rapporten beskriver bland annat ett tydligt sambandsmönster mellan det egna ideella arbetet och föräldrarnas engagemang. Personer uppvuxna i föreningsaktiva familjer är ofta mer aktiva än de som inte har med sig en sådan tradition hemifrån. Man kan därför säga att ideellt engagemang går i arv. Därför kan man också finna samband mellan engagemang i föreningslivet och klasstillhörighet, utbildning och högre inkomst. Klasstillhörighet påverkar tillgång till sociala arenor. Att ha erfarenheter som knyter an till ideellt arbete, t.ex. genom familjemedlemmar som engagerat sig i föreningar, ökar sannolikheten för att någon skall göra ideella insatser. 18 Det finns väldigt lite forskning om den del av befolkningen som står och hela tiden stått utanför det civila samhället. Dessa personer är enligt rapporten oftare kvinnor än män, oftare bland de äldre och de yngre i befolkningen, ensamstående utan barn och personer med lägre lön än befolkningen i stort. Rapporten Svenskarnas engagemang är större än någonsin visar dessutom att de som arbetar ideellt ofta gör insatser i mer än en organisation. Man kan beskriva detta som ett kumulativt medborgarskap som innebär att de som redan är engagerade har en tendens att engagera sig ytterligare. Detta innebär också att utsatta grupper som utrikes födda, arbetslösa, ensamstående småbarnsföräldrar, rörelsehindrade, lågutbildade och förtidspensionerade är de som i relativt liten utsträckning utnyttjar det offentliga utbudet av rekreationsanläggningar, kulturella aktiviteter och nöjesaktiviteter. 19 17 Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet (Stockholm: Ersta Sköndahl Högskola, 2010), 9-10, 13. 18 Ibid., 23, 34, 58-59. 19 Ibid., 15, 16, 19, 39-40, 60-61. 11

Enligt Statistiska centralbyrån så har kvinnor fortfarande ofta huvudansvar för hushåll och barnpassning vilket ger dem något mindre fritid än männen 20 men de tidigare starka könsskillnaderna mellan kvinnors och mäns föreningsengagemang har minskat över tid och kvinnor har nu som grupp även ökat sin delaktighet i styrelsesammanhang. Men både män och kvinnor som är födda utanför Sverige är underrepresenterade inom det civila samhället. Detta är relaterat till att gruppen ofta står utanför samhälleliga mötesplatser och kontakter som kan leda till ett ideellt arbete. En brist på tillhörighet förstärker en annan och den begränsade tillgången till sociala arenor för vissa grupper ger inte samma möjligheter som andra får. 21 Det är olika från kommun till kommun hur väl man kan tillgodose behovet av fritidsaktiviteter hos alla olika grupper i befolkningen. Många fritidsaktiviteter kräver också vissa ekonomiska och materiella tillgångar vilket gör dem otillgängliga för den delen av befolkningen som inte förfogar över dessa. 22 I Umeå kommun finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter och ett mångskiftande föreningsliv. Enligt kommunens eget föreningsregister finns det 700 registrerade föreningar på de 114 300 invånare som bor i Umeå. 23 Tabell 1. Föreningar i Umeå uppdelade efter verksamhetsområde och antal föreningar inom varje föreningstyp. 24 Idrott 223 Etnisk 33 Politik 13 Övriga 125 Handikapp 30 Fiskevård 13 Kultur 105 Sociala 27 Studier 10 Lokalägande 37 Pensionär 23 Scout 9 Religion 37 Nykterhet 15 Denna indelning av föreningar från kommunens hemsida säger kanske inte så mycket om det egentliga utbudet av aktiviteter som finns i Umeå då det exempelvis ryms väldigt många olika föreningar under föreningstyperna Övriga samt Kultur. Indelningen visar i alla fall att antalet etniska föreningar är ganska få i relation till antalet majoritetsföreningar. För definition av dessa föreningskategorier se nästa avsnitt. 20 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 118- Fritid 2006-2007, (Statistiska centralbyrån 2009), 27. 21 Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet, 18-19, 21. 22 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 118- Fritid 2006-2007, (Statistiska centralbyrån 2009), 24-28. 23 Umeå kommuns hemsida, föreningsregister, åtkomst 2010-08-03. 24 Ibid. 12

METOD I detta avsnitt beskrivs den metod och de tillvägagångssätt jag använt mig av i genomförandet och insamlandet av material till studien. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Insamlad empiri är analyserad med inspiration från Grundad teori och i relation till relevant forskning inom de ämnen som berörs. Intervjustudie Det var rimligt att genomföra en kvalitativ studie eftersom mitt syfte var att skapa större förståelse kring den sociala förställningsvärld som den enskilda människan i min undersökning lever i. Kvalitativa studier är att föredra när man vill urskilja varierade handlingsmönster, kunna ta del av personers egna nyanserade tankar och erfarenheter och analysera varför de resonerar som de gör. 25 Vilka grupper av personer materialinsamlingen omfattar har fått anpassas efter tillgång på intervjupersoner. I ett tidigt skede av utredningsprocessen blev det tydligt att nyanlända föreningsaktiva invandrare är en väldigt begränsad grupp i Umeå och en grupp som jag därför hade svårt att komma i kontakt med varför jag istället valt att fokusera på nyanlända icke föreningsaktiva invandrare samt etablerade föreningsaktiva invandrare. Nyanlända icke föreningsaktiva kan bidra med ett utanförperspektiv i relation till föreningslivet och beskriva vad som behöver förändras för att de ska börja engagera sig i en förening. Som jag beskrivit tidigare i avsnittet om avgränsningar så upplever jag att gruppen etablerade invandrare har mycket att tillföra till studien eftersom de fått möjlighet att under en längre tid fundera och analysera kring sin egen och andras integrationsprocess och därför har värdefulla tankar och reflektioner att delge. Det kan många gånger vara svårt att beskriva en process som man befinner sig mitt uppe i och den fullständiga analysen kommer först senare med en viss distans till problematiken. I mitt arbete med att hitta intervjupersoner till studien hade jag även vissa problem med att finna föreningsaktiva invandrare, speciellt invandrarkvinnor. Det verkar helt enkelt inte finnas allt för många i Umeå som kan passa in i dessa kategorier. Möjligen är avståndet in i föreningslivet något större för kvinnor som invandrat än för män. 25 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997), 15-16. 13

Det strategiska urvalet av informanter har skett genom kontakt med SFI i Umeå samt Umeå Fritid. Till SFI söker sig många nyanlända invandrare för att få grundläggande utbildning i det svenska språket och genom att besöka SFI kunde jag komma i kontakt med icke föreningsaktiva nyanlända invandrare för min intervjustudie. Klara Enmark, anställd av Umeå Fritid som projektledare för In i Umeå, har som uppdragsgivare för min utredning givit mig en mängd förslag på föreningsaktiva invandrare och föreningar att kontakta. Det slutgiltiga urvalet av informanter har gjorts av mig som utredare. Mitt material kommer från sex intervjuer med med fyra kvinnor och två män. Jag hade som intention att intervjua en man och en kvinna ur varje intervjugrupp och därmed få en jämn könsfödelning men vid besök på SFIskolan slumpande det sig så att de som anmälde sitt intresse för att vara med i studien och som dessutom passade in i kategorin nyanlända invandrare var uteslutande kvinnor. Jag har även valt personer efter ålder för att få en spridd åldersfördelning på informanterna och därmed ta in erfarenheter och upplevelser från invandrare som befinner sig i olika faser av etablering i den svenska samhället. Mina intervjupersoner varierar i ålder från yngsta person som är mellan 20 och 30 år och äldsta person som är mellan 50 och 60 år. Urvalet av intervjupersoner till min studie kom tyvärr också att påverkas av personernas förmåga att kunna uttrycka sig i det svenska språket. Genom strategiskt urval av informanter har jag intervjuar personer ur följande grupper: - Invandrare aktiva inom majoritetsförening i Umeå - Invandrare aktiva inom etnisk förening i Umeå - Icke föreningsaktiva nyanlända invandrare i Umeå Eftersom studien vill titta på hur invandrare kan inkluderas i föreningslivet så ansåg jag att det var viktigt att titta på både majoritetsföreningar och etniska föreningar. Med majoritetsförening avser jag föreningar som samlar människor för att utöva olika aktiviteter inom ett visst område, t.ex. idrott eller kultur. Med etnisk förening avser jag föreningar där människor samlas på grund av gemensam etnisk eller religiös tillhörighet och dessa föreningar är ofta inte fokuserade på aktiviteter inom enbart ett område. Jag var intresserad av att se huruvida det finns skillnader i föreningskultur mellan majoritetsföreningar och etniska föreningar och om föreningsaktiva invandrares upplevelser från föreningslivet skiljer sig åt beroende på om man är aktiv i en majoritetsförening eller en etnisk förening. 14

I intervjusituationen utgick jag från att de föreningsaktiva personer jag intervjuade deltog i intervjun i egenskap av privatperson och inte som representanter för den förening de var engagerade i. Jag kan inte svara på hur mina intervjupersoner upplevde situationen men syftet med min intervju var att ta reda på vad de i egenskap av invandrare hade att säga om Umeås föreningsliv. Mina intervjuer genomfördes som öppna och halvstrukturerade vilket innebär fokus på att fånga beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de fenomen som beskrivs. Till min hjälp hade jag en intervjuguide som koncentrerade sig till centrala teman men som också lämnade rum för naturliga följdfrågor som tillför mer detalj till materialet. Jag som intervjuare introducerade frågor på områden som skulle kartläggas och kunde med hjälp av intervjuguiden checka av att alla frågor blivit besvarade av samtliga informanter. Undersökningens empiriska material och de teorier som behövdes för att kunna tolka materialet har insamlats parallellt. Efter insamling av det totala empiriska materialet har jag gått igenom insamlade teorier inom de aktuella ämnena för att vara säker på att jag har den information och kunskap som behövs för att kunna ge materialet rätt tolkningsram. 26 I arbetsprocessen har jag läst in mig på olika teorier om det civila samhället och dess funktioner för individen vilka jag kortfattat presenterar i utredningens teoridel för att utveckla vidare i min analys av det empiriska materialet. För att kunna skildra mina intervjupersoners tankar och erfarenheter på ett så trovärdigt och tillförlitligt sätt som möjligt har jag valt att redovisa stora delar av mitt material i citat. Grundad teori Datainsamling och analys av data har skett med inspiration från grundad teori där man utgår från aktörernas perspektiv och handlingar och där man har ett flexibelt förhållningssätt till datainsamling för att på så sätt kunna ta till sig de idéer och frågor som den pågående analysen genererar. Datainsamling och analys av data pågår parallellt och upprepas tills det uppstår en mättnad. 27 Idag finns det många varianter av Grundad teori. Teorin har använts flitigt inom fälten för sociologisk och socialpsykologisk forskning där forskare har tolkat metoden och bidragit med 26 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 1997), 13, 94,121. 27 Jan Hartman, Grundad teori (Lund: Studentlitteratur, 2001), 35-36. 15

sina olika förhållningssätt. Jag har valt att endast följa vissa anvisningar och moment inom forskningsprocessen enligt Grundad teori för att kunna anpassa arbetssätt till de omständigheter som omgav min studie. 28 De flesta av valda teorier som ligger till grund för analys har vuxit fram under arbetes gång tillsammans med analys av materialet men det empiriska materialet har inte genererat samtliga teorier som jag använder mig av i min utredning. Vissa teorier läste jag in mig på redan innan materialinsamling för att få ökad kunskap om de olika ämnen som berörde studiens syfte. Genomgående under arbete med utredningen har jag sedan låtit den information som framkommit ur intervjuerna vara vägledande för komplettering av teorier att använda mig av i analysen av materialet. Utredningens frågeställningar är också valda utifrån informationen från det insamlade materialet och analysen av detta. Under forskningsprocessen har jag fört minnesanteckningar för att visualisera för mig själv den tankeprocess av koder och kategorier som det empiriska och det teoretiska materialet skapat. Enligt Grundad teori bör forskningsprocessen genomgå tre olika faser av materialanalys, den öppna fasen, den selektiva fasen och den teoretiska fasen. I den öppna fasen antecknar jag de fenomen som intervjupersonerna beskrivit och skapar kategorier utan att begränsa materialet då jag ännu inte vet vilka kategorier som senare kommer att visa sig vara relevanta. I denna fas konstruerar jag också en kärnkategori som beskriver det problem som står i centrum hos intervjupersonerna. I den selektiva fasen bestämmer jag genom sorteringsarbete och ytterligare datainsamlande vilka kategorier i materialet som är relaterade till kärnkategorin och som jag ska fokusera på. I den sista teoretiska fasen undersöker jag hur de olika kategorierna är relaterade till varandra i olika mönster och formulerar hypoteser utifrån detta. 29 I bilaga 2 redovisar jag ett exempel på min kodningsprocess. För mer information om Grundad teori som metod se bilaga 3. Forskningsetiska principer Samtliga informanterna har fått ett informationsbrev där undersökningens syfte och innehåll står tydligt förklarat. Jag har även informerat informanterna om deras rättigheter, bland annat att de har rätt att avbryta sin medverkan i studien om de vill. För att säkra högsta möjliga 28 Gunilla Guvå, Ingrid Hylander, Grundad teori- ett teorigenererande forskningsperspektiv (Stockholm: Liber AB, 2003), 5-9. 29 Jan Hartman, Grundad teori, 40-41. 16

konfidentialitet för mina informanter har jag valt att redigera om informanternas namn och jag har delat in deras ålder i olika ålderskategorier. Jag nämner heller inte namn på föreningar, mer än indelningen av majoritetsföreningar och etniska föreningar. Jag som utredare har upplyst informanterna om undersökningens syfte och att materialet kommer att användas i min utredning som kommer att läsas av personer vid Umeå universitet samt personer vid Umeå kommun och Umeås föreningsliv som har anknytning till Umeå Fritids projekt In i Umeå. 30 Jag beslutade tidigt att inte använda tolk som hjälpmedel i min intervjustudie eftersom det skulle vara svårt för mig att avgöra om personen som tolkar skulle kunna påverka studiens trovärdighet på något sätt, exempelvis eftersom tolken naturligtvis återger egna tolkningar av intervjupersonens svar. För mig har mötet med informanterna varit en väsentlig del av processen med att genomföra utredningen och vid dessa möten har jag reflekterat över min roll som utredare. För en lyckad undersökning är det viktigt att informanterna känner ett förtroende till intervjuaren och intervjuaren bör alltid vara medveten om den mellanmänskliga dynamiken och ta hänsyn till den i intervjusituationen. Jag har vid möten med mina informanter försök jag skapa detta förtroende genom att utforma en så bekväm och informell situation som möjligt där de kan känna sig trygga med att delge mig personliga erfarenheter och tankar. 31 En annan utredare skulle självklart kunna komma fram till andra resultat i genomförande av en liknande studie men mina resultat är som jag redovisar direkt kopplade till insamlat intervjumaterial och relevanta teorier inom områdena för föreningsliv och integration. Genom att presentera mina resultat med informanternas egna formuleringar ökar studiens autencitet. Jag har även diskuterat analys av material med min handledare Åsa Gustafson vid sociologiska institutionen på Umeå universitet samt andra personer insatta i aktuell integrationsforskning. Därför tror jag att min studie som ämnar generera ny kunskap inom fältet föreningsliv och integration även kan vara till nytta för andra integrationsprojekt i Umeå och i övriga svenska kommuner. 30 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, 106-113. 31 Ibid., 39, 111. 17

TEORI I detta avsnitt redovisas den litteratur som är relevant för analysen av det insamlade materialet. De valda teorierna beskriver det civila samhällets funktioner på samhällsnivå och för individen. Det civila samhället Organisation och välfärdsuppdrag Samhället kan delas in i tre olika sfärer, stat, marknad och det civila samhället. Begreppet civilt samhälle har ingen tydligt definierad innebörd men man kan säga att det är de ideella organisationerna som tillsammans bildar ett speciellt organisatoriskt verksamhetsområde i samhället. Staten, marknaden och det civila samhället är ömsesidigt beroende av varandra och de präglas alla av rådande strukturer för över- och underordning längs klass- och könsmässiga, regionala och generationsmässiga, kulturella, etniska och rasmässiga åtskillnader. 32 Den ideella sektorn i Sverige omsätter årligen uppskattningsvis 140 miljarder kronor och i början av 2000-talet sysselsatte organisationerna omkring 145 000 anställda. 33 Man kan säga att föreningslivet har ett välfärdsuppdrag då man tillhandahåller tjänster och information som gagnar befolkningen som ett kollektiv. Föreningslivet sprider viktig samhällsinformation 34 och kan också fungera som nödvändig rekreation för att orka med arbetslivet och som arena för personlig vidareutveckling och inlärning av nya färdigheter som medför samhällsutveckling i ett längre perspektiv. 35 Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm forskar om Sveriges folkrörelser och redogör i sin forskning om den historiska och sociala kontext det civila samhället befinner sig i. Det civila samhället har historiskt sätt varit nära sammanlänkande med staten och flera av de svenska folkrörelseorganisationerna har vuxit upp som viktiga bidragande delar i den svenska välfärdsstaten. Det är staten och de svenska 32 Magnus Dahlstedt, Mångkulturell demokrati genom civilt samhälle? En problematisering (Umeå: UmU tryckeri, Umeå universitet, 2000), 22. 33 Filip Wijkström, Torbjörn Einarsson, Från nationalstat till näringsliv det civila samhällets organisationsliv i förändring (Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI), Handelshögskolan i Stockholm, 2006), 13. 34 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 98, Föreningslivet i Sverige- Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola (Statistiska centralbyrån 2003), 10. 35 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 103- Fritid 1976-2002(Statistiska centralbyrån: 2004), 22. 18

kommunerna som med ekonomiska bidrag säkerställt delar av organisationernas verksamhet. 36 Wijkström och Einarsson menar att organisationerna idag lutar sig mer mot näringslivet för att hämta sin inspiration och de uppmärksammar att företagen tycks ha fått ett ökat intresse för olika typer av samverkan med ideella organisationer. I sin forskning varnar de för att det civila samhället ökar sina styrambitioner och kraven på professionalisering vilket i kombination med den utbredande new public management- traditionen inom statens förvaltning kan innebära att de ideella organisationerna i framtiden kommer att fungera mer som ett alternativ och ersättning för offentlig service. 37 Med ökad professionalism vill organisationerna effektivisera sin verksamhet och visa ett tydligt avstånd från amatörmässighet. Professionaliseringen tenderar också att likrikta organisationer eller aktiviteter och det finns risk för ökad standardisering. 38 Effektivisering av verksamheter inom föreningslivet kan innebära snävare föreskrifter för hur föreningar bör drivas vilket är hotande för mångfalden då olika grupper i befolkningen kan ha olika uppfattningar om hur man vill organisera sin fritid. Demokrati Det civila samhället vill också fostra medborgaren in i demokratiska normer. Delaktighet i föreningslivet innebär indirekt inlärning i institutionellt beslutsfattande och demokratisk praxis och denna process antas öka legitimiteten för det politiska systemet. 39 Den som engagerar sig i föreningslivet kan också växa av erfarenheterna från att kunna påverka och genom gemensamt arbete ökar samtidigt lusten för att ge uttryck för sin åsikt. 40 Graden av politiskt deltagande och engagemang skiljer sig drastiskt åt mellan invandrare och svenskfödda och Magnus Dahlstedt som är professor vid enheten för sociala välfärdsstudier vid Linköpings universitet är en av många som beskriver att våra svenska samhällsinstitutioner skulle behöva förändras för att vi ska kunna uppnå politisk jämlikhet 36 Filip Wijkström, Torbjörn Einarsson, Från nationalstat till näringsliv det civila samhällets organisationsliv i förändring, 33-38. 37 Ibid., 33-38. 38 Ibid., 42-47. 39 Magnus Dahlstedt, Mångkulturell demokrati genom civilt samhälle? En problematisering, 24-25. 40 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 98, Föreningslivet i Sverige- Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola, 18. 19

enligt demokratins ideal. 41 I sin bok Reserverad demokrati åskådliggör Dahlstedt stora brister i det svenska politiska systemet när han redogör för invandrares svårighet med att kunna etablera sig inom politiska partier och fackföreningar. 42 Då det civila samhället ibland kan missuppfattas som en medborgerlig arena bortom partipolitiken är det viktigt att poängtera att även organisationer utan en direkt politisk framtoning, som de flesta ideella föreningar, kan formera politiska opinioner. 43 Integration Det civila samhället kan komma att få en avgörande roll när det gäller att öka integrationen mellan olika samhällsgrupper och fördjupa det medborgerliga inflytandet i samhället. 44 Integration är ett mångdimensionellt begrepp som det inte finns någon allmängiltig definition av även om man ofta använder integration som ett viktigt tvärvetenskapligt teoretiskt och analytiskt och/eller politiskt begrepp. Integrationsbegreppet är normativt och dess betydelse ändras efter rådande samhällsideal. Integrationsdebatten och forskningen om integration har gått från fokus på att invandrade personers kulturella uttryck och orientering förväntas förändras för att passa in i majoritetsbefolkningens, det vi idag kallar för assimilation, till att integration oftast beskrivs som en ömsesidig process där minoritetsbefolkningen etablerar sig i samhället och majoritetsbefolkningen på olika sätt anpassar sig som en respons på förändringar i befolkningens sammansättning. 45 Ordet kulturkrock som man ofta använder för att beskriva de problem som uppstår när människor från ett samhälle förflyttar sig till ett annat är enligt Magnus Dahlstedt ett av många vardagliga sätt att uttrycka sig som kan generera antaganden där dessa krockar får tjäna som förklaringar för processer av utanförskap, segregation och passivitet bland invandrare. 46 Att inte kunna kommunicera på det svenska språket är ett välkänt hinder för integration då känslan av att inte kunna göra sig förstådd och att inte till fullo kunna förstå andra kan leda till att man undviker kontakter med samhället och etablerade svenskar. 47 41 Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige (Umeå: Borèa, 2005), 24-27. Samt, Integrationspolitiska maktutredningen, Engagemang mångfald och integration om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet SOU 2004:49 (Stockholm: 2004), 9-14, 55. 42 Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige, 180-181, 246-247. 43 Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet, 59. 44 Magnus Dahlstedt, Mångkulturell demokrati genom civilt samhälle? En problematisering, 16. 45 Åsa Gustafson, Sköra livsmönster om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar (Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet), 2004, sid 36-37. 46 Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige, 99-100. 47 Elcie. C. Franzen, Att bryta upp och byta land (Stockholm: Natur och Kultur, 2001), 29-40. 20

Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, och Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet skriver i en rapport angående utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering från 2005 att man på många områden i Sverige fortfarande arbetar efter ett förlegat och problematiskt integrationstänkande där man delar upp samhället i vi och dom invandrarna som ska integreras och svenskar som agenter för att integrera. Själva antagandet om att invandrare vill bli svenska bekräftar föreställningen om svenskhetens värde. 48 Utredningen beskriver också hur institutioner kan ha inneboende strukturer som utestänger och därför motverkar integration. Institutionella normer förankras genom lagar, regler, rutiner och sociala praktiker. 49 Föreningslivet med dess historiska länkningar till staten har utvecklat en organisationskultur som innehåller många avancerade normer, lagar, regler, rutiner och praxis för hur saker och ting bör göras. I relation till föreningsengagemang kan man se invandrare i tre olika roller: 1. Invandraren som nykomling i det svenska samhället. I behov av kunskaper om det svenska språket och byråkratin. 2. Invandraren som medlem i en etnisk grupp. I behov av att umgås med andra landsmän, att bevara sin egen kultur och delta i kulturutbud från det gamla landet. 3. Invandraren som medlem i andra samhällskategorier. Invandraren kan tillhöra olika samhällsgrupper relaterade till exempelvis klass, kön, ålder, eller intressen. 50 Invandrare kanaliserar ofta sitt deltagande och inflytande i det civila samhället genom etniskt grundade organisationer och föreningar som historiskt visat sig kunna tillgodose invandrarens behov i främst de två första rollerna. Dessa sammanslutningar kan också vara en viktig kanal för invandrare att som grupp utöva påtryckningar och öka sitt inflytande i samhället. Ibland kännetecknas etniska föreningar av ett mer sporadiskt deltagande och ett begränsat medlemsantal men de motverkar ändå social isolering och genom att tillvarata sina 48 Paulina de los Reyes, Masoud Kamali, rapport om utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Bortom vi och dom teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering SOU 2005:41 (Stockholm: 2005), 7-8, 12, 15-16. 49 Paulina de los Reyes, Masoud Kamali, rapport om utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Bortom vi och dom teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, 16. 50 Henry Bäck, Maritta Soininen, Invandrarna, demokratin och samhället, I Bilaga till betänkande av Demokratiutvecklingskommittén, På medborgarnas villkor, SOU 1996:162 (Stockholm, 1996), s 474. 21

medlemmars intressen bekräftar och levandegör man deras värderingar och föreställningar vilket samhället i övrigt ibland tenderar att misslyckas med. 51 Aleksandra Ålund, professor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköping Universitet samt Carl-Ulrik Schierup professor och föreståndare för institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet konstaterade redan 1991 i sin gemensamma bok Paradoxes of multiculturalism att grundläggande normer inom föreningslivet på olika sätt kan försvåra för föreningsaktiva invandrare. De invandrare som Ålund och Schierup intervjuat berättar hur samhällsinstitutioner ställer krav på anpassning och hur organisationskulturen inom föreningslivet, där allting är organiserat och planerat kan upplevas som en främmande miljö för invandrare som är vana vid mer spontanitet och informella personliga kontakter. 52 Föreningslivet kan uppfattas på olika sätt beroende på kulturell bakgrund och att ständigt behöva anpassa sig till rådande ordning blir enligt Dahlstedt ett sätt att stigmatisera och omyndigförklara som kan leda till såväl cynism som begränsad tillit till den egna förmågan att påverka. Invandrare har själva uttryckt det som att man förlorat förtroendet i sig själv, i den egna förmågan. 53 Det civila samhällets funktioner för individen Socialt kapital Det är betydelsefullt för människor att ha tillgång till sociala arenor och föreningslivet är en social arena som ger möjlighet att bygga upp nätverk där relationerna kan komma att fungera som ett kapital. Medborgares engagemang inom föreningslivet kan både vara ett uttryck för det sociala kapitalet inom ett samhälle samt generera socialt kapital för de individer som engagerar sig. 54 Det sociala kapitalet kan beskrivas som olika resurser, t.ex. personliga nätverk eller institutionaliserade relationer som finns tillgängliga för individen att tillgå för att kunna röra sig i olika miljöer med möjligheter för individuell utveckling, personlig, social och ekonomisk framgång. I sina teorier om maktförhållanden i det sociala rummet beskriver den kände 51 Ibid., 474-477. 52 Ålund, Carl-Ulrik Schierup, Paradoxes of multiculturalism- essays on Swedish society (Aldershot: Avebury, 1991), 76-79. 53 Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige, 180-181. Samt Alexandra Ålund, Carl-Ulrik Schierup, Paradoxes of multiculturalism- essays on Swedish society, 33, 48-49, 66. 54 Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet, 7. 22

franske sociologen Pierre Bourdieu det sociala kapitalet som någonting vi förvärvats redan under uppväxttiden. Inom varje social arena, pågår en ständig kamp om de mest prestigefyllda positionerna och det sociala kapitalet individen bär med sig avgör deras framgång att kunna positionera sig inom olika områden. När individen introduceras till nya människor och miljöer som kräver nya former av socialt kapital ökar individens sociala kapital och individen kan få legitimitet inom flera sammanhang vilket kan leda till framgång t.ex. inom arbetslivet. En person med bristfälligt socialt kapital och få sociala kontakter kan uppleva att man utesluts från viktig informell information och på så sätt går miste om möjligheter att kunna utveckla andra former av kapital, t.ex. det kulturella kapitalet eller det ekonomiska kapitalet. 55 Robert D Putnam är professor i statsvetenskap vid Harvard University och är känd för sina teorier om det sociala kapitalet. Putnam ser också det sociala kapitalet som sociala nätverk men hans teorier fokuserar istället på de normer av ömsesidighet och tillförlitlighet som uppstår mellan individer inom dessa nätverk. Genom samhällsengagerade nätverk, så som föreningslivet, upprätthålls ett moraliskt samhällskontrakt av samarbete mellan invånarna där det blir tydligt vilka beteenden som är önskvärda och inte. Bryter man mot detta moraliska samhällskontrakt straffas man med uteslutning ur solidaritetens och samarbetets nätverk. 56 Enligt Robert D. Putnam har det sociala kapitalet förfallit under de senaste femtio åren vilket inneburit att samhället blivit mindre tillitsfullt. Färre människor engagerar sig i organisationer, i facklig verksamhet, i kyrkan, i politiska föreningar, och i idrottsföreningarna vilket skapat ett mer individualistiskt samhälle där vi blivit mer distanserade från varandra och från samhället i stort. 57 Kasam Engagemang inom föreningslivet ökar personers individuella sociala kapital och kan därför också ge människor en känsla av sammanhang. Kasam är ett begrepp som beskriver just personers känsla av sammanhang och hur denna känsla relaterar till vårt fysiska och psykiska välmående. Teorierna om Kasam är utvecklade av Aaron Antonovsky som var amerikansk- 55 Pierre Bourdieu, Kultursociologiska texter (Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 1994), sid 258 273. 56 Robert.D. Putnam, Den fungerande demokratin medborgarnas rötter i Italien (Stockholm: SNS Förlag, 1996), 206-213. 57 Robert.D. Putnam Den ensamme bowlaren- den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (Stockholm: SNS förlag, 2001), 14-29, 114-115. 23