Yrke, kvalifikation, rörlighet Företagsperspektiv på branschöverskridande yrkeskvalifikationer 2015-12-01 Nils Karlson Ratio Näringslivets forskningsinstitut
Projektets syfte Bidra till att utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur ett företagsperspektiv möjlig utgångspunkt EQF-skalan Åstadkomma samverkan mellan arbetsgivar- och branschorganisationer kring detta.
Mål Förbättrad kompetensförsörjning Förbättrad matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet Särskilt uppmärksamma jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter
Förstudiens innehåll Inleda kartläggning av befintliga kvalifikationsverktyg och valideringssystem i olika branscher Bedöma om tillämpning av EQF-skalan är fruktbar och ändamålsenlig Inleda identifiering av generiska yrkeskvalifikationer Systemanalys av yrkesutbildningssystemet
EQF-skalan Åtta-gradig skala utvecklad inom EU Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig) Skiljer mellan tre former av läranderesultat: Kunskap Färdighet Kompetens Håller detta? Tas tillräcklig hänsyn till informellt lärande? Fruktbart för utveckling av yrkeskvalifikationer?
Bättre begreppsapparat I? 1. Kunskap 2. Färdighet 3. Förmåga Vetenskaplig kunskap Praktisk kunskap Omdömeskunskap Typ av kunskap Lärandeform Påståendekunskap, bevisbar och generaliserbar, know-what Teoretisk, formell utbildning Färdighetskunskap, yrkeskunskap, förtrogenhet, delvis tyst, know-how Praktik, situerat lärande, handledning, reflektion över erfarenheter Praktisk klokskap, dygder, bildning, strävan efter det goda, delvis tyst Konkret erfarenhet, situerat lärande, kritisk reflektion över det egna handlandet ur moralisk synvinkel
Bättre begreppsapparat II?
Utmaningen Kultur, normer, institutioner!
Yrkesutbildningens irrvägar Inledande systemanalys av yrkesutbildningsmöjligheterna i Sverige Nils Karlson Ratio Näringslivets forskningsinstitut
Formativt skede Kompetensbrist, dålig matchning, utanförskap, integration, sent inträde på arbetsmarknaden, överutbildning Otillräcklig koppling yrkesutbildning och arbetsliv Yrkesprogramutrednin gen, satsningar på Yrkeshögskolan, yrkesvux, snabbspår, yrkesintroduktionsanställningar Gemensam problembild tycks växa fram
Systemanalysens frågor 1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat? 2. Möjliggör och underlättar det individens yrkesval och yrkeskarriär? 3. Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov? Förutsättningar för kompetensförsörjning, matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet
Normen Professor Docent Doktorsexamen Licentiatexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Forskarnivå Avancerad nivå Grundnivå Gymnasieexamen, högskoleförberedande
Yrkesutbildningens former Yrkesutbildning på gymnasieprogram, lärlingsprogram Yrkesvux Färdigutbildning Folkhögskolor, folkbildning Arbetsmarknadsutb. Yrkesintroduktion YH-utbildning Kvalificerad YH Personalutbildning Fortbildning Uppdragsutbildning Enstaka kurser Informellt lärande Mm mm
Källa: SCB 2012
TEKNIKER SÄLJARE PLUGGA VIDARE MOTORSPORT- MEKANIKER KUND- MOTTAGARE STARTA EGET GUMMI- REPARATÖR PLAST- REPARATÖR PLUGGA VIDARE RESERVDELS- SPECIALIST GODS- HANTERING KAROSSERI & LACKERING LASTBIL & MOBILA MASKINER PERSONBIL YRKES- HÖGSKOLA HÖGSKOLA/ UNIVERSITET BIL- MEKANIKER LASTBILS- MEKANIKER SPECIALIST SERVICE- RÅDGIVARE SERVICE- MARKNADS- CHEF ARBETSLEDARE YRKESLÄRARE VD EFTER- MARKNADS- CHEF BILSKADE- REPARATÖR SPECIALIST LACKERARE FORDONS- OCH TRANSPORT- PROGRAMMET RESERVDELS- CHEF VERKMÄSTARE VERKSTADSCHEF STYLING- EXPERT STARTA EGET MASKIN- MEKANIKER
YI Nivå Svensk yrkesutbildning Pilar fungerar ibland, inte ibland, oklara antagnings- och behörighetskrav mm Personalutbildning Universitet och högskola, yrkesprogram Informellt lärande Yrkeshögskolan Gy Privat utbildning Folkhögskola, särskild kurs Högskoleförb. prog. YI Yrkesprogram eller motsvarande Arbetsmarknadsutbildning Yrkesvux Komvux Folkhögskola, allmän kurs
Några utmaningar 1. Ett underordnat system 2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär 3. Anomalier och återvändsgränder 4. Otillräcklig arbetslivsanknytning
1. Ett underordnat system Överblicksproblematik, saknar tydlig struktur Yrkeserfarenhet värderas lågt vid antagning I vissa fall låg status inom utbildningssystemet och bland sökande Beroende av konjunkturella satsningar
2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär Svåröverskådligt och brist på progression Behörighets- och antagningskrav undervärderar yrkeskunskaper Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna svaga Ofta kortsiktiga planeringsramar
3. Anomalier och återvändsgränder Yrkesvux möjliggör omval för vissa men oftast inte från teoretisk till praktisk YH:s antagnings- och behörighetskrav stämmer ofta inte med gymnasiets yrkesprogram, oklar fördjupning Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning till högskolans yrkesprogram Folkbildningen erbjuder motsvarighet till komvux, saknar yrkesvux
4. Otillräcklig arbetslivsanknytning Brist på praktik och arbetsplatsförlagt lärande Hur kombinera formell informell utbildning? Relation teori APL lärande? Bristande engagemang från skolvärlden och högskolevärlden Bristande engagemang, ansvarstagande och kravställande från arbetslivet
Preliminär slutsatser Yrkesutbildningssystemets utformning försvårar individens yrkesval, i ungdomen och livslångt, och har svårt att tillgodose det arbetsmarknadens kompetensbehov P.g.a. bristande överskådlighet, underordning, kortsiktighet, återvändsgränder, behörighets- och antagningskrav, otillräcklig arbetslivsanknytning mm Skapar problem med kompensförsörjning, matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet
Stor utvecklingspotential! 1. Bringa ordning i systemet med hjälp av SeQF 2. Utveckla fungerande valideringssystem 3. Uppgradera generiska yrkeskompetenser 4. Ökad värdering av yrkeserfarenhet vid antagning 5. Bättre övergångar från teoretiska utbildningar till yrkesutbildningar, och vice versa, inte minst inom Yrkesvux 6. Permanenta vissa YH-utbildningar och skapa behörighetsgivande kurser till YH 7. Bättre möjligheter till praktik inom samtliga utbildningsformer