ÅRSREDOVISNING 213 religion ålder funktionsnedsätning sexuell läggning kön socioekonomi glesbygd/tätort könsöverskridande identitet etnicitet ALLA LIKA VÄRDA 1
2 VERKSAMHETSIDÉ Landstinget arbetar för norrbottningarnas flickors, pojkars, kvinnors och mäns välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamheter ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Av kommunallagen framgår bland annat att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan 213-215 finns finansiella mål samt mål för verksamheten. De är utgångspunkten för denna årsredovisnings struktur.
VISION Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. 3 INNEHÅLL Vision och verksamhetsidé....2-3 Ledaren...4 Omvärlden...6 Attraktiv region...9 God hälsa....11 God vård...18 Vårdval Norrbotten...3 Engagerade medarbetare...31 Stark ekonomi....34 Stiftelser och bolag....38 Jämställdhetsredovisning....4 Miljöredovisning...43 DIVISIONER Primärvård...47 Opererande specialiteter...48 Medicinska specialiteter....5 Vuxenpsykiatri...52 Diagnostik....53 Folktandvård....54 Kultur och utbildning...55 Service...56 Länsteknik...57 EKONOMISK ÅRSREDOVISNING Landstinget i siffror....58 Redovisningsprinciper...59 Ekonomisk redovisning...6 Organisation....7 Ordlista...72
LEDAREN Kent Ögren, landstingsstyrelsens ordförande, och Mats Brännström, landstingsdirektör. 4 Året som gått har präglats av förberedelser. Den 1 januari 214 träder den största organisatoriska förändringen i landstingets historia i kraft. Redan 29 påbörjades en utredning av närsjukvården, som nu landar i att hälso- och sjukvården samlas i två divisioner: Närsjukvård och Länssjukvård. Även i landstingsdirektörens stab sker genom gripande förändringar, en översyn som ska ge en besparing på 7,5 miljoner kronor. Arbetet i såväl de sex avdelningarna i staben som i landstingets övriga verksamhet ska i högre utsträckning än tidigare utgå från analyser av mätresultat. Tydligare kunskapsstyrning tillsammans med ökad samverkan mellan verksamheter gör oss redo att möta medborgarnas behov, i dag och i framtiden. Samtidigt införs en ny styrmodell. Landstingsstyrelsen får en tydligare roll i arbetet med att tolka inriktningen i fullmäktiges strategiska plan. Landstingsfullmäktige blir mindre inblandat i detaljbeslut medan landstingsstyrelsen får mer att säga till om i fråga om organisations- och beslutsprocesser. Parallellt med förberedelserna för att lämna det gamla har landstingets medarbetare skött den vanliga verksamheten, nära norrbottningarna. De har gjort en fantastisk insats, ett arbete som de ska känna sig stolta över. Inte minst för de anställda i primärvården blev 213 ett intensivt år, med stora arbetsinsatser. I februari övergick ansvaret för hälso- och sjukvård för vuxna som vårdas i egen bostad från landstinget till kommunerna. För att göra övergången av hemsjukvården så smidig som möjlig för patienterna har hälsocentralerna ställt upp med bland annat rådgivning. Några månader senare, i början av sommaren, gick den privata vårdgivaren Sensia i konkurs. Från en dag till en annan fick landstingets hälsocentraler ta emot cirka 2 listade, en utmaning som innebar en del avbrutna semestrar, men som man klarade med glans. Med eller utan konkurser är sommaren en tid som kräver mycket planering. Under 213 har vi lämnat den strikta uppdelningen i två semesterperioder, vilket vi bedömer bidrog till att sommaren blev hanterlig för sjukvården. Från det gångna året vill vi även nämna följande: Bygget av ett patienthotell i Sunderbyn fortskrider. Tillgång till medicinsk personal på hotellet lättar trycket på sjukhuset.
5 Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn har invigt sina ombyggda lokaler för rättspsykiatrisk vård. Tillsammans med övriga tre landsting i norra Sverige disponerar Norrbottens läns landsting två ambulansflygplan, som båda varit stationerade i Umeå. Från april finns ett ambulansflygplan stationerat i Luleå under dagtid. Det förkortar insatstiden vid akuta händelser och effektiviserar planerade ambulanstransporter. Samhällsomvandlingen i Gällivare/Malmberget har lett till sammanslagning av landstingets två hälsocentraler. I augusti invigdes hälsocentralen Laponia vid Gällivare sjukhus. Landstingsfullmäktige har sagt ja till en länsstrategi för akut omhändertagande. En av de första åtgärderna är att höja kraven på kompetensnivån vid akutmottagningarna, med ett särskilt fokus på Kiruna sjukhus. Ett fullmäktigebeslut i december innebar startskottet för planeringen av ett nytt sjukhus i Kiruna. Landstingets arbete på kulturområdet möts av respekt och intresse. Länet lyfts fram som en förebild för samarbete mellan olika aktörer, en modell som infördes 211 där Norrbotten var ett av fem pilotlän. Under året har vi också fått svart på vitt att kulturen är viktig för länets utveckling och framtid. Enligt rapporten Kulturens betydelse för tillväxt gör ett rikt kulturliv Norrbotten attraktivt för boende och besökare, och underlättar rekrytering för företag. Den regionala avdelningen har varit föremål för en särskild översyn. Vi bygger vidare på de styrkor som finns, samtidigt som det regionala utvecklingsarbetet kopplas närmare landstingets övriga verksamheter. Det långsiktiga arbetet med jämställdhetsintegrering har fortsatt under 213 och vi börjar nu se resultat. Att befinna sig i en verksamhet där tempot är högt och samtidigt kunna lyfta blicken och se framåt, kräver en engagerad personal. Det här året har verkligen visat att Norrbottens läns landsting har kompetenta, kloka med arbetare med förmåga och vilja till förändring. Vi vill rikta ett stort tack till alla dem, och även till landstingets förtroende valda. Nu går vi från förberedelsernas tid in i det nya.
Omvärlden 6 SAMHÄLLSEKONOMIN Tillväxten i omvärlden har under 213 fått bättre fart. Ekonomier som USA och Storbritannien visar betydande styrka i samband med att sysselsättningen stiger, samtidigt som arbetslösheten gradvis backar. Även Tyskland visar prov på bättre fart och i mer problemtyngda euroländer märks en övergång från negativ till positiv tillväxt. Utvecklingen i Danmark och Finland har däremot varit negativ samtidigt som den tidigare så starka norska tillväxten försvagats något. I Kina har BNP däremot fortsatt växa med 7 8 procent. Till den förbättring som sammantaget kan skönjas i den internationella statistiken kan läggas att en rad internationella indikatorer under det senaste halvåret pekar uppåt. Förväntningar om framtiden har förbytts från pessimism till försiktig optimism. Oron på de finansiella marknaderna har lagt sig något, men blossar ändå emellanåt upp. Utbrotten av oro och finansiell turbulens är mindre än för något år sedan och aktiekurser tillsammans med obligationsräntor har under året rört sig uppåt. Penningpolitiken fortsätter samtidigt överlag vara starkt expansiv. I Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag under 213 trots positiva signaler från omvärlden. Den svenska exporten har utvecklats svagt vilket gjort att också investeringarna har vikit, inte minst inom industrin. Exporten och investeringarna har gett ett negativt bidrag till utvecklingen av svensk BNP. Trots svag tillväxt har en rad framtidsinriktade indikatorer tydligt pekat uppåt. Till exempel har företagens förväntningar om framtiden avsevärt förbättrats i Konjunkturinstitutets månatliga barometerundersökningar. Sveriges kommuner och landstings, SKL, bedömning av svensk ekonomi är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med stigande framtidsförväntningar talar för att svensk ekonomi kommer att växa betydligt snabbare 214 jämfört med 213. LANDSTINGENS OCH KOMMUNERNAS EKONOMI Förutsättningarna för kommunsektorns ekonomiska utveckling är sammansatta. Skatteunderlaget har sedan 21 vuxit snabbare än vanligt, samtidigt som de demografiska behoven växer och statsbidragen inte ökar som tidigare utan i stället urholkas av löne- och prisökningar. Särskilt i landstingen såg läget besvärligt ut inför 213. Omfattande behov inom hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken ledde till att åtta landsting höjde skatten motsvarande 14 öre på medelutdebiteringen, den största höjningen sedan 24. 214 bedöms skatteunderlaget växa långsammare än 213 och det blir inga nya statliga tillskott av betydelse. Investeringsbehoven är också fortsatt stora inom både kommun och landsting. Sex landsting höjer skatten inför 214, i några fall orsakad av ändringar i skatteutjämningen. SKL räknar med att besparingar i någon form är nödvändigt i nästan samtliga landsting. MEDICINSK UTVECKLING Utvecklingen inom distansöverbryggande teknik är fortsatt högt prioriterad. Distansöverbryggande teknik ger möjligheter att erbjuda diagnos och konsultation på distans. och förbättrar tillgängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden. Arbetet pågår med en övergripande strategi för vård på distans. Strategin ska ligga till grund för att etablera konkreta lösningar för vård på distans i hela länet. Eftersom den tekniska infrastrukturen i de flesta fallen redan finns ligger utmaningen i att skapa förutsättningar så att vården kan organisera för nya arbetssätt. Landstinget ser ett ökat behov från medborgarna, med krav på att fler tjänster inom hälso- och sjukvården ska erbjudas i nya och interaktiva former. Den nationella strategin för e-hälsa är ett viktigt inslag i att möta dessa nya förvänt-
ningar. Arbete pågår nationellt och regioner och landsting utvecklar gemensamt nya invånartjänster, till exempel tjänster som ska kunna erbjudas via Mina vårdkontakter och 1177.se. Anpassning och anslutning av de interna IT-systemen till de nationella tjänsterna fortgår löpande i landstinget. Sammantaget bidrar dessa satsningar på nya tjänster tillsammans med satsningen på kunskapsstyrning, till ökad patientsäkerhet och stärker patientens ställning i vården. HÄLSOUTVECKLING Levnadsvanor. Levnadsvanorna bland norrbottningarna har samma mönster som i landet generellt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna och av individens egna val och levnadsvanor. Var fjärde svensk uppger att de har två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. De senaste tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats, färre röker och alkoholkonsumtionen ökar inte längre. Fysiska aktiviteter och matvanor har i stort sett varit oförändrade. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma. Barnens hälsa. Sverige har jämförelsevis låg spädbarnsdödlighet och andel barnolycksfall, samt hög andel ammade spädbarn och vaccinerade barn. Under de senaste tio åren har antalet barn som förolyckas i trafiken, drunknar eller drabbas av andra olyckor som leder till dödsfall i det närmaste halverats. De flesta svenska barn mår fysiskt bra, men de psykosomatiska besvären ökar, framförallt bland flickorna. Det har blivit vanligare att flickor är nedstämda, oroliga, har värk och självmord har ökat bland unga kvinnor. Det ökade antal barn och ungdomar som har övervikt/ fetma blir en av framtidens stora utmaningar. Andel barn och unga som är fysiskt aktiva på fritiden minskar med stigande ålder. Livslängd och dödlighet. I Sverige och även i Norrbottens län fortsätter medellivslängden att öka även om den är lägre än för riket. Framförallt pojkarna i länet ligger långt ner vid en riksjämförelse. Att livslängden ökar beror till stor del på att färre blir sjuka i hjärtinfarkt och stroke, och bättre behandlingsmetoder bidrar till minskad risk att dö i dessa sjukdomar. Den utvecklingen sker också i Norrbotten, men länet hör till de områden som har högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige har demenssjukdomar som dödsorsak fyrdubblats både för kvinnor och män under de senaste tjugofem åren. En del av förklaringen är att vi lever längre men också att läkarna oftare skriver demens som dödsorsak. Sedan 199-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men överlevnadsprognosen är bättre. En tredjedel av de nydiagnostiserade cancerfallen är bland kvinnor bröstcancer och för männen prostatacancer. Hudcancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen minskar. Lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor. Sedan 199-talet har dödligheten i självmord minskat. Självmorden minskar dock inte bland unga och bland unga kvinnor har självmorden istället ökat de senaste åren. Självmord är dock vanligast bland äldre män. Utbildningsnivå. Skillnaderna i livslängd är större mellan personer med för- respektive eftergymnasial utbildning, än mellan könen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och sämre självupplevd hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än männens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Befolkning i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärtoch kärlsjukdomar, värk i lederna), men bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånare i tätorter. 7
8 BEFOLKNINGSUTVECKLING Åldersstrukturen i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Genomsnittsåldern blir högre och arbetskraftstillgången minskar när de stora årskullarna från 4-talet lämnar arbetsmarknaden. I december 213 hade Norrbotten 249 436 invånare. Det är en ökning med 799 personer jämfört med samma månad 212. Kommunerna Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Pajala och Piteå ökar sin befolkning. Länets befolkning har nu ökat två år i rad. Sveriges folkmängd ökade med 88 971 personer under 213 och var vid årets slut 9 644 864. Av Sveriges 29 kommuner hade 26 av dem en befolkningsökning under året. Även Västerbotten, Västernorrland och Jämtland ökade sin befolkning. Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 195 personer, det vill säga fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast fyra kommuner hade ett negativt flyttnetto. Länet hade 213 ett negativt födelseöverskott med 299, det vill säga fler dog än föddes. Endast tre kommuner, Kiruna, Luleå och Piteå, hade ett positivt födelseöverskott. AKTUELLA UTREDNINGAR Några avslutade nationella utredningar som kan påverka landstinget är helikopterutredningen, den nationella översynen av missbruks- och beroendevården, en samlad tolktjänst, fritt val av hjälpmedel, statens vård- och omsorgsutredning, den statliga regionala förvaltningen, läkarutbildningsutredningen, alarmeringstjänstutredningen, utredningen om inrättande av inspektionen för vård och omsorg, patientmaktsutredningen och utredningen om åtgärder vid allvarliga krissituationer. Utredningar som är klara kring årsskiftet 213/214 är inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur, förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och inrättande av Folkhälsomyndigheten. Pågående utredningar: Åtgärder vid allvarliga krissituationer; tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Läkemedels- och apoteksutredningen; prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar. Beslutsoförmögna personers ställning i bland annat hälso- och sjukvård. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Tvångsvård för barn och unga. En kommunallag för framtiden. Donations- och transplantationsfrågor. Nationell samordning av kliniska studier. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Ny lagstiftning 213. Den 1 januari infördes en reglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen. Bland annat ska programmen genomföras av landsting och kommuner, som också ska svara för kostnaden. Den 1 juli infördes en lag som innebär att vuxna som håller sig undan ett avvisnings- eller utvisningsbeslut eller personer som vistas i Sverige utan tillstånd ska få vård enligt samma villkor som asylsökande. Från och med den 1 oktober infördes EU:s patientrörlighetsdirektiv vilket bland annat innebär att landsting och kommuner får kostnadsansvar för viss vård inom EU/ EES-området.
Attraktiv region MÅL Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region. Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Norrbotten ska vara ett gott län att leva i. Samlad bedömning av måluppfyllelse. Målet om en attraktiv region är delvis uppnått. Arbetet med att skapa förutsättningar för en attraktiv region har utvecklats under flera år. Resultaten visar att flera av delmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Några av målen har inte uppnåtts under året. ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Kraftsamling. Två kraftsamlingskonferenser har genomförts under året och samlat 815 deltagare. Konferenserna är en mötesplats med föreläsningar och rundabordssamtal om unga, jämställdhet, mångfald och integration. Kulturplan 214-216. Den nya Kulturplanen för 214-216 antogs av landstingsfullmäktige i november och ger verktyg för att bygga vidare på utvecklingen av attraktiva livsmiljöer för Norrbotten. I Malmfälten pågår stora samhällsförändringar och kulturmiljövärden och stora livsmiljövärden behöver omhändertas. Under 213 har detta konkretiserats på olika sätt bland annat genom kulturmiljöanalysarbete i Kiruna. Bild- och formkonsten, dansen och musiken är områden som varit under stark utveckling under året och samverkan med Norrbottens kommuner och civilsamhälle i kulturfrågor har fortsatt med oförmins kad styrka. Tillgänglighetsplaner har skrivits för samtliga länsinstitutioner. ÖPPENHET, MÅNGFALD OCH NYA PERSPEKTIV Yngre norrbottningar till politiska förtroendeuppdrag Under året har politikerakademin startat för att ge yngre norrbottningar goda förutsättningar för politiska förtroendeuppdrag. Målet är att fler unga vuxna ska ta på sig liknande uppdrag och att det ska märkas en föryngring bland de förtroendevalda efter valet 214. Politikerakademin är en kvalificerad utbildning med ett antal träffar under ett års tid, för partier representerade i landstingsfullmäktige innevarande mandatperiod. Diskussionsunderlag Grönbok om demografi. Norrbotten står liksom många andra regioner inför stora demografiska utmaningar när andelen yngre blir färre. Det gäller länets arbetsmarknad men också vår traditionella bild av livets faser; ungdom, arbetsliv, pension. Det behövs nya lösningar. Landstinget har samlat fakta och tankar i en grönbok som blir en gemensam grund och inspirerar till fortsatt diskussion och idéskapande i samverkan. HÅLLBAR UTVECKLING OCH INOMREGIONAL BALANS Regionfrågan. Det har varit ett händelserikt år inom regionfrågan. Indikationerna var starka vid årets början att det regionala utvecklingsansvaret skulle föras över till landstingen i de län som ansökt om det hos regeringen. Förberedelser påbörjades men upphörde när regeringen under hösten beslutade att avslå ansökan från landstinget i Norrbotten, Västernorrland och Västmanland. Dessa län har därmed inte politiskt inflytande över det regionala utvecklingsansvaret. INFRASTRUKTUR Transportplanen. Trafikverkets förslag till nationell transportplan 214 225 fick politiker från landstinget och Norrbottens kommuner att agera. De namngivna investeringarna är få och de fyra nordligaste länen tilldelas endast 3,4 procent av investeringsbudgeten. I remissvaret konstateras att näringslivets utveckling och hela samhällsutvecklingen påverkas negativt av det dåliga transportnätet. 9
1 Flyglinje mellan Luleå och Tromsö. Arbetet med att etablera en flyglinje mellan Luleå och Tromsö har pågått under året. En flygförbindelse är viktig för att utveckla de öst-västliga kommunikationerna. Flygstart är beräknad till januari 214 och initiativet är ett resultat av landstingets vänregionavtal med Troms fylke i Nordnorge. Målet är att utöka flyglinjen med sträckan Uleåborg Luleå. NÄRINGSLIV Ny strukturfondsperiod. En ny strukturfondsperiod träder i kraft 214 och varar till 22. Tilldelningen till området övre Norrland som är Norrbotten och Västerbotten blev 1,9 miljarder kronor. Gleshetsbonusen som är ett resultat av norra Sveriges påverkansarbete inom EU gör att området även denna period tilldelas en stor summa. Strukturfonderna är EU-kommissionens viktigaste verktyg för att genomföra Europa 22-strategin. Investeringar i Norrbotten AB. Under året har ägandet breddats då åtta kommuner, Luleå, Boden, Kalix, Överkalix, Övertorneå, Haparanda, Älvsbyn och Arvidsjaur, har beslutat att bli delägare i Investeringar i Norrbotten AB som landstinget bildade 212. Det stärker investerings- och etableringsarbetet i länet och kommunerna. KULTUR En tydlig kulturutveckling sker i länet som också uppmärksammas nationellt. Under 213 har arbetet med en ny Kulturplan 214-216 genomförts och processen med kommunmöten, dialoger med konstområden, nationella minoriteter och folkbildningen, med kulturberedning och arbetsgrupper fortsatt. Kunskapen efter fyra års arbete enligt den nya kultursamverkansmodellen är betydligt större och samverkan och nätverken har fördjupats och utvecklats. Även i uppföljnings- och utvärderingsarbetet har 213 inneburit en utveckling. Statens Kulturråd har för 213 fördelat extra medel till landstingets arbete med drygt 5,5 miljoner kr förutom en ramökning med 1 miljon kr. Utifrån utvecklingen av det stora projektet Konstmuseet i norr har 213 visat att alla tre verksamheterna har behov av att bli permanenta. Ett avtal har slutits med Bodens kommun om vidare gemensam hantering av Havremagasinets verksamhetsframtid. Resurscentrum för konst avslutar sin projektverksamhet senast december 214. Norrbottensmusiken har haft ett mycket framgångsrikt 213 med Norrbotten NEO:s intepretationspris från Svensk Tonsättarförening, avtal om tvåårig del i kammarmusikprogrammet på Stockholms konserthus och representation i konsertprogram när Polarpristagaren Kaija Saariaho premierades. Internationella turnéer har varvats med besök i klassrum i Norrbotten. Norrbotten NEO var starkt delaktiga i det framgångsrika Kraftcentrum för ny musikprojektet och festivalen New Directions i Piteå och Luleå liksom Norrbotten Big Band som tillsammans med pianisten Django Bates också utmärkte sig genom en konsert på Royal Albert Hall i London i en Proms-konsert som enda jazzinslag. Länsbiblioteket har framgångsrikt drivit arbetet med Biblioteken i Norrbotten, den med kommunerna gemensamma biblioteksverksamheten. En viktig kulturmiljökonferens genomfördes i Kiruna med koppling till de stora samhällsomvandlingsprocesser som pågår där. Norrbotten, har under året fortsatt inneha det regionala ordförandeskapet i Joint Working Group on Culture (JWGC) för Barentsarbete och det största kulturprojektet någonsin i Kolarctic-ENPI, New Horizons med 12 regioner i Barents är ett av resultaten av det samarbetet.
Mått Mål Fördelning Resultat 213 Attraktiva livsmiljöer Befolkningsutveckling Positiv Försörjningskvot Oförändrad Lönesummautveckling Positiv Befolkningens uppfattning om: -Tillgång till vård de behöver 82 % - Förtroende för vården 75 % Vårdcentraler 75 % Sjukhus Öppenhet, mångfald och nya perspektiv Ungdomsprojekt 2 % av regionala utvecklingsmedel Hållbar utveckling och inomregional balans Sysselsättning (16-64 år), Norrbotten: Förändring öppet arbetslösa Minskning K M Förändring sökande i program med aktivitetsstöd Minskning K M Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) Minskning K M Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst K som riket M Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst K som riket M Landstingets normalårskorrigerade värmeförbrukning jämfört med 21 (år 212 var jämförelsen med 29) 116 kwh/m 2 år 214 Landstingets elförbrukning kwh/m 2 jämfört med 21 (år 212 var jämförelsen med 29) 95 kwh/m 2 år 214 Tjänsteresor med bil jämfört med 211, exklusive fordon i direkt vårdproduktion 443 25 fordonsmil Nyttjande av videokonferens inklusive e-hälsa med ljud och bild Öka och fortsatt bäst i landet Andel upphandlingar av elektrisk utrustning där LCC tillämpas 1 % år 214 Landstingets andel certifierade ekologiska livsmedel 2 % år 214 Avfall kg/vårdtillfälle (exkl inhyrda äldreomsorgsplatser och OBS-platser) Ska inte öka Samråd med företrädare för de nationella minoriteterna Minst 2 ggr per år Infrastruktur Passagerare från länets flygplatser Ökande Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv Nya företag Ökande Antal Procent av riket Länsverksamhet i länets samtliga kommuner Ökande/oförändrad Musik Teater Dans Museiverksamhet Bibliotek Slöjd Konst Film, regionalt resurscentra 11 Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas
God hälsa 12 MÅL Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Självskattad hälsa utgår från hur individen själv utifrån en öppen fråga bedömer eller uppfattar sin hälsa. Det är en vanlig fråga för att mäta det allmänna hälsotillståndet inom befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd. I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet. Samlad bedömning av måluppfyllelse. Trots att hälsoutvecklingen överlag är positiv i länet på så vis att människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker alkohol så har länet fortfarande en bra bit kvar för att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket. Norrbotten ligger inte i närheten av att nå det målet utan ligger snarare långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Gemensamma utmaningar är bland annat flickors psykiska hälsa samt övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män. För att uppnå målet gäller det därför att fortsätta arbeta utjämnande mellan socioekonomiska grupper för att ge lika förutsättningar. Viktigt också att arbeta aktivt med barn och ungas hälsa då hälsoskillnader grundläggs i tidiga år. Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan och från och med 213 erbjuds hälsosamtal till 3-åringarna med utökning till 4-, 5- och 6-åringar under 214. TobaksfriDuo bland länets skolelever pågår i hela länet och positiva signaler kommer in om dess effekt. Landstingets folkhälsoarbete i Norrbotten. Det nationella målet för folkhälsa är att skapa sam hälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete för Norrbotten baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folkhälsa som är jämt fördelad i befolkningen i Norrbotten är ett centralt mål. Landstinget ska aktivt samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling. Landstinget har två centrala inriktningar: Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Hälsofrämjande verksamhetv HÅLLBAR HÄLSOUTVECKLING Medellivslängd och hjärt- och kärlsjukdomar. SCBs årliga befolkningsprognos visar att Norrbotten fort farande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln. Den förväntade medellivslängden för -åringar i länet är för flickor 82,9 år och 78,3 år för pojkar. Det är framförallt pojkarna som ligger långt ner, och för vissa av länets kommuner är skillnaden hela åtta år mot den kommun i Sverige som har högsta förväntade medellivslängden. Även inom länet är variationen stor bland framförallt pojkar. Norrbotten har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 213 fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män. Självskattad hälsa. Den senaste mätningen av självskattad hälsa i Norrbotten, via Nationella folkhälsoenkäten, gjordes 21 och visade att 7 procent av befolkningen
Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda 28-212. 86 84 82 8 78 76 74 Kvinnor Män Riket kvinnor Länet kvinnor Riket män Länet män Utveckling av andel i elever i Norrbottens län som upplever sig må bra eller mycket bra. Årskurs 4, 7 samt gymnasiet årskurs 1. 1 8 6 4 2 72 7 Arjeplog Luleå Älvsbyn Piteå Boden Övertorneå Kalix Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män: 83,2 år; kvinnor: 86,1 år). Källa: SCB. Kiruna Jokkmokk Gällivare Arvidsjaur Pajala Överkalix Haparanda Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Flickor Pojkar 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 211/212 212/213 Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL. Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning -74 år. Norrbottens län jämfört med riket, män och kvinnor. Mått: antal döda per 1 invånare. 3 25 2 15 1 5 1997 2 23 26 29 212 Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret) Norrbotten, män Riket, män Norrbotten, kvinnor Riket, kvinnor 16-84 år upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra (riket 72 procent). Fyra år tidigare var siffran för länet 65 procent (riket 69 procent). Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens både i länet och riket. Nästa större mätning är planerad till våren 214. Folkhälsomyndigheten utför årligen även mindre mätningar vart fjärde år, men då med redovisning via fyraårsmedeltal. Jämförelserna med övriga län visar där att befolkningen i Norrbottens län hör till dem med lägst självskattad hälsa (29 212). Utveckling av andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa över tid, 4-årsmedeltal. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Norrbotten Sverige 24-27 25-28 26-29 27-21 28-211 29-212 Konfidensintervall som anger statistiska osäkerheten för måttet Källa: www.folkhalsomyndigheten.se Barns och ungdomars hälsa. Barn och ungdomars självskattade hälsa mäts i skolsköterskornas hälsosamtal, i årskurs fyra och sju samt årskurs ett på gymnasiet. De flesta elever i länet säger sig må bra, men ju högre årskurs desto större blir gruppen som inte mår bra. Mellan årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet minskar flickornas självskattade hälsa tydligt jämfört med pojkarnas och en extra stor minskning har observerats de senaste två åren. Hälsosamtalet 212/213 visar att det finns ett antal utmaningar för länet: Det psykiska välmåendet minskar tydligt bland flickor mellan årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet (andelen som är ledsen är fortfarande hög); pojkarnas stadigt ökande fetma/läskdrickande med stigande ålder samt den stora andelen elever i gymnasiet som spenderar en avsevärd del av sin fritid tid vid TV, dator eller mobil ett stillasittande som på sikt kan ge hälsokonsekvenser. Liksom bland vuxna finns stora skillnader i elevers hälsa beroende på kön, ålder och var man bor i länet. En viktig uppgift inom folkhälsoarbetet är därför att fortsätta arbeta utjämnande mellan socioekonomiska grupper och med tidiga insatser. Tandhälsa. Tandhälsan hos 19-åringarna är speciellt intressant eftersom den speglar hur det förebyggande arbetet har lyckats. Landstinget har som mål att länets 19-åringar ska ha minst lika god tandhälsa som genomsnittet för jämnåriga i riket. Det målet är ännu inte uppfyllt. Norrbotten har sex och åtta procentenheter högre andel kariesskada bland kvinnor respektive män 212 jämfört med senast tillgängliga siffror för riket från 211. Tandhälsa är ett långsamt rörligt mått men under de senaste tio åren finns en tydlig positiv trend med allt större andel som är utan kariesskador LEVNADSVANOR Socioekonomiska förhållanden och levnadsvanor påverkar hälsan och det finns skillnader mellan kön och kommuner. Högutbildades längre medellivslängd har en förklaring i skilda levnadsvanor och i Norrbotten skiljer sig levnadsvanorna bland annat i rökning, hur mycket frukt och grönsaker man äter samt fysisk aktivitet (Hälsa på lika villkor, 21). 13
Sexuell hälsa. Under 2-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet, så även i Norrbotten. I åldersgruppen 15-29 år finns större delen av fallen. Efter toppnotering för länet 26 har klamydiafallen långsamt minskat eller hållits någorlunda konstant ända till 212 då en ökning sågs, som inte återfanns för riket. År 213 ökade klamydiafallen ytterligare och Norrbotten har nära 21 fall per 1 invånare i åldersgruppen 15-29 år (män 14,5 och kvinnor 22,2). Landstingets mål om högst 15 fall av 1 är därmed inte uppfyllt. Endast fem av länets kommuner nådde målet. Utvecklingen av klamydia i Norrbotten och riket, 1997-213, alla åldrar. Incidens per 1. 6 5 4 3 2 Norrbotten Sverige procent av pojkarna rökare i första året på gymnasiet, det vill säga röker minst någon gång i veckan. Landstingets mål om en halvering från 27, då både flickor och pojkar låg på elva procent, är dock inte nått. Övervikt. Barnhälsovårdens mätningar av övervikt och fetma bland fyraåringar visar endast små förändringar. Spridningen är dock stor inom länet. Landstinget har som mål att andelen fyraåringar med övervikt eller fetma ska understiga 1 procent. År 212 var det målet inte nått bland varken flickor eller pojkar (flickor 16,9 procent och pojkar 12,1 procent). Pojkar har lägre andel med övervikt och fetma än flickor i de lägre åldrarna, men runt årskurs fyra går de om flickorna och fortsätter sedan att dra ifrån för att vid vuxen ålder ligga betydligt högre. I gymnasiet har tre av tio gymnasiepojkar samt två av tio gymnasieflickor i länet övervikt eller fetma. För vuxna har landstinget som mål att andelen med övervikt eller fetma ska minska med en tredjedel fram till 22 jämfört med 26. Några tecken på minskning av övervikt och fetma finns dock inte än, snarare det motsatta. 14 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: Smittskyddsinstitutet. Tobaksfri livsstart. Andelen gravida i vecka 32 som röker är 2,5 procent i Norrbotten 212 vilket gör att landstingets mål om två procent är nästan nått. Siffran för riket är 4,3 procent. Andelen snusare i samma graviditetsvecka är i länet en procent och i riket,1 procent. Förekomsten av rökning bland föräldrar till barn som är åtta månader eller yngre minskar fortlöpande och låg 211 på 9,6 procent, med en variation mellan 4 och 28 procent i länets kommuner. Riksgenomsnittet var 12,7 procent. Andel med övervikt bland elever i Norrbotten, 212 213. 35 3 25 2 15 1 5 Övervikt Fetma 4-åringar Förskola Årskurs 4 Flickor Årskurs 7 Gymn år 1 4-åringar Förskola Årskurs 4 Pojkar Årskurs 7 Gymn år 1 Barns och ungdomars levnadsvanor. Knappt en av sju flickor och en av fem pojkar i årskurs fyra dricker läsk minst tre gånger i veckan. I gymnasiet dricker var fjärde flicka och närmare varannan pojke läsk minst tre gånger i veckan. Andelen som motionerar minst tre gånger i veckan minskar med stigande årskurs. Med stigande årskurs ökar tiden som barn och ungdomar spenderar framför TV, dator eller mobil. Hälsosamtalen 212/213 visar att en av tre gymnasieelever i länet dagligen sitter fem timmar eller mer med TV, dator eller mobil på sin fritid. I vissa kommuner är det ännu högre. En positiv utveckling ses i länet och riket vad gäller bruk av alkohol och tobak. CAN-undersökningen 213 i årskurs 9 om ungdomars alkohol och drogvanor visar att andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 aldrig har varit så låg i länet och både rökning och snusning har minskat tydligt sedan 29. Norrbotten har en tydligt lägre andel alkoholkonsumenter, färre som intensivkonsumerar alkohol, lägre andel rökare samt lägre andel elever som använt narkotika det senaste året. Norrbotten ligger dock fort farande högre än landet när det gäller andelen snusare samt bruk av hembränt. Läsåret 212/213 är sju procent av flickorna och nio Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL samt Barnhälsovården, NLL (4-åringar år 212).
HÄLSOFRÄMJANDE INRIKTNING Det blir allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra effektiviteten och dels för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser utvecklas och ett viktigt verktyg är de nationella riktlinjerna som kom under slutet av 211. De ger rutiner och stöd vid möten med patienter inom områdena tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Öppna jämförelser i Sverige visar att det inte är ovanligt att personer med sjukdomar har levnadsvanor som kan medföra komplikationer. Det gäller exempelvis rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet för diabetiker eller personer med stroke. Åtta av tio norrbottningar är positiva till att läkare eller annan vårdpersonal tar upp frågor om deras levnadsvanor, exempelvis kost, motion, tobak och alkohol (Vårdbarometern 213). Folkhälsocentrum. Folkhälsocentrum är ett kunskapscentrum inom folkhälsa som ska samordna, leda och stödja landstingets strategiska folkhälsoarbete. De ska även följa, analysera och sprida information om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Folkhälsocentrum kommer de närmaste åren att utveckla samarbetet med kommunerna och förstärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Folkhälsocentrum har under året haft välbesökta utbildningar för vårdpersonal och andra om alkohol, tobak, fysisk aktivitet och kostens betydelse. Utbildningarna i Motiverande samtal är också efterfrågade och arrangeras två gånger per år. Hälsotjänster i uppdrag. Genom införandet av vårdval har Norrbottens läns landsting gett uppdrag till både privata och landstingsdrivna hälsocentraler. I detta ingår att erbjuda hjälp med tobaksavvänjning och utskrivning/uppföljning av fysisk aktivitet på recept. Uppdraget har även omfattat att följa upp 212 års handlingsplan för hälsocentralens arbete med levnadsvanor. Nytt för 213 är också att göra en handlingsplan för särskilda riskgrupper där levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Fysisk aktivitet. Landstinget har under året fortsatt arbetet med fysisk aktivitet på recept, FaR, både inom primärvården och inom specialistsjukvården. En ökning av förskrivningen skedde under 212 men har avstannat 213. Prestationsersättningen för förskrivningarna förändrades 213 till ett lägre belopp än under 212, medan man istället fick högre ersättning för uppföljningen av FaR. Till och med november 213 hade 1 554 uppföljningar gjorts. Sjukgymnaster skriver ut flest recept, sedan sjuksköterskor och läkare. Även barnmorskor, kuratorer, dietister och arbetsterapeuter kan skriva ut FaR. Förskrivning FaR över tid, primärvård och slutenvård. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Primärvård Slutenvård 27 28 29 21 211 212 213 Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret) Tobak. Landstinget fortsätter att driva Tobaksfri Duo. Metoden ska förebygga att skolelever inte börjar röka eller snusa under sina sista grundskoleår och är mer eller mindre 15
16 väletablerad i länets kommuner och skolor. År 213 var alla kommuner med och 6-7 procent av de tillfrågade eleverna tackade ja och skrev kontrakt om att vara tobaksfri under sina sista år i grundskolan. Metoden växer och skolorna blir mer självgående i arbetet. Under hösten, i samband med tobaksfria veckan, ordnades en stor tävling för konstverk mot tobak. Engagemanget var stort. Primärvården, offentlig och privat, har närmare 8 tobaks avvänjare, varav andelen diplomerade ökar och är drygt hälften år 213. Hälsosamtal 3-åringar. 213 började landstinget erbjuda alla 3-åringar hälsosamtal för att 214 utvidga det till att även gälla 4-5-6-åringar. Landstinget vill stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och bidra till en mer jämställd och jämlik hälsa. Under 213 har vårdpersonal från hälsocentralerna, drygt 9 personer genomgått en särskild utbildning för utförare av hälsosamtal. Under 213 har 49 hälsosamtal hållits, cirka 2 procent av alla 3-åringar. På grund av bland annat organisatoriska förändringar som överförande av hemsjukvården till kommunerna har vissa hälsocentraler inte hunnit erbjuda alla 3-åringar hälsosamtal. Informationsinsatser om folkhälsa. Folkhälsa är ett prioriterat område. Det handlar dels om att förmedla hur hälsan ser ut i länet men också om att lyfta fram vad individen själv kan göra för att förbättra hälsan. I början av 213 hölls bland annat en frukt och grönt-kampanj i samarbete med övriga norrlandstingen. Landstinget använder flera kanaler för att nå befolkningen, bland annat webb, nyheter, press och sociala medier. Många annonser och artiklar som landstinget producerar går under temat folkhälsa. Ett antal temaveckor och temadagar har uppmärksammats under året som Klamydiamåndagen, Tobaksfria veckan och Psykiatriveckan. Samverkan för folkhälsa i Norrbotten. Landstinget och länets kommuner har en gemensam folkhälsopolitisk strategi. Under 213 har landstinget tillsammans med Kommunförbundet och länsstyrelsen deltagit i Norrbottens folkhälsopolitiska råds kommunturné för att lyssna av kommunernas behov av stöd i folkhälsoarbetet. Under 213 har ett regionalt nätverk för föräldrastöd bildats med länsaktörer och frivilligorganisationer som nu blir ett nätverk för prevention av psykisk ohälsa. I övrigt samverkar landstinget med länsstyrelsen och polismyndigheten för att stödja folkhälsoinsatser framförallt kring vålds- och alkoholförebyggande arbete. Samverkan sker också med skola och socialtjänst kring barn och ungdom samt kring de äldres hälsa och livsvillkor. Ett viktigt samarbete är den årliga enkäten som görs i skolsköterskornas hälsosamtal med elever. Samverkan med andra landsting. Under senare år har samverkan mellan landstingen i Norrland utvecklats inom flera områden. Några exempel är befolkningsundersökningar, kunskapsnätverk kring hiv och andra sexuellt överförda infektioner (STI), hälsosamtal, regionalt cancercentrum Norr samt gemensamma beredningar i särskilda frågor. Den gemensamma hemsidan gratiskondomer.nu för ungdomar är en satsning inom Kunskapsnätverk hiv/ STI Norr. Andra aktiviteter är en modell för hur studenter från högskolor kan informera grundskoleelever om sex och relationer. Kunskapsnätverket hiv/sti Norr utvecklar också rutiner för den del av hälsosamtalet med asylsökan-
de/ flyktingar som handlar om sexuell hälsa och sexuellt överförda infektioner. Hivskola, för hivpositiva barn och ungdomar, är ytterligare en av nätverkets satsningar i norra Sverige. Landstingen i Norrland har ett gemensamt folkhälsoprogram som reviderats under 213. Landstinget är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverket är ett kunskaps- och utvecklingscentrum för hälsoorientering inom hälso- och sjukvård. Stöd till folkhälsoinsatser. Landstinget stödjer folkhälsoinsatser som är folkbildande. Under 213 har landstinget tagit emot tolv ansökningar av vilka sju beviljades. Till de projekt som beviljades hörde bland annat Sundare Barn, en utbildning för föräldrar till barn med övervikt, som genomfördes i Arjeplog, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. En annan bidragsform är Snabba Ryck, med snabb handläggning av mindre summor. Flera av aktiviteterna som fått stöd från den bidragsformen inriktar sig på barns hälsa. Frivilligorganisationer, kommuner och landsting kan årligen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra sexuellt överförda infektioner. Folkhälsomyndigheten beslutar om bidragets storlek medan landstinget beslutar om fördelningen inom länet. KULTUR OCH HÄLSA Division Kultur och utbildning har fortsatt arbetet med Kultur i entrén och under 213 har det blivit en permanent veckoaktivitet på Sunderby sjukhus med musikevenemang, utställningar, dans med mera. Även Piteå sjukhus har från och med 213 Kultur i entrén och under kommande år ska det introduceras på Kalix sjukhus. Under 213 har Digital Live Arena (DLA) introducerats på Sunderby sjukhus med plan att utöka till alla länets sjukhus. DLA är en teknisk lösning för att exempelvis distribuera livekonserter eller inspelade konserter till sjukhus och åldringsvård. Vuxen psykiatrin i Öjebyn har ingått i ett försök med temat Trädgård & Park som ska utvärderas för en eventuell fortsättning. 17 Mått Mål Fördelning Resultat Inriktningsmål Självskattad hälsa Bäst i Sverige år 22 16-84 år (16-29 år, 3-64 år, 65-84 år) K M Rapporterade psykiska Andel elever i gymnasiets första år som de senaste tre månaderna ofta K besvär bland ungdom eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda understiger 3 %, år 214 M Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Tobaksfri livsstart Andelen gravida i graviditetsvecka 32 som inte röker ska vara minst 98 % Andelen barn 8 månader som inte har någon förälder som röker ska vara minst 95 % Tobaksbruk bland Andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker respektive snusar ska K ungdomar halveras för båda könen från läsår 27/28 till 213/ 214 M Riskabla alkoholvanor Andelen ungdomar 16-24 år med riskabla alkoholvanor halveras från år K 26 för båda könen till år 218 M Sexuell hälsa Konstaterade fall av klamydia, både bland män och kvinnor, ska understiga 15 fall per 1 invånare, 15-29 år. Kariesfria 19-åringar Norrbottens 19-åringar ska ha lika god munhälsa som genomsnittet K i Sverige M Övervikt, barn Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 1 % för K respektive kön. M Övervikt, vuxna Andelen med övervikt eller fetma bland vuxna norrbottningar ska minska med minst en tredjedel bland män respektive kvinnor från K år 26 till 22 M Fallskador bland äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner i landet som uppvisar minst fallskador som leder till sjukhusvård bland invånare 8 år och äldre år 214 Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas
God vård 18 MÅL Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå. I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar och behov i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patientens hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation, att resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evidensbaserad kunskap. Samlad bedömning av måluppfyllelse. Inom området säker vård pågår en mängd insatser: risk- och händelseanalyser, registrering av avvikelser, journalgranskning, utveckling av säker läkemedelshantering osv. Landstinget har högt ställda mål och är i flera delar nära att uppnå dessa. Inom patientsäkerhet finns i hög grad en systematik för arbetet och vid granskning av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) under året bedömdes landstinget bedriva ett tillfredsställande patientsäkerhetsarbete. För tillgänglighet är måluppfyllelsen inom primärvården tämligen god. Landstinget har högre ambitioner vad gäller tillgänglighet inom den specialiserade vården än nationella krav. Inom den specialiserade vården försämrades tillgängligheten under sommarperioden men har därefter förbättrats. Akutmottagningarna på länets sjukhus har bland de kortaste väntetiderna i landet enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning. Trots det nås inte landstingets mål fullt ut. Inom kunskapsbaserad vård har länet fortfarande fler undvikbara slutenvårdstillfällen och färre som influensavaccineras än riket i övrigt. Uppsatta mål nås inte. När det gäller jämlik vård har män i länet högre dödlighet än kvinnor i hjärtinfarkt och högre återinsjuknande i stroke. Här nås delvis målen för kvinnor men inte för män. Målen för effektivitet i vården nås delvis. Jämförelserna av den somatiska sjukhusvården visar högre kostnader för sjukhusen i Malmfälten. Öppna Jämförelser, Norrbottens Läns Landsting i förhållande till andra landsting Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Kvinnor, 29-212, 28-211, 27-21, 25-28 Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Män, 29-212, 28-211, 27-21, 25-28 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Kvinnor, 29-212, 28-211, 27-21, 25-28 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Män, 29-212, 28-211, 27-21, 25-28 5-års överlevnad i bröstcancer 25-211, 24-21, 23-29, 22-28 Andel diabetiker som når mål för blodtryck 212, 211, 21, 29 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Kvinnor, 21-212, 29-211, 28-21, 26-28 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Män, 21-212, 29-211, 28-21, 26-28 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Kvinnor, 21-212, 29-211, 28-21, 26-28 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Män, 21-212, 29-211, 28-21, 26-28 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare Kvinnor, 21-212, 29-211, 28-21, 25-28 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare Män, 21-212, 29-211, 28-21, 25-28 Andel med tre eller fler psykofarmaka 8 år och äldre Kvinnor, 212, 211, 21, 29 Andel med tre eller fler psykofarmaka 8 år och äldre Män, 212, 211, 21, 29 Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård vårdcentraler, 212, 211, 21, 29 Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus, 211, 29, 28 och 27 Andel av patienterna som ansåg att väntetiden till ett besök sjukhus, 212, 211, 21, 29 Andel av patienter som väntat högst 9 dagar på besök i specialicerad vård mars 213, mars 212, mars 211, mars 21 Faktisk hälso- och sjukvårdskostnad 212, 211, 21, 29 Kostnad per konsumerad DRG-poäng Spec. somatisk vård 212, 211, 21, 29 213 212 211 21 Position 1 7 (%) Position 8 14 (%) Position 15 21 (%)