Följeforskningsprojekt och vidare: Bättre Liv från nationell satsning till regionalt och lokalt förbättringsarbete Presentation vid Äldreriksdagen 2016-09-20 Monica Nyström, Fil dr i Organisationspsykologi Helena Strehlenert, Fil mag., Doktorand inom Medical management Vibeke Sparring, Fil dr i Medical management Medical Management Centrum, Inst. för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska Anna Westerlund, Fil mag., Doktorand inom Folkhälsa Epidemiologi och Global hälsa, Inst. för Folkhälsa och Klinisk medicin, Umeå universitet monica.nystrom@ki.se helena.strehlenert@ki.se 1
Projekt och fokus Två projekt Bättre Liv för sjuka äldre Lärdomar från en nationell satsnings upplägg och arbetssätt för att stödja förändring (SKL/Socialdepartementet) Lokalt förbättringsarbete inom äldreomsorgen kopplat till nationella kvalitetsregister (Vårdalstiftelsen) Nationell nivå Hur når man ut med en nationell satsning för att förbättra för de mest sjuka äldre? Regional nivå Olika förutsättningar och strategier för förändring? En fallstudie av tre län Lokal nivå Förbättringsarbete och kvalitetsregister på kommun- och enhetsnivå - effekter för personal och arbetssätt? 2
Nationell nivå Hur når man ut och får genomslag med en nationell satsning för att förbättra för de mest sjuka äldre? 3
Programmets mål Förbättra våren och omsorgen av de mest sjuka äldre Delmål Riskförebyggande vård God palliativ vård God demensvård Adekvat läkemedelsbehandling Integrerad och väl koordinerad vård och omsorg Mål relaterade till andra nationella initiativ Ökad användning av data från nationella kvalitetsregister för förbättring av vård och omsorg Regional kompetens inom och strukturer för kvalitetsförbättring 4
Bättre Liv projektledningens 10 huvudsakliga handlingsstrategier 1. Kommunicera vikten av och syftet med programmet mångfald av aktörer och kanaler, repetera 2. Uppmuntra empati för den äldres situation och tillhandahåll verkliga exempel 3. Uppmuntra tranparens och använd all sorts media för information och kommunikation 4. Underlätta samverkan och helhetssyn på programmet mellan nationella och regionala aktörer 5. Använd olika aktörers kollektiva kompetens och perspektiv genom att inbjuda olika intressenter till möten, seminarier, samverkan. 6. Bygg, utbilda och stöd regionala strukturer (ledningsteam och utvecklingsledare) kompetenta i systematiskt förbättringsarbete 7. Bygg en nationell stödstruktur med hjälp av etablerade regionala utvecklingscentra med kunskap om kvalitetsutveckling 8. Noggrann design av interaktiva och engagerade program aktiviteter 9. Engagera experter, mentorer, utvärderare och kritiska vänner 10. Aktiv användning av uppföljning, utvärdering och mätning och feedbackstrukturer kombinerat med finansiella incitament 5
Lärdomar av detta? I. Kommunicera, informera (transparens) - behålla fokus, målbild och motivation, IV. Skapa och underhåll stödfunktioner nära mottagande organisationer II. Skapa gemensam förståelse, helhetssyn och gemensamma mentala modeller V. Interaktivt lärande kopplat till handling/aktion och feedback III. Involvera aktörer från olika systemnivåer VI. Regelbunden uppföljning och feedback Utvärdering, mätning och incitament 6
Regional nivå Olika förutsättningar och strategier för förändring? - En fallstudie av tre län 7
Syfte undersöka hur Bättre Liv-satsningen togs emot på regional nivå, och hur olika regionala förutsättningar påverkade implementeringen av satsningen (fokus på stöd till långsiktigt förbättringsarbete) Tre län/regioner Medelstort län Storstadsregion Glesbygdslän Dokument samt intervjuer med Medlemmar i chefsteam (Ledningskraft) Utvecklingsledare 8
Preliminära resultat Hur uppfattades Bättre Liv-satsningen i länen? Tro på att satsningen kunde göra skillnad Relevant innehåll Relevant nationellt stöd (O)balans mellan självstyre och nationell styrning Prestationsersättning starkt styrmedel Bättre Liv öppnade upp Sverige Nätverkande och erfarenhetsutbyte Kontinuerlig tillgång till egna och andras resultat 9
Preliminära resultat Stöd till systematiskt förbättringsarbete - utvecklingsledare Variation mellan länen avseende Hur man organiserade utvecklingsledarfunktionen UL:s roll i förhållande till verksamheter och samverkansstrukturen Medelstora länet Org placering på gemensamt FoU Otydlig samordning av UL på regional nivå Integrerad i ord samverkansstruktur på länsdelsnivå, nära verksamheterna de skulle stödja Storstadsregionen Org placering delregionalt, i kommunernas samverkansorgan Tydlig samordning av UL på regional nivå Extern stödfunktion Tydlig koppling till samverkansstrukturen Glesbygdslänet Org placering på FoU med inriktning mot socialtjänst Tydlig regional samordning av UL på regional nivå Extern stödfunktion ( hjälp till självhjälp ), främst mot kommuner Otydlig koppling till samverkansstrukturen 10
Preliminära resultat Ledning i samverkan - Ledningskraft Variation mellan länen avseende Befintliga samverkansstrukturer och tidigare erfarenheter av samverkan Hur man organiserade Ledningskraft Ledningskraftsteamens mandat och roll i förhållande till samverkansstrukturen Medelstora länet Väl etablerad samverkansstruktur, stark samverkanstradition - såg därför begränsad nytta med Ledningskraft Valde att skapa icke-operativa Ledningskraftsteam Storstadsregionen Väl etablerad samverkansstruktur Utmaning att samverka i stort län med komplex organisation Variation inom regionen avseende delregionala LK-teamens engagemang och beslutsmandat Utvecklade strategisk samordningsfunktion på regionnivå som utnyttjade UL och Ledningskraft för att samla aktörer kring satsningens frågor Glesbygdslänet Samverkansstruktur med brister, svag samverkanstradition Utmaning att engagera glesbygdsområden med knappa resurser Ledningskraftsteam med svagt beslutsmandat, fokuserade på att sätta ljus på behovet att utveckla samverkan 11
(Preliminära resultat) Sammanfattning Likartad, övervägande positiv bild av Bättre Liv-satsningen i alla tre län men ambivalens kring graden av nationell styrning Utvecklingsledarfunktionen Variation i hur man organiserade och utnyttjade UL UL viktig, uppskattad resurs i alla tre län Ledning i samverkan och Ledningskraft Stor variation i utgångsläge avseende samverkan, hunnit olika långt Alla tre län utvecklade ledning i samverkan i någon utsträckning under satsningen Kontexten spelar stor roll vid implementering Viktigt att lära mer om hur stora satsningar (inte) kan/bör anpassas till lokala förhållanden för att nå målen 12
Lokal nivå Exempel på hur kommuner och ( framgångsrika ) enheter jobbar med förbättringar och kvalitetsregister - och hur det kan påverka personalens arbetssätt, arbetsmiljö, samverkan och lärande 13
Syfte - undersöka hur kvalitetsregistren används i praktiken för förbättring och hur detta påverkar medarbetares arbetssätt, arbetssituation, samverkan och lärande - Fyra särskilda boenden - Två stora och två mindre enheter - Tre kommuner en mindre och två mellanstora - Intervjuat: - Högre ledningsnivåer (verksamhetschefer, MAS, MAR etc.) - Enhetschefer - Undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster 14
Fokus - arbete med kvalitetsregister = KR-arbete = Alla aktiviteter och procedurer relaterade till arbete med kvalitetsregister; från registrering, via analyser och planläggning av åtgärder, till implementering/ genomförande av sådana åtgärder samt uppföljning av dessa. 15
Kommun A Kvalitetsråd, Systematisk dokumentation, (informations)spridning Framväxt av nyckelroller/grupper Kvalitetsråd; kvalitetssäkring, identifiera förbättringsområden, följa upp sprida information till alla. Kontaktmannaskapet är centralt. Team. Utveckling av nyckeldokument /dokumentation Resultattavla som sätts på väggen, PPP (praktisk professionell planering). Protokoll från kvalitetsrådsmöten (tillgängliga för alla). Protokoll från Team-möten Ökad systematik Ökad effektivitet KRarbete Tydliggörande av roller och ansvar Samarbete/interaktion Ökad interaktion I överlag mellan olika professioner. Ökad tendens att be varandra om hjälp, mer och bättre samverkan. Svårigheter med att sprida info från Kvalitetsråd till övriga. Upplevd arbetsbelastning Reducerad stress till följd av lugnare vårdtagare. Alla har kontroll över sin egen dag vet vad som förväntas av dem. Frekvensen i nya initiativ som kommer från ledningsnivå försvårar möjlighet att fullfölja/slutföra. Ökad arbetsbelastning för kvalitetsrådsmedlemmar Lärande och reflektion Ökad förståelse för helheten. Ökat fokus på vidareutveckling (kontinuerlig förbättring baserat på KR). Vilja att lära mer/egen vidareutveckling. Tydliga forum och syften för möten Kvalitetsrådsmöten. Team-möten. APT Mer övergripande strategier för måluppfyllelse Arbetstillfredsställelse Stimulerande att vara i förändringsprocess. Ökat självförtroende. Positivt att känna sig nöjd efter genomförd arbetsdag. Positivt att få förtroende och ansvar. Vissa motsätter sig förändring och bromsar.
KR-arbete - Upplevd Arbetsbelastning prel resultat - Ökad arbetsbelastning kvantitativ (mängd) såväl som kvalititativ (svårighetsgrad) MEN - Tydlig roll- och ansvarsfördelning - Utveckling av ett systematiskt angreppssätt - Majoriteten upplever en reducerad arbetsbelastning och - reducerad stress! Vad vi behöver göra är mer tydligt nu vi kan se det klart när vi analyserar resultat. Ingen behöver springa runt och undra vad ska jag göra, vad ska jag inte göra 17
KR-arbete - Upplevd Arbetstillfredställelse prel resultat Positiva effekter på både den affektiva* och kognitiva* arbetstillfredställelsen! Vi vet vad vi gör och varför. Vi får det svart på vitt och inget faller mellan stolarna. Det är motiverande När jag går hem, så vet jag att jag har gjort ett bra jobb! Jag har nu en känsla av att jag kan påverka min arbetssituation och det är tillfredsställande *Hulin & Judge (2003) 18
KRarbete Sammanfattningsvis
Om ni vill veta mer. Strehlenert, H., Richter-Sundberg L, Nyström, M.E., Hasson, H. (2015). Evidence-informed policy formulation and implementation: Comparative case study of two national policies for improving health and social care in Sweden. Implementation Science 2015,10:169. http://www.implementationscience.com/content/10/1/169 Nyström, M.E., Strehlenert, H., Hansson, J., Hasson, H. (2014). Strategies to facilitate implementation and sustainability of large system transformations: A case study of a national program for improving the quality of care for the elderly people. BMC Health Services Research, 14 (1):401. http://www.biomedcentral.com/1472-6963/14/401 Nyström, M.E., Strehlenert, H., Höög, E. (2014). Bättre liv för sjuka äldre - Lärdomar från en nationell satsnings upplägg och arbetssätt för att stödja förändring. Slutrapport från ett forskningsprojekt som följt den nationella satsningen Bättre Liv för sjuka äldre 2012-2014. Inst. LIME, Medical Management Centre, Karolinska. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:882459/fulltext01.pdf 20
Tack! För mer information: monica.nystrom@ki.se helena.strehlenert@ki.se Medical Management Centrum, Inst. LIME, Karolinska 21