Marknadsrapport lammkött mars 216 Under 215 ökade produktion, import och export av lammkött medan förbrukningen per capita var oförändrad och den svenska andelen av förbrukningen var sjönk. De svenska avräkningspriserna på lammkött låg på en högre nivå än tidigare år hela 215 och prisutvecklingen 216 har inlett på samma nivå som året innan. Förprövade stallplatser för får ökade en aning 215 men låg ändå lågt i ett tioårsperspektiv.
Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com
Innehåll 1.1 Marknadsbalans lammkött i tabellform, 1 ton slaktad vikt... 1 1.2 Marknadsbalans lammkött i diagramform, 1 ton slaktad vikt... 2 1.3 Antal får i Sverige enligt djurräkningen... 3 1.4 Antal företag med får och slakt av får... 4 1.5 Förprövning av stallar för får och getter... 5 1.6 Antal slaktade får fördelat på anläggningsstorlek... 6 1.7 Ekologisk produktion av får 29-214... 7 1.8 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU... 8 1.9 Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck... 9 1.1 Svensk förbrukning av olika typer av kött... 11 1.11 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion... 12 1.12 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg... 13 1.13 Svensk import av lammkött på grov nivå, ton produktvikt... 14 1.14 Import av lammkött på detaljerad nivå, produktvikt... 14 1.15 Svensk import av får-/getkött landfördelad, produktvikt... 15 1.16 Export av lammkött på grov nivå, ton produktvikt... 16 1.17 Svenska avräkningspriser för lamm... 17 2 EU-marknaden för lammkött... 18 2.1 Marknadsbalans och prognos för EU-28, 1 ton... 18 2.2 EU:s handelsbalans för får- och getkött... 19 2.3 EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt... 2 2.4 EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt... 2 2.5 Pris på tunga lamm i ett urval EU-länder... 21
1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans lammkött i tabellform, 1 ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för lammkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För lammkött finns en serie ända tillbaka till 1994 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg.4.7c4ce2e813deda4d378297 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av lammkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktat lamm med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av lammkött ökat de senaste tio åren, med cirka 22 procent totalt. Den svenska andelen av förbrukningen har dock försvagats från knappt 37 till drygt 3 procent till följd av kraftigt ökad import. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, snitt 26 4 25 7 619 391 11 433 36,8% 1,3 9 8 54 27 4 63 7 673 493 11 784 39,1% 1,3 9 148 92 28 4 63 8 531 495 12 666 36,6% 1,4 9 219 637 29 5 63 9 768 246 14 585 34,7% 1,6 9 298 515 21 4 993 8 25 226 12 972 38,5% 1,4 9 378 126 211 5 68 9 367 22 14 233 35,6% 1,5 9 449 213 212 5 3 9 897 196 14 731 34,1% 1,5 9 519 374 213 4 89 1 721 24 15 46 31,7% 1,6 9 63 323 214 5 9 11 536 37 16 255 31,3% 1,7 9 699 726 215 5 12 12 171 525 16 766 3,5% 1,7 9 82 721 Källa: Jordbruksverket och SCB 1
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen 1.2 Marknadsbalans lammkött i diagramform, 1 ton slaktad vikt Grafen illustrerar parametrarna i marknadsbalansen och en utveckling där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar en form av krokodilkäftar, där importen ökar mer än vad exporten gör samtidigt som förbrukningen stiger mer än vad produktionen gör. 18 8% 16 7% 14 12 1 8 6 4 6% 5% 4% 3% 2% 2 1% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen 2
21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal får och lamm 1.3 Antal får i Sverige enligt djurräkningen Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år. Antalet får har ökat med 47 procent sedan seriens början 1981 men efter toppnoteringen 211 har antalet får fallit tillbaka något. 7 6 5 4 3 2 1 baggar och tackor lamm 211 212 213 214 215 Baggar och tackor 296 712 296 685 285 52 287 33 288 675 Lamm 325 999 313 849 291 249 31 454 36 78 TOTALT 622 711 61 534 576 769 588 757 594 753 Källa: Jordbruksverket 3
1 -tal slaktade får Antal föreag med får 1.4 Antal företag med får och slakt av får Kriteriet för att hamna i den offentliga statistiken är att producenten har minst 2 får. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en uppgång under hela perioden. Snittet får totalt per företag var 65 stycken 215, samma snittstorlek som tio år tidigare. 3 25 1 9 8 2 7 6 15 5 1 4 3 5 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 1 -tal slaktade får 212,91 231,1 234,77 255,7 254,64 261,57 26,17 252,53 257,74 256,1 Antal företag med får 7 834 8 14 8 336 8 496 8 657 9 449 9 263 8 869 8 951 9 11 Not: För åren 28 och 29 finns inga uppgifter om antal företag och grafen har istället extrapolerats. Källa: Jordbruksverket 4
Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar 1.5 Förprövning av stallar för får och getter Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Grafen nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt antalet nya stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Sedan 28 pekar förprövningsstatistiken på en vikande investeringstrend, även om ökningar kan noteras under några år jämfört med året innan. Under 215 kan en sådan ökning konstateras, men antalet förprövade stallar och stallplatser det året var ändå näst lägst till antalet under den senaste tioårsperioden. Får och getter 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Förprövade stallplatser 15 257 16 918 19 88 12 563 15 953 12 926 15 811 12 263 7 16 9 24 Nytillkomna stallpatser 1 642 12 411 13 692 1 322 1 718 8 468 13 175 7 937 6 135 8 26 Förprövade stallavd. 143 143 162 135 179 173 171 129 95 1 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 5
Antal slakterier Tusentals slaktade får 1.6 Antal slaktade får fördelat på anläggningsstorlek Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än 2 5 får per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av 1-4 999 får. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden, medan gruppen med mindre storskaliga slakterier ökat markant de senaste fem åren. Det finns idag fler slakterier per antal slaktade får än för tio år sedan. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 >5 slaktade får 8 9 8 8 7 7 7 7 7 7 1-4999 slaktade får 41 39 4 43 52 55 68 72 75 75 Tusental slaktade får 212,91 231,1 234,77 255,7 254,64 261,57 26,17 252,53 257,74 256,1 Källa: Jordbruksverket 6
Antal slaktade får 1.7 Ekologisk produktion av får 29-214 Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag. Slakten av ekologiskt uppfödda får utgjorde 14,4 procent av total slakt 29, och hela 22,5 procent 214. Detta kan jämföras med utvecklingen för nötkreatur, som är det djurslag för köttproduktion i Sverige som har näst störst andel ekologiska djur, där utvecklingen gått från en andel på 9,2 till 14,5 procent under perioden. Ekologisk produktion av gris- och fågelkött ligger på andelar på högst några procent av total produktion. Skillnader i andel ekologiska djur mellan animaliesektorerna hör samman med flera faktorer. Saker som påverkar är bland annat efterfrågan kopplat till prisskillnader till konsument, omställningskostnader att gå från konventionell till ekologisk produktion samt möjligheterna till stöd för ekologisk produktion. Steget att gå från konventionell till ekologisk får- eller nötköttsproduktion är mindre på flera plan än vad det är för gris och matfågel. 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 Slakt ekofår 36 63 42 553 46 1 52 128 55 74 57 932 Total slakt 255 7 254 64 261 57 26 17 252 53 257 74 Källa: Jordbruksverket 7
Cypern Spanien Italien Ungern Portugal Tyskland Belgien Polen Bulgarien Frankrike Tjeckien Nederl. Slovakien Estland Storbrit. Österrike Irland Danmark Lettland Litauen Finland Slovenien Sverige Mg per kg skattad vikt 1.8 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 26. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Risken för multiresistens påverkas av vilken sorts antibiotika som ges. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Grafen nedan visar statistik för de tre senast kända åren. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar 213 i 1 länder, däribland i SE med,9 mg. Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med,8 mg mellan och Tyskland som har nästan femton gånger så hög försäljning minskade med 25,6 mg. Sett över hela perioden 211-213 så minskade försäljningen av antibiotika till lantbruksdjur i de rapporterande länderna med åtta procent. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 211 212 213 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 8
1.9 Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck Statistiken över hushållens utgifter är inte fullständig för de senare åren, men diagrammen visar senast publicerad komplett statistik. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av de totala utgifterna 198, men bara 12 procent 213. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till hushållens totala utgifter. Hushållens totala utgifter 198 totalt 275 99 miljoner sek Livsmedel, alkoholfria drycker 4% 9% 18% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 12% 7% Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård 2% 12% 6% Transporter och fordon Post- och telekommunikation Rekreation, kultur 1% 5% 24% Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster Hushållens totala utgifter 213 totalt 1 723 74 miljoner sek 6% % 11% 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon 3% 12% 4% 5% 27% Post- och telekommunikation Rekreation, kultur Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster I relation till de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker stod kött för 17 procent 1994, och 211 hade andelen ökat till 19 procent. Under samma period ökade de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker med knappt 64 procent. 9
Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 1994 totalt 12 478 miljoner sek Bröd, spannmålsprod. 4% 4% 6% 16% 17% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 13% Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% Sötsaker, glass etc. 6% 4% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 211 totalt 197 miljoner sek Bröd, spannmålsprod. 5% 3% 7% 15% 19% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 11% 9% Oljor, fetter Frukt Grönsaker Sötsaker, glass etc. 7% 3% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Källa: SCB 1
Förbrukning, kg per person och år Total förbrukning kött, kg per person och år 1.1 Svensk förbrukning av olika typer av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer mätt får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt. Jämfört med förbrukningen på 87,3 kg så ligger den årliga konsumtionen snarare någonstans kring 5-55 kg per person enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Mellanskillnaden är förluster i livsmedelskedjan, t.ex. vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 3 procent och det är fågelkött som ökat mest. Förbrukningen av fågelkött var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning under drygt 2 år fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 215 landade den preliminära köttförbrukningen på totalt 87,3 kg per person, vilket innebär en svag minskning för andra året i rad. Förbrukningen av lammkött har ökat med 7 procent de senaste femton åren men ökningen sker från en mycket låg nivå. Den största förändringen i den totala köttförbrukningen de senaste åren är ett utbyte mellan gris-och fågelkött, och de senaste två åren har den minskade grisköttsförbrukningen i princip ersatts av en lika stor ökning av fågelköttsförbrukningen. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år 22. I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 21 till 215, men en serie finns tillbaka till 199. 9 8 7 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: Jordbruksverket och SCB 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Övrigt kött 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 Lammkött 1, 1, 1,,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 Fågelkött 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 Nötkött 21,5 24,2 25, 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 Griskött 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 Totalt 75,5 8,4 8,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,4 87,3 6 5 4 3 2 1 11
1.11 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla "förbrukningen". Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att vi inte väljer att kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Från förbrukning till konsumtion Nedanstående beräkningen ger en indikation på hur mycket kött vi äter fördelat på rött kött och kyckling, utifrån den förbrukning per person vi räknat fram 215 (det vill säga 87,3 kg). Observera att detta är ett sätt att räkna om förbrukning till konsumtion, det finns säkert flera! Beräkningen från slaktad vikt till såld vikt i detaljhandeln baserar sig på följande omräkningstal: Schablonen för omräkning från slaktad vikt (carcasse weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida och uppgår till,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Beräkningen av slutkonsumtionen görs med följande antaganden: Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning "Riksmaten" konsumerar vi omkring 5-55 kg kött per person och år. Ett snitt av detta, alltså 52,5 kg kött, har fördelats på köttslagen genom att subtrahera en kvantitet som går bort per köttslag från detaljhandelns 68,8 kg till slutkonsumtionens 52,5 kg (=16,3 kg totalt). Andelen som går bort för respektive köttslag har beräknats utifrån den andel köttslagen har i försäljningsledet av den totala försäljningen. Kg/capita Nöt Gris Lamm Fågel Övrigt kg/ Gram Gram rött Gram kött capita kött/v kött/v kyckling/v Förbrukning slaktad vikt (cwe) 25,9 34,1 1,7 22,4 3,2 87,3 1 679 1 248 431 Fsg i detaljhandeln (rwe) 18,1 26,6 1,5 19,7 2,8 68,8 1 322 943 379 Konsumerad vikt 13,8 2,3 1,1 15,1 2,2 52,5 1 1 72 29 Gram/person/vecka Konsumtion i gram/köttslag/v 266 391 22 289 41 1 1 Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket Från levande vikt till försäljning Det går även att räkna om hur mycket som går bort från den levande vikten till senare led i värdekedjan. I tabellen nedan har ett kg levande vikt räknats om till vikten i detaljhandeln. Bland annat ger ett kg levande nöt,5 kg slaktad vikt och,35 kg såld vikt i detaljhandelsledet. NÖT (kg) Omräkn. f.g. led GRIS (kg) Omräkn. f.g. led LAMM (kg) Omräkn. f.g. led FÅGEL (kg) Omräkn. f.g. led TOTALT (kg) levande vikt, 1, 1, 1, 1, 4, lwe slaktad vikt,,5,5,75,75,45,45,75,75 2,45 cwe Handelsvikt, rwe,35,7,585,78,36,88,66,88 1,955 Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket 12
1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.12 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad den svenska marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och även mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för griskött. Den förstärkning av svensk marknadsandel som skedde för alla köttslag utom griskött 28-29 hängde till viss del samman med att den globala finanskrisen hämmade handeln med kött, och så även importen till Sverige. Förutom ekonomi och konkurrenskraft så har även sjukdomsutbrott (t.ex. BSE och mul- och klövsjuka) och politiska händelser (t.ex. Rysslands importembargo) i delar av världen påverkat utvecklingen över tid, då de i många fall innebär restriktioner på handeln. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden i form av exempelvis högt smitt- och djurskydd. Det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Fågelkött Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 13
ton produktvikt 1.13 Svensk import av lammkött på grov nivå, ton produktvikt Nedan följer ett antal grafer och tabeller över den svenska handeln med lammkött med tredje land. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna rapport så visar nedanstående statistik handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. På detaljerad åttasiffrig KN-nummer nivå omfattar handeln med får- och lammkött omkring 2 poster, och antalet sjunker successivt på sex- och fyrsiffrig KN-nummernivå. Importen av lammkött ökade under 215, liksom under de två föregående åren. Ökningen avser såväl kylt som fryst lammkött med och utan ben. När det gäller importens ursprung så ökade importen 215 från Nya Zeeland och Irland medan den minskade från Nederländerna. Import från EU-länder kan dock ha ett ursprung utanför EU då statistiken bara visar det senaste avsändarlandet. 12 1 8 6 4 2 212 213 214 215 Bearbetade produkter 75 15 14 18 Färskt/fryst benfritt 2 588 3 25 3 39 3 633 Färskt/fryst med ben 5 484 5 657 5 867 6 92 Källa: Jordbruksverket och SCB 1.14 Import av lammkött på detaljerad nivå, produktvikt 212 213 214 215 15/14, % 241 Kylda lammslaktkroppar 1 359 1 65 1 578 1 41-11% 2421 Kylda fårslaktkroppar 1 15 1 2422 Kylt fårkött med ben 529 616 627 593-5% 2423 Kylt benfritt fårkött 618 1 88 1 461 1 554 6% 243 Frysta lammslaktkroppar 271 316 289 323 12% 2441 Frysta fårslaktkroppar 1 18 8 28 25% 2442 Frysta styckningsdelar med ben 3 323 3 89 3 364 3 744 11% 2443 Fryst benfritt kött 1 97 1 935 1 929 2 79 8% TOTALT: 8 72 8 682 9 256 9 723 5% Källa: Jordbruksverket och SCB 14
1.15 Svensk import av får-/getkött landfördelad, produktvikt Sökningar på fyrsiffrig KN-nummernivå, 24 i det här fallet, gör att både får- och getkött ligger med i summorna. Getköttet är dock försumbart i sammanhanget. 1% Import av får- och getkött 215 kn-nummer 24 8% 19% 5% 3% Nya Zeeland Irland Nederländerna Belgien Tyskland Övriga 28% 211 212 213 214 215 Nya Zeeland 2 862 2 662 2 68 2 368 2 872 Irland 1 932 2 12 2 562 2 353 2 719 Nederländerna 564 788 1 476 1 916 1 855 Belgien 454 544 944 85 776 Tyskland 682 753 858 865 52 Övriga 1 282 1 232 776 953 1 12 Totalt 7 776 8 81 8 684 9 26 9 736 varav övriga: Chile 294 338 239 364 364 UK 55 191 19 126 21 Danmark 531 28 233 265 127 Finland 34 27 5 66 14 Island 4 18 7 28 71 Uruguay 57 19 79 41 59 Spanien 6 37 22 57 57 Argentina 181 19 39 Källa: Jordbruksverket och SCB 15
ton produktvikt 1.16 Export av lammkött på grov nivå, ton produktvikt Exporten av lammkött ökade kraftigt både 214 och 215. Det är främst exporten av benfritt lammkött Finland som ökat. Den svenska exporten av lammkött är emellertid mycket liten och sker i princip bara till våra nordiska grannländer. 4 35 3 25 2 15 1 5 212 213 214 215 Bearbetade produkter 24 19 7 3 Färskt/fryst benfritt 74 8 174 241 Färskt/fryst med ben 41 46 71 119 Källa: SCB 211 212 213 214 215 Finland 6 79 72 191 287 Danmark 5 2 27 37 55 Norge 55 31 2 14 13 Övriga 1 4 6 4 5 Totalt 121 116 125 246 36 Källa: SCB 16
SEK/kg 1.17 Svenska avräkningspriser för lamm Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från slakteriföretag med en produktion över 5 ton lammkött per kalenderår. Det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte innehålla schablontillägg. Sedan sommaren 215 har en ny förordning för klassning och prisrapportering diskuterats i Bryssel men den är i skrivande stund inte klar för röstning. En skärpning har dock föreslagits som innebär att slakterierna måste rapportera det verkliga priset som betalats per klass varje vecka. Om förslaget går igenom skulle det innebära att det inte blir tillåtet att använda sig av schabloner. De prisnivåer som registrerades under 215 var något högre än de föregående åren och 216 har inletts på samma vis som 215 med relativt höga priser. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg/priserforkottochagg.4.459982ee1 52aeb2b7653dd61.html 6 Avräkningspris tunga lamm 212-216, SEK/kg - vägt medlepris baserat på rapportering från de största slakterierna 55 5 45 4 35 3 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 212 213 214 215 216 Källa: Jordbruksverket 17
2 EU-marknaden för lammkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s lammköttsmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: http://ec.europa.eu/agriculture/sheep-goats/index_en.htm 2.1 Marknadsbalans och prognos för EU-28, 1 ton EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att öka svagt 216 och 217. Exporten förändras inte nämnvärt medan importen ökar en aning. Konsumtionen kommer att vara stabil kring strax under 2 kg/person och år, men observera att detta är i den vikt lammköttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen av lammkött är således försäljningen i detaljhandeln dividerat med,88. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,7 för nötkött,,78 för griskött och,88 för fågelkött. EU-kommissionen har under hösten 215 sammankallat en arbetsgrupp med experter och statliga representanter från främst de större fårproducerande länderna i EU, för att under tre möten diskutera hur fårproduktionen ska kunna lyfta både på produktions- och konsumtionssidan. Ett mål med arbetet är att EU ska uppnå en självförsörjningsgrad på minst 1 procent. Det sista mötet äger rum framåt sommaren 216. 1 ton cwe 212 213 214 215 (e) 216 (f) 217 (f) Produktion (inkl handel levande djur) 929 918 913 953 959 962 varav import levande djur vara export levande djur 27 34 36 38 39 39 Import av kött 19 2 189 22 26 28 Export av kött 24 36 32 2 2 21 Totalkonsumtion 1 68 1 48 1 33 1 97 1 16 1 11 Konsumtion (kg/capita)* 1,9 1,8 1,8 1,9 1,9 1,9 Andel av total köttkonsumtion, % 3 3 2 3 3 3 Självförsörjningsgrad, % 87 88 88 87 87 87 *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för lammkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med,88. Källa: EU-kommissionen 18
1 ton slaktad vikt 2.2 EU:s handelsbalans för får- och getkött Figuren visar handeln med får- och getkött mellan EU och länder utanför unionen (där fårköttet dominerar stort). Detta är den enda köttsektor där EU har en historiskt negativ handelsbalans, men de senaste fem åren har det negativa handelsnettot minskat successivt. En betydande del EU:s export i denna sektor består av levande djur som säljs till länder kring östra delen av Medelhavet. 35 3 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 import 298,1 296,2 37, 289,9 297,4 32,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 2,9 211,8 2,2 212,3 export 6,2 6,8 6,6 6,7 7,1 6,1 1,8 1, 14, 35,5 4,6 55,5 74,4 73,4 63,1 Källa: EU-kommissionen 19
2.3 EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt I EU:s import av får- och getkött dominerar givetvis fårköttet stort, och 215 kommer liksom tidigare år den klart dominerande delen av all import från Nya Zeeland följt av Australien. En betydande del av importen sker inom förmånskvoter. Observera att helårssiffrorna för 215 inte publicerats ännu. 212 andel (%) 213 andel (%) 214 andel (%) 215 jan-sep andel (%) Nya Zeeland 17 112 85% 178 732 84% 165 175 82% 138 827 88% Australien 17 631 9% 19 645 9% 21 355 11% 12 261 8% Makedonien 2 527 1% 2 666 1% 2 484 1% 1 784 1% Uruguay 3 54 2% 3 264 2% 3 339 2% 1 327 1% Chile 3 226 2% 3 983 2% 3 618 2% 2 17 1% Argentina 1 944 1% 1 115 1% 1 64 1% 628 % Falkland 616 % 74 % 766 % 67 % Övriga 1 38 1% 1 65 1% 1 89 1% 469 % Totalt 2 94 211 75 2 231 157 983 Förändring f.g. år (%) -14% 5% -5% Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt Exporten till Libyen och Libanon består till betydande del av levande djur för slakt. Observera att helårssiffrorna för 215 inte publicerats ännu. 212 andel (%) 213 andel (%) 214 andel (%) 215 jan-sep andel (%) Libyen 28 694 35% 49 631 46% 52 798 48% 2 992 3% Hong Kong 12 452 15% 2 46 19% 17 332 16% 2 223 22% Libanon 4 99 6% 5 67 5% 6 373 6% 1 393 14% Schweiz 2 47 2% 2 255 2% 1 996 2% 828 8% Ghana 2 256 3% 2 981 3% 1 669 2% 467 5% Guinea 12 % 371 % 773 1% 37 3% Algeriet 275 % 1 337 1% 1 946 2% 283 3% Jordanien 12 365 15% 14 42 13% 16 142 15% 261 3% Elfenbensk. 549 1% 1 96 1% 1 345 1% 173 2% Saudiarabien 334 % 284 % 1 292 1% 117 1% Norge 1 884 2% 2 43 2% 1 642 1% 112 1% Kina 96 % 479 % 378 % 11 1% Kongo 16 % 121 % 362 % 97 1% Ryssland 153 % 12 % 1 % 1 % Övriga 15 77 19% 6 354 6% 6 659 6% 738 7% Total EU-export 81 956 17 271 11 717 1 12 Förändring f.g. år (%) 3% 31% 3% Källa: EU-kommissionen 2
213-1 213-15 213-2 213-25 213-3 213-35 213-4 213-45 213-5 214-3 214-8 214-13 214-18 214-23 214-28 214-33 214-38 214-43 214-48 215-1 215-6 215-11 215-16 215-21 215-26 215-31 215-36 215-41 215-46 215-51 216-3 216-8 SEK/kg 2.5 Pris på tunga lamm i ett urval EU-länder Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm ska väga 13 kg eller mer. De tunga lammen är primärt uppfödda för köttproduktion medan lätta lamm, som är vanligast kring medelhavet, är avkommor till får som primärt hålls för mjölkproduktion. Även om viktgränsen är satt till 13 kg så är slaktvikten för tunga lamm oftast flera kg högre. Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med 14 andra medlemsstater och det är denna graf vi presenterar här. Lammpriserna är tydligt cykliska med toppar på våren i de flesta länder. De svenska priserna ligger för närvarande i nivå med EU:s genomsnittliga priser. De svenska lammpriserna har inte haft samma utveckling som nöt- och grisköttspriserna som stigit en bra bit över EU-snittet de senaste åren. I de nedanstående diagrammen är priserna omräknade till SEK/kg, men de finns även uttryckta i euro/1 kg. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg/priserforkottochagg.4.459982ee1 52aeb2b7653dd61.html 65 Avräkningspriser tunga lamm 3 år bakåt, SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt 6 55 5 45 4 35 3 25 Sverige Tyskland Irland Frankrike EU Källa: EU-kommissionen 21