Granskning av barnomsorgen i Stockholms stad Delrapport 1 en förstudie

REVISIONSKONTORET REVISIONSRAPPORT NR 16 December 2001 DNR 420/245-01 Granskning av barnomsorgen i Stockholms stad Delrapport 1 en förstudie Vad är viktigt för att det ska vara en bra förskola - enligt föräldrar, personal och förskolechefer Barngruppernas storlek är mycket viktig för en bra verksamhet. Dagens grupper anses för stora Barnens trygghet, trivsel och säkerhet är allra viktigast för föräldrarna Personalens utbildning har stor betydelse men engagemanget är ännu viktigare enligt föräldrarna Många förbättringsförslag handlar om strukturella förutsättningar som förskolan själv har små möjligheter att påverka Stadens kvalitetsstrategi verkar ännu inte ha fått genomslag ute i verksamheten Antalet barn i åldern 1-5 år beräknas öka med ca 7 600, eller närmare 20 procent, fram t o m år 2009 www.revision.stockholm.se

Revisorsgrupperna 3 och 4 2001-12-12 Bromma stadsdelsnämnd Kista stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd Vantörs stadsdelsnämnd Utbildningsnämnden Revisionsrapport del 1: Vad är viktigt för att det ska vara en bra förskola -enligt föräldrar, personal och förskolechefer - förstudie Revisorsgrupperna 3 och 4 har vid sitt gemensamma sammanträde den 12 december 2001 behandlat bifogade revisionsrapport. I enlighet med revisionsplanen för år 2001/02 har en granskning av barnomsorgen i staden påbörjats. I bifogade rapport redovisas den första etappen av granskningen. I denna etapp har en förstudie genomförts i syfte att belysa vad som är viktigt för att det ska vara en bra förskola. Förstudien bygger på s k fokusgruppintervjuer med dels barnskötare och förskollärare, dels förskolechefer samt dels föräldrar med barn i förskolan. Totalt har 25 fokusgruppintervjuer genomförts i vilka sammanlagt ca 250 personer deltagit. De tre intervjukategorierna pekar med stor tydlighet ut ett antal faktorer som enligt grupperna är särskilt viktiga för att förskolan ska kunna erbjuda en bra verksamhet. Hit hör främst barngruppernas storlek, de personella resurserna och tillgången på utbildad personal d v s olika strukturella förutsättningar som ytterst hänger samman med resurstilldelning och förskolans ekonomi. Föräldrarna fäster störst vikt vid barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Enligt vår mening är särskilt föräldrarnas bild av hur förskolan tillfredsställer barnens behov en avgörande värdemätare på kvaliteten i verksamheten. Till detta ska läggas att olika undersökningar i staden visar att föräldrar i allmänhet hittills varit nöjda med kvaliteten i barnomsorgen. Föräldragrupperna i denna granskning har många synpunkter på förbättringar, särskilt vad gäller verksamhetens innehåll. Det är därför viktigt att föräldrarna är delaktiga i kvalitetsarbetet inom förskolorna. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Stadshuset Hantverkargatan 3 A, 1tr Vx 08-508 29 000 08-508 29 399 105 35 STOCKHOLM

Sid 2(2) 2001-12-12 Sammanfattningsvis delar vi revisionskontorets uppfattning att det är viktigt att noga följa utvecklingen och fortsätta att granska hur förskoleverksamheten lever upp till skollagens och läroplanens bestämmelser. Revisorerna överlämnar härmed rapporten till de berörda stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden för yttrande senast den 1 mars 2002. Övriga stadsdelsnämnder får rapporten för kännedom. Bengt Akalla Siv Lindh Ordförande i revisorsgrupp 3 Ordförande i revisorsgrupp 4 Kopia till berörda stadsdelsdirektörer och direktören vid utbildningsförvaltningen

Revisorsgrupperna 3 och 4 2001-12-12 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd Hägerstens stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Katarina-Sofia stadsdelsnämnd Liljeholmens stadsdelsnämnd Maria-Gamla stans stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Rinkeby stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Älvsjö stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Revisionsrapport del 1: Vad är viktigt för att det ska vara en bra förskola -enligt föräldrar, personal och förskolechefer - förstudie Revisorsgrupperna 3 och 4 har vid sitt gemensamma sammanträde den 12 december 2001 behandlat bifogade revisionsrapport. I enlighet med revisionsplanen för år 2001/02 har en granskning av barnomsorgen i staden påbörjats. I bifogade rapport redovisas den första etappen av granskningen. I denna etapp har en förstudie genomförts i syfte att belysa vad som är viktigt för att det ska vara en bra förskola. Förstudien bygger på s k fokusgruppintervjuer med dels barnskötare och förskollärare, dels förskolechefer samt dels föräldrar med barn i förskolan. Totalt har 25 fokusgruppintervjuer genomförts i vilka sammanlagt ca 250 personer deltagit. De tre intervjukategorierna pekar med stor tydlighet ut ett antal faktorer som enligt grupperna är särskilt viktiga för att förskolan ska kunna erbjuda en bra verksamhet. Hit hör främst barngruppernas storlek, de personella resurserna och tillgången på utbildad personal d v s olika strukturella förutsättningar som ytterst hänger samman med resurstilldelning och förskolans ekonomi. Föräldrarna fäster störst vikt vid barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Enligt vår mening är särskilt föräldrarnas bild av hur förskolan tillfredsställer barnens behov en avgörande värdemätare på kvaliteten i verksamheten. Till detta ska läggas att olika undersökningar i staden visar att föräldrar i allmänhet hittills varit nöjda med kvaliteten i barnomsorgen. Föräldragrupperna i denna Postadress Besöksadress Telefon Telefax Stadshuset Hantverkargatan 3 A, 1tr Vx 08-508 29 000 08-508 29 399 105 35 STOCKHOLM

granskning har många synpunkter på förbättringar, särskilt vad gäller verksamhetens innehåll. Det är därför viktigt att föräldrarna är delaktiga i kvalitetsarbetet inom förskolorna. Sid 2(2) 2001-12-12 Sammanfattningsvis delar vi revisionskontorets uppfattning att det är viktigt att noga följa utvecklingen och fortsätta att granska hur förskoleverksamheten lever upp till skollagens och läroplanens bestämmelser. Revisorerna överlämnar härmed rapporten för kännedom. De nämnder/förvaltningar som önskar lämna synpunkter på rapporten ombedes göra det senast den 1 mars 2002. Bengt Akalla Siv Lindh Ordförande i revisorsgrupp 3 Ordförande i revisorsgrupp 4 Kopia till stadsdelsdirektörerna

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 INNEHÅLL Sammanfattning 1 1 Bakgrund 4 2 Revisionsuppdraget 5 3 Metod och genomförande 5 4 Resultat av granskningen 7 4.1 Sammanställning av resultatet 7 4.2 Betydelsefulla kännetecken 7 4.2.1 Personalgruppernas bedömning 7 4.2.2 Förskolechefernas bedömning 8 4.2.3 Föräldrarnas bedömning 9 4.2.4 s summering och kommentarer 9 4.3 Förbättringsförslag 10 4.3.1 Personalgruppens förslag 11 4.3.2 Förskolechefernas förslag 11 4.3.3 Föräldrarnas förslag 12 4.3.4 s summering och kommentarer 13 5 s avslutande kommentarer 13 Bilaga: Exempel på kvalitetskarta www.revision.stockholm.se

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 1 (15) Sammanfattning I revisionsplanen för år 2001/2002 ingår en granskning av barnomsorgen i staden. Granskningen - som avgränsas till den kommunala förskolan - genomförs i etapper inom stadsdelsnämnderna Bromma, Kista, Kungsholmen, Skärholmen och Vantör. Tyngdpunkten i den nu genomförda etappen har varit på s k fokusgruppintervjuer med barnskötare och förskollärare, förskolechefer samt föräldrar. Totalt har 25 fokusgruppintervjuer genomförts i vilka sammanlagt ca 250 personer deltagit. I nästa etapp ingår bl a en enkätundersökning, intervjuer med ansvariga för förskolan samt analys av tillgänglig statistik m m. Enligt USKs prognoser kommer antalet barn i åldern 1 5 år att öka med närmare 20 procent från år 2000 fram t o m år 2009. Andra faktorer som sannolikt kommer att påverka efterfrågan på förskoleplatser är införandet av maxtaxan år 2002 och införandet av den allmänna förskolan år 2003. En barnomsorgsschablon infördes preliminärt inom staden 1992 och definitivt från 1993. Förskolan har haft en krympande ekonomi under 1990-talet. Detta har ställt krav på effektiviseringar. Barngruppernas storlek är mycket viktig för en bra verksamhet Intervjukategorierna (personal, förskolechefer och föräldrar) pekar med stor tydlighet ut ett antal faktorer som är av stor vikt för att förskolan ska kunna erbjuda en bra verksamhet. Hit hör främst barngruppens storlek, de personella resurserna och tillgången på utbildad personal d v s olika strukturella förutsättningar som ytterst hänger samman med resurstilldelning och förskolans ekonomi. Konsekvenserna av dagens situation uttrycks på olika sätt i fokusgrupperna: Det är inte möjligt att leva upp till läroplanens mål. Det finns ofta inte tid att se varje barn, det finns inte tid för planering (i grupp respektive enskilt), det finns inte tid för utvärdering och reflektion. Barn med behov av särskilt stöd får inte tillräcklig uppmärksamhet. Enligt personalen går verksamheten mer ut på att försöka upprätthålla den praktiska omsorgen och en säker miljö än att tillgodose barnens behov av lärande och utveckling. Flera forskningsstudier i skolverkets nyligen presenterade kunskapsöversikt Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola visar att faktorer som personalens utbildning tillsammans med gruppstorlek är de komponenter som tydligast ger utslag på barnens välbefinnande och bidrar till ett positivt klimat för inlärning och utveckling. Enligt skolverket har forskningsstudierna oftast 13-15 barn som en idealgrupp och då är det fråga om barn utan funktionshinder eller andra särskilda behov.

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 2 (15) Barnens trygghet, trivsel och säkerhet är allra viktigast för föräldrarna I revisionskontorets granskning tillmäter föräldrarna barnens trygghet, trivsel och säkerhet den största betydelsen. Även olika aktiviteter, utflykter och andra inslag som syftar till stimulans och utveckling (bl a språkutveckling) anser föräldrarna viktiga för att det ska vara en bra verksamhet. Föräldrarna anser också att det är viktigt att personalen vet vem de är till för. Personalens utbildning har stor betydelse I granskningen tillmäts personalens utbildning en stor betydelse av samtliga intervjukategorier. Det finns dock en oro för möjligheterna att rekrytera utbildad personal i framtiden. Vad som anses vara en ideal utbildningsnivå varierar. Vissa fokusgrupper anser att alla bör ha akademisk utbildning/förskollärarutbildning, medan andra grupper anser att utbildning som barnskötare är tillräckligt. Förskolecheferna ger utbildningen högsta vikt medan föräldrarna värdesätter personalens engagemang högre. Förskolecheferna värdesätter också sådana egenskaper hos personalen som professionellt förhållningssätt och social kompetens. Många förbättringsförslag handlar om strukturella förutsättningar som förskolan har små möjligheter att påverka Det oftast förekommande förbättringsförslaget är att barngrupperna minskas. Detta är helt entydigt. Ibland kopplas barngruppernas storlek samman med behov av ökad personaltäthet. En ekonomisk satsning på förskolan ses som lösningen på flera förbättringsbehov. Det grupperna framfört som viktiga förbättringsområden handlar främst om olika strukturella förutsättningar som förskolan själv har begränsade möjligheter att påverka. Utmärkande för intervjugruppernas förbättringsförslag är också att de områden som förskolan inte själv kan påverka - får förhållandevis låga betyg - d v s det fungerar dåligt i den egna verksamheten. Områden som förskolan kan påverka får däremot ofta högre betyg - d v s det fungerar förhållandevis bra i den egna verksamheten. Det finns dock på vissa enheter några av förskolan påverkbara förbättringsområden som får låga betyg (t ex samarbetet/kommunikationen med föräldrarna, ljudnivån). Enligt revisionskontoret är det särskilt angeläget att sådana förbättringsförslag bearbetas vidare i förskolan. Det finns vissa skillnader i de förbättringsförslag som intervjugrupperna anser att förskolan kan arbeta med själv. Personalens förbättringsförslag är ofta inriktade på den egna arbetssituationen. Förskolechefernas förslag handlar ofta om attityder/ egenskaper hos personalen eller ledningen. Personal- respektive förskolechefsgrupperna har dock sällan fört fram förbättringsförslag som handlar om verksamhetens innehåll. Föräldrarna däremot har många förslag om aktiviteter, utflykter, stimulans och lärande.

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 3 (15) Stadens kvalitetsstrategi verkar ännu inte ha fått genomslag i verksamheten Kännetecken som har att göra med stadens kvalitetsstrategi, dvs mål-åtagandearbetssätt, rutiner för klagomålshantering, har inte lyfts fram av fokusgrupperna. Det skulle kunna vara ett tecken på att stadens kvalitetsstrategi ännu inte fått genomslag ute i verksamheten och att personal och föräldrar inte är så delaktiga i förskolans kvalitetsprocess som det är tänkt. Det skulle också kunna vara ett tecken på att detta är mer sekundära frågor i verksamheten när personalen upplever att tiden är knapp för att klara den praktiska omsorgen och för att upprätthålla en säker miljö. Det kan eventuellt finnas andra orsaker. Enligt revisionskontorets mening är föräldrarnas bild av hur förskolan tillfredsställer barnens behov en avgörande värdemätare på kvaliteten i verksamheten. Enligt olika mätningar i staden har föräldrarna hittills varit nöjda med kvaliteten i barnomsorgen - trots lägre personaltäthet och större barngrupper. Nu kommer allt oftare signaler om missnöje i media och föräldragrupperna i denna granskning har många synpunkter på förbättringar, särskilt vad gäller verksamhetens innehåll. Det är därför enligt kontoret viktigt att föräldrarna är delaktiga i kvalitetsarbetet inom förskolorna. Med hänsyn till att antalet barn i förskolegrupperna ökat under 90-talet, att tillströmningen av barn till förskolan kan förväntas öka och mot bakgrund av vad som framkommit i denna granskning - anser revisionskontoret att utvecklingen måste följas med stor uppmärksamhet så att förskolan lever upp till skollagens och läroplanens bestämmelser och kan tillgodose alla barns behov att bli sedda och ha en individuell kontakt med vuxna. Maria Löfgren Riitta Suojanen Inger Korsgren Revisor Revisor Revisor

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 4 (15) 1 Bakgrund Betydande strukturella och ekonomiska förändringar har kännetecknat förskoleverksamheten under den senaste tioårsperioden. Verksamhetens statliga styrning har överförts från socialtjänstlagen till skollagen och sedan 1998 finns också en särskild läroplan för förskolan. Förskolan ingår numera i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdomar. Skolverket är sedan 1998 tillsynsmyndighet för förskolan liksom för barnomsorg i övrigt. I skollagen ges de grundläggande bestämmelserna om hur förskoleverksamheten ska utformas. Enligt skollagen är förskoleverksamhetens uppgift att bedriva en pedagogisk verksamhet. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Verksamheten ska utgå från varje barns behov. Lokalerna ska vara ändamålsenliga. För barn mellan 1 och 5 år erbjuder staden olika former av förskoleverksamhet. Det finns förskola, familjedaghem, deltidsförskola och öppen förskola kommunalt eller enskilt driven. Skollagen säger att en kommun ska erbjuda plats i barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål. Staden har en s k platsgaranti som innebär rätt till förskoleplats från 1 års ålder inom tre månader från anmält datum för behov av plats. Ett förslag till särskild förskoleplan för staden har nyligen utarbetats, vilket f n remissbehandlas. Avsikten är att denna plan tillsammans med de nationella målen ska vara styrande för nämnder och förskolor. Under år 2001 är i genomsnitt 33 000 Stockholmsbarn inskrivna i förskoleverksamheten (exkl barn i deltidsförskolor). Vid årsskiftet 2000/01 var ca 84 % av alla barn i förskoleåldern inskrivna i förskoleverksamheten. Ca 70% av barnen finns i den kommunalt drivna verksamheten. Antalet barn i förskoleverksamheten förväntas öka de närmaste åren. Enligt USKs 1 prognos hösten 2001 2 kommer det totala antalet barn i åldern 1 5 år att öka från ca 38 900 under år 2000 till ca 42 000 år 2004 och ca 46 500 år 2009. Andra faktorer som sannolikt kommer att påverka efterfrågan på förskoleplatser är införandet av maxtaxan år 2002 och införandet av den allmänna förskolan 3 år 2003. En barnomsorgsschablon infördes inom staden preliminärt 1992 och definitivt från 1993. Förskolan har haft en krympande ekonomi under 1990-talet. Detta har ställt krav på effektiviseringar. De senaste åren har allt oftare olika brister inom barnomsorgen uppmärksammats i media. Det har handlat om svårigheter att leva upp till läroplanen för förskolan, stor arbetsbörda, rekryteringsproblem m m - men även om problem att klara platsgarantin. Skolverket, som är tillsynsmyndighet, har under 2001 riktat kritik mot Stockholms stad för att det tar för lång tid att få en plats i barnomsorgen. 1 Utrednings- och statistikkontoret 2 Prognos 01 avseende befolkning i Stockholm 2001-2009 3 Från det år barnet fyller 4 år.

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 5 (15) 2 Revisionsuppdraget I revisionsplanen för år 2001/2002 ingår en granskning av barnomsorgen i staden. Granskningen - som avgränsas till den kommunala förskolan - genomförs i två etapper inom stadsdelsnämnderna Bromma, Kista, Kungsholmen, Skärholmen och Vantör. Dessa stadsdelar representerar såväl norra och södra Stockholm som innerstaden och har varit i huvudsak organisatoriskt intakta lång tid tillbaka, vilket är en fördel för genomförandet av granskningen. Syftet är att belysa och bedöma verksamheten i förskolan genom att granska hur personalen och föräldrarna uppfattar arbetssituationen och arbetsmiljön om arbetsmiljön uppfyller kraven som finns i lagar och förordningar om stadsdelsnämnderna uppfyller lagen om platsgaranti från ett års ålder hur stadsdelsnämnderna hanterar personalfrågor som t ex att rekrytera och behålla personal inom förskolan vilken beredskap stadsdelsnämnderna har för att möta behovet av förskola under den närmaste femårsperioden. I granskningen (etapp 2) ingår även att så långt det är möjligt följa utvecklingen av resurstilldelningen och kostnadsutfallet per barn inom förskolan under 90-talet. I den nu genomförda etappen har revisionskontoret genomfört en förstudie för att belysa vad som är viktigt för att det ska vara en bra förskola. Tyngdpunkten i förstudien har varit på s k fokusgruppintervjuer med dels barnskötare och förskollärare, dels förskolechefer samt dels föräldrar med barn i förskolan. Totalt har 25 fokusgruppintervjuer genomförts i vilka sammanlagt ca 250 personer deltagit. I nästa etapp ingår bl a en enkätundersökning till personal och föräldrar. Enkäterna kommer att utformas med utgångspunkt från vad som framkommit i fokusgrupperna. Vidare ingår intervjuer med barnomsorgsansvariga samt analys av tillgänglig statistik m m. Denna etapp beräknas kunna avrapporteras i mars/april 2002. 3 Metod och genomförande Fokusgrupper är liksom enkäter, intervjuer och observationer en metod för att följa upp och utvärdera en verksamhet särskilt kvalitetsfaktorer och s k upplevd kvalitet. Det är också en metod för att få fram angelägna förbättringsområden. Fokusgruppens styrka ligger i enkelhet, snabbhet och dialog. Lämplig gruppstorlek är 10-15 personer. Genom en systematiserad diskussion i fokusgruppen får man fram kunskap och synpunkter om en avgränsad frågeställning. I de nu aktuella granskningen har frågan varit Vad tycker Du är viktigt för att det ska vara en bra förskola. De olika stegen i metoden som den har tillämpats i denna granskning - kan mycket kort beskrivas enligt följande. I steg 1 ombeds den samlade gruppen att var och en

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 6 (15) fundera igenom vad som är allra viktigast. Därefter anger varje deltagare ett antal kännetecken på vad som är en bra förskola. Kännetecknen (ca 25 st) listas. I nästa steg sorterar gruppen kännetecknen under olika rubriker - kvalitetsfaktorer (4-6 st). I det 3:e steget väljer varje deltagare ut de tre viktigaste kännetecknen och i det 4:e steget betygsätter var och en den egna verksamheten med utgångspunkt från de listade kännetecknen. I det sista steget lyfter deltagarna fram 3-4 förbättringsområden. Det är i regel de kännetecken som anses ha hög betydelse, men som fått låga betyg i den egna verksamheten. Resultatet blir en kvalitetskarta som visar dels vilka kännetecken som gruppdeltagarna anser vara särskilt betydelsefulla, dels vilka förbättringsområden som gruppen enats om. (Se bilaga) Vid var och en av de fem granskade nämnderna har fokusgruppintervjuer genomförts med tre personalgrupper (förskollärare och barnskötare), en föräldragrupp och en grupp med förskolechefer. Fokusgruppledare vid samtliga intervjuer har varit en särskilt anlitad konsult 4 med stor erfarenhet av såväl fokusgruppmetodik som av förskoleverksamhet. Fokusgrupper ger i första hand kvalitativa data och är således inte någon kvantitativ mätmetod där siffror vare sig ska eller kan jämföras. Metoden ger bilder av vad personal, föräldrar respektive förskolechefer anser är viktigt för att förskolan ska fungera bra. Dessa bilder kan användas som planerings- och beslutsunderlag och för att formulera mål och strategier för det fortsatta utvecklingsarbetet - på respektive förskola och för verksamheten i sin helhet. Fokusgrupper används också ofta som underlag för att utarbeta enkäter till en bredare målgrupp. Metoden ökar vanligen träffsäkerheten när innehåll och frågor i en enkät ska formuleras. Genom kvalitetskartan ringas förbättringsområden in. Det handlar dels om förbättringsmöjligheter som gruppdeltagarna själva kan arbeta vidare med, dels om åtgärder som förskolan har små om ens några möjligheter att påverka; främst olika strukturella faktorer som t ex barngruppens storlek och personaltätheten. Varje grupp äger sin karta och bör med utgångspunkt från den göra sina egna analyser och diskutera fram förslag till åtgärder. De framtagna kvalitetskartorna har därför översänts till respektive grupp/förskola. Berörda förskolechefer har fått föräldragruppernas kvalitetskartor. Verksamhetsansvariga har fått alla kartorna. Den revisionella granskningen syftar även till att göra en övergripande sammanställning och bedömning av resultatet och peka på olika generella problemställningar. I den översiktliga sammanställningen nedan redovisas inte resultatet för respektive förskola eller stadsdel. En referensgrupp med företrädare från olika förvaltningar i staden är knuten till projektet. Referensgruppen har sammantaget en bred erfarenhet och kunskap om förskolefrågor. Revisionsrapporten har faktakontrollerats av berörda förvaltningar. 4 Resultat av granskningen 4 Kerstin Carlén Utveckling

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 7 (15) 4.1 Sammanställning av resultatet Som framgått ovan har alla fokusgrupper listat ett antal kännetecken på en bra förskola. Varje deltagare har sedan valt ut de tre viktigaste kännetecknen och gruppens samlade bedömning av vad som är viktigast har sammanställts i rangordning. Detta innebär inte att övriga kännetecken är utan betydelse tvärtom. De kännetecken som gruppdeltagarna lyft fram är alla mer eller mindre viktiga för en bra förskola. Nedan har revisionskontoret sammanställt de kännetecken som de olika intervjukategorierna (personal, förskolechefer och föräldrar) ansett vara mest betydelsefulla (avsnitt 4.2). Därefter har kontoret sammanställt de olika intervjukategoriernas förbättringsförslag i dels åtgärder/områden utanför förskolans påverkan, dels åtgärder/områden som förskolan kan arbeta med själv (avsnitt 4.3). Förbättringsområdena är i regel betydelsefulla kännetecken som fått låga betyg i den egna verksamheten. 4.2 Betydelsefulla kännetecken I revisionskontorets bearbetning av resultatet har de tre eller fyra viktigaste kännetecknen per fokusgrupp tagits med. Därefter har de viktigaste kännetecknen för varje intervjukategori rangordnats. Om en grupp har tillmätt flera kännetecken lika stor betydelse har alla tagits med i sammanställningen. Kontoret har sorterat kännetecknen i fallande rangordning under rubrikerna Personal, Organisation och Verksamhet. Rubrikerna är inte rangordnade sinsemellan. Förskolecheferna har också rubriken Ledning. I slutet av sammanställnigen för respektive intervjukategori redovisas i rangordning de allra viktigaste kännetecknen som framförts. 4.2.1 Personalgruppernas bedömning Organisation Barngruppernas storlek Verksamhetens ekonomi Lön som lockar att arbeta i förskolan Tid för planering Personal Utbildad personal Välfungerande arbetslag - bra samarbete i personalgruppen Bra samarbete och kommunikation med föräldrarna Engagerad, frisk, närvarande personal Verksamhet

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 8 (15) Trygga barn och föräldrar Positiv och varm stämning och trygga vuxna Barnen i fokus i verksamheten Genomtänkt verksamhet som följer läroplanen Exempel på andra kännetecken som personalgrupperna anser viktiga är bl a ledning som stöttar och ser till att personalen växer, politiker som lyssnar och lokaler anpassade för verksamheten. Allra viktigast för personalgrupperna är i rangordning: barngruppens storlek, trygga barn och föräldrar, utbildad personal samt verksamhetens ekonomi. Vad som anses allra mest betydelsefullt för en bra verksamhet varierar något mellan de medverkande stadsdelarna. I tre stadsdelar anser personalen att barngruppernas storlek är viktigast. I en stadsdelsnämnd värderar personalgrupperna tryggheten för barn, föräldrar och personal högst, medan personalgrupperna vid den femte stadsdelen tillmäter lönen den högsta betydelsen. 4.2.2 Förskolechefernas bedömning Organisation Högre schablon Budget som täcker behoven Ledning Ledning som kan coacha och plocka fram kompetens Tydlig ledning - tydliga roller/ansvar Personal Utbildad personal Engagerad personal med hög social kompetens Gemensam syn på barn, kunskap och lärande Välförankrad värdegrund och professionellt förhållningssätt Verksamhet Verksamhet som utgår ifrån barnens behov barnen i fokus Nöjda föräldrar som känner trygghet Personal som har ett gott samarbete med alla parter Tydliga och gemensamma mål för verksamheten Allra viktigast för förskolecheferna är i rangordning: utbildad personal, budget som täcker behoven och verksamhet som utgår från barnens behov samt ledning som kan coacha. 4.2.3 Föräldrarnas bedömning Organisation

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 9 (15) Små barngrupper Verksamhetens ekonomi satsa pengar på förskolan Budgeten bör indexjusteras Personal Engagerad, aktiv och stimulerande personal Kunnig och utbildad personal Personal som vet varför de gör det de gör Verksamhet Alla barn är trygga, trivs, har roligt, utvecklas och stimuleras Föräldrarna känner att barnen är säkra (omgivning, grindar, staket etc) Personalen ser barnen som individer Allra viktigast för föräldrarna är i rangordning: trygga barn och föräldrar, barngruppens storlek, personal som ser barnen som individer samt engagerad personal. 4.2.4 s summering och kommentarer Det är flera kännetecken som alla tre intervjukategorierna (föräldrar, förskolechefer och personal) framhåller som särskilt viktiga för en bra verksamhet. Hit hör barngruppens storlek, utbildad personal, förskolans ekonomi, trygghet och barnen i fokus. Allra viktigast är de yttre förutsättningarna ekonomin, gruppstorleken och de personella resurserna d v s sådant som förskolan har små möjligheter att påverka själv. Det enskilda kännetecken som sammantaget bedömts vara allra viktigast för en bra verksamhet är barngruppens storlek. De flesta anser att barngrupperna är för stora och att det inte finns tid att se varje barn. Det är heller inte enligt personalen möjligt att avsätta planeringstid i den utsträckning som behövs p g a stora barngrupper och lite personal. Det som ofta återkommer är att barngrupperna måste minska, inte att personaltätheten ska öka eftersom man redan är många personer på en liten yta. Personalens utbildning tillmäts en stor betydelse av samtliga kategorier. Vad som anses vara en ideal utbildningsnivå varierar dock. Vissa fokusgrupper anser att alla bör ha akademisk utbildning/förskollärarutbildning, medan andra grupper anser att utbildning som barnskötare är tillräckligt. Förskolecheferna ger utbildningen högsta vikt, medan föräldrarna värdesätter personalens engagemang. I personalgruppernas viktning kommer utbildning på en delad tredje plats. Allra viktigast för föräldrarna är kännetecken som har att göra med barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Utöver vad som nämnts ovan anser föräldrarna också att det är viktigt att personalen vet vem de är till för. Förskolecheferna värdesätter särskilt sådana egenskaper hos personalen som professionell framtoning, engagemang och social kompetens. Förskolecheferna

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 10 (15) anser också att ledarskapet och ledningen är mycket viktigt för en bra förskola. Föräldrarna och personalen har inte rangordnat detta bland de allra viktigaste kännetecknen. Grupperna - särskilt personalgrupperna - har mer sällan tagit upp kännetecken som tydligt handlar om verksamhetens innehåll, gemensamma mål och planer, pedagogik och arbetssätt. konstaterar att de tre intervjukategorierna har olika perspektiv på vad som är viktigast för en bra förskola, vilket har inneburit att föräldrarna tillmätt kännetecken som rör verksamheten (inkl barnens trygghet, trivsel och säkerhet) den allra största betydelsen, förskolecheferna värderat de kännetecken högst som har med personalen att göra och personalgrupperna ansett att kännetecken som har med organisationen (barngruppernas storlek) är allra viktigast. Kontoret konstaterar vidare att både personalen och föräldrarna anser att barngruppernas storlek är ett stort problem. Även förskolecheferna framhåller indirekt detta när de pekar ut ekonomin som ett problem. Det finns också en oro för att maxtaxan och årets lönerörelse kommer att innebära ännu större barngrupper. Alla intervjukategorier bedömer att personalens utbildning har stor betydelse för kvaliteten i förskolan. Det finns dock en oro för framtida möjligheter att rekrytera utbildad personal. noterar att kännetecken som handlar om mål-åtagande-arbetssätt, rutiner för klagomålshantering etc inte lyfts fram av fokusgrupperna. Det skulle kunna vara ett tecken på att varken personal eller föräldrar är så delaktiga i förskolans kvalitetsprocess som det är tänkt. Det skulle också kunna vara ett tecken på att detta är mer sekundära frågor i verksamheten när personalen upplever att tiden är knapp för att klara den praktiska omsorgen och för att upprätthålla en säker miljö. Det kan eventuellt finnas andra orsaker. 4.3 Förbättringsförslag Som framgått ovan har fokusgruppintervjuerna avslutats med att varje grupp lyft fram ett antal förbättringsområden. Nedan redovisas de förbättringsförslag som personal, förskolechefer och föräldrar oftast lyft fram. Det handlar dels om åtgärder/områden som respektive intervjukategori har bedömt att förskolan inte kan påverka själv oftast olika strukturella faktorer, dels om åtgärder/områden som respektive grupp anser att förskolan kan arbeta med själv. Förbättringsförslagen handlar som regel om sådana kännetecken som grupperna anser har stor betydelse för en bra förskola - men där bedömningen av den egna verksamheten är låg. Det förekommer också förbättringsförslag på områden där den egna verksamheten bedöms fungera godtagbart.

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 11 (15) 4.3.1 Personalgruppernas förslag Åtgärder som rör strukturella förutsättningar I princip anser alla personalgrupper att mindre barngrupper är den viktigaste åtgärden, vilket ibland sammankopplas med ökad personaltäthet. Personalgrupperna anser vidare att en förbättrad ekonomi skulle kunna innebära såväl minskade barngrupper som högre lön, mer fortbildning/vidareutbildning och även handledning. Det senare är åtgärder som bedöms kunna höja statusen i yrket. Några personalgrupper tar här upp önskemål om planeringstid, medan andra personalgrupper bedömer att de genom egna prioriteringar skulle kunna få lite mer tid för planering (se nedan). Personalgrupperna anser att de sällan kan påverka de områden som får låga betyg i den egna verksamheten. Föreslagna förbättringsåtgärder/områden har oftast fått mycket låga betyg inom den egna verksamheten. Åtgärder som personalen kan arbeta med De medverkande personalgrupperna har varierande förslag till förbättringar, även om vissa förslag återkommer på några förskolor. En del grupper anser att bättre prioriteringar skulle kunna ge lite mer tid för planering och även något mer tid för det enskilda barnet. I några fall handlar förslagen om förbättringar i arbetsmiljön eller utveckling av personalens sociala förmåga. Förbättringsförslag som berör det pedagogiska arbetet förekommer sällan. Flertalet av de åtgärder/områden som personalgrupperna anser att de själva kan/bör arbeta med är områden som bedöms fungera godtagbart. 4.3.2 Förskolechefernas förslag Åtgärder som rör strukturella förutsättningar Det oftast förekommande förbättringsförslaget från förskolecheferna är en ekonomisk satsning på förskolan. Tre av grupperna anser att en förbättrad ekonomi är den mest angelägna förändringen. Vidare har tre grupper förslag om minskade barngrupper. I övrigt skiljer sig förbättringsförslagen åt. I likhet med personalgrupperna tar en chefsgrupp upp planeringstid som en faktor utanför deras påverkan - medan några grupper anser att prioriteringar respektive planeringstid och/eller tid för reflektion kan påverkas av gruppen (se nedan).

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 12 (15) En grupp föreslår att bättre uppföljningssystem/uppföljningsmetodik utarbetas. Vidare anges bostadsbristen som orsak till rekryteringsproblemen medan en annan grupp framhåller bristen på pedagogiskt utbildad personal och anser att platsgarantin är ett hinder för kontinuiteten i barngruppen. En grupp pekar på behov av större tydlighet vad gäller ledning, ansvar och roller. Ekonomin och i vissa fall barngruppernas storlek får låga betyg i den egna verksamheten. Övriga områden bedöms som godtagbara i den egna verksamheten. Åtgärder som förskolecheferna kan arbeta med Här varierar förslagen. Som tidigare nämnts föreslår två av grupperna att mer tid avsätts för planering och/eller reflektion och en grupp att arbete med prioriteringar förbättras. En grupp vill arbeta med att utveckla den sociala förmågan och det professionella förhållningssättet. En annan grupp avser att arbeta för en lugnare miljö för barnen och en tredje grupp med att förbättra nyrekryteringen samt personalförmåner som bekräftelse och bevis på uppskattning. En grupp har förslag om att förtydliga ledningens uppdrag, ansvar och roll. Flertalet av de åtgärder/områden som förskolecheferna anser att de själva kan/bör arbeta med är områden som bedöms fungera godtagbart. 4.3.3 Föräldrarnas förslag Åtgärder som rör strukturella förutsättningar Barngruppernas storlek är det viktigaste förbättringsområdet i alla föräldragrupperna. Tre grupper anser att det också är viktigt att satsa mer pengar på förskolan. Två grupper har lyft fram personalens lön som förbättringsområde. Lönen anses ge status till yrket och vara ett uttryck för en positiv värdering av personal. De övriga förbättringsförslagen varierar. En grupp önskar ytor som är anpassade till barngrupperna. En annan grupp lyfter fram kunnig och utbildad personal som ett förbättringsområde. Denna grupp har också framhållit att alla barn ska ha samma möjligheter och att språket är viktig i detta sammanhang samt att servicen som erbjuds ska vara väldefinierad. Ytterligare en grupp önskar att det finns en förskolechef i varje förskola. Såväl barngruppernas storlek som personalens lön får mycket låga betyg av föräldrarna. Betygen på de övriga nu nämnda förbättringsområdena är också låga. Förslag som föräldrarna bedömer som genomförbara inom den egna förskolan

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 13 (15) Föräldragrupperna har olika förslag till förbättringsområden som de anser att förskolan kan arbeta med själv. Förslagen är ofta inriktade på verksamhetens innehåll. En föräldragrupp önskar större flexibilitet mellan avdelningar och aktiv och stimulerande personal. En annan grupp framhåller som förbättringsområde både miljöer för olika behov (vila och aktiviteter) och personalens engagemang i barnens lek samt allas trygghet, trivsel, utveckling och stimulans. En tredje grupp har önskemål om möjligheter till utflykter och kulturevenemang samt inspirerande miljö både inne och ute samt näringsriktig, hemlagad och ekologiskt odlad mat. 4.3.4 s summering och kommentarer Det grupperna framfört som viktiga förbättringsområden handlar främst om olika strukturella faktorer som de själva har begränsade möjligheter att direkt påverka. Några grupper har haft svårt att över huvud taget se några förbättringsmöjligheter som de kan arbeta med själva. Det finns också förbättringsområden som en del grupper anser att de kan påverka själva, medan andra grupper inte ser samma möjlighet. Utmärkande för de föreslagna förbättringsområdena är också att frågor som förskolan inte själv kan påverka får förhållandevis låga betyg (d v s det fungerar dåligt i den egna verksamheten), medan områden som förskolan kan påverka ofta får högre betyg (d v s det fungerar förhållandevis bra i den egna verksamheten). Det finns dock på vissa enheter några av förskolan påverkbara förbättringsområden som får låga betyg (t ex samarbetet/kommunikationen med föräldrarna, ljudnivån). Enligt revisionskontoret är det särskilt angeläget att sådana förbättringsförslag bearbetas vidare i förskolan. Det oftast förekommande förbättringsförslaget är att barngrupperna minskas. Detta är helt entydigt. Ibland kopplas barngruppernas storlek också samman med behov av ökad personaltäthet. En ekonomisk satsning på förskolan ses som lösningen på flera förbättringsbehov. Det finns vissa skillnader i de förbättringsförslag som förskolan kan bearbeta själv. Personalens förbättringsförslag är ofta inriktade på deras egen arbetssituation. Förskolechefernas förslag handlar ofta om attityder/egenskaper hos personalen eller ledningen. Personal- respektive förskolechefsgrupperna har dock sällan fört fram förbättringsförslag som handlar om verksamhetens innehåll. Föräldrarna däremot har många förslag om aktiviteter, utflykter, stimulans och lärande. 5 s avslutande kommentarer I denna första etapp av granskningen har revisionskontoret genomfört en förstudie med syfte att belysa vad som är viktigt för att det ska vara en bra förskola. Granskningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ uppföljningsmetod - s k fokusgrupper i vilka totalt ca 250 personer deltagit. Varje fokusgrupps uppfattning har dokumenterats i en bild en s k kvalitetskarta. har

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 14 (15) sammanställt dessa bilder i syfte att ringa in generella problemställningar och förbättringsområden. I nästa etapp av granskningen kommer bilderna att ligga till grund för en enkät inom de granskade stadsdelarna. I etapp två ingår även intervjuer med ansvariga för förskolan samt analys av tillgänglig statistik m m. Fokusgrupperna (personal, förskolechefer och föräldrar) pekar med stor tydlighet ut ett antal faktorer som är av största vikt för att förskolan ska kunna erbjuda en bra verksamhet. Hit hör främst barngruppens storlek, de personella resurserna och tillgången på utbildad personal d v s olika strukturella förutsättningar som ytterst hänger samman med resurstilldelning och förskolans ekonomi. Dessa får mycket låga betyg i dagens verksamhet. Konsekvenserna av dagens situation uttrycks på olika sätt i fokusgrupperna: Det är inte möjligt att leva upp till läroplanens mål. Det finns ofta inte tid att se varje barn, det finns inte tid för planering (i grupp respektive enskilt), det finns inte tid för utvärdering och reflektion. Barn med behov av särskilt stöd får inte tillräcklig uppmärksamhet. Verksamheten går mer ut på att försöka upprätthålla den praktiska omsorgen och en säker miljö än att tillgodose barnens behov av lärande och utveckling. Enligt revisionskontorets mening är föräldrarnas bild av hur förskolan tillfredsställer barnens behov en avgörande värdemätare på kvaliteten i verksamheten. Enligt olika mätningar i staden har föräldrarna hittills varit nöjda med kvaliteten i barnomsorgen trots lägre personaltäthet och större barngrupper. Nu kommer allt oftare signaler i media om missnöje och föräldragrupperna i denna granskning har många synpunkter på förbättringar, särskilt vad gäller verksamhetens innehåll. Det är därför enligt kontoret viktigt att föräldrarna är delaktiga i kvalitetsarbetet inom förskolorna. Skolverket har nyligen presenterat kunskapsöversikten Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola 5. I den redovisas forskningsläget (internationellt och i Sverige) vad gäller sambandet mellan kvalitet och olika strukturella faktorer. De faktorer som framför allt belyses är barngruppens storlek och sammansättning samt personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Även andra för verksamheten viktiga förutsättningar belyses, t ex den pedagogiska ledningens betydelse och förekomsten av planering och uppföljning. Med tanke på vad fokusgrupperna framhåller som viktiga förbättringsområden anser revisionskontoret att det är angeläget att lyfta fram några av forskarnas slutsatser. Enligt skolverkets kunskapsöversikt visar flera forskningsstudier att faktorer som gruppstorlek och personalens utbildning är de komponenter som tydligast ger utslag på barnens välbefinnande och bidrar till ett positivt klimat för inlärning och utveckling. Däremot bidrar en ökad personaltäthet endast obetydligt till förskolebarnens utveckling. 5 Maj Asplund Carlsson, Ingrid Pramling Samuelsson, Gunni Kärrby; Liber Distribution 2001

STOCKHOLMS STAD 2001-12-12 15 (15) Enligt skolverket har ingen av studierna talat för grupper med mer än 20 barn, utan snarare tvärtom haft 13-15 barn som en idealgrupp och då är det fråga om barn utan funktionshinder eller andra särskilda behov. Vidare konstateras att det i stora barngrupper saknas marginaler för störningar, d v s för sjukdom, personalomsättning, konflikter etc. I kunskapsöversiktens slutsatser framhålls bl a att eftersom antalet vuxna i den pedagogiska verksamheten inte har en avgörande inverkan på kvaliteten, bör man i högre grad än nu uppmärksamma och använda gruppstorlek som ett mått på kvalitet snarare än personaltäthet. Vidare framhålls vikten av att personalen har en bra utbildning och har uttalat gemensamma mål för verksamheten. En hög utbildningsnivå hos personalen kan dock inte fullt ut kompensera för den försämrade verksamhet som stora grupper innebär. I en av studierna i kunskapsöversikten framhålls särskilt att den brist på kontinuitet som uppstår p g a sjukdom, personalbrist etc - i viss mån kan kompenseras om det finns dokumenterade måldokument, långsiktig planering av det pedagogiska arbetet, en tydlig pedagogisk ledning, gemensamma värderingar etc. Fokusgrupperna har som framgått ovan tillmätt gruppstorleken och personalens utbildning stor betydelse. Däremot har grupperna mer sällan berört frågor som handlar om gemensamma mål och planer, pedagogik och arbetssätt etc - vilket revisionskontoret finner något anmärkningsvärt. Personalen upplever att tiden inte riktigt räcker till denna viktiga del av arbetet. Stadens kvalitetsstrategi verkar ännu inte vara fullt förankrad ute på förskolorna eller hos föräldrarna. konstaterar att det med barngruppernas storlek och bristande tillgång på vikarier ofta är svårt för personalen att få tillgång till planeringstid, vilket är en förutsättning för att kunna utvärdera och reflektera över hur verksamheten kan förändras och utvecklas. Frågan är hur tid och kompetensutveckling eller brist på detsamma kommer att påverka förskolans utveckling på sikt. Med hänsyn till att antalet barn i förskolegrupperna ökat under 90-talet, att tillströmningen av barn till förskolan kan förväntas öka och mot bakgrund av vad som framkommit i denna granskning - anser revisionskontoret att utvecklingen måste följas med stor uppmärksamhet så att förskolan lever upp till skollagens och läroplanens bestämmelser och kan tillgodose alla barns behov att bli sedda och ha en individuell kontakt med vuxna.

KVALITETSKARTA Vad tycker Du är viktigt för att det ska vara en bra förskola? Grupp: Personalgrupp, 11 pers. Enhet/förv.: Förskolan NN Datum: Bilaga Kvalitetsfaktorer Kännetecken Betydelse (3,2,1) * Bedömning av egen verksamhet (1-5) ** 1. 15 barn/ 3 personal (3-5 år) 1. 3+3+3+3+3+2=17 1. ~1,5 Organisation 2. 12 barn/ 3 personal (småbarn) 2. 2. ~2 3. Planeringstid minst 4 tim/vecka 3. 1 3 ~1,5 /27 poäng 4. Möjlighet att ta in vikarier 4. 4. ~2,5 5. Schablonen ska vara tillräcklig 5. 3+3+2+1=9 5. ~1,5 6. Kortare arbetstid 6. 6. ~1, 7. Ska finnas tilltro till hela organisationen 7. 7. ~1,5 8. Kontinuitet och uthållighet i det man börjar med 8. 8. ~2 Personal Verksamhet Ledning Miljö /12 poäng /16 poäng /9 poäng /1 poäng 9. Utbildad (förskollärare och barnskötare) 10. Stabilitet 11. Trygga 12. Spontanitet ska finnas 13. Bra samarbete 14. Kontinuerlig kompetensutveckling 15. Kontinuerlig handledning 16. Friskvård 17. Bra föräldrakontakt 18. Trygga barn 19. Tid att se varje barn 20. Följa läroplanen 20. Leder det pedagogiska arbetet 21. Lyhörd 22. Kan verksamheten 23. En chef på varje förskola som har befogenheter 24. Funktionell lokal anpassad efter barnantalet 25. Estetiskt 26. God ventilation 27. Utemiljö egen gård 28. Redskap ute även för småbarn 9. 2+2+1+1=6 10. 1 11. 12. 13. 2+2+1=5 14. 15. 16. 17. 18. 3+3=6 19. 3+3+2=8 20. 2 21. 1 22. 2 23. 2 24. 2+1+1=4 25. 1 26. 27. 28. 29. 9. ~3,5 10. ~3 11. ~3,5 12. ~2,5 13. ~3,5 14. ~2,5 15. ~2,5 16. ~2 17. ~3,5 18. ~4 19. ~2 20. ~2,5 21. ~2,5 22. ~3 23. ~3,5 24. ~1,5 25. ~2,5 26. ~3,5 27. ~2,5 28. ~4,5 29. ~2,5 Förbättringsområden: Förskolan kan inte påverka själv Förskolan kan arbeta själv med * Störst betydelse=3 1. Gruppstorlek/personalantal 1. Tid att se varje barn ** Högst betyg=5 2. Ekonomin 2. Följa läroplanen 3. En chef/förskola