Robin Stenwall Lunds universitet

Relevanta dokument
Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

Robin Stenwall Lunds universitet

Predikatlogik: Normalformer. Klas Markström

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Grundläggande logik och modellteori

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

DD1350 Logik för dataloger

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet

Föreläsning 5. Deduktion

Varför är logik viktig för datavetare?

9. Predikatlogik och mängdlära

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Logik och bevisteknik lite extra teori

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

DD1350 Logik för dataloger

Grundläggande logik och modellteori

En introduktion till predikatlogik

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Semantik och pragmatik

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Semantik och pragmatik (serie 5)

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

K3 Om andra ordningens predikatlogik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Föreläsning 9: NP-fullständighet

Filosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen

Detta är ett ofärdigt utdrag ur ovanstående text. Vänligen sprid inte!

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Relationskalkyl (RK)

Om semantisk följd och bevis

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Något om logik och logisk semantik

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

Grundläggande logik och modellteori

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Innehåll. Föreläsning 4-5. Logiska system. Alfabet. Calculus. Well-formed formulas. Vanliga termer i logik Satslogik. Första ordningens predikatlogik

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v. 2.2, den 20/4 2015

Föreläsning 7+8: NP-problem. Begreppet effektiv algoritm är alltså synonymt med går i polynomisk tid i den här kursen. Är detta en rimlig uppdelning?

Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter

8. Naturlig härledning och predikatlogik

Logik och modaliteter

Föreläsning 8+9: NP-problem. Begreppet effektiv algoritm är alltså synonymt med går i polynomisk tid i den här kursen. Är detta en rimlig uppdelning?

Tal till Solomon Feferman

Logik: sanning, konsekvens, bevis

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Elementär logik och mängdlära

Artificiell Intelligens

Om modeller och teorier

Formella metoder. Loop-program som statetransformers. Betrakta följande problem. specifikationen.

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Kompendium i Filosofisk Logik. Angere, Staffan. Link to publication. Citation for published version (APA): Angere, S. Kompendium i Filosofisk Logik

Kompendium i Filosofisk Logik. Angere, Staffan. Link to publication

Grundläggande logik och modellteori

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Transkript:

Robin Stenwall Lunds universitet

Vik$gt a) tänka på Innehållet i kursen formell logik förutsätts vara inhämtat (repetera om du är osäker). I allmänhet gäller att kursinnehållet, som ska instuderas på relativt kort tid, är till karaktären abstrakt och kräver mognad och tid för att absorberas. Det är därför viktigt att: Läsa kursinnehållet Delta i undervisningen Förbereda sig inför varje föreläsning Komma igång med övningarna i boken

Kursli)eraturen I princip fortsätter vi där vi slutade i LPL. Följande avsnitt ur LPL ingår i kursen: Kapitel 10: 10.3-10.4 Kapitel 11: 11.7 (Kapitel 12: 12.1-12.4) (Kapitel 13: 13.1-13.4) Kapitel 14: 14.1-14.3 Kapitel 15: 15.1-15.10 Kapitel 18: 18.1-18.3 Kapitel 19: 19.1, 19.8 Mer kan komma att ingå beroende på hur långt vi kommer.

Om kursen (A) Predikatlogik (forts.) Vi kommer att diskutera prenex normalform, numerisk kvantifikation och eventuellt lite om kvantifikatorernas logik. (B) Mängdläran är nödvändig för att förstå vissa metalogiska resultat, men är även användbart för en filosof. Det utgör dessutom ett bra exempel på en formell teori som faktiskt används. Vi kommer att diskutera praktiskt tillämpbar mängdlära och några filosofisk- logiska resultat, såsom Russells paradox. (C) Metalogik handlar om formella egenskaper hos logiska system såsom sundhet och fullständighet, samt om viktiga logiska och semantiska begrepp (t.ex. sanning och modell), samt om tolkningar av logiska system. Vi kommer framförallt ge en översikt över detta område såsom det är tillämpbart på FOL.

Avsni) 10.3 Några ny>ga ekvivalenser Två sätt att använda tautologa ekvivalenser i första- ordningens logik (1) Satser vars sanningsfuntionella former är tautologt ekvivalenta är FO- ekvivalenta. Exempel: Följande satser är FO- ekvivalenta ( x Cube(x) y Dodec(y)) x Cube(x) y Dodec(y)

(2) Men vi kan även använda DeMorgans lagar och andra tautologa ekvivalenser inuti formler. Exempel: Följande satser är FO- ekvivalenta: x(cube(x) Small(x)) x( Small(x) Cube(x)) Notera att de wffs som binds av kvantifikatorerna kommer att satisfieras av exakt samma objekt i varje möjlig situation.

Avsni) 11.7 Prenex normalform Det är ibland bekvämare att hantera formler där samtliga kvantifikatorer har flyttats till början av uttrycket. Dessa typer av formler sägs vara i prenex normalform. Definition: En formel är i prenex normalform om den antigen saknar kvantifikatorer eller samtliga kvantifikatorer står i början av formeln, dvs om den har följande form: K 1 x 1 K 2 x 2, K n x n B där K i (i = 1, n) är antingen eller och formeln B är fri från kvantifikatorer. OBS! En formel utan kvantifikatorer betraktas som ett trivialt fall av en formel i prenex normalform.

Övning: vilka av följande uttryck står i prenex normalform? xp(x) xq(x) x y (P(x) Q(y)) x yr(x, y) R(x, y) xr(x,y)

En algoritm för prenex normalform Alla satser är logiskt ekvivalenta med någon sats i prenex normalform. För att omvandla en sats (vilken som helst) till prenex normalform använder vi oss av följande steg (arbeta inifrån ut): 1. Eliminera samtliga förekomster av och från formeln ifråga. 2. Flytta alla negationstecken inåt i formeln så att de bara figurerar i literaler (alltså formler som antigen är atomära eller negerade atomära formler). 3. Om nödvändigt skriv om formeln så att inte två kvantifikatorer binder samma variabler och så att ingen variabel har både fria och bundna förekomster. 4. Vi erhåller nu en formel i prenex normalform genom att flytta samtliga kvantifikatorer till början av formeln.

Steg 1. Använd er av följande ekvivalenser när ni eliminerar förekomsterna av och : A B A B A B ( A B) (A B) A B (A B) ( A B)

Steg 2. Använd er av följande ekvivalenser när ni flyttar negations- tecken inåt i en formel: DeMorgans lagar (P Q) ( P Q) (P Q) ( P Q) P P DeMorgans lagar för kvantifikatorer xp(x) x P(x) xp(x) x P(x)

Steg 3. Använd er av följande resultat när ni standardiserar isär variablerna: För vilken wff P(x) som helst och variabel y sådan att y inte figurerar i P(x) gäller följande: xp(x) yp(y) xp(x) yp(y)

Övning: standardisera isär samtliga variabler i följande formel: x(p(x) Q(x)) xq(x) zp(z) Lösning: Ersätt x med y i x, x med u i x och z med w i zp(z) för att erhålla: y(p(y) Q(y)) uq(u) wp(w)

Steg 4. Använd er av följande ekvivalenser när ni flyttar kvantifikatorerna till början av formeln: För varje FO- formel P i vilken x inte är fri gäller: xp P xp P P xq(x) x(p Q(x)) P xq(x) x(p Q(x)) P xq(x) x(p Q(x)) P xq(x) x(p Q(x))

Kvan$fiering på tomgång (eng. null quan'fica'on) När vi definierade wffs så krävde vi inte att den variabel som vi kvantifierade över är fri (eller förekommer överhuvudtaget) i den formel som kvantifikatorn appliceras på. Exempelvis är xcube(b) en wff även om Cube(b) inte innehåller den fria variabeln x. Betrakta då xcube(b). Denna sats kommer ut som sann i en värld om och endast om all objekt inom domänen satisfierar formeln Cube(b). Men vad betyder detta? Om du ersätter varje förekomst av x i Cube(b) med namnet n 1, så kommer resultatet att vara Cube(b). Så frågan om något objekt satisfierar Cube(b) är samma sak som att fråga om Cube(b) är sann. Därmed kommer xcube(b) och Cube(b) att vara sanna i exakt samma världar de är m.a.o. logiskt ekvivalenta.

Några andra ny>ga ekvivalenser i steg 4. xp(x) xq(x) x(p(x) Q(x)) xp(x) xq(x) x(p(x) Q(x)) OBS! xp(x) xq(x) är inte logiskt ekvivalent med x(p(x) Q(x)) och xp(x) xq(x) är inte ekvivalent med x(p(x) Q(x)). x yp(x, y) y xp(x, y) x yp(x, y) y xp(x, y) K 1 xp(x) K 2 yq(y) K 1 xk 2 y(p(x) Q(y)) K 1 xp(x) K 2 yq(y) K 1 xk 2 y(p(x) Q(y)), där K 1 och K 2 är antigen eller. Exempelvis om K 1 = och K 2 =, så är xp(x) yq(y) x y(p(x) Q(y)).

E) exempel Hitta prenex normalformen för: x(( yr(x, y) y S(x, y)) ( yr(x, y) P)) Enligt steg 1. måste vi eliminera x( ( yr(x, y) y S(x, y)) ( yr(x, y) P)) Enligt steg 2. måste vi flytta negationstecknet inåt x( yr(x, y) y S(x, y) yr(x, y) P) x( y R(x, y) ys(x, y) y R(x, y) P) I steg 3. standardiserar vi isär variablerna x( y R(x, y) y 1 S(x, y 1 ) y 2 R(x, y 2 ) P) I steg 4. flyttar vi samtliga kvantifikatorer till början av formeln: x y y 1 y 2 ( R(x, y) S(x, y 1 ) R(x, y 2 ) P)

Övningar Ändra följander satser till prenex normalform: xp(x) yq(y) ( xp(x) R(b)) x(p(x) xq(x)) z( xq(x, z) xp(x)) ( xp(x) x zq(z, x)) Kom ihåg att varje steg i serien måste vara logiskt ekvivalent