Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolan Junibacken Lena Löwbäck Förskolechef 1
Innehållsförteckning Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2
Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Verksamhetens mål o Vi ska finnas nära barnen. o Vi vill att alla respekterar allas olikheter. o Vi vill att alla ska bli sedda utifrån den individ de är. o Vi för dialoger om hur man är en bra kompis o Vi vill följa barnens initiativ och ta vara på deras tankar och idéer. Resultat och genomförande Pedagogerna ser goda resultat av att man har delat upp barngrupperna i mindre grupper, delar av dagen. Det har gett större möjlighet att befinna sig nära barnen och lotsa dem i hur man är en bra kompis. Atmosfären har blivit lugnare och pedagogerna har haft större möjlighet att finnas nära barnen och följa deras tankar och idéer. Till större delen har förskolan haft en bra struktur i sin organisation och i vardagsarbetet. En struktur där alla pedagoger vet vem som gör vad och man har varit trygg med vad som förväntats av var och deras arbetsuppgifter. När det fungerat mindre bra har man under byggt upp strukturen ytterligare och det har varit till stort stöd i det vardagliga arbetet. Barnen har växt i att själva lösa meningsskiljaktigheter genom det stöd och det förtroende som pedagogerna gett dem. Hela förskolan har använt sig av materialet från Friends, Alfons vänskapslåda. Ett material som tar upp omkring hur man är en bra kompis. Barnen har tagit till sig sin nya vän. Likabehandlingsplanen har använts i olika grad på de tre avdelningarna. När den använts kontinuerligt har den varit ett gott stöd i arbetet. Under året har diskussioner förts om förhållningssätt i personalgruppen, tillsammans med förskolechefen. Nu finns punkter för ett gemensamt förhållningssätt för hela förskolan. Analys och lärdomar Att dela barngrupperna i mindre grupper delar av dagen har visat sig vara en framgångsfaktor. En tydlig struktur i organisationen har visat sig underlätta det pedagogiska arbetet. Materialet omkring Alfons har till viss del underlättat samtalen i barngruppen när det gäller hur man är en bra kompis. När Likabehandlingsplanen varit en kontinuerlig del i verksamheten har den varit till gott stöd. Diskussionerna som lett fram till ett gemensamt förhållningssätt har varit positiva. Observationer av samhörigheten och tryggheten i gruppen har gjorts utifrån kärnbarnmellanbarn-utanförbarn. En metod som tydligt påvisar hur klimatet i barngruppen är just då. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Man fortsätter med att arbeta med mindre grupper. Strukturen i organisationen ses över kontinuerligt så den förblir ett gott stöd i arbetet. Arbetet med materialet Alfons vänskapslåda kommer att fortsätta under nästa år. Likabehandlingsplanen bör lyftas och synliggöras oftare genom kontinuerliga samtal bland pedagogerna. 3
Förskolans gemensamma förhållningssätt måste nu förankras och levandegöras i vardagsarbetet genom att kontinuerligt följas upp. Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamhetens mål o Vi vill besöka skogen som är en stimulerande miljö för barnen i deras lärprocess. o Vi lägger stor vikt vid att den fria leken ska fungera på ett positivt sätt. En stor del av barnens utveckling och lärande sker i leken och vi strävar efter att alla ska vara delaktiga på lika villkor samt att alla visar hänsyn mot varandra. o Vi vill uppmuntra och skapa förutsättningar för konstruktionslek, drama och skogslek. o Vi vill använda oss av ett arbetssätt som stärker barnens självkänsla och självförtroende och på så sätt hjälpa dem att få en bra grund att stå på både som individ och i grupp. Resultat och genomförande Man har i olika grad besökt skogen, där bl.a. material har hämtats hem för att iordningsställa en egen liten skog inomhus. Barnen har samlats omkring den egna skogen och haft möjlighet till att samtala omkring sina upplevelser och tankar. Pedagogerna ser att barnen inspireras av skogsbesöken. Bl.a. genom att de frågar efter dem och det blir en annan lek i skogen. Material har även hämtats in för skapande aktiviteter. Det har dock inte blivit så många skogsbesök som man önskat sig. Ett rum i den tidigare lekhallen har under året succesivt iordningsställts för olika former av konstruktionslek. Rummet är tänkt för alla avdelningar att nyttja. Det har dock mest använts av Nyckelpigan som ligger i direkt anslutning till rummet. Rummet har fått en klar planering där var sak har sin plats och barnen lätt hittat när de har valt aktivitet. Samtliga avdelningar har hörnor med avgränsat material för lek och konstruktion. Barnen har bra överblick över materialet. Drama har varit ett prioritet område. Det har dock inte blivit så mycket drama. De olika avdelningarna har i olika grad använt sig av tecken som stöd. En fortbildningsinsats har genomförts med hjälp av en pedagog från annan förskola. En pärm har iordningsställts så det har varit lätt att plocka fram när nya tecken skulle läras in. Barnen har visat stort intresse för tecken. Analys och lärdomar Närheten till skogen har varit en outtömlig källa till inspiration. Dokumentation har gjorts i olika grad och på olika sätt. Att plocka in material till en skog har varit att bra underlag för reflektioner och diskussioner i barngruppen. Bilder som satts upp på väggen har varit ett annat sätt att samla barnen för samtal omkring vad man gjort. Det har visat sig positivt att ha hörnor som klart visar vilket material barnen kan välja mellan. Tecken som stöd har visat sig vara av stort intresse för barnen och har varit ett gott stöd i att stimulera språkutvecklingen. Det har även underlättat kommunikationen då flera barn har 4
haft annat modersmål och även bland de yngre barnen som inte ännu har tillägnat sig talspråket. Det har varit bra och enkelt att genomföra fortbildning i tecken som stöd när man kunnat nyttja den kompetens som finns inom kommunen. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Man bör se över rutiner för skogsbesöken så att de blir av i den utsträckning man tänkt sig. En avdelning kommer att starta upp Mulle-verksamhet genom Friluftsfrämjandets plan och material. Man bör utvärdera arbetet efter en tid och därefter kan övriga avdelningar ev. ansluta sig. Man bör fundera på hur man kan få in mer drama i verksamheten. Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål o Att alla påverkar sin situation och deltar i utformningen av verksamheten. o Att alla gör egna val. o Att alla uttrycker sina åsikter. o Att alla tar ansvar för sina handlingar. o Att alla känner tillit till varandra. Resultat och genomförande Pedagogerna har varit lyhörda för barnens önskemål av val av aktiviteter. Och haft en tillåtande hållning i så stor utsträckning det varit möjligt beroende på de tillfälliga omständigheterna. Om ett önskemål inte blivit tillgodosett genast har man tagit upp det vid ett senare tillfälle. När barngrupperna varit delade i mindre grupper har möjligheten för pedagogerna att vara lyhörda varit större. Det har i sin tur ökat barnens möjlighet att påverka och göra egna val. Pedagogerna har tydligt sett hur barnen mer och mer vågat uttrycka åsikter och önskemål allt eftersom året har gått. I den takt pedagogerna har gett barnen förtroende har de klarat ta ansvar mer och mer. Dock ser inte alltid barnen sin egen del i konflikter. Inte heller vem som ansvarar för vad när det gäller att plocka undan allt material när en aktivitet är slutförd. Någon avdelning har använt arbetssättet med medhjälpare. Ett barn som får vissa ansvarsuppgifter. Detta har bidragit till ökad självkänsla. Analys och lärdomar Man kan även inom detta område se betydelsen av att dela barngrupperna i mindre grupper. När pedagogerna ger barnen förtroende klarar de av mycket. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Man fortsätter på den inslagna vägen. 5
Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål Vi prioriterar mötena med föräldrarna vid lämning och hämtning där det ska råda ett vänligt och välkomnande bemötande. Det är viktigt att det är så lugnt som möjligt i hallen när barnen kommer till förskolan så att vi kan ta emot varje enskilt barn utefter deras behov, samt möjlighet för föräldrarna att delge oss information eller funderingar. Det är därför bra om det inte är för många vuxna och barn samtidigt i hallen om det är möjligt. Resultat och genomförande Pedagogerna har lagt stor vikt vid den dagliga kontakten. Man har sett till att mötet med barn och föräldrar skett så avskilt som möjligt. Föräldrarna uttrycker att de är nöjda med verksamheten och att barnen trivs. Man har i olika grad använt sig av mail för information till föräldrarna. Samt sms tjänst för anmälan av frånvaro. Verktyg som föräldrarna har uppskattat. Förskolan har bjudit in till utvecklingssamtal, föräldrasammankomster och familjefester. När det gäller föräldrasammankomster har deltagandet varierat. När flera barn skolats in samtidigt har det ibland blivit aningen rörigt i verksamheten. Man har då tagit tag i strukturen för det dagliga arbetet. Det visade sig slå väl ut med tydliga vardagsrutiner. Analys och lärdomar Tallkotten har fått en större tambur vilket bidragit till minskad trängsel vid lämning och hämtning av barn. Man har därmed haft möjlighet att i större utsträckning ta emot barn och föräldrar på ett bra sätt. Det gäller att ha en tydlig struktur för det dagliga arbetet, särskilt när nya barn börjar. Alla ska veta vilken uppgift var och en har. Det ger en stabilitet och trygghet för både barn och pedagoger. Hela förskoleverksamheten har under året haft föräldrasamverkan som gemensamt utvecklingsarbete. Med fokus på det dagliga mötet samt på inskolning. Detta har bidragit till att förskolan lyft området förskola och hem. Nästa verksamhetsår kommer arbetet att fortsätta med utvecklingssamtal och föräldrasammankomster. Genom det arbetet kommer förskolan att vidare lyfta det området i läroplanen. Mail och sms tjänst har visat sig underlätta kontakten med föräldrarna. Fler hör av sig när barn är sjuka eller har ledigt. Det är även ett enkelt sätt att nå ut med information. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Det gemensamma utvecklingsarbetet kommer att fortgå. Det kommer att ge en god grund att stå på inom området förskola och hem. Där deltagandet på föräldramöte varit lågt bör man fundera på innehåll och upplägg för att locka fler föräldrar. Hur kan vi visa på förskolans arbete kopplat till läroplanen på ett enkelt och lättsamt sätt? 6
Viktigt att se över avdelningens rutiner inför ett nytt år med nya inskolningar. Vem ska göra vad och vilken information ska delges föräldrarna? Helhetsbild av verksamhetsåret Positivt och negativt i ARBETSLAGET Ansvarsfördelningen Man har fördelat de olika arbetsuppgifterna utifrån ansvarsområden. När det gäller ekonomi och inköp har man tyckt att den delen tagit allt för mycket tid i anspråk. Tid som varit svår att vara ifrån barngruppen. Arbetstider/barnfri tid/planeringstid/reflektionstid Personalschemat har fungera bra. Ofta svårt att få ut planeringstid, särskilt gemensam tid för respektive avdelning. Reflektionstiden på måndagar har fungerat väl. Tillgången på vikarier Det har varit mycket positivt att få ha samma vikarie för personal med en längre sjukskrivning. Kontinuiteten har bibehållits. Vikarier som är inskolade i verksamheten har varit få. När man väl hittat en lämplig vikarie och skolat in personen har den strax sugits upp till en annan förskola på längre vikariat. Önskvärt vore en vikarie pool där utbildad personal finns att tillgå. Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen Personalresurserna har inte alltid täckt behovet. Med en extra resurs på en avdelning under våren har arbetet underlättats. Med tanke på att förskolan har flera barn med annat modersmål har pedagogerna många gånger känt sig otillräckliga. Kontakten med föräldrar som inte kan svenska och inte heller engelska har varit tidskrävande med flera missförstånd. Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen Förskolan fick ny förskolechef i september 2015. Det var lite turbulent innan pedagoger och chef hittade fram till varandra. Under året har dock samarbetet utvecklats och man känner sig tryggare med varandra. Pedagoger känner att man har stöd av sig chef. Arbetsklimatet med övriga arbetslag på förskolan/grupper Samarbetet över avdelningarna fungerar bra. Man har täckt upp för varandra när någon varit frånvarande. Ett sätt att spara på anslaget för vikarier. Dock ofta på bekostnad av planeringstiden. Kompetensutveckling Det gemensamma utvecklingsarbetet omkring föräldrasamverkan för hela förskoleverksamheten har känts aktuellt och intressant. En avdelning har fått handledning via specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Det har varit ett gott stöd i vardagsarbetet. Förskolans eget utvecklingsarbete har handlat om förhållningssätt. Nu finns tagna riktlinjer för hur pedagogerna ska förhålla sig i vardagen. 7
Positivt och negativt i BARNGRUPPEN Inskolningar Det var till viss del en rörig höst med inskolningar under hela hösten. Flertalet inskolningar var av barn med annat modersmål. Man har saknat att föräldrainformationen inte finns översatt till aktuella språk. Tolk har nyttjas vid det första inskolningssamtalet. Men i den följande vardagen har man saknat möjligheten att genom tolk eller översatt material kommunicera med föräldrar med annat språk. Sammansättningen, åldrar kön I det stora hela har barngrupperna haft en någorlunda jämn sammansättning. Junibackens tre avdelningar har alla åldersspannet 1-5 år. Pedagogerna har ofta uttryckt att det är svårt att hålla en verksamhet som täcker barnens behov och intressen med så stor åldersspridning. Närvaro, kontinuitet Närvaron har varit ojämnt fördelat mellan avdelningarna. Hög närvaro för barn med mycket tid på en avdelning. Medan en avdelning haft låg närvaro p.g.a. mycket sjukdom. Där närvaron varit låg har man haft minskad möjlighet till kontinuitet i den pedagogiska verksamheten med barnen. Trygghet, sammanhållning, klimat Pedagogerna har arbetat aktivt för att barngrupperna skulle kännas trygga för alla barn. Man har byggt upp en VI känsla. Föräldrar uttrycker att deras barn tycker om sin förskola. Positivt och negativt PÅ FÖRSKOLAN Mötesordning Strukturen på de olika möten som förekommer på förskolan har varit bra. Dock har tid för saknats för flera av de möten som varit nödvändiga, t.ex. de båda grupperna för utemiljön respektive innemiljön. Samverkan med andra t.ex. fritids/skolan/förskolan/barnhälsoteam Man har följt planen för övergång och samverkan. Dock har ingen samverkan med skolan funnits utöver den. Förskolan har haft kontakt med barnhälsoteamet (BHT) för några barn, tillsammans med föräldrar. Det har varit positiva möten. Utrustning, lokaler, utemiljö, material Förskolans lokaler börjar bli rejält slitna. Flera saker har stora behov av att åtgärdas. Även utemiljön är i behov av en kraftig upprustning. Det har varit mycket svårt att få en lagom temperatur på en av avdelningarna. Ett problem som måste åtgärdas snarast. När det gäller material har man till visst del sett över vad barnen använder och försökt rensa bort det barnen inte leker med. Ett arbete som bör pågå mest hela året. Annat AV BETYDELSE Behovet av tolk på plats har varit stort. Önskemål finns om att förskoleverksamheten har tillgång till egna personer som kan de olika språken. Den tekniska utrustningen (IT-tekniken, m.m.) har strulat en hel del under året. Mycket frustrerande och tidsödande, bl.a. i arbetet med dokumentation. 8