Årsredovisning 2013 Utvecklingsarbeten av steg 2 coacher inom

Årsredovisning 2013 Utvecklingsarbeten av steg 2 coacher inom

Förbättringsarbeten Esther coacher Steg 2 Arbetet ska ske i samverkan i hela vårdkedjan d v s att flera organisationer ingår. Titel på förbättringsarbete Bakgrund, varför är detta viktigt och vilka är involverade i arbetet? Vad vill ni uppnå? MÅL(SMART) (Process) Schemaförändring som passar Esther bättre. Från att ha arbetat på jouren v.a.v och tidsbeställd mott v.a.v har vi nu gjort så att jag arbetar på tidsbeställd mott varje måndag och torsdag då det även är sårmottagning där.jag kan då vara behjälplig i sårmottagningen. Vi kan ta emot fler antal patienter då vi kan dubbelboka.vi är också bättre bemannade när vi har läkarsårmott. Var annan torsdag em.personer som är involverade är sårteamet samt en usk som får ta jourmott dessa dagar. Vi vill ha ett bättre flöde in till sårmottagningen. Sårpatienter ska inte vara någon annan stans än där, Sårpatienter fångas upp på jouren och lotsas till rätt instans.i vissa fall behövs ingen läkarkontakt och i o m det så har vi frigjort läkartid. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Mätetal Vi kan ta emot fler sårpatienter då vi är två personal ur teamet. Resultat som svar på frågan: Blev det bättre för Esther? Ja det blev bättre för Esther.Snabbare hjälp =snabbare läkning. Länk/webb Testat var? Nästa steg Sårmottagningen på Tranås VC Ger Sårlampan den effekt på läkningen som vi önskar? Uppgiftslämnare att kontakta: Helena Strandgren Min arbetsgivare är: Landstinget Primärvård * Kommun Min enhet: Vem tog initiativ till coach steg 2? Jag själv* Min chef Vilket år gick du Esther coach steg 2: Första steg 2 glömt vilket år.

Förbättringsarbeten Esther coacher Steg 2 Arbetet ska ske i samverkan i hela vårdkedjan d v s att flera organisationer ingår. Titel på förbättringsarbete Bakgrund, varför är detta viktigt och vilka är involverade i arbetet? Palliativ vård, samsyn omhändertagande av patienter ii livets slutskede samt ge stöd till närstående. Kunna ge patienten en likvärdig och kvalitativ god vård samt att närstående kände att dom har fått stöd under anförvantens sjukdomstid på sjukhuset. Alla medarbetare i vårdkedjan. Vad vill ni uppnå? MÅL(SMART) Det vi gör ska resulterar i nöjda kunder/patienter anhöriga m m, det ska minska på resursåtergång, och ge kliniska resultat. (Process) Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Mätetal Gör mätning innan och efter förbättringsarbetet. Mäta månad var 3:e månad och 2 ggr/år. Använder mig av Balans score card. Resultat som svar på frågan: Blev det bättre för Esther? Blivit bättre på en del i palliativ vård. Mätningen görs utifrån Sv. Palliaitva registret. Efterlevandesamtal ä uppnått med 100% gör egen mätning 2 ggr/år. Länk/webb Testat var? På hela medicinkliniken. Palliativ vård finns i cosmic under IVP vårdplan ( ej den samma som checklistan som vi har utformat i förbättringsarbetet ) som vårdutvecklare har lagt in Nästa steg Coachar medarbetarna och allmänheten. Haft miniseminarier i Kalmar o Jönköping Qulturum om förbättringsarbetet och tyngdpunkten har varit efterlevandesamtalet Uppgiftslämnare att kontakta: Min arbetsgivare är: x Landstinget Primärvård Kommun Min enhet: Vem tog initiativ till coach steg 2? x Jag själv Min chef Vilket år gick du Esther coach steg 2: 2010

Förbättringsarbeten Esther coacher Steg 2 Arbetet ska ske i samverkan i hela vårdkedjan d v s att flera organisationer ingår. Titel på förbättringsarbete Det-här-är-jag Bakgrund, varför är detta viktigt och vilka är involverade i arbetet? Inom funktionshindersomsorgen, FO, i Nässjö kommun ser vi att det ofta blir brister i bemötande och i kommunikationen då våra brukare behöver hjälp av någon annan vårdgivare. Detta krånglar många gånger till omvårdnaden av brukaren och den medicinska behandlingen kanske inte blir som vi har tänkt oss. Vad vill ni uppnå? MÅL(SMART) Skapa en bättre förutsättning för Esther inom F.O. (funktionshindersomsorgen) då hon söker vård. Dels hur bemötandet ska ske och dels öka förståelsen hos vårdpersonal för hur funktionshindrade med begåvningshandikapp behöver ha det då de söker vård. (Process) Mäta hur det ser ut vid olika vårdkontakter, dels innan vi har det-här-är-jag-boken och dels efter det att vi har börjat använda den. Skattningen är utformad som en enkel enkät där Esther/personal/anhöriga fyller i hur följande saker ser ut vid vårdkontakten; bemötandet, kommunikationen och informationen. Att olika vårdinstanser kan acceptera och förstå vikten av ett redskap som underlättar bemötandet med Esther inom F.O. Roliga och kreativa träffar är inplanerade under hösten 2013 där Esther, anhöriga och personal ska vara med att utforma det-här-är-jag-boken. Träffarna sker en gång/månad. Tid för start är; Före enkäten

startar vi med 1 oktober 2013 som ska hålla på till 31 december 2013. Det-här-är-jag-boken ska vi ha klart under våren 2014, så den kan börja användas. Efter enkäten startar vi med någon gång under sommaren/hösten 2014. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Mätetal Enkäten kommer att vara vårt mätetal attse om vi lyckas skapa en förbättring. Resultat som svar på frågan: Blev det bättre för Esther? Har ännu inte svar på denna frågan Länk/webb Testat var? Kommer att testas inom Nässjö kommun Nästa steg Uppgiftslämnare att kontakta: Min arbetsgivare är:

Landstinget Primärvård XKommun Min enhet: Nässjö kommuns Funktionshindersomsorg Vem tog initiativ till coach steg 2? Jag själv Min chef X Nicoline Vilket år gick du Esther coach steg 2: Har inte gått utbildningen, utan har tydligen gjort något bra som gör att jag är med.

Förbättringsarbeten Esther coacher Steg 2 Arbetet ska ske i samverkan i hela vårdkedjan d v s att flera organisationer ingår. Titel på förbättringsarbete Team inom Funktionshinder ( Stök och Bök ) Bakgrund, varför är detta viktigt och vilka är involverade i arbetet? Inom Funktionshindersomsorgen(F.O.) i Nässjö kommun har vi flera brukare som av olika orsaker kräver mer specifika och speciella insatser. Tidigare har vi haft svårt att få en helhetsbild av vad Esther behöver när problemen uppstår. Det finns också svårigheter att få Esther delaktig i våra tankegångar och arbete. Vad vill ni uppnå? MÅL(SMART) Skapa ett team inom F.O. bestående av; sjuksköterska, arbetsterapeut, metodstödjare och områdeschef. Att förtydliga varje professions roll. Att alla i teamet får samma kunskap och information om brukaren. Få Esther delaktig i arbetet (då det är möjligt). Allt detta sammantaget ska ge en lugnare Esther. (Process) Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Mätetal Vi börjar varje fall med att vi följer ett humörsschema och gör en skattningsskala som sedan följs upp regelbundet (kan vara var 14:e dag) och nya mätningar görs då. Humörsschema Innebär en registrering, med hjälp av färgkod, i hur ofta det varit stök å bök med respektive Esther varje timme, dag för dag per månad. Färgkoderna är följande; röd hot och våld mot brukare/personal gul oro blå aggressiv grön - självdestruktiv

Det är också beskrivet vad/hur dessa olika beteende ser ut hos varje enskild brukare. Skattningsskala Humörsschemat sammanställs sedan månad för månad med hjälp av en skattningsskala 0-10, där 10 är lika med värsta stöket hos den enskilde Esther och 0 är lika med inget stök. Skattningarna sammanställs sedan av sjuksköterskan och metodstödjaren. Resultat som svar på frågan: Blev det bättre för Esther? Samarbetet Det har blivit ett bättre samarbete mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, områdeschef och metodstödjare. Varje professions roll Vi i teamet har fått bättre kunskaper om varandras kompetenser och kunnande. Samma kunskap om Esther Varje yrkesgrupp har nu en samlad helhetsbild av Esther tack vare teamträffarna. Få Esther delaktig i arbetet med att minska stök å bök. I den mån det har fungerat har Esther varit delaktig. Det krävs lyhördhet över de signaler Esther ger om vad hon vill och behöver. Lugnare Esther Vi upplever att stöket å böket minskat i takt med de olika insatser som teamet gjort månad för månad. Ytterligare effekt Vid behovs medicineringen har minskat. Vi har en mer samlad bild om Esther som hjälper vid kontakt med andra instanser. Länk/webb

Testat var? Nässjö kommuns Funktionshindersomsorg. Nästa steg Förbättra teamet ytterligare och stärka upp kompetenserna. Uppgiftslämnare att kontakta: Min arbetsgivare är: Landstinget Primärvård XKommun Min enhet: Nässjö kommuns Funktionshindersomsorg Vem tog initiativ till coach steg 2? Jag själv Min chef XNicoline Vilket år gick du Esther coach steg 2: Inte gått Steg 2 utbildning, utan tydligen gjort något bra för att hamna här.

Projektrapport Ökad delaktighet för patienten i vården Lugna rummet Slutenvården avd A och B, Höglandets sjukvårdsområde Eksjö Syftet med förbättringsarbetet Patienten mera delaktig i sin vård inom slutenvården. Införande av Lugna rum Projektdeltagare Sjuksköterska Agnetha Eckerström Sjuksköterska Jessica Bengtsson Skötare Marie Lundell Hultberg Sjuksköterska Åsa Lundgren Skötare Carin Skär Vårdadministratör Monica Knutsson Tf specialistläkare Ioana Vadevoulis Coach Camilla Ringborg Johansson Projektets övergripande mål 80 % av personerna som vårdas på enhet A och B skattar VAS 8, på frågan: I vilken grad känner du dig delaktig i vården på avdelning A och på avdelning B? Delar av en personcentrerad vårdmodell är införd på avdelning A och B under hösten 2013. Målet är dock fortfarande att ta fram struktur för att arbeta i patientnärmre vård, PNV, våren 2014 då det är en vårdmodell som engagerar personal och patienter på ett teambaserat och strukturerat sätt. Införande av Lugna rummet på avdelning A och B.

Sammanfattning Avdelning A och B är två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar på Höglandssjukhuset i Eksjö. Bakgrund Psykiatriska kliniken i Eksjö har ett upptagningsområde på ca 108 000 invånare; Aneby, Eksjö, Nässjö, Tranås och Velanda kommuner. Kliniken tar varje år emot omkring 27 000 besök och har cirka 500 inläggningar inom vuxenpsykiatrin. Avdelning A och B i Eksjö är två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar där akut heldygnsvård bedrivs. Avdelningarna har 30 vårdplatser. Gruppen valde att fokusera på patientnärmre vård då patienter har svårt att bli delaktiga i sin egen vård. Det finns behov av att ändra tankesätt inom sjukvården för att skapa förutsättningar för patienter att vara medskapande. Det har utvecklats flera modeller för detta som t ex "Personcentrerad vård" och "patientnära vård". Ett ställningstagande för personcentrerad vård kan vara att använda benämningen person i stället för ordet patient. Användning av ordet patient anses av vissa företrädare för inriktningen personcentrerad vård i högre grad betona sjukdomen, den sjuka kroppen eller kopplingen till en sjukvårdsinrättning framför människan med sina unika behov och erfarenheter. I dagsläget har vi märkt att det brister i information av läkemedelsförändringar till patienterna, utskrivningsplanering där patienterna vill veta hur planeringen ser ut efter utskrivningen från avdelningen. Anhöriga önskar ibland få delta i planeringen för patienten, detta efter att patienten godkänt det. Personer i psykiatrisk vård har i utvärderingar sagt att de vill vara delaktiga i omvårdnadsplanering och utvärdering, de vill vara informerade om vad som planeras. Önskar dialog om planering och vård, vill inte att personal pratar över huvudet på dem. Vår hypotes är att förändra arbetssätt mot en mer personcentrerad modell i kombination med ett arbetssätt baserat på modellen patientnära vård kommer förbättra resultaten och arbetsmiljön. Lugna rummet Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av oro, ångest, rastlöshet, stress och sömnproblem. Forskning visar att det är lättare att uppnå avslappning genom aktivt lugnande stimuli, istället för frånvaro av stimuli. Patienter i USA som deltagit i studier av "comfort rooms"; lugnande rum, upplevde efter vistelse i rummet minskad spänning och oro. Personal från psyk.avd. A och B i Eksjö, Team 75, deltog i SKL:s Genombrottsprojekt Bättre vård mindre tvång under 2011-2012. Deltagarna fick lyssna till en föreläsning av psykiatrisjuksköterska Anna Björkdahl blev inspirerade av Anna Björkdahls föreläsning om projektet Lugna rummet i Norra Stockholms psykiatri.

Delmål 1. Förbättra rondstrukturen - patienten delaktig, avdelning A ska testa gå rond efter teamkonferens besök på rummet. Avdelning B testar patient med på teamkonferens en gång i veckan. 2. Avdelning A Testar vårdadministratör med på teamkonferans som skriver direkt i journal vid teamkonferens - tidsvinst för läkare, sjuksköterska och administratör. 3. Avdelning B - Kontakt med anhöriga inom 24 timmar om patienten tillåter. 4. Ställa i ordning lugna rum ( Comfort room ) på båda avdelningarna. 5. Upprätta struktur inför införandet av patientnärmre vård samarbete mellan avdelning A och B. Under arbete. Förändringar som testats och dess resultat Förbättring av rondstrukturen Avdelning A testade med gå-rond i fyra veckor. Utvärdering rond, inlagd patient avdelning A 1) Hur viktig är ronden för dig? 1 5 10 Inte viktig alls Mycket viktig 2) Upplever du att vi förstår dina problem när det tas upp på ronden. 1 5 10 Inte alls Mycket 3) Hur tydlig är vår kommunikation på ronden med dig?

1 5 10 Inte tydlig alls Mycket tydlig Resultat Det var för många ur personalgruppen som gick med på ronden. Patienten var ofta inte på plats på grund av till exempel arbetsterapi. Gruppen beslutade att inte införa detta. Teamkonferens med patient Resultat Tiden mellan 29 april och 14 maj tillfrågades totalt 22 stycken patienter om Hur viktig är teamkonferensen för Dig?. Då skattade 13 patienter att teamkonferansen var viktig. 13 patienter av 22 stycken upplevde att personalen förstod deras problem när de togs upp på teamkonferensen. 12 patienter av 22 patienter tyckte att vi var tydliga i vår kommunikation med dem. Övriga synpunkter från patienterna var: För mycket folk med in på ronden Bra att prata med läkaren och förklara hur jag önskar få min medicin Kommunikation på mötet bra, men när det kommer till handling händer inte så mycket Stressmoment med 15 minuter, fick inte sagt allt jag ville trots att jag fick frågan. Gruppen beslutade att införa patient med på teamkonferens även på avdelning A med start i november 2013 Kontakt med anhöriga inom 24 timmar om patienten tillåter Resultat En arbetsbeskrivning utformades för Anhörig/Närstående samtal: Vem ringer? Personal som gör anamnes och status ringer till anhöriga inom 24 timmar efter inläggning. Inför anhörigsamtalet Medgivande från patienten och vem man får ringa. Även kolla om man får lämna ut information. Dokumenteras vid: Journal/Journal/Psykiatrisk akutsjukvård/ny vårdplansanteckning/ IVP... under anamnes/ Närstående. Samtalet Presentera dig Informera om varför du ringer. Hur upplever du patientens mående. Undrar du om något? Utvärdering I slutet av samtalet frågar du den anhörige: "Vad tyckte du om att vi tog kontakt med dig angående Xxxxx inläggning hos oss?

Svaret skrivs på utvärderingblankett som finns grått plastfack på skrivbordet. Dokumentation av samtalet Fråga anhörig om du får dokumentera ner det i journalen. Görs direkt efter samtalet i Cosmic vid: Journal/Journal/Psykiatrisk akutsjukvård/ny vårdplansanteckning/ IVP/Anhörigsamtal. Delegerande sjuksköterska ansvarar för att informera vikarier och timanställda. Utvärdering av vad närstående tyckte om att bli kontaktad Alla anhöriga tyckte det var bra att bli kontaktad, ingen negativt inställd. Kontakt har tagits med anhörigorganisation RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och samarbete har inletts med dem. Gruppen beslutar att införa detta även på avdelning A oktober 2013 Ställa i ordning lugna rum Comfort room Resultat Ett rum på psyk.avd. A och ett på avd. B inreddes våren 2013 till ett Comfort room ; Lugna rummet, ett rum för behandling, med målsättning att hjälpa patienter att slappna av och uppleva välbefinnande genom stimulans av syn-, hörsel- känsel och doftsinnet. Fototapet med naturmotiv sattes upp på en vägg i rummet. Vilfåtölj med fotpall placerades i rummet, för att patienten ska kunna sitta bekvämt bakåtlutad. Patienten ska få välja hur stark belysning som önskas. Spotlights som lyser på fototapeten installerades. Patienten får välja att lyssna på avslappningsmusik eller naturljud. Sladdlös musikanläggning finns i rummet. Kedjetäcke köptes in för att patienten ska kunna ha detta över sig. Genom kedjetäckets tryck mot kroppen upplever användaren ofta en känsla av lugn och trygghet. Eteriska doftoljor köptes in för att patienter ska få lugnande doftupplevelse genom att ha en droppe doftolja på en tygbit med sig i Lugna rummet. Utvärderingsblankett utformades för att mäta patientens upplevelse av vistelse i Lugna rummet. Patienten sätter ett kryss på en linje som visar patientens mående före och efter vistelsen i Lugna rummet. Vilka stimuli patienten använt i rummet noteras. När patienter fått öronakupunktur eller taktil massage i Lugna rummet, görs också en utvärdering. Vid utvärdering tyckte de flesta patienter att vistelse i lugna rummet hade positiv effekt på deras oro och ångest. Upprätta struktur inför införandet av patientnärmre vård samarbete mellan avdelning A och B. Resultat Två halvdagar är planerade till att upprätta struktur och omfattning inför införandet av patientnärmre vård med planerad start våren 2014.