Enheten för studiefinansiering och Vår referens: vuxenutbildning SN dnr 103/2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: U2008/2400/SV Stockholm, 2008-06-26 Remissyttrande Yrkeshögskolan - för yrkeskunnande i förändring, SOU 2008:29 Efterfrågan på högkvalitativ yrkesutbildning är växande och av stor betydelse för näringslivets kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Som konstaterats i tidigare utredningar, har organiseringen av den eftergymnasiala yrkesutbildningen varit svåröverskådlig, saknat övergripande kvalitetssäkring och haft en oklar ställning inom det reguljära utbildningssystemet. Svenskt Näringslivs stöder därför tanken att ha ett gemensamt ramverk för den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Vi vill dock understryka att det inte handlar om att bygga upp en parallell institution till den akademiska högskolan. En effektiv eftergymnasial yrkesutbildning måste alltid utgå från arbetsmarknadens behov och medverkan, ha fokus på resultat snarare än medel samt ha ett stort mått av flexibilitet för att kunna tillgodose en föränderlig efterfrågan på yrkeskompetenser. Med detta som utgångspunkt tillstyrker Svenskt Näringsliv - inrättandet av en yrkeshögskola i enlighet med de grundläggande principer som utredningen föreslår - att alla utbildningar inom yrkeshögskolan ska ha arbetsmarknadsrelevans och svara mot ett konkret behov av aktuell kompetens - att alla utbildningar som uppfyller uppsatta kvalitetskriterier, oavsett anordnare, ska kunna erbjudas inom yrkeshögskolans ram - att kvaliteten säkras genom uppföljning, utvärdering och kontroll utifrån på förhand offentliggjorda kvalitetskriterier. Svenskt Näringsliv tillstyrker också i huvudsak utredningens förslag till utformning av yrkeshögskolan med vissa förändringar vad avser bl a kvalitetskriterier, krav på arbetsanknutet lärande, examina och elevavgifter (se nedan).
Svenskt Näringsliv vill dock särskilt understryka att ett långsiktigt förutsägbart resurstilldelningssystem till yrkeshögskoleutbildningar är nödvändigt för att bl a hantera ofrånkomliga fluktuationer i efterfrågan att validering bör vara ett viktigt verktyg inom yrkeshögskolan för att effektivisera och individualisera utbildningarna att det är nödvändigt att parallellt med yrkeshögskolan bygga upp gymnasial yrkesutbildning (yrkesvux) för att systemet för yrkesutbildning ska fungera tillfredställande. Överväganden Omfattning av yrkeshögskolan Svenskt Näringsliv ställer sig bakom utredningens förslag att samtliga yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar som uppfyller ställda kvalitetskrav ska kunna ingå i yrkeshögskolan. Genom att utforma ramverket som en möjlighet för utbildningar som uppfyller vissa uppsatta kriterier att ingå, faller också behovet av att i regelverket definiera en tydlig gränsdragning gentemot andra eftergymnasiala utbildningar. Detta gäller särskilt den annars ganska svårformulerade gränsdragningen mot högskolornas yrkesinriktade utbildningar. Det blir i slutändan utbildningsanordnarens val om denne vill erbjuda utbildningar som uppfyller villkoren som en yrkeshögskoleutbildning eller inte. Kvalitetskriterier Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag till organisatoriska kvalitetskriterier. Vi ställer oss också i huvudsak bakom utredningens förslag till innehållsliga kriterier. Vi anser dock att arbetsmarknadsrelevans/arbetsmarknadens behov måste överordnas övriga kriterier och ifrågasätter huruvida kriteriet hållbar utveckling är ändamålsenligt som indikator för enskilda utbildningars kvalitet. Arbetsanknutet lärande Svenskt Näringsliv ställer sig bakom utredningens grundinställning att utbildningarna ska ha ett väsentligt inslag av arbetslivsanknutet lärande. Nuvarande krav på lärande i arbetslivet (LIA) inom KY har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att säkerställa såväl arbetsgivarnas engagemang och därmed kvalitet som att utbildningen motsvarar ett reellt behov på arbetsmarknaden. Vi har förståelse för att vissa typer av utbildningar kan ha svårt att nå upp till nuvarande krav på LIA. Vi tror emellertid att ett generellt avskaffande av LIA på alla utbildningar upp till 60 veckor skulle få allvarliga negativa följder för både kvaliteten och kopplingen till arbetsmarknadens behov. Svenskt Näringsliv föreslår därför att minst 25 % av utbildningstiden ska vara arbetsplatsförlagd för samtliga yrkeshögskoleutbildningar. Dispens från detta krav ska kunna ges om utbildningsanordnaren kan visa att relevant arbetslivsanknutet lärande sker på annat sätt i motsvarande grad.
Examina Svenskt Näringsliv anser på samma grunder som utredaren att det finns behov av dokumentation i form av utbildningsbevis och examina efter fullgjord utbildning. Det är emellertid inte själva utbildningstiden som är avgörande för nivån på den kompetens en viss utbildning kan ge. Utredarens resonemang kring validering, som vi stödjer, och eventuella behov av att koppla ihop examensnivåer med EQF (European Qualification Framework) leder istället till slutsatsen att det är den uppnådda nivån av faktisk kompetens (learning outcomes) som bör dokumenteras. Svenskt Näringsliv avstyrker därför förslaget till examensordning grundat enbart på utbildningstid och föreslår istället att denna bör grunda sig på uppnådd kvalifikationsnivå (learning outcomes). För att undvika begreppsförvirring och särskilja de båda nivåerna, bör yrkeshögskolexamen alltid föregås av antingen benämningen grundläggande eller kvalificerad. Vi vill i detta sammanhang också understryka behovet av korta yrkesutbildningar, motsvarande enstaka kurser inom akademin, som inte alltid har som mål att nå en examen. Yrkeshögskolan bör, enligt vår mening, även kunna inrymma denna typ av kurser förutsatt att övriga kvalitetskriterier tillgodoses. Utbildningens organisation Svenskt Näringsliv tillstyrker att varje utbildning ska ha en ledningsgrupp med en majoritet från arbetslivet. Det fulla juridiska och ekonomiska ansvaret bör dock ligga på respektive utbildningsanordnare. Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag till utbildningsplan och kursplan. Vi ifrågasätter dock behovet av att på förhand ange antal lärar- eller handledarledda timmar. Så länge en utbildningsanordnare kan visa att fastställda utbildningsmål uppnås saknas anledning att närmare stipulera hur detta ska ske. Elevavgifter Utredningen föreslår att yrkeshögskoleutbildningar med statsbidrag ska vara avgiftsfria. Svenskt Näringsliv anser att det bör finnas möjlighet att ta ut skäliga elevavgifter om det finns särskilda skäl. Det kan exempelvis vara om en efterfrågad utbildning inte kommer till stånd, t ex till följd av att statsbidragets storlek och arbetslivets medfinansiering inte täcker kostnaderna, trots att efterfrågan från såväl elever som arbetsgivare föreligger. Finansiering Svenskt Näringsliv delar utredarens bedömning att den totala eftergymnasiala yrkesutbildningen behöver öka. De samhällsekonomiska vinsterna av en effektiv yrkesutbildning som snabbt leder till arbete torde vara avsevärda. Som utredaren påpekar, bör det leda till en avlastning av vissa delar av högskoleväsendet och dessutom till del kunna minska behovet av arbetsmarknadsutbildning. Svenskt Näringsliv finner det därför rimligt att öka den statliga finansieringen av yrkeshögskoleutbildningar markant. Vi vill påpeka att även med den ökning som utredaren föreslår, förblir den offentligfinansierade eftergymnasiala yrkesutbildningen en relativ marginell företeelse inom det offentliga
utbildningsväsendet och motsvarar inte på långt när arbetsmarknadens behov av kvalificerad yrkeskompetens. Det är också av stor vikt att den finansieringsmodell som används är förutsägbar och långsiktig. Dagens system med kvalificerad yrkesutbildning har visat sig ha svagheteter därvidlag, där exempelvis tidsmässig förläggning av utbildningsansökningar kan spela större roll än kvalitet och efterfrågan. Svenskt Närngsliv anser, till skillnad mot utredaren, att detta inte kommer att avhjälpas med förfinade prognosmetoder. Större möjligheter att fördela anslag över åren och/eller fleråriga anslagscykler skulle få en bättre effekt. Oavsett utformning anser Svenskt Näringsliv att det är angeläget att ett långsiktigt förutsägbart resurstilldelningssystem till yrkeshögskoleutbildningar inrättas som ger möjlighet att hantera tillfälliga fluktuationer. Utredningen föreslår vidare att statsbidraget ska utgå ifrån faktiska kostnader. Vi har förståelse för utredningens argument, men befarar att en sådan ordning kan verka kostnadsdrivande och vara administrativt betungande. En mera effektiv lösning skulle kunna vara att bygga vidare på den modell med schablonkostnader inom olika branscher och utbildningstyper som utarbetats inom KY. Vi vill dock understryka att en vidareutvecklad schablonmodell inte får användas för att diskriminera kostnadskrävande utbildningar. Behörighet och urval Svenskt Näringsliv tillstyrker i huvudsak utredningens förslag till behörighet och urval. Det bör dock tydliggöras att även personer utan slutfört gymnasium som på annat sätt kan visa förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska beredas möjlighet att delta. Överhuvudtaget betonar utredaren starkt unga vuxna som den huvudsakliga målgruppen för yrkeshögskolan och förbiser det stora behov som finns av vidareutbildning av sedan länge yrkesverksamma såväl för utveckling inom yrket som för en förändrad yrkesinriktning. Svenskt Näringsliv anser att yrkeshögskolan har en viktig roll i det livslånga lärandet och att detta perspektiv bör återspeglas i ramverkets olika delar. Härutöver anser Svenskt Näringsliv att yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) behöver byggas ut parallellt med inrättandet av en yrkeshögskola. Det krävs för att elever som saknar gymnasial yrkesutbildning, t ex samhällsvetare, ska kunna kvalificera sig för yrkeshögskolestudier. Dessutom finns ett behov av yrkesvux för att täcka in sådan efterfrågad yrkeskunskap som inte är av eftergymnasial karaktär. En ny myndighet Svenskt Näringsliv tillstyrker inrättandet av en yrkeshögskolemyndighet med i huvudsak de uppgifter och den utformning som utredaren föreslår. Vi ställer oss dock frågande till behovet av en separat extern beredningsgrupp för utfasning av utbildningar. Systemet måste bygga på en kontinuerlig prioritering mellan befintliga och nya utbildningar grundad på kvalitet och behov. Av detta följer att utbildningar måste fasas ut när behovet minskar. Det är ju i själva verket en av styrkorna inom dagens KY-system. Utfasningen bör i första hand ske baserat på
tekniska indikatorer, såsom de studerandes etablering på arbetsmarknaden, och efter diskussion med berörda branscher. För att säkerställa en riktig prioritering mellan befintliga och nya utbildningar, bör utfasningsbeslutet lämpligen beredas av samma rådgivande grupp som utredningen föreslår för initiering av nya utbildningar. Dessutom är vi tveksamma till huruvida de högskoleförberedande konstnärliga och kulturarvsbevarande utbildningarna bör läggas under yrkeshögskolemyndigheten. Kopplingen till myndighetens verksamhet, som i övrigt har ett nära samband med arbetsmarknadens behov och utveckling, är svag. Ett bättre alternativ vore att låta skolverket, som redan handhar olika typer av högskoleförberedande utbildningar, ta över detta ansvar. Vi ställer oss också frågande inför behovet av att reglera hur den nya myndigheten för yrkeshögskolan benämns i dagligt bruk. Utöver de arbetsuppgifter som beskrivs i utredningen kommer, med tanke på målgruppen, valideringen av reell kompetens att utgöra en central uppgift för myndigheten. Det är således, enligt vår uppfattning, nödvändigt att den nya myndigheten knyter till sig erforderlig expertis inom validering. Vi vill i detta avseende hänvisa till Svenskt Näringslivs yttrande över Valideringsdelegationens slutrapport, där vi bl a förordar att yrkeshögskolemyndigheten får en nationell samordningsroll för valideringen. Under alla förhållanden anser Svenskt Näringsliv att frågan om hur validering och tillgodoräknande av tidigare erfarenhet i såväl antagningsprocess, poängberäkning som examen bör tydliggöras i samband med inrättandet av en yrkeshögskola. Dessutom finns det anledning att överväga hur utbildningsanordnare ska ges incitament för att validera elever, i syfte att effektivisera och individualisera utbildningen. Slutligen vill Svenskt Näringsliv betona vikten av att kompetensen hos den nya myndigheten säkerställs även under den period då den nuvarande KY-myndigheten avvecklas för att inte angelägna utbildningsbehov ska riskeras. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Annika Lundius Jonas Berggren