Utvecklingstrappan en röd tråd från E - Senior

Relevanta dokument
Luleå Alpina U10 Gruppen. Föräldrainformation

Föräldrarmöte U8:1 12 November Information till föräldrar i U8:1 inför säsongen 2017/2018

Luleå Alpina U12 gruppen

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2

Skidskola Gruppskidskola barn och ungdom

NOLBY ALPINA SK. Träningskommitté Verksamhetsinriktning

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski

KLUBBPAKETET Teknikmärket

Alla skall med !

KLUBBPAKETET Utbildning

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 3

Blågula vägen Skidteknik klassiskt Vintern 2016

Maxpoäng: 116p VG 93p G 70p

Föräldramöte C1 11 oktober Information till föräldrar (och åkare) i U12:1 säsongen 2012/2013

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

DEN RÖDA TRÅDEN. Vägledning för DIF Alpins träning och tävling

IFK BORLÄNGE ALPIN. Grattis! Du är en förälder till en skidåkare

Alpint Träningsmetodik

ISkidutrustning. I Utrustning, snö. Feedback - i alpin skidåkning. Feedback. Olika steg - olika effekter. Faktorer som påverkar en prestation

Den rödblå vägen. Innehåll:

Grattis! Du är förälder till en skidåkare!

RIKTLINJER FÖR VALLNING OCH UTRUSTNING BARN & UNGDOM

Skidans form- konsten att carva

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Täby IS Skidor. En introduktion

Till dig som är ledare

Hej alla medlemmar i Kils Slalomklubb.

Varför skall Ljusdal IF finnas?

Healthperformance.se ISTESTER. Svensk Bandy. Copyright Health Performance

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Träningsplanering första 2 veckorna 2019 SSLK U12:1

Innehåll VISION MÅL. DRIVKRAFTER Målgrupper och intressenter Förväntningar. GENOMFÖRANDE Aktiviteter Under utv. STRATEGI Önskad position Fokusområden

Att åka snabbt på skidor

Grupparbete om Åre SLK normer och regler. Värdegrund bygger på oss

Säsongen , Träningsstruktur 2.0

Uthållighetsträning för barn och ungdom

DOKUMENT BARN & UNGDOMS TÄVLINGAR

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Blågula vägen Skidteknik klassiskt

Blågula vägen. Styrka/rörlighet för barn och ungdom

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Inbjudan från Region Öst & Region Mitt

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans

Luleå City BBK 1 december Luleå City Basket. Vi ställer upp för varandra. luleacitybasket.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Checklista för ledare.

SOMMARTRÄNINGSPROGRAM 2019

Utvecklingsplan från 7år- senior Den röda tråden

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Lärandet (träningsmiljön) Alpin tränig ur ett Will Skill - Hill perspektiv

Verksamhetsplan

Blågula vägen Skidteknik klassiskt

Styrelsen, IFK Borlänge Alpin

Välkommen till SIK Skidors barn- och ungdomsverksamhet

Healthperformance.se ISTESTER. Svensk Ishockey. Copyright Health Performance

Blågula vägen Skidteknik skejt

Mål och inriktning. Version 3.0, uppdaterad

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Verksamhetsplan år

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Barn och ungdomskonferens Haninge 4-5 feb Orienteringsteknik. Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång.

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Övningar skidteknik klassiskt

Grums Slalomklubb. Storslalomskidorna brukar lämpligen ha en längd på 151 cm till 159 cm med en svängradie (14-19 meter)

Rembo Skidor Presenterar

Träna rätt och bli en stjärna

Teknikträning på längdskidor för vuxna

Börje UFO Spelarutbildningsplan

UTVECKLINGSTRAPPAN 1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 UTVECKLINGSTRAPPA BESKRIVNING

Coopertest 12:00 13:30 Träningstimmar per år fysiskt Träningspass per vecka(hård) 4-6

Välkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)

Det är många testlopp, alltså träningstävlingar,

Vi vill få in föräldrar i klubbverksamheten

VERKSAMHETSPLAN GÄVLE ALPINA SKIDKLUBB SÄSONGEN 2019/2020

TRÄNINGSPROGRAM GR 2 SOMMAR 2017

Verksamhetsinriktning. Norrbottens Skidförbund 2014/2015

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Övningsbank för ungdomar

Förslag till Verksamhetsplan

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Talang. Talang Coaching. Talang. Talang. Från nybörjare till elit

Oskars Svärds Vasaloppsguide

KIF Örebro Spelarutbildningsplan

Vision & Mål 2018/2019

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Matforsracet Sponsorreferat

kunna ta ansvar för sig själv och andra. Vi skall alltid stäva efter kamratskap och att ha kul tillsammans!

Verksamhetsplan

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Sidan 1 av Verksamhetsplan

Grums Slalomklubb. Vägledning utrustning U10. Skidor

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Välkommen till SIK Skidors barn- och ungdomsverksamhet

Inbjudan från Region Öst & Region Mitt

Säsongen En av Jämtlands barnvänligaste skidanläggningar endast 35 minuter från Östersund

Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns!

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

FÖRÄLDRAMÖTE VÅR U14 18/19

Utvecklingstrappa Svenska Landhockeyförbundet. landhockey the real hockey

Härryda Handbollsklubb

Transkript:

Utvecklingstrappan en röd tråd från E - Senior Underlag för planering av träningsgruppernas verksamhet (detaljplanering m m ansvarar respektive träningsgrupp för)

Utvecklingstrappan en röd tråd Syfte och mål Utvecklingstrappan är tänkt att ge en vägledning till hur du som tränare skall leda dina unga skidåkare från att de kommer in i klubbverksamheten till att de lämnar den för att förhoppningsvis gå vidare till skidgymnasium. Dokumentet beskriver en skidåkares tänkta utvecklingsstadier utifrån ett mentalt, skidtekniskt och barmarksperspektiv. Dokumentet visar en åkare som börjar som E-åkare, där den största delen av träningen bygger på lek och inskolning och avslutas som Junior där vi har fullt kompetenta elitskidåkare som är redo att slussas vidare mot nya mål. Den röda tråden har sitt ursprung i ett samarbete mellan SSF och ett antal klubbar samt är vidareutvecklad inom Luleå Alpina 2006 för att erhålla en klubbgemensam bild på hur vi vill utveckla verksamheten.

E & D - åkare Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning Åkaren börjar få kunskaper gällande skidteknik Åkaren tränar på att behärska åkning med en stabil position i gynnsamma förhållanden Åkaren prövar på förmågan att åka kontrollerat i varierande terränger såsom lössnö, ö på is samt även kunna behålla kroppskontrollen k i luftfärder Åkaren testar i lekfulla former på olika skidvaneövningar Åkaren tränar kontinuerligt någon form av fysisk träning 2 pass/vecka, helst i form av annan idrott Ingen utförsåkningsspecifik fysisk träning förväntas

C-åkare Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren utvecklar kunskaper gällande skidteknik samt börjar få kunskaper i fysisk träning. Åkaren har förmågan att besikta en bana och sedan återberätta var de största t svårigheterna/möjligheterna h t finns. Åkaren börjar behärska åkning med en stabil position i gynnsamma förhållanden. Åkaren tränar på förmågan att åka kontrollerat i lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren tränar för att på ett riktigt sätt kunna utföra grundläggande skidvaneövningar. Åkaren tränar kontinuerligt någon form av fysisk träning 2 pass/vecka. Helst i form av andra idrotter. Åkaren börjar lära sig att träna utförsåkningsspecifika barmarksmoment.

B-åkare Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren utvecklar kunskaper gällande skidteknik samt fysisk träning. Åkaren förstår tränarens instruktioner i skidbacken. Åkaren börjar bli medveten om sin egen skidåkning och hur de själva kan påverka utvecklingen. Åkaren reflekterar på åkningen och är delaktig i feedback på sin egen prestation samt resonerar kring den fortsatta utvecklingen. Åkaren har förmågan att besikta en bana och sedan återberätta var de största möjligheterna/svårigheterna finns. Åkaren börjar behärska åkning med en stabil position i gynnsamma förhållanden. Åkaren tränar på förmågan att åka kontrollerat i lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder. Åkaren tränar för att på ett riktigt sätt kunna utföra grundläggande skidvaneövningar. samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren tränar kontinuerligt någon form av fysisk träning minst 2 pass/vecka. Åkaren tränar på att uppnå tillräcklig rörlighet för att kunna utföra en korrekt benböj med kvastskaft på raka armar. (denna pkt drivs av många som förberedande för senare styrketräning med vikter) Utrustning Åkaren skall börja valla sina skidor själv och ha grundläggande kunskap om hur man slipar kanterna. Friåkningsskidor bör åkaren själv ansvara för att underhålla

A-åkare Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren är kapabel att agera sin egen tränare, dvs. utifrån feedback själv arbeta med övningar, träna rörelser, analysera utfall och förbättringsområden. Åkaren skall veta vad som krävs av honom/henne i träningsmängd för att gå hela vägen. Åkaren utvecklar/börjar få kunskaper gällande material, skidteknik samt fysisk träning och kost. Åkaren och tränaren kan diskutera tekniska detaljer och gemensamt börja komma fram till bra beslut. Åkaren har förmågan att besikta en bana och sedan återberätta var de största t möjligheterna/svårigheterna finns. Utrustning Åkaren skall kunna sköta sina tävlingsskidor själv och genomföra en stor del av det löpande underhållet Åkaren behärskar åkning med en stabil position i de flesta förhållanden. Åkaren skall träna på förmågan att vara taktisk i sin skidåkning. Alltså, besikta en bana och sedan utföra den åkning som krävs för att klara av banan. Åkaren har förmågan att åka kontrollerat i lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren kan på ett riktigt sätt utföra grundläggande gg skidvaneövningar. Åkaren kör kontinuerlig konditionsträning minst 2 pass/vecka. Åkaren kör kontinuerlig kontrollerad styrketräning minst 2 pass/vecka. Åkaren tränar på att uppnå tillräcklig rörlighet för att kunna utföra en korrekt benböj med skivstång/kvastskaft på raka armar.

Junior/senior Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren skall veta vad som krävs av honom/henne i träningsmängd för att gå hela vägen. Åkaren har kunskaper gällande material, skidteknik samt fysisk träning och kost. Åkaren och tränaren kan diskutera tekniska k detaljer och gemensamt komma fram till bra beslut. Åkaren tar initiativ till utvecklande dialog med tränare. Granskar kritiskt utvecklande både egen åkning och tränarens feedback. Åkaren behärskar att besikta en bana och sedan återberätta hur banan kommer att upplevas. Utrustning Åkaren tar ansvar för sin utrustning Skidteknik Åkaren behärskar åkning med en stabil position i varierande terräng och lutning samt olika sorters banor. Åkaren behärskar att vara taktisk i sin skidåkning. Alltså, besikta en bana och sedan utföra den åkning som krävs för att klara av banan. Åkaren åker kontrollerat t i lössnö, ö på is och kan behålla kroppskontrollen i luftfärder samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren kan på ett riktigt sätt utföra grundläggande skidvaneövningar. Barmark Åkaren har uppnått tillräcklig rörlighet för att kunna utföra en korrekt benböj med skivstången på raka armar. Åkaren kör kontinuerlig konditionsträning minst 3 pass/vecka. Åkaren kör kontinuerlig kontrollerad styrketräning minst 3 pass/vecka