Skolans uppdrag kommer i huvudsak från två håll, staten och regionen.

Sida 1(30) Årsredovisning 2011 Billströmska folkhögskolan 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Medborgarperspektivet: Skolan ska fungera som en regional mötesplats. Studiecirklar och föreningsmöten är en del av denna verksamhet. Skolans lokaler står också öppna för kulturaftnar av skiftande slag. Upprustningen, som pågår, både ur moderniserings- och tillgänglighetsperspektivet av elevhem och skolmiljö gör att skolan känns ännu mer konkurrenskraftig och tillgänglig för olika typer av aktiviteter som medborgaren och skolan kan stå för. Verksamhetsperspektivet: Skolans uppdrag kommer i huvudsak från två håll, staten och regionen. Dessa bägge kan sammanfattas i att folkhögskolan skall på folkbildningens idé och grund genomföra folkhögskolekurser, uppdragsutbildning, konferensverksamhet och kulturaktiviteter. Under senare år har dessa verksamheter ökat år från år. Så också 2011. Medarbetarperspektivet: Skolan skall erbjuda en unik och positiv miljö för de som arbetar där. Låg personalomsättning, låga sjuktal, i medarbetarsamtal upplevd positiv arbetsmiljö, gör att verksamheten står sig gott ur detta perspektiv. Ekonomiperspektivet: Hög uthyrningsnivå och att antalet tilldelade deltagarveckor kan genomföras ger förutsättningar för en god ekonomi. Året har också inneburit att Billströmska varit projektägare för projektet"arbete för det goda livet", vilket medfört en del förändringar iinom olika budgetkonton, men i ihelheten givit ett nollresultat. Med godkännandet av att kunna använda eget kapital till 1 miljon kronor ger också verksamheten som helhet ett nollresultat. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Mål: Utmärkt att nå full beläggning för de olika linjerna, alla rum uthyra och nå tilldelad stasbidragsram Skolans verksamhet som både långkursanordnare och med uppdraget som regional mötesplats fullgörs på ett tillfredsställande sätt. Långkurserna har "full beläggning" och alla rum är uthyrda, samtidigt som föreningsmöten.

Sida 2(30) kulturevenemang, kurser och konferenser avlöser varandra. Sommarens kursverksamhet och höstens långkursstart innebär att skolan fullgör statsbidragskvoten gällande delatagarveckor och ytterligare ökat något i uthyrningsgrad, Nya samarbetspartners har etablerats bl.a institutet Alpha-Dialoge i S:T Petersburg, som besökt skolan under 10 dagar med 30 ryska ungdomar som läst engelska här, nya samarbeten inom funktionsnedsättning och skapande verksamhet har etablerats osv. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Mål: Bra Att skolans verksamhet står öppen och tillgänglig för många slags aktiviteter. Verksamheten under året, har förutom den ordinarie folkhögskoleverksamheten, en stor blandning av kortare möten, där en uppskattning är att åtminstone varje dag finns en ordnad arrangerad aktivitet med andra medverkande än bara de som finns inom långkursverksamheten. Skolans används av olika arrangörer och av skolan självt till kulturmöten, föreningsträffar, konferenser, sammanträden. Olika arrangemang kan vara alltfrån vägföreningsmöten, lärarfortbildning allsångskvällar och visfestival. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Mål: Bra Skolan ska erbjuda en unik och positiv miljö för sina medarbetare Inget vare sig i sjuktal, frånvaro eller avslutade anställningar, tyder på att arbetsplatsen Billströmska upplevs negativ. Tvärtom så uttrycks i medarbetarsamtal och medarbetarenkäter att skolan som arbetsplats har ett gott arbetsklimat och ett rykte om sig att vara en eftersökt plats att vara medarbetare i. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Mål: Bra Att hushålla så att ett "noll-resultat" kan nås varje verksamhetsår. Verksamhetn kommer att nå ett nollreultat i ordinarie verksamhet, men med den godkända avvikelsen genom att få använda eget kapital blir det sammantagna resultatet minus 1 miljon kronor. Projektet Arbete för det goda livet ger ökade inkomster och ökade utgifter i lika förhållande. En större personalkostnad balanseras av

Sida 3(30) ökade inkomster. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Verksamhetens övergripande uppdrag Billströmska har två huvuduppdrag, skolans folkhögskoleuppdrag, och att vara ett kulturcentrum i bygden. Sammanfattande beskrivning av viktiga förändringar 2011 vad gäller verksamhetens inriktning och omfattning. De bägge uppdragen planerades att utföras i huvudsak som 2010 gällande deltagarveckor, kursomfång o s v. Uthyrningsgraden ökar fortsatt något under sommarmånaderna och har snart nått ett maximum. Det är ändå viktigt att ha ständiga kontakter med olika kursarrangörer och verksamhetsutövare för att kunna hålla denna höga uthyrningsnivå. Det ger förutsättningar till en övrig god verksamhet, speciellt till långkursdeltagarnas fromma. I början av 2011 påbörjades upprustningen av Arken. Bygget drog ut på tiden och viss olägenhet under sommarmånaderna blev resultatet. Men nu återstår endast ombyggnaden av Klostret vilket började planeras för under hösten och med beräknad start våren 2012. Växthus med tillhörande preparandtillbygge har nästan färdigställts under 2011. EFS-projekt arbete för det goda livet har fortsatt under året, men "tjörndelen" har uppenbara svårigheter med att få deltagare i tillräcklig omfattning. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet För att erbjuda ett utbildningsutbud som svarar mot individens intresse och samhällets behov har skolan på folkbildningens grund under budgetåret 2011 genomfört följande kurser: Långkurser I folkhögskoleuppdraget har den allmänna kursen/linjen högsta prioritet. Skolan planerar att genomföra följande längre kurser: Allmän kurs Allmän kurs med textil Allmän kurs med musik Allmän kurs med bild och akvarell Naturvetenskapligt basår Musiklinje De ungas rätt (DUR) Sommarkurser

Sida 4(30)... av varierande slag. Kulturcentrum Skolans andra uppdrag, att vara ett kulturcentrum och att stå öppen för konserter, teaterföreställningar, samlingar och andra arrangemang för både allmänheten, föreningslivet, organisationer och politiska partier, skall fortlöpa även under kommande verksamhetsår. När 2011 summeras har Billströmska folkhögskolan utfört minst 4954 deltagarveckor. Vilket är 100,3% av den kvantitet Folkbildningsrådet tilldelat skolan. Skolans basverksamhet är långkursen och intagningarna till vårterminen hämmades något av ombyggnaden av elevhemmet Arken. Där stod 30 rum tomma, men med hyresrabatter så kunde ändå cirka 85 personer bo på skolan i de återstående 63 rummen. Dock cirka 10 färre än vad som varit normalt på senare år. Skolan når ändå 125 studerande under vårterminen och något fler under hösten, samt ett ökat antal sammankomster av dagkonferens- och möteskaraktär. 3.2 Insatser för kommunikation Billströmska folkhögskolans ska vara en mötesplats och ett nav i olika typer av verksamheter som för människor samman. Därför arbetar skolan aktivt för att lokaler och verksamhet ska uppfattas inbjudande och lockande för deltagare, besökare och medarbetare. Vi erbjuder själva ett rikt utbud för allmänheten men arbetar också för att interna sammankomster får sin plats här. Typer av aktiviteter är teaterföreställningar, konserter, konferenser, kurser, m fl. Både bröllop och begravningscermonier har sin hemvist på skolan allt emellanåt. 3.3 Jämställdhetsintegrering I skolans verksamhet förekommer en aktiv attityd- och påverkansdel gällande jämställdhet. Exempel på detta är föreläsningar, lektioner, utvärderingar och samtal kring elevpåverkan. BAS-värdering, medarbetarsamtal, utvärderingar osv i medarbetargruppen. Vi följer fördelningen av antalet studerande. Män-kvinnor är ett mått, hur vår kuratortjänst används och antal besökare till kulturevenemang. Vid rekrytering av nya tjänster, mottagare av praktik- och elevplatser i yrkesutbildningar försöker vi också ta dessa hänsyn. Attitydarbetet fortsätter med föreläsningar och lektioner. Det är en naturlig del i folkhögskolans verksamhet. Kuratortjänsten utnyttjas av 14 personer för längre och mer regelbundna konsultationer, 10 kvinnor och 4 män. I långkurserna går 57män och 66 Kvinnor. 3.4 Funktionshinder I ett omfattande ombyggnads- och reperationsprogram görs nu skolan alltmer tillgänglig för personer med rörelsehinder. Detta gäller både för deltagande i kurser som möjlighet till övernattning. Sedan länge har vi speciella stödinsatser för läs- och skrivsvårigheter. Vi ger också samtalsstöd vid lättare psykiska funktionsnedsättningar. Vi får alltmer erfarenhet och

Sida 5(30) genomför fortbildningsinsatser när det gäller diagnoser och bokstavskombinationer. Skolans kök erbjuder varje dag mellan 5-10 "matsedlar" för att personer med olika allergier ska kunna deltaga på lika villkor. De ovan uppräknade aktiviteterna fortsätter till dessa kan fogas aktiviteter för deltagare i projektet "arbete för det goda livet" där studier och arbetspraktik är en del av arbetet för personer med olika typer av funktionshinder, mest av psykisk art. I den ombyggnaden av elevhemmet Arken har reserverats ett antal rum med mycket god handikappstandard för rörelsehindrade. Dessa har också använts under sommarens kursverksamhet och i omgångar bebotts av rullstolsburna med mycket goda vitsord av dessa. 3.5 Mångfald I folkhögskoleuppdraget, och som skolans styrelse och personal tolkar det, är detta självklarheter att ta hänsyn och arbeta med i skolans dagliga verksamhet. I utvärderingar, medarbetarsamtal osv får skolan ofta värdeomdömen som, "tolerant", "öppen", "fördomsfri". I den dagliga undervisningen är dessa värdeord och värderingar förekommande och självklara. Olika typer av fortbildning, föreläsningar och temastudier håller värdediskussionen levande. Klassmöten, husmöten och de otaliga dagliga mötena ställer teorier på prov i praktisk verklighet. Ingår som en naturlig del i skolans dagliga arbete och fortskrider som brukligt. Vid den stora utvärderingen som görs efter långkursen i maj förekommer frågor kring mångfald, diskriminering och mobbing. I mätningar och samtal är det inget som tyder på att negativa avvikelser i dessa områden förekommer i skolans verksamhet. I medarbetarsamtal heller inte. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Mål 1 Tillgänglighet A. Kartlägga och intensifiera samarbetet med kommunerna i närområdet samt de myndigheter som kan vara av intresse för folkhögskolans verksamhet Indikatorer/nyckeltal: a) Antal möten per år under perioden, dess art och resultat 39 olika möten Skolan arbetar aktivt med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna i närområdet, mest med Tjörns kommun, främst kring deltagare i projektet "arbete för det goda livet". B. Utöka och förbättra samarbetet med närsamhällets organisationer och föreningsliv

Sida 6(30) för att skapa mötesplatser och arenor. Sedan ombyggnaden av konferensrum stått klart har en märkbar ökning av olika föreningsaktiviteter till skolan märkts. Indikatorer/nyckeltal: b) Antal möten, träffar och arrangemang per år under perioden 78 st c) Ange typ av möten, arrangemang, träffar per år under perioden arbetsplatsmöten 9, föreningsmöten 51, övriga 18 Mål 2 Regional roll A. Bidra till att höja utbildningsnivån i närområdet Indikatorer: a) Andel deltagare i skolans utbildningar som uppnått grundläggande- eller särskild behörighet per år under perioden 43 st B. Fördjupa samverkan mellan VGR-folkhögskolorna och andra regionala aktörer Indikatorer/nyckeltal: b) Antal folkhögskolegemensamma aktiviteter och dess resultat per år under perioden rektorsträffar, marknadsföringsträffar, ekonomträffar, presidieträffar, bildningsförbundsträffar och VGR konferenser gör att det finns en viss regelbundenhet i aktiviteter a) Ange vilka regioninterna möten som genomförts samt dess eventuella effekter per år under perioden Erfarenhetsutbyte och ren faktainformation gör att kvaliteten i verksamheten borde förstärkas. C. Utveckla den regionala mötesplatsen för kulturupplevelser Indikatorer/nyckeltal: b) Antal kulturarrangemang per år under perioden, dess art och publik

Sida 7(30) 51 st Föreläsningar/studiecirkel 10, Konserter 22, medlemsmöte 5, teater 6, övriga 8 c) Andel VGR-produktioner per år under perioden 3 Mål 3 Delaktighet Bevara grundstenarna för Billströmska folkhögskolans pedagogik: demokrati, livslångt lärande och personlig utveckling ndikatorer/nyckeltal: a) Andel deltagare som upplever ökat självförtroende och vilja till engagemang i samhället samt inom skolans interna verksamhet per år under perioden Självförtroende 71% ej -------helt i fyra steg: 7%--22%--36%--35% Engagemang 76% ej-------helt i frya steg: 8%--16%--45%--31% b) Antal formella tillfällen där studenternas inflytande över skolans verksamhet är möjlig samt dess art per år under perioden Husmöten 70st, klassrådsträffar 16, elevkårsmöten 11, styrelsemöten 4, stormöte 3st är formella mötesformer. Totalt 104 formella möten under verksamhetsåret Mål 4 Bidra till ökad jämställdhet och mångfald Indikatorer/nyckeltal a) Beskriv arbetet Se 3.3.3. Långkurser I folkhögskoleuppdraget har den allmänna kursen/linjen högsta prioritet. Skolan har genomfört följande längre kurser: Kvinnor Män Allmän kurs 22 12 Allmän kurs estet med textil och akvarell 10 9 Allmän kurs med musik 9 9

Sida 8(30) Naturvetenskapligt basår 11 5 Musiklinje 6 19 De ungas rätt (DUR) 8 3 66 57 Helheten har en förhållandevis god och jämn fördelning, inom linjerna varierar fördelningen mellan åren, undantaget DUR där kvinnor alltid dominerat. Till denna linje har män "förtur" Sommarkurser Sverige idag och lektorskurs i samverkan med Svenska Institutet Svenska för utländska studenter i samverkan med Riksföreningen Sverigekontakt, Vävkurs Keramikkurs Akvarellkurser Silversmideskurser Sång- och körkurser Vandringar i Bohuslän Resandekurs för personer med funktionshinder Retorikkurs för rörelsehindrade Engelskkurs för ryska ungdomar Berättarkurs m fl Kulturcentrum Skolans andra uppdrag, att vara ett kulturcentrum och att stå öppen för konserter, teaterföreställningar, samlingar och andra arrangemang för både allmänheten, föreningslivet, organisationer och politiska partier, har fortsatt även under detta år. Skolan har genomfört olika typer av arrangemang, ensam eller i samarbete med andra, tillhandahållit övnings- och möteslokaler, samarbetat med föreningslivet i olika kulturarrangemang, där bl.a. skolans lokalutrymmen efterfrågas. Skolan arrangerar nästan ett offentligt kultur- eller samhällsprogram i veckan som vänder sig till allmänheten, och är mötesplats för 2-4 sammankomster i veckan där olika grupper har behov av att mötas och mötesplatsen är folkhögskolan. När 2011 summeras har Billströmska folkhögskolan utfört 100,3% av de 4937 deltagarveckor, som är den kvantitet Folkbildningsrådet tilldelat skolan, 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET I skolans verksamhet ingår som en naturlig del arbetet med att motverka segregation och

Sida 9(30) utanförskap och i utbildningen prioritera utbildningsmässigt socialt och kulturellt missgynnade personer. För att både bevaka individ- och samhällsbehov gäller för skolan att ha en omvärldsbevakning som gör att skolan snabbt kan åta sig nya typer av både lång- och kortkurser, ensamt eller i samverkan med andra. Rollen som kulturcentrum, att vara en naturlig samlingsplats för lokala aktiviteter, är fortsatt en viktig del av skolans verksamhet. Grön rehab, växthus, trädgårdsarbete och samverkan är nyckelord i vår verksamhet och som ytterligare stärker skolans arbete i den sociala dimensionen Våra strategiska val är: Spela en aktiv regional roll. Deltagande i olka VGR-aktiviteter, i Bildningsförbundet, mötesplats för olika sammankomster i närregionen Studerandenyttan. Rekrytering Kulturellt centrum studerandekåren Fortbildning Kvalitetsarbete och ständiga förbättringar i vardagsarbetet Söktryck och full beläggning tyder på god rekrytering Olika typer av kulturarrangemang både för allmänheten och En relativt generös fortbildning erbjuds medarbetarna Samverkan Samverkan inom olika områden bl.a. utvecklad som en följd av projektet "arbete för det goda livet" Dessa valda strategier synes ge skolan en relativt god position under verksamhetsårets olika delar. Tillfälliga besökare, kortare kurser, långkursdeltagare ger alla goda vitsord kring samverkan med skolan. Så tex bedömdes helhetsintrycket av långkursdeltagarna till 4,22 på en femgradig skala när utvärderingen av läsåret 2011 avslutades. 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet I skolans verksamhet ingår som en naturlig del arbetet med att motverka segregation och utanförskap och i utbildningen prioritera utbildningsmässigt socialt och kulturellt missgynnade personer. För att både bevaka individ- och samhällsbehov gäller för skolan att ha en omvärldsbevakning som gör att skolan snabbt kan åta sig nya typer av både lång- och kortkurser, ensamt eller i samverkan med andra. Rollen som kulturcentrum, skall vara en naturlig samlingsplats för lokala aktiviteter, är fortsatt en viktig del av skolans verksamhet. Grön rehab, växthus, trädgårdsarbete och samverkan är nyckelord i vår verksamhet och som ytterligare stärker skolans arbete i den

Sida 10(30) sociala dimensionen Spela en aktiv regional roll. Kring dessa frågor har Kulturnämnden och Billströmska tagit fram nyckeltal för redovisning 2012 Den regionala rollens olika dimensioner sammanfaller väl med folkhögskolans uppgift. Studerandenyttan Kring dessa frågor har Kulturnämnden och Billströmska tagit fram nyckeltal för redovisning 2012. Billströmska folkhögskolan arbetar aktivt i sitt studerandearbete för att främja hälsan så att livsstilsrelaterade sjukdomar minskar Rekrytering Rekryteringsfrågorna uppmärksammas ständigt, där högsta prioritet är att nå upp till tillräckligt antal deltagarveckor för att få behålla statsbidraget, men också kunna ha en hög uthyrningsgrad av den rumskapacitet som skolan innehar. Kulturellt centrum Kring dessa frågor har Kulturnämnden och Billströmska tagit fram nyckeltal för redovisning 2012. Billströmska medverkar aktivt i sitt kulturutbud till att i Regionen skapa förutsättningar för kultur med bredd och spets och i sin verksamhet ger möjlighet till aktivt deltagande i kultur- och samhällslivet Fortbildning Fortbildning av skolans personal skall ske dels genom deltagande i kurser, dels kunna tillhandahållas via studiebesök, erfarenhetsutbyte.m.m. Samverkan Skolan skall vara en aktiv samarbetspart med organisationer och myndigheter som själva kan

Sida 11(30) ha nytta av skolan, men också kan vara till nytta för skolan, som t.ex. kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan m.fl. 4.1.1 Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser JA! OK Vi samverkar i två treåriga projket kring dels ungdomars hälsa, dels i personer som har funktionella handikapp och står långt från arbetsmarknaden. Kring ungdomars hälsa ska tas fram en "hälsobarometer" som mäter hälsostatus utifrån frågor om kost, sömn, motion osv och kring arbetsmarknadsprojketet kommer utvärderare att följa utvecklingen kontinuerligt. Vi har inga styrtal i dagsläget 4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska JA! Bra Ungdomsprojketet "Hälsa på folkhögskola" är ett samprojket mellan IOGT/NTO och två andra folkhögskolor där dessa områden bearbetas via information, attitydpåverkan osv. Projektet har måltal. Utöver detta projekt arbetas det ständigt kring dessa frågor i vår dagliga verksamhet. För en skola med nästa 100 ungdomar inneboende på internatet är det både rutiner, regler, attityder som ständigt behöver påminnas och påverkas. I skolverksamheten är det personliga samtal. temadagar, föreläsningar osv som genomförs. 4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska JA! Ingen status...men skolan saknar styrtal, men arbetar i förebyggande syfte både i informationsinsatser och kurativt stöd med frågan 4.1.4 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska JA! Ingen status...men saknar styrtal, men arbetar aktivt i förebyggande syfte bland elevkåren information och kurativt stöd

Sida 12(30) 4.1.12 Medborgarna i Västra Götaland ska ha möjligheter till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet JA! Bra Folkhögskolans studier är vuxenstudier och därmed är alla åldrar över 18 år välkomna när individen finner behov av folkhögskolestudier i livets olika skeden. På senare år har svårigheterna att studera mellan olika arbeten ökat för personer med behov av grundläggande behörigheter. Folkhögskolan har i sitt uppdrag detta målområde som ett av de främsta och de deltagarveckor som skolan får sig tilldelade är 4937 st. 4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Ingen status Måltal 2011 VGR totalt Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem av totala antalet 75% årsarbetare (inklusive miljödiplomering för primär- och tandvård). Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 Ja. De stora miljövinsterna finns i samband med ombyggnad av fastigheten, vilket pågår för fullt.ökat miljömedvetande, energisparande och avancerad sophantering. Styrtal saknas. 4.1.36 Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer som regionen tillhandahåller ska öka JA! Bra Skolan arbetar aktivt med att vara en mötesplats och centrum för föreningsliv, offentliga institutioner, företagsamhet och enskilda personer. Denna ambition tar sig uttryck i kulturutbud, konferens- och kursverksamhet, sammanträden, idrottsaktiviteter m.m. Budgetmässigt kalkylerar skolan med en viss intäkt årligen av denna verksamhet och avläses då i budgetuppföljningar och årsredovisningar. Dock är prioriteringen den att verksamheten som förläggs till skolan är viktigare för skolan än den eventuella intäkt den för med sig.

Sida 13(30) 4.1.37 Alla verksamheter som regionen bedriver eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen JA! Bra Tillgänglighetsdatabasen finns, men behöver uppdateras efterhand våra stora ombyggnader färdigställs. 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Mål 1 Tillgänglighet A. Kartlägga och intensifiera samarbetet med kommunerna i närområdet samt de myndigheter som kan vara av intresse för folkhögskolans verksamhet Indikatorer/nyckeltal: a) Antal möten per år under perioden, dess art och resultat Skolan har ett samarbetet med försäkringskassa, arbetsförmedling och kommuner bl.a i projketet "arbetet för det goda livet". Dessutom förekommer kontakter kring studerande från olika kommuner kring s.k IV-elever som avslutar sin skolgång i kommunen och nystartar på folkhögskola. Samarbeten krig SYV och SYO mfl. möten förekommer. B. Utöka och förbättra samarbetet med närsamhällets organisationer och föreningsliv för att skapa mötesplatser och arenor. Indikatorer/nyckeltal: b) Antal möten, träffar och arrangemang per år under perioden Olika former av möten och sammankomster står skolan öppen för och nästan dagligen finns verksamheter som samlar deltagare utan att direkt tillhöra skolverksamheten. c) Ange typ av möten, arrangemang, träffar per år under perioden Arbetsplatsträffar, konferenser, årsmöten,,studiecirklar, föreningssammankomster, vägmöten, teater, dop, bröllop mf.l. Mål 2 Regional roll A. Bidra till att höja utbildningsnivån i närområdet Indikatorer: a) Andel deltagare i skolans utbildningar som uppnått grundläggande- eller särskild behörighet per år under perioden

Sida 14(30) 43 studerande har nått grundläggande behörighet 102 omdömen är utfärdade (3:e störst bland Sveriges 150 folkhögskolor) B. Fördjupa samverkan mellan VGR-folkhögskolorna och andra regionala aktörer Indikatorer/nyckeltal: b) Antal folkhögskolegemensamma aktiviteter och dess resultat per år under perioden Presidiemöten, rektorsmöten, ekonommöten, marknadsföringsgruppsmöten, kvalitetsgruppens möten, fackliga möten, bildningsförbundet bidrar till erfarenhetsutbyten och en bättre kvalitet i folkhögskolan a) Ange vilka regioninterna möten som genomförts samt dess eventuella effekter per år under perioden Flera av ovan uppräknade är också regioninterna och ger effekter av också ovan beskriven art. C. Utveckla den regionala mötesplatsen för kulturupplevelser Indikatorer/nyckeltal: b) Antal kulturarrangemang per år under perioden, dess art och publik c) Andel VGR-produktioner per år under perioden Mål 3 Delaktighet Bevara grundstenarna för Billströmska folkhögskolans pedagogik: demokrati, livslångt lärande och personlig utveckling ndikatorer/nyckeltal: a) Andel deltagare som upplever ökat självförtroende och vilja till engagemang i samhället samt inom skolans interna verksamhet per år under perioden b) Antal formella tillfällen där studenternas inflytande över skolans verksamhet är möjlig samt dess art per år under perioden Mål 4 Bidra till ökad jämställdhet och mångfald Indikatorer/nyckeltal

Sida 15(30) a) Beskriv arbetet I skolans verksamhet ingår som en naturlig del arbetet med att motverka segregation och utanförskap och i utbildningen prioritera utbildningsmässigt socialt och kulturellt missgynnade personer. För att både bevaka individ- och samhällsbehov gäller för skolan att ha en omvärldsbevakning som gör att skolan snabbt kan åta sig nya typer av både lång- och kortkurser, ensamt eller i samverkan med andra. Rollen som kulturcentrum, skall vara en naturlig samlingsplats för lokala aktiviteter, är fortsatt en viktig del av skolans verksamhet. Grön rehab, växthus, trädgårdsarbete och samverkan är nyckelord i vår verksamhet och som ytterligare stärker skolans arbete i den sociala dimensionen Folkbildningen har i sin verksamhet mångfalds- och jämställdhetsarbetet som naturliga inslag i bl.a attityd- och värdegrundssamtal. Dessa utförs som organiserade samtal, eller som spontana ingångar i samtal i internatboendet, i studerande- eller/och arbetslaget Spela en aktiv regional roll. Kring dessa frågor har Kulturnämnden och Billströmska tagit fram nyckeltal för redovisning 2012 Den regionala rollens olika dimensioner sammanfaller väl med folkhögskolans uppgift. Att vara mötesplats för kulturella aktiviteter, en aktiv nätverkspartner eller arbeta med jämställdhet, tillgänglighet och mångkulturella perspektiv är en naturlig del i folkhögskoleuppdraget. Studerandenyttan Kring dessa frågor har Kulturnämnden och Billströmska tagit fram nyckeltal för redovisning 2012. För att skolan fortsatt skall ha ett söktryck krävs en ständig diskussion kring kvalitetsfrågor och studerandenytta. Kvalitetsfrågorna har under de gångna åren fått en allt större plats ur ett utvärderingsperspektiv av verksamheten. Detta sker bl.a. i ett VGR-samarbete med övriga regionägda folkhögskolor. Folkhögskolans personal arbetar för att den studerande; medverkar i olika grupper och deltar i gemensamma aktiviteter,

Sida 16(30) tar ansvar för sammanhållningen i gruppen och bidrar till ett positivt arbetsklimat och goda relationer, visar förståelse för och respekterar gemensamma överenskommelser och umgängesformer i skolsamhället visar respekt för alla människors lika värde och den enskildes rätt till personlig integritet. Billströmska folkhögskolan arbetar aktivt i sitt studerandearbete för att främja hälsan så att livsstilsrelaterade sjukdomar minskar Arbetsområden för oss är: Att minska ungas användning av alkohol, tobak och andra droger Att informera och undervisa om sex och samlevnad Att ha en elevvård som tar sig an psykiska problem Att informera om kost och motion som medel för ett friskare liv Rekrytering Rekryteringsfrågorna uppmärksammas ständigt, där högsta prioritet är att nå upp till tillräckligt antal deltagarveckor för att få behålla statsbidraget, men också kunna ha en hög uthyrningsgrad av den rumskapacitet som skolan innehar. För året beräknas vi nå vårt tilldelade elevveckotal på 4937 deltagarveckor. Kulturellt centrum Kring dessa frågor har Kulturnämnden och Billströmska tagit fram nyckeltal för redovisning 2012. Billströmska folkhögskolans läge mitt på Tjörn har gjort skolan till ett kulturellt centrum och naturlig samlingspunkt i över ett århundrade. Skolans ambition är att med musikarrangemang, föredrag och teater nå allmänheten samt bereda samarrangemang med Tjörns Kultur- och fritidsnämnd, föreningar och organisationer. Billströmska medverkar aktivt i sitt kulturutbud till att i Regionen skapa förutsättningar för kultur med bredd och spets och i sin verksamhet ger möjlighet till aktivt deltagande i kultur- och samhällslivet Fortbildning

Sida 17(30) Fortbildning av skolans personal skall ske dels genom deltagande i kurser, dels kunna tillhandahållas via studiebesök, erfarenhetsutbyte.m.m. Dess frågor lyfts i medarbetarsamtal och olika yrkesträffar och arbetsplatsträffar. I princip ryms de ekonomiska konsekvenserna av förvaltningens kompetensförsörjning inom lagd budget. Samverkan Skolan skall vara en aktiv samarbetspart med organisationer och myndigheter som själva kan ha nytta av skolan, men också kan vara till nytta för skolan, som t.ex. kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan m.fl. 4.3 Prestationer Skolans beting gentemot Folkbildningsrådet är att genomföra minst 4937 deltagarveckor under 2011. Målet nått med 100,3% Till kulturnämnden har skolan som beting att * redovisa antal möten dess art och resultat i samarbetet med kommunerna i närområdet och de myndigheter som kan vara av intresse för folkhögskolans verksamhet - de strategiskt viktiga samarbetspartnerna för skolan bedöms vara kommunen Tjörn, skolförvaltningar i Orust och Stenungsund, Af och FK. Med dessa finns ett växande antal möten bl.a som ett reultat av EFS-projketet Arbete för det goda livet. * redovisa möten, träffar och arrangemang per år * ange typ av möten arrangemang, träffar per år * att redovisa hur många som genomgått skolans utbildningar och uppnått grundläggande eller särskild behörighet * redovisa antal folkhögskole gemensamma aktiviteter och dess resultat * redovisa regioninterna möten och des evenetuella effekter * antal kultruevenemang, dess art och publik * andel VGR-produktioner under perioden * andel deltagare som upplever ökat själförtroende och vilja till engagemang i samhället samt inom skolans interna verksamhet - * andel formella tillfällen där studenternas inflytande över skolans verksamhet är möjlig,

Sida 18(30) dess art - * beskriva arbetet hur skolan bidrar till ökad jämställdhet och mångfald Många av dessa mål ingår i pågående processer och efter tre månader finns inte så mycket konkret att redovisa, annat än att om målen betecknar positiva rörelseriktningar, och de gör de ur ett verksamhetsperspektiv, så är verksamheten på väg i den riktning målbilden är. (se i övrigt svaren på föregående formulär) 4.3.2 Utfall jämfört med föregående år, prestationer Tillgängligheten till skolan ökar, lokalerna moderniseras, intäkter från uthyrning ökar, verksamheten ökar, kostnaderna ökar också. Nettot blir ändå något större, vilket ger bl.a långkursstuderande en kost- och logikostnad som realtivt är lägre än vad annars skulle vara fallet. 4.3.3 Utfall jämfört med budget, prestationer Något högre intäkter men också något högre kostnader mest beroende på redovisningen av projketet "arbete för det goda livet". I övrigt syns budget fortsatt kunna balanseras. Personalkostnaden något högre, men också intäktssidan för personal, beroende på "lönebidragsanställningar". Den budgeterade balansen stod sig prognosmässigt om vi bortser godkännandet av eget kapital på en miljon kronor. 4.5 Övriga miljömål Miljöpolicy Billströmska folkhögskolan Billströmska folkhögskolan ska arbeta för en vidgad medvetenhet om miljön som allas ansvar och skyldighet att värna. Denna medvetenhet ska gälla de egna valen i vardagen, skolans miljöval i den dagliga verksamheten, samt en aktiv påverkan i utvecklingen till det långsiktigt hållbara samhället. Har inga styrtal! 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET

Sida 19(30) 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Analyslänkar Bilaga RF:s mål i medarbetarperspektivet../../userfiles/1/documents/1663_2497_6c665.doc 5.3 Kompetensförsörjning 5.3.1 Personalvolym Anställda 2011 2010 Personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 1 2 % 1 2 % Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 20 49 % 29 56 % Teknik, hantverkare 5 12 % 3 6 % Kök, städ, tvätt 11 27 % 13 25 % Administration 4 10 % 6 11 % Summa 41 100 % 52 100 % 5.3.1.1 Personalstruktur För de närmaste åren syns personalvolymen vara i balans och avvägd efter behov. 5.6 Jämix Attitydpåverkan genom föreläsningar, rollspel, kulturföreställningar och ett medvetet arbete i den elevsociala miljön. Utvärderingar tyder på goda resultat över en tillåtande och demokratisk miljö när frågor ställs om jämställdhet, mångfald och människors likabehandling. Dessa frågor tillhör också folkhögskolans folkbildningsuppdrag från riksdagen. 5.7 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Förvaltningens strävandemål: * Lärande och förbättring kompetensinvesteringar sker i linje med verksamhetens mål och

Sida 20(30) strategier. - kompetensinhämtning har skett kring a) barn och ungdomar med speciella problem, b) drogoch alkoholproblematik, c) ämneskunskapsfördjupning d) folkbildningsideologi * Skolan arbetar aktivt med internatet som en naturligt del i lärande och som en pedagogisk resurs - a)demokratitema, b)personalstöd för studerande att komma till lektioner c) erfarenhetsutbyte mellan yrkesgrupperna d) husmöten * Prioriterade delar i medarbetarperspektivet är arbetsplatsträffen, - a)veckovisa personalmöten, b) längre informations- och erfarenhetsutbyten c) beslutsmöten. * Framförhållning i personalförsörjningsfrågorna och att ingen ofrivillig deltid ska förekomma. * Skolans lönenivå och personalpolitik skall stå sig väl i jämförelse med andra jämförbara arbetsplatser - jämförbara yrkesgrupper lönenivå och anställningsförhållanden inget som talar til lskolans nackdel * Skolan arbetar aktivt i Personalvision 2010s anda. - skall nu ta sig an den nya personalvisionen och peneterera den på APT och andra möten Inget som mhar ändrats sedan budget skrev, utan alla är processer som pågpår * Några löneskillnader mellan män och kvinnor enligt BAS skall inte förekomma * Inga ofrivilliga deltider ska förekomma 7. EKONOMIPERSPEKTIVET Verksamheten har under året gjort förhållandevis stora avvikelser gentemot lagd budget. Beroende dels på en något ökad sommarverksamhet med tillhörande intäkter och kostnader, dels det pågående ESF-projektet där Billströmska är sammanhållande ekonomiskt för de tre ingående folkhögskolorna och som tredje orsak den godkända avvikelse på 1 miljon kronor som tilldeltas skolan. Ombyggnaden av elevhemmen och tillhörande hyressättningar har också utgjort en något svårplanerad del. Men trots dessa avvikelser från ordinarie verksamhet har ändå uppföljningarna under året och besluten som fattas pekat mot att förvaltningen även verksamhetsåret 2011 skulle kunna leverera en budget i balans, undantaget den godkända användningen av eget kapital. Med 2011 års resultat i backspegeln bedömer vi att 2012 också borde kunna landa på ett

Sida 21(30) nollresultat trots mycket låga anslagsuppräkningar, men med ett gott söktryck, förväntad sommaruthyrning och fortsatt god kontroll över den ekonomiska utvecklingen under året. 7.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Vår budget är lagd utifrån att inkomster och utgifter balanserar varandra. 7.2.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Budget i balans när beviljat underskott på 1 miljon kronor av eget kapital är frånräknat. Utmärkt 7.3 Ekonomiskt resultat Vi räknar med budget i balans för den ordinarie verksamheten. Med den godkända avvikelsen för att använda eget kapital blir underskottet 1 miljon kronor. 7.3.1 Tabellsammanställning resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1112 1112 1012 utfall % Statsbidrag 9,2 8,8 9,2 0,4-0,2% Erhållna bidrag 12,0 10,0 9,9 2,1 21,8% Övriga intäkter 6,3 5,6 5,8 0,7 9,3% Verksamhetens intäkter 27,5 24,4 24,8 3,1 10,8% Personalkostnader -16,6-15,0-15,2-1,6 9,0% Övriga kostnader -11,5-8,9-9,0-2,6 27,5% Avskrivningar -0,5-0,5-0,5 0,0 2,8% Verksamhetens kostnader -28,6-24,4-24,7-4,2 15,7% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,1 0,1 0,1 0,0 Upplösning överkursfond m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -1,0 0,0 0,2-1,0

Sida 22(30) 7.3.2 Analys av periodiserat utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport) De olika budgetposterna variera något utifrån lämnad rapport, dock är slutresultatet enligt prognos. (minus 1 milj) 7.3.2.1 Utfall jämfört med föregående år Utfallet för 2011 har större intäkter och större kostnader än 2010. Dock är dessa planerade och balanserade som sådana vid beslutstillfällena. 7.3.2.2 Utfall jämfört med budget Högre intäkter och högre kostnader hänföres till projketet "arbete för det goda livet" som ligger utanför budget. Personalkostnader högre än budget beroende på lönebidragsanställningar och stor sommarverksamhet. Intäkterna för sommarverksamheten har också påverkat resultatet. Osäkerthet kring hyressättning för våra stora ombyggnader gjorde att det fanns en viss osäkerhet kring hyressättningen när budget lades.. 7.3.2.3 Periodens intäktsutveckling Intäkterna är drygt 3,0 miljoner större än budget; EU-projekt 1,8 miljoner, bidrag-stat, region 0,5 miljoner och verksamheten 0,7miljoner. 7.3.2.4 Periodens kostnadsutveckling Bortsett användandet av eget kapital har perioden en kostnadsutveckling på drygt 1,8 miljoner kronor härrör från ESF-projekt och personalkostnader 1,6 miljoner kronor. 7.3.2.5 Periodens personalkostnadsutveckling Personalkostnaden är 31/12 minus 1,6 miljoner kronor. Det är en väntad utveckling utifrån beslut som också innefattar intäktsökningar: Adminstration -599 tkr (innehåller projektledarkostnader för ESF) Kök -240 tkr (ökad somarverksamhet + del av byggprojektansvar) Städ+ vaktm. - 105 tkr Undervisning -515 tkr (innehåller lönebidragsanställningar + lön för sommarkursersansvariga) Styrelsen -156 tkr (ökade kostnader med ny politisk arvodering) De ökade kostnaderna har beräknats och balanserats med högre intäkter.

Sida 23(30) 7.3.2.7 Periodens kostnader för material, varor och tjänster Ryms inom budget och inget anmärkningsvärt att notera. 7.4 Eget kapital Eget kapital 31/12 2011 2 092 tkr. 7.5 Investeringar 818 tkr - till största delen utrustning till ombyggda elevhem under 2010 och 2011. Inventarier och utrustning av moderniserade elevhem beräkans ta en stor del av skolans tilldelade investeringsutrymme för året. 7.6 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet För att behålla en god ekonomi arbetar skolan utifrån i huvudsak följande förutsättningar: att ha en god kontroll och uppföljning av inkomster och utgifter att nå upp till tilldelade deltagarveckor att ha en god rumsbeläggning under långkurstid och därutöver extra dagkonferenser att under sommarmånaderna nå nya kursanordnare. Budgetförutsättningen bygger på att uthyrning och beläggning beräknas ligga kring nivån från 2010, sommarkurser och konferenser ge något extra och att lönenivåerna inte nämnvärt ändras. Under dessa förutsättningar kommer ekonomisk balans att uppnås även 2012. Dessa förutsatser arbetar förvaltningen efter och hoppas kunna nå. 8. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER Not Utfall Utfall Resultaträkning 1112 1012 Verksamhetens intäkter 2 27 520 24 845 Verksamhetens kostnader 3-28 143-24 279 Avskrivningar och nedskrivningar 4-479 -466 Verksamhetens nettokostnader 5-1 102 100 Finansnetto 6 93 70 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat -1 009 170

Sida 24(30) Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1112 1012 Löpande verksamhet Årets resultat -1 009 170 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar inklusive nedskrivningar 479 466 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital -530 636 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -1 162-485 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -408 273 Kassaflöde från löpande verksamhet -2 100 424 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 1 0 Investeringsverksamhet Investeringar -855-556 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -855-556 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 490 490 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 710-141 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner -370-227

Sida 25(30) Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 830 122 ÅRETS KASSAFLÖDE -2 124-10 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 2 243 2 254 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 120 2 243 Förändring av likvida medel -2 123-11 Differens 1-1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1112 1012 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 7 1 922 1 547 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 8 830 1 320 Summa anläggningstillgångar 2 752 2 867 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 9 1 936 774 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 10 120 2 243 Summa omsättningstillgångar 2 056 3 017 Summa tillgångar 4 808 5 884 Eget kapital Eget kapital 11 3 471 3 527 Bokslutsdispositioner -370-227

Sida 26(30) Årets resultat -1 009 170 Summa eget kapital 2 092 3 470 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 12 1 063 353 Kortfristiga skulder 13 1 653 2 061 Summa skulder 2 716 2 414 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 808 5 884 Not 1 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningar bygger på kommunallagen, lagen om offentlig redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Statsbidrag 9 169 tkr ESF-bidrag 1 860 tkr Övriga intäkter 7 120 tkr Not 3 Personalkostnader 16 621 tkr Hyreskostnader 4 499 tkr ESF-kostnader 1 720 tkr Övriga kostnder 5 303 tkr Not 4 Avskrivningar 479 tkr Not 5 Finansnetto 93 tkr Not 6 Årets resultat - 1 009 tkr Not 7 Datorer 196 tkr Övriga maskiner och inventarier 1 726 tkr

Sida 27(30) Not 8 Utlämnade lån Regionen 830 tkr Not 9 Kundfordringar 58 tkr Moms 161 tkr ESF-bidrag 904 tkr Upptagna regionlån 813 tkr Not 10 Likvidkontot 110 kr Handkassa 10 tkr Not 11 Eget kapital 2 092 tkr Not 12 Upptagna Regionlån 1 063 tkr Not 13 Personalskulder 897 tkr Leverantörskulder 280 tkr Förutbetalda intäkter 258 tkr Övr kortfristiga skulder 218 tkr Specifikation Immateriella anläggningstillgångar 1112 1012 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0

Sida 28(30) Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Byggnader och mark 1112 1012 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Maskiner och inventarier 1112 1012 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 6 496 5 940 Nyanskaffningar 855 556 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0

Sida 29(30) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 351 6 496 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början -4 950-4 484 Årets avskrivningar och nedskrivningar -479-466 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -5 429-4 950 Restvärde 1 922 1 546 Specifikation Pågående investeringar 1112 1012 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0

Sida 30(30) 10. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG 10.3 Regionfullmäktiges uppdrag, ekonomiska förutsättningar 10.3.2 Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen Budgetbeslutet vilar på dels ökade intäkter av kurs- och konferensverksamheten (höja uthyrningsgraden, men också justera priserna) dels minska utgifterna genom att använda mer av egen personal och minska inköp av tjänster.

5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Bilaga Billströmska folkhögskolan Årsredovisning 2011 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 5.1.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 3,16 3,16 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 0,93 2,48 1,80 Teknik, hantverkare 1,71 1,71 Kök, städ, tvätt 3,60 3,60 Administration 4,89 4,10 Summa 2,94 2,14 2,64 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2011 2010 Kvinnor 2,94 4,94 Män 2,14 1,59 Totalt 2,64 3,57 Andel långtidssjukfrånvaro 2011 2010 Kvinnor 47,13 43,83 Män 0,00 0,00 Totalt 32,80 35,88

5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Andel månadsavlönade med individuell utvecklingsplan 2011 2010 Procent 50 50 5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Medellön Anställda månadsavlönade Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor/ Män % Antal Andel Andel Kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, - hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 28300 1 100% 0 Sjukhustekniker/labperso nal Utbildning, kultur och fritid 26562 27700 95,89% 17 47% 53% Teknik, hantverkare 20500 4 100% Kök, städ, tvätt 21164 11 100% Administration 27000 4 100% Summa 24233 25485 95,08% 37 65% 35%

Medellön månadsavlönade, kr 2011 2010 Kvinnor 24233 23812 Män 25485 26712 Totalt 24673 24986 Kvinnor/Män % 95,08% 89,14% 5.1.4 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas BAS-värdering gjord 2010! 5.1.5 Regionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Antal anställda per personalgrupp och kön Totalt Andel 2011 Andel 2010 Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 1 100% 100% Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 20 45% 55% 35% 66% Teknik, hantverkare 5 100% 100% Kök, städ, tvätt 11 100% 92% 8% Administration 4 100% 83% 17% Summa 41 61% 39% 54% 46% 5.1.6 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Inga ofrivilligt deltidsanställda 5.1.7 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska

Antal tillfälligt anställda Personalgrupp Totalt Andel Kvinnor Andel Män Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 0 0 0 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 6 67% 33% Teknik, hantverkare 2 0 100% Kök, städ, tvätt 2 100% 0 Administration 1 100% 0 Summa 11 64% 36% Andel tillfälligt anställda av samtliga anställda 2011 2010 Kvinnor 28,0 % 32,1 % Män 25,0 % 45,8 % Totalt 26,8 % 38,5 % 5.1.8 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Bemanningsföretag anlitas inte.