Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Relevanta dokument
Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

AT-läkare Om socialförsäkringen

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Information om FK Sida 1

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Svar på regeringsuppdrag

Försäkringskassan Sverige

ICF och läkarintyg

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)


Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Försäkringskassans vision

DOM Meddelad i Stockholm

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Seminarium 5b torsdag

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Effektiv vård SOU 2016:2

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Vi är Försäkringskassan

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Tandvårdsstöd Förändringar 1 januari 2013

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Förslag till sjukskrivningspolicy

Arbetsresor istället för sjukpenning

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

8. Utredning av rätten till sjukpenning

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Rehabiliteringspolicy

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Transkript:

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och Smärtlindring Medicin. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR

Vad gör en försäkringsmedicinsk rådgivare? FMR är FK:s medicinska sakkunning (Specialist = expert på försäkringen) Vi ser en bråkdel av alla intyg (avidentifierade) ansvarar för att öka den medicinska kunskapen och försäkringsmedicinska kompetensen medverkar i utbildning i försäkringsmedicin såväl internt som externt uttalar sig aldrig om rätten till (aldrig om arbetsförmåga eller myndighetsbeslut) uttalar sig enbart om vad man kan utläsa ur aktuella intyg aldrig om individen/patienten

1913 första sjukkassan 1800 talet innan de första socialförsäkringarna blev verklighet blev den sjuke hänvisad till de så kallade sjukhjälpskassor, som bildades av arbetare. Dessa var föregångare till dagens försäkringskassa. Det var först på 1930-talet som staten erbjöd ekonomiskt stöd. 1913 Staten tar hand om föreningarna och ger dem pengar att stötta de gamla och sjuka som inte var förmögna att försörja sig på egen hand. 1955 socialförsäkringen omfattar alla som bor eller jobbar i Sverige.

Arbetsskadeförsäkring Två försäkringar -Allmän försäkring, lagen om arbetsskade försäkring,(laf) -kollektivavtalad, trygghetsförsäkring(tfa) - Personskadeavtalet (PSA) för statliga anställda

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-1976380-om-arbetsskadeforsakring_sfs-1976-380

Viktig att tänka inför intyg/utlåtande - Finns övervägande skäl som talar för att det i patientens arbetsmiljö funnits faktorer som kan orsaka den sjukdom patienten drabbats av? - Finns övervägande skäl som talar för att patientens sjukdom orsakats av just dessa faktorer? - Har patienten en särskilt känslighet för att drabbas av sjukdomen på grund av dessa faktorer?

Behandlande läkarens roll - Läkaren ska upplysa patienten om hans/hennes skada/ sjukdom kan bero på arbetet och bör anmälas till Försäkringskassan. - Läkaren ska besvara frågor från Försäkringskassan respektive AFA och vid begäran ge utlåtande. - Läkaren ska inte avgöra om skadan/sjukdomen ska ersättas eller ej.

Privat försäkring-skadebedömning -Krav innan ersättning läkarintyg -Handläggning sköts av skadereglerare - Avtalsvillkoren bestämmer vad som ska ersättas

Olycksfalls-och trafikförsäkring Dessa båda försäkringsformer ger individen ekonomisk skydd Vid akut skada eller invaliditet. Det kan vara fråga om sjukvårds och läkemedelskostnader, skador på kläder och glasögon, sveda och värk, ärr och deformiteter, medicinsk och ekonomisk invaliditet eller begravningskostnader.

Från socialförsäkringen Källa: Socialförsäkringsrapport 2015:1

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-4b8a-b47b- 64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES Viktigaste resultaten Sjukfrånvaron fortsätter att öka Ökningstakten är långsammare än tidigare Psykisk ohälsa är den dominerande orsaken till sjukskrivning Sjukfrånvaron fortsätter att öka men ökningstakten avtar. Det är en av slutsatserna i en ny rapport om utvecklingen i sjukförsäkringen som lämnades till regeringen igår.

Från socialförsäkringen - långtidssjukskrivningar Andelen kvinnor är 65% Knappt hälften av kvinnorna återfinns inom kvinnodominerade välfärdstjänsteyrken (skola/vård/omsorg) Knappt hälften av männen mansdominerade yrken Mediantid för sjukskrivningar som pågått minst 60 dagar 1999-2002=180 d 2010=131 d 2013= 150 d 35% utgörs av psykiska sjukdomar stress och ångestsjukdom depression Källa: Socialförsäkringsrapport 2015:1

Hur ser sjukskrivningarna ut gällande psykiska diagnoser? Resultaten visar att antalet sjukfrånvarande med en psykiatrisk diagnos som får antingen sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning har minskat med cirka 16 procent sedan 2007. Antalet sjukfrånvarande för andra diagnoser än psykiatriska har dock minskat mer. Därför har andelen med en psykiatrisk diagnos ökat bland de sjukfrånvarande. Källa: ISF Rapport 2014:22

Från socialförsäkringen Förklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro? Könssegregerad arbetsmarknad - mer omfattande exponering för dålig psykosocial miljö Sjukskrivningar relaterade till graviditet Högre grad av dubbla arbetsbördor med ett huvudansvar för hem och barn i kombination med omfattande förvärvsarbete Källa: Socialförsäkringsrapport 2015:1

Sjukdomsbegrepp Underliggande patologi, biologiskt definierat, läkarens perspektiv. Den sjuklighet som det vid en viss tidpunkt finns en diagnos för. disease De symtom en person själv upplever och identifierar som sjukdom, dvs självupplevda besvär illness sickness Tillhör en annan dimension. Det är den sociala rollen, sjukrollen, som en person tar eller ges i ett visst kulturellt sammanhang.

Vad brister i lagen om begreppet sjukdom? Vaddå? Det finns ju ingen definition av sjukdom i Socialförsäkringsbalken Men väl förarbetena i Socialvårdskommittens betänkande 1944 (SOU 1944:15) Varje onormalt kropps- eller själstillstånd, vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen Vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom

När man fyller i ett läkarintyg är det viktigt att sjukskrivande läkare och FK i så stor utsträckning som möjligt har ett gemensamt språkbruk. Läkaren ansvarar för att lämna uppgifter på ett språk som kan förstås av lekmän. Informationen ska också vara rätt och relevant, enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29).

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården Den som avser att utfärda ett intyg ska vara objektiv vid insamlingen av det material som ska ligga till grund för intyget Ett intyg ska som regel utfärdas efter en personlig undersökning av personen Skrivas på ett språk som kan förstås av lekman Ange var olika uppgifter kommer ifrån, egen iakttagelse, patientuppgift etc.

Att skilja på intyg och utlåtande - en praktisk indelning (SOU 1994:71) Intyg Beskrivning av sakförhållanden, såsom status, vård och behandling Utlåtande Bedömning av sakförhållandens inverkan på viss situation - såsom arbetsoförmåga

Sjukskrivning Det är viktigt att läkaren begränsar sin bedömning till det som han eller hon verkligen kan bedöma och ta ansvar för Uttala sig om individens sjukdom och funktionstillstånd och hur dessa faktorer påverkar arbetsförmågan

Läkarintyg Om du är borta mer än 7 dagar måste du ha ett läkarintyg Utfärdas av behandlande läkare som i läkarintyget bland annat ska uttala sig om: Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning DFA-kedjan

Sedan behövs en sjukdom vars konsekvens gör att man inte kan arbeta Sjukdom Funktionsnedsättning på organnivå Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition Aktivitetsbegränsning och resurser på individnivå Bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom Läkarens bedömning Försäkringskassan

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Socialstyrelsen och FK fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett - försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Beslutsstödet Består av två delar Övergripande principer vid sjukskrivning Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt förhållandet till arbetets belastning och krav. Ett stöd både för läkare och personliga handläggare på FK

Stark medicin med biverkningar kan vara nödvändig och ibland viktig för att den försäkrade ska bli frisk, men kan också vara destruktivt och medikalisera tillstånd som skulle kunna förbättras snabbare om personen är kvar i arbete

Medikaliseringen - motorn bakom? Många är inblandade: Läkarkåren Patientföreningarna Allmänhetens förväntningar på den medicinska teknikens möjligheter att upphäva ohälsa Läkemedelsindustrin, som är den som starkast driver fram nya sjukdomsbegrepp för att sälja nya produkter till allt fler

DFA-kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Observationer, undersökningsfynd, utredningsresultat Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling Det är inte sjukdomen i sig utan en sjukdoms konsekvens för funktionstillståndet och arbetsförmågan som kan motivera en sjukskrivning

4. Funktionsnedsättning - observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat Beskriv den angivna sjukdomens påverkan på patientens fysiska respektive psykiska funktioner och hur denna påverkan observerats vid din och andra professioners undersökning och medicinska utredning. Om möjligt, redogör även för hur du har fastställt funktionsnedsättningen, till exempel genom laboratoriesvar, röntgen, undersökningsfynd eller skattningsskalor. Använd enkel svenska som är begriplig för en person utan medicinsk utbildning. Exempel på funktionsnedsättningar Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta Koncentrationssvårigheter Nedsatt uthållighet Minnessvårigheter Trötthet

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning Ge en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens förmåga, liksom av hur omfattande konsekvenserna är. Denna information är den mest centrala för bedömning av rätten till sjukpenning. Använd enkel svenska som är begriplig för en person utan medicinsk utbildning. Den beskrivna aktivitetsbegränsningen ska relateras till patientens aktuella arbetsuppgifter eller, om patienten är arbetslös, till ett normalt förekommande arbete. Om patienten är föräldraledig ska aktivitetsbegränsningen relateras till förmågan att ta hand om barnet.

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning När det gäller aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska dessa vara beskrivna så att det framgår om patienten exempelvis har förflyttningssvårigheter, nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjda arbetsuppgifter eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Omfattningen av begränsningen kan beskrivas till exempel i gångsträcka med eller utan hjälpmedel eller hur länge sittande eller stående tolereras. Vid psykiska problem kan aktivitetsbegränsningen innebära att patienten kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner eller att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav eller att förstå och uttrycka sig i tal och skrift. Ge också gärna en uppskattning av om aktivitetsbegränsningen är lätt, måttlig, svår eller total (Skalan är hämtad ur WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF)

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning Exempel på aktivitetsbegränsningar att ändra kroppsställning att bibehålla kroppsställning att lyfta armarna ovan axelhöjd att gå med eller utan hjälpmedel att lyfta att sitta att utföra finmotoriskt arbete med händerna att vara uppmärksam att lära nytt, förstå instruktioner att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning Försök nivågruppera begränsningen, det är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Ex på en svår aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en svår aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå (med eller utan hjälpmedel) är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning Koncentrationssvårigheter och nedsatt uthållighet (F) Om en patient, som har svårighet att vara uppmärksam, klarar av att köra bil eller cykla i stadstrafik liksom att följa ett TV program i mer än 45 minuter kanske begränsningen kan anses vara normal. Om patienten däremot inte klarar av att följa en berättelse eller ett program på TV i mer än 10 minuter och/eller på egen hand ta sig över en starkt trafikerad väg innebär den svåra begränsningar när det gäller både privat- och yrkesliv.

Alternativ till sjukskrivning Deltidssjukskrivning Arbetsresor Tillfälliga arbetsuppgifter Ändrade arbetstider Arbetshjälpmedel Förebyggande sjukpenning Allmänt och särskilt högriskskydd Arbetsprövning/Arbetsträning

Tänk inte sjuk tänk frisk: http://bcove.me/5z8khcsj

Sjukskrivningsfall - tankar Vilken känsla får du? Vad är dilemmat? Vilka är handlingsalternativen? Vilka möjligheter finns på sikt? Alkohol? Våld i nära relation? Försäkrinsmedicinskrådgivare