Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag



Relevanta dokument
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme, kyla och väder. Åk

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Meteorologi. Läran om vädret

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värmelära. Fysik åk 8

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vätskors volymökning

Temperatur. Värme är rörelse

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Vad är vatten? Ytspänning

Klimatet i Skandinavien

Konsten att spå väder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

METEOROLOGI. Innehåll

Förmågor och Kunskapskrav

Allt kallare ju högre vi kommer

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Atmosfäriska systemet, väder

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Trycket är beroende av kraft och area

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning

Alice och världens väder

Tryck. fredag 31 januari 14

Flervalsfrågor

Sortera på olika sätt

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

1. Solen A. Cirka ljusår från jorden. 2. Andromedagalaxen B. Cirka 8 ljusminuter från jorden.

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Förslag den 25 september Fysik

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Trycket är beroende av kraft och area

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Temperatur T 1K (Kelvin)

Materia Sammanfattning. Materia

Facit till 38 No-försök

Förnybara energikällor:

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Min bok om hållbar utveckling

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

OPTIK läran om ljuset

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Växthuseffekten och klimatförändringar

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Vad är allt uppbyggt av?

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Klimat och hållbar utveckling 7A

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Kemi. Vatten och Luft

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Falsklarm brandvarnare

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vatten och luft. Åk

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Transkript:

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

E Förklara vad tryck är Tryck är kraft fördelat på en yta. -liten area högt tryck - stor area lågt tryck C Förklara hög och lågtryck Normalt lufttryck är 1013 hpa vid havsytan. Högtryck är när lufttrycket är högre än normalt lufttryck, Lågtryck är när lufttrycket är lägre än normalt lufttryck, A Utföra beräkningar med tryck

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

Veta vad värme och temperatur är Värme Temperatur är ett mått på hur snabbt partiklar rör sig https://www.youtube.com/watch?v=hellxz80nhy

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Värme sprids genom 1.Ledning 2.Strömning 3.Strålning

1. Ledning Om du håller en silversked i en kopp varmt vatten så blir skeden varm. Förklaringen är att värmen sprids från atom till atom tills hela skeden är varm. Värmen gör att atomerna vibrerar och puttar till varandra. Alla metaller leder värme bra. Silver och koppar leder värme bäst

2. Strömning Varför är element oftast placerade vid fönster och nära golvet?

3.Strålning Solen är vår viktigaste värmekälla Hur kan värme överföras från solen till jorden? Eftersom det är vacuum i rymden är det inte fråga om ledning eller strömning. Det sker genom strålning värmestrålning eller infraröd strålning.

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

E Veta hur materia(ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme Metaller leder värme bra, silver och koppar leder värme bäst Vatten har speciella egenskaper: se nästa sida Gas leder inte värme, gas isolerar Gas påverkas mest av värme. Gas utvidgar sig mycket mer än både fasta ämnen och vätskor när de värms. C Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Mörk färg absorberar mer strålning än ljus färg A Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos fasta ämnen. Ett problem som kan uppstå är när betong krymper eller utvidgas t.ex. vid brobyggen måste man ta hänsyn till detta. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till. Bimetaller används i termostater. Där har man två metaller som reagerar olika på värme. T.ex. ett strykjärn. När bimetallen värms upp böjer den sig och gör så att strömmen bryts.

Vatten Alla ämnen som hettas upp får större volym utom vatten När nollgradigt vatten värms minskar vattnets volym till en början. Vid 4 o C är volymen minst. Tack vare den här egenskapen bottenfryser inte sjöar på vintern (s141)

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

E Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram Anders Celsius Temperaturskalor C Ha kunskaper om Kelvinskalan William Thomson Kelvin Två fixpunkter Fixpunkt 1: vattnets fryspunkt 0 o C Fixpunkt 2: vattnets kokpunkt 100 o C Avståndet mellan dessa punkter delas in i 100 delar Varje del kallas en grad Den absoluta nollpunkten När atomerna inte rör sig mer =den absoluta nollpunkten 0 K = -273 o C 373 K = 100 o C 273 K = 0 o C A-nivå Omvandla mellan K och C

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Ha kunskaper om Kelvinskalan Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till Dessa punkter har ni redan klarat av på läxförhöret. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

Hur fungerar isolering Isolering ser till att värme varken leds, strömmar eller strålar ut från innehållet. Utformningen är gjord för att försvåra för värmen att ta sig över från den varma sidan till den kalla. Isoleringens roll är att skapa en balans mellan de tre värmeöverföringssätten. Isolering Vilka material isolerar bäst och varför Cellplast (bubbelplast) Glasull, stenull (gul isolering i t.ex. hus) Halm Kork Sågspån Träull Värmeisolering är åtgärder för att begränsa värmeflödet mellan två kroppar. Det förekommer i många sammanhang - som byggnadsdelar, i kläder och i matlagning. Ull Wellpapp De material som isolerar bäst är porösa, de innehåller mycket luft

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

I de flesta sjöar fryser bara vattnet på ytan till is. Skälet är att vatten är tyngst vid fyra grader. Allt vatten i sjön kyls till 4 grader innan det bildas is på ytan (is är lättare än vattnet och flyter därför på ytan). När isen har bildats och blivit rejält tjock (~20-30 cm) isolerar den vattnet så att ingen ytterligare avkylning sker. Grunda sjöar och dammar kan dock bottenfrysas. Att sjöar inte kan bottenfrysa är mycket viktigt för allt liv i vattnet. Fiskar och andra smådjur i vattnet kan på så sätt överleva vintern i sjön.

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

Förklara följande begrepp: Luftfuktighet: Luften innehåller vattenånga. Luftfuktighet är ett mått på mängden vattenånga som finns i luften. När mängden vattenånga i luften är så stor som möjligt, säger vi att luften är mättad. Den relativa fuktigheten är då 100% Mäts med en hygrometer i enheten procent % Vind: Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar horisontellt, vertikalt och i virvlar. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Mäts med en anemometer i enheten m/s.

Varmfront Den varms luften tränger undan kalla luften. Kallfront Den kalla luften tränger undan den varma luften

Sjöbris Det är vindar som blåser från vattnet in över land. Över land värms luften upp snabbare än över vatten. Den varma luften ersätts av kall luft som tidigare befann sig över vatten.

Regn Snö och hagel Regn bildas när vattendroppar i ett moln krockar med varandra och blir större och större. När dropparna blir för tunga faller de till marken Om det är tillräckligt kallt i molnet bildas det iskristaller. När de slår sig samman med vattendropparna så faller det snö eller hagel

Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och

Klart Mest klart Det är molnfritt eller bara några obetydliga molntussar. Det innebär soligt väder på dagen och stjärnklart på natten. Regn Himlen kan vara täckt av molnslöjor, men de är i så fall så tunna att de inte skymmer solen nämnvärt. På natten kan man se åtminstone de ljusaste stjärnorna genom molnslöjorna. Om det är fråga om tjockare moln så täcker de högst en fjärdedel av himlen. Mulet Himlen är helt täckt av moln och det regnar hela dagen eller i alla fall ihållande en längre stund. Himlen är helt täckt med tjocka moln. Det är "grått".

Regnskur Halvklart Bymoln eller upptornade stackmoln som det regnar ur. Skurar, inte heldagsregn. Det kan också innebära ett regnväder som kommer in över området efterhand. Alltså först ganska soligt väder och senare molnigt med regn. Symbolen kan också beskriva ett omvänt förlopp. Det vill säga upphörande regn och lättande molntäcke. Det är mycket moln på himlen, men med en del gluggar där solen skymtar. Symbolen kan även innebära att stackmolnen växer till under dagen och eventuellt ger någon regnskur. Som förra figuren kan symbolen också innebära lättande molntäcke från molnigt till en del sol, eller tvärt om (ökad molnighet)

Molnigt Växlande molnighet Mulet Molnigt, men det kommer inte att regna ur molnen. Molnen behöver inte ge ett helgrått intryck och man kan ibland även skymta solen igenom dem. Det är ofta lite tunnare moln än regnmoln. Det finns moln som tidvis skymmer solen, t ex stackmoln Byar av snöblandat regn Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn

Snöblandat regn Snöfall Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn. Snöbyar Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snö. Åskskurar Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snö. Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftiga regnskurar.

Åska Dimma Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftigt regn.